En slutrapport till slut. Den 23 juli 2008

Jag misstänkte att utredningsman Pekka Myllyniemi inte åstadkommit någon slutrapport från sin senaste kommunindelningsutredning, som gällde förutsättningarna för en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi. Inrikesministeriet publicerade Myllyniemis Sibborapport samma dag som rapporten formellt undertecknades och utredningsmannens mandatperiod gick ut. Finansministeriet hade gett Myllyniemi tid fram till den 30 mars [sic] att överlämna slutresultatet från den senaste utredningen till ministeriet, men ännu ett par månader senare hittades det ingen slutrapport. Den 18 juni har finansministeriet emellertid publicerat Myllyniemis slutrapport till ministeriet. Pdf-dokumentet med omslag är skapat en dag tidigare. Rapporten är undertecknad den 28 mars, som var den sista vardagen före den 30 mars. Motsvarande små märkligheter hittas i andra utredningar som finansministeriet publicerat, så Myllyniemi har inte nödvändigtvis specialbehandlats. Fördröjningen kan förklaras med att de berörda kommunerna redan tagit ställning till utredningsmannens förslag, varför publiceringen av rapporten inte varit brådskande.


Tidningen Länsi-Uusimaa skrev den 5 december 2006 att "Myllyniemelle on tarjottu jälleen töitä kahdesta liitoshankkeesta." (Se "Springpojken. Den 16 december 2006".) Lika väl var vi många som gapade av förundran då kommunminister Mari Kiviniemi den 17 januari utnämnde Myllyniemi för ett nytt uppdrag. (Se "Myllyniemi utreder igen. Den 17 januari 2008".) I inlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" noterade jag att finansministeriet tog beslutet att utse Myllyniemi den 16 januari, dagen efter att HFD hade offentliggjort sitt beslut i fallet Sibbo.

Det är anmärkningsvärt att Kiviniemi utnämnde en utredningsman vars rykte var förstört av en skandalös låtsasutredning. Det är möjligt att de som på kommunindelningsavdelningen vid finansministeriet bättre kände till bristerna och den omfattande plagieringen i Myllyniemis Sibboutredning inte vågade stoppa den nya utnämningen, eftersom det hade avslöjat myglet och bristerna i beredningen av statrådets Sibbobeslut. Å andra sidan hade Myllyniemi i sin Sibboutredning bevisat utredningsmannens viktigaste egenskap: lojalitet mot uppdragsgivaren. På grund av PARAS-reformen har det funnits en stor efterfrågan på kommunindelningsutredatre. Det är på sätt och vis anmärkningsvärt att Myllyniemi, som före sin Sibbo-utredning gjorde utredningar på löpande band, inte gjorde en enda utredning under år 2007.

I Myllyniemis slutrapport från den senaste utredningen har jag inte hittat mycket av intresse. Rapporten är nästan identisk med den rapport med förslag som Myllyniemi överlämnade till fullmäktige i Kemijärvi och Pelkosenniemi den 27 februari. Till slutrapporten har bara fogats bilagor, redogörelse för behandlingen av Myllyniemis förslag i stadsfullmäktige i Kemijärvi och i kommunfullmäktige i Pelkosenniemi, presentationsblad på finska, svenska och engelska, samt ett två sidor långt förord riktat till finansministeriet. I presentationsbladet har som utgivningsdatum uppgetts "maj 2008". På presentationsbladet kan man vidare läsa att "Kommunindelningsutredaren konstaterar utgående från sin utredning att förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen uppfylls i fråga om Kemijärvi stad och Pelkosenniemi kommun, och att denna sammanslagning samtidigt skulle förbättra de ovan nämnda regionernas utvecklingsmöjligheter även inom andra delområden." I förordet med rubriken "Valtiovarainministeriölle" upprepar Mylyniemi, med sina kännspaka markeringar (kursivering och fet stil), sitt förslag från den 27 februari:

Kuntajakoselvittäjän käsitys ei jatkoselvittelyn aikana ole muuttunut. Vielä selvemmin on käynyt ilmi, ettei Pelkosenniemen kunnalla ainakaan pitkällä aikavälillä ole edellytyksiä itsenäisenä kuntana turvata kuntalaisten peruspalveluita ja kehittää kuntaa.

Tämän mukaisesti kuntajakoselvittäjä ehdottaa, että Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan yhdistyminen tulisi toteuttaa.

Kuntajakoselvittäjällä ei ole Kemijärven kaupunginvaltuuston ja Pelkosenniemen kunnanvaltuuston tekemien päätösten jälkeen ollut mahdollisuutta selvittää, miten kuntien yhdistymisen vaatima päätöksenteko tapahtuisi voimassa olevan lainsäädännön antamin mahdollisuuksin.

Myllyniemi säger alltså att förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen uppfylls, men konstaterar samtidigt att han inte efter besluten som tagits av respektive fullmäktige i Kemijärvi och Pelkosenniemi haft möjlighet att utreda hur den föreslagna kommunindelningsutredningen kunde ske under gällande lag. När det gäller sammanslagning av hela kommuner är kommunindelningslagen emellertid entydig. Tvångssammanslagningar är inte möjliga. Jag återge här § 4 i kommunindelningslagen:

En sådan ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar kan verkställas på gemensam framställning av de berörda kommunernas fullmäktige. Framställningen kan då avslås, om ändringen i kommunindelningen skulle strida mot någon av de förutsättningar för ändring i kommunindelningen som anges i 1 och 3 §. (9.2.2007/170)

En ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar kan också verkställas om inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig detta, eller om det förslag av en kommunindelningsutredare som avses i 8 § 2 och 4 mom. vid en kommunal folkomröstning understöds av majoriteten i samtliga berörda kommuner. Om endast någon berörd kommun har motsatt sig ändringen i kommunindelningen kan ändringen verkställas, ifall kommunindelningsutredarens förslag vid en kommunal folkomröstning som ordnas i en sådan kommun understöds av majoriteten. (18.3.2005/167)

Eftersom kommunfullmäktige i Pelkosenniemi entydigt motsätter sig den föreslagna kommunsammanslagningen hade en folkomröstning där majoriteten av invånarna i Pelkosenniemi understött förslaget varit den enda återstående möjligheten för en sammanslagning. Myllyniemi säger emellertid i förordet att "kuntajakoselvittäjällä ei ole edellytyksiä esittää kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä". Myllyniemi antyder att representanterna för Pelkosenniemi förhindrat en folkomröstning:

Kunnallisen kansanäänestyksen järjestäminen edellyttäisi kuntien kesken neuvoteltua sopimusta siitä, millainen oli yhdistyneen kunnan rakenne. Kemijärven ja Pelkosenniemen kuntajakoselvitykseen kyllä sisältyy luonnos hallinnon ja palvelujen järjestämissopimukseksi, mutta se on kuntajakoselvittäjän ehdotus eikä siitä ole tämän työn yhteydessä kuntien kesken neuvoteltu. Pelkosenniemen edustajat korostivat koko selvitystyön ajan, ettei heillä ole oikeutta mistään neuvotella.

Här har motiveringarna retuscherats. I den äldre delen av rapporten säger Myllyniemi att "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen."

Kontroversiell hamn. Den 22 juli 2008

Igår provkördes farleden till Nordsjö hamn. Av mediebevakningen att döma förefaller det snarare ha handlat om PR än om verklig provkörning. Hufvudstadsbladet har denna gång dock inte förhållit sig helt okritiskt. Jag citerar ur artikeln "Den nya farleden får godkänt":

Enligt vissa bedömare är farleden alldeles för snäv med tanke på att den kommer att vara den huvudsakliga rutten för en fjärdedel av Finlands utrikeshandel. ... Vädret i dag var så gott som perfekt. Hur ska det gå på hösten och vintern när vinden börjar trycka på? – Det här är något som vi måste utreda. ... I hårda förhållanden är det nog bäst att stanna ute på havet och vänta på bättre väder.

Den lilla ön Tobben, som Helsingfors nyligen bytte åt sig, nämns inte i någon av de nyhetsartiklar om provkörningen som jag kollat upp. Däremot råkade jag i Helsingin Sanomat hitta en notis "Helsinki ja valtio pohtivat maanvaihtoja Lounais-Sipoossa" från den 1 mars. I notisen berättas det att "Neuvotteluja käydään paraikaa valtion omistaman Tobbenin saaren vaihtamisesta Helsingin omistamiin noin 50 hehtaarin alueisiin Sipoonkorvessa." Jag har faktiskt redan citerat notisen i mitt inlägg "Fördröjt markbyte. Den 2 mars 2008". Här tar jag dock endast fasta på satsen "Sipoonkorven etelärajaa ei ole vielä selvästi määritelty." Påstående är ett bra exempel på hur Helsingin Sanomat och medier i allmänhet okritiskt för vidare vinklad och direkt felaktig information från Helsingfors stadskontor.

Yle publicerade den 24 juni en notis med rubriken "Nordsjö hamn behöver mera utrymme".Yle berättade här att "Tanken är att utvidga hamnområdet i Nordsjö." Det visade sig dock att Helsingfors hamn endast var ute efter ön och fastigheten Tobben invid det smalaste stället på farleden in till Nordsjö hamn endast en dryg kilometer från hamnen. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008" och "Granö by. Den 18 juli 2008".) Den bristande informationen om Helsingfors planer för Tobben är ett bra exempel på hur kommungränserna försvårat planeringen av hamnverksamheten, eller snarare av farleden in till hamnen. I inrikesministeriets motiveringar till statrådets Sibbobeslut skriver Arto Sulonen att "Vuosaaren sataman rakentaminen edellyttää maankäytön, asumisen, liikenteen ja muun alueiden käytön suunnittelua Helsingin nykyisiä rajoja laajemmalla alueella." (Se "Nordsjö hamn. Den 21 augusti 2007".) I sitt beslut i fallet Sibbo skriver även HFD att byggandet av Nordsjö hamn förutsätter att "markanvändningen, boendet, trafiken och annan områdesanvändning planeras på ett större område än inom Helsingfors nuvarande gränser." I en intervju Sipoon Sanomat i augusti ifjol sade dåvarande biträdande stadsdireltör Pekka Korpinen att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Frågan är om en inkorporering av Tobben hade varit nog för hamnens behov. Kommunindelningsutredaren lämnade dock den lilla ön utanför sitt förslag.

I sitt expertutlåtande från den 27 november 2006 har Erkki Mennola ganska omfattande behandlat Nordsjö hamns roll i Helsingfors motiveringar för en ändring i kommunindelningen. Expertutlåtandet har getts före utredningsman Pekka Myllyniemis rapport publicerades, men Mylyniemi har i sin rapport, utan att uppge källa, kopierat motiveringarna ord för ord. Jag citerar ur Mennolas utlåtande:

Helsingin kaupunginvaltuuston 21.6.2006 pidetyn kokouksen asiakirjoissa ei Vuosaaren satamaa mainita lainkaan alueliitosesityksen yhteydessä. Sipoon kunnalla ei ole siten tähän mennessä edes voinut olla tiedossa, että tämäkin aihepiiri on ollut – mahdollisesti jo pitkään – liitoskaavailujen taustalla, eikä mahdollisuutta kommentoida esitettyjä kaavaluja. Vuosaaren sataman nostaminen esille Sipoon liitosesityksen yhteydessä on myös ristiriidassa Helsingin kaupungin aikaisemmin Vuosaaren satamahankkeen eri vaiheissa esittämien näkemysten kanssa. Sataman sijoituspaikkaa ja siihen liittyviä kaavoitus- ja muita maankäyttöasioita aiemmin käsiteltäessä Helsingin kaupunki on kaikissa yhteyksissä korostanut, että jo ennestään kaupungin käytettävissä olevat alueet riittävät kaikkien satamatoimintojen tarpeisiin. Nyt niihin yllättäen tarvitaankin esityksen mukaan myös Sipoon kunnan puolella olevia samoin kuin Vantaan kaupunkiin kuuluvia alueita. Helsingin kaupunki esittää lausunnossaan laveita ja yksityiskohtaisia teknisiä selostuksia Vuosaaren satamasuunnitelmista. Näillä tiedoilla ei valtaosaltaan ole mitään yhtymäkohtia kuntajaon muuttamista koskevaan esitykseen. Ne ovat vain tarpeetonta täytetietoa, joilla lausuntoa on näennäisesti yritetty tehdä asiapitoisemmaksi. Vuosaaren satamaa koskevaan osaan lausunnossa on kuitenkin sijoitettu myös sellaisia Sipoota koskevia suunnitelmia, jotka eivät ole olleet tätä ennen ollenkaan esillä. Tekstissä puhutaan ”Lounais-Sipooseen kehitettävästä yritystoiminnan alueesta ja sen ympärille rakennettavasta asutuksesta” . Kyseessä olisivat ” ulkomaankauppaan liittyvä ympäristöhäiriöitä aiheuttamaton tuotekehittely-, kokoonpano- ja jatkojalostustoiminta sekä niihin liittyvät toimisto- ja palvelutilat”. Jos tämäntapaisia Sipoon aluetta koskevia konkreettisia tarpeita ja hankkeita tulee yritysten taholta Vuosaaren sataman toiminnan kehittyessä esille, Sipoon kunta on varmasti valmis kehittelemään niille sopivia maankäyttö- ja tilaratkaisuja yhteistyössä elinkeinoelämän kanssa. On hyvin todennäköistä, että monessa tapauksessa tällaiset huolinta-, maahantuonti- ja muiden vastaavien, usein pienehköjen yritysten kaipaamat järjestelyt sujuisivat joustavammin ja kätevämmin Sipoon mittakaavassa henkilökohtaisilla kontakteilla kuin suuren Helsingin byrokratiassa. Kuntajaon muuttaminen olisi tästä lähtökohdasta siis pelkästään haitallista. ... Vuosaaren satama on suomalaisissa oloissa suuri satamahanke, mutta ei suinkaan mikään valtiovallan erityisessä suojeluksessa oleva kansallinen hanke, kuten Helsingin kaupungin lausunnossa virheellisesti annetaan ymmärtää. Se on päinvastoin sangen kiistanalainen ja muiden satamakaupunkien voimakkaasti kritisoima Helsingin kaupungin oma hanke, joka tulee kilpailemaan liikenteestä usean muun suomalaisen sataman kanssa ylikapasiteetista jo muutenkin kärsivällä alalla. Ei ole millään lailla hyväksyttävää, että kuntajaon muuttamista yritettäisiin käyttää keinona muuttaa satamien välisiä kilpailuasetelmia ja paikata siten Vuosaaren satamasuunnitelmissa mahdollisesti olevia epärealistisia perusteita ja lähtökohtia. Vuosaaren satamasta puhuessaan Helsingin kaupunki jälleen kehuskelee vuolaasti omilla aikaisemmilla aikaansaannoksillaan ja kokemuksellaan laajojen aluekokonaisuuksien suunnittelu- ja rakentamishankkeista. Kuntajaon muutosesityksen perusteluissa tällaiset mainososuudet ovat epäasiallisia, varsinkin kun kyse on maan pääkaupungista. Riitaisasti edennyttä Vuosaari – hanketta ei myöskään yleisesti pidetä esimerkkinä ” vuorovaikutteisuudesta” ja ” ympäristövastuullisuudesta”, kuten Helsinki väittää.

Bilden ovan av Tobben är tagen från muren vid Nordsjö hamn.

Förutsättningar. Den 21 juli 2008

Liksom jag i flera sammanhang noterat utgör metroförbindelsen från Mellungsbacka österut en central motivering till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. I sin Sibboutredning har kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi återgett Helingfors ("stadsstyrelsens") nya motiveringar för en ändring i kommunindelningen. I två de fyra allmänna förutsättningarna nämns metron. Jag citerar:

En ändring i kommunindelningen skulle främja ordnandet av service för de nuvarande och framtida invånarna i såväl Helsingforsregionen som det område som föreslås bli överfört, eftersom resultatet vore en stadsstruktur som utnyttjar resurserna kostnadseffektivare än tidigare. Enligt utredningar använder sig Sibbos invånare i hög grad av service som produceras i Helsingfors. Av denna anledning skulle en utbyggnad av metron och annat effektiv ordnande av kollektivtrafiken på det område som förelås bli överfört förbättra servicens tillgänglighet. ...

En ändring i kommunindelningen skulle främja kommunernas funktionsförmåga i Helsingforsregionen och verksamhetens lönsamhet genom att producera ett i funktionellt och fysiskt hänseende mera balanserat metropolområde runt Helsingfors som har bättre möjligheter att klara av sina åligganden och mål att vara en livskraftig, stark och i framtiden ännu konkurrenskraftigare stadsregion i Finland och Europa. ... En utveckling av kollektivtrafiken så att den stödjer sig på metron skulle minska regionens kommuners kostnader för privatbilismen i form av byggande av trafikleder och parkeringsplatser.

I motiveringarna för att även en tredje allmän förutsättning uppfylls hänvisas indirekt till metron:

En ändring i kommunindelningen skulle förbättra levnadsförhållandena för de nuvarande och framtida invånarna i såväl Helsingforsregionen som det område som föreslås bli överfört. .... En utveckling av kollektivtrafiken skulle förbättra smidigheten hos trafiken i både det område som föreslås bli överfört och östra Helsingfors och skulle på så sätt spara i synnerhet den tid som används för arbetsresetrafiken. En utveckling av kollektivtrafiken skulle minska buller- och miljöolägenheterna för invånarna i flera kommuner.

Myllyniemi motiverar även påståendena om Sibbos ovilja till samarbete med att Sibbo reserverat sig mot östmetron. (Se "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007".) Även i avsnittet 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" i MYllyniemis rapport hänvisas till metron, om än inte uttryckligen östmetron:

Med tanke på hela regionen borde hela den kommersiellaindustriella utvecklingskorridoren från Nordsjö hamn till Aviapolis i Vanda utnyttjas bättre än tidigare. På så sätt kunde de för finländska förhållanden exceptionella förutsättningar som huvudhamnen för utrikeshandeln och metron erbjuder för utvecklingen av hela regionens näringsliv utnyttjas fullt ut.

Myllyniemis enda argument för att ett mindre område, "Alternativ 1", inte räcker till är att metroförbindelsen kräver att att större område ansluts till Helsingfors. Till skillnad från Alternativ 1 kräver utredningsmannens förslag särskilt vägande skäl, men Myllyniemi ycks finna metron vara ett väganske skäl nog:

Alternativ 1 räcker emellertid inte till på lång sikt. Expanderingsområdet får enligt Helsingfors framställning ungefär 50 000 invånare inom metrons och anslutningslinjernas influensområde. Kommunindelningsutredarens förslag inte är lika omfattande som det som avses i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut, men man måste ändå utgå ifrån att det i hela området med beaktande av även Vanda måste kunna planeras bostäder för ungefär 40 000 invånare och arbetsplatser för ungefär 10 000 arbetstagare. Av invånarna skulle minst 20 000 bosätta sig i nuvarande sydvästra Sibbo. En sådan ökning av invånarantalet ingår också i Generalplan för Sibbo 2025.

Bosättningen och arbetsplatserna måste stödja sig på effektiva kollektivtrafikförbindelser, av vilka en utbyggnad av metron från Mellungsbacka till Västerkulla i Vanda och vidare till Östersundom och det mest genomförbara och ekonomiskt förmånligaste lösningen som kan genomföras till relativt låga marginalkostnader. En metrostations influensområde har uppskattats till 3-4 km från stationen. Skall man stödja sig på metron krävs det två metrostationer i sydvästra Sibbo, av vilka den ena inte nödvändigtvis ryms inom området för Alterantiv 1.

För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.
...

ALT 1 skulle uppfylla kommunindelningslagens krav på områdenas enhetlighet. Inom det område som avgränsas i alternativet vore det dock inte möjligt att placera det invånarantal som planerats öster om Helsingfors stads nuvarande gränser, och som på området i sydvästra Sibbo enligt denna utredning vore minst 20 000 invånare. Också planeringen av kollektivtrafikarrangemangen, framför allt metroförbindelserna, förutsätter inte bara ett tillräckligt stort invånarantal även tillräckligt exakt kunskap om hur områdets invånarantal kommer att utvecklas.

Sålunda är det inte möjligt att utveckla samhällsstrukturen på ett sätt som främjar områdenas enhetlighet så att på de områden som överförs från Sibbo till Helsingfors bor högst 5 % av Sibbos invånare.

Utan metroförbindelsen från Mellungsbacka till Östersundom faller motiveringarna för kommunindelningsutredarens förslag samman. Detär frapperande att framställningen liksom motiveringarna till statrådets beslut bygger på en metroförbindelse som egentligen inte har utretts, trots att Myllyniemi själv i egenskap av medlem i styrelsen för Nylands förbund - enligt landskapsförbundets, miljöministeriets och HFD:s tolkning - förutsatt vidare utredningar. I verkligheten torde hindren för att dra en metrolinje genom Västerkulla och Västersundom vara oöverkomliga.

Reserveringen i landskapsplanen för en metroförbindelse från Mellungsbacka österut går över åkern på bilden ovan. På västra sidan om åkern ligger ett väldigt kupperat rekreationsområde, där man bl.a. utövar bergsbestigning. På östra sidan om åkern ligger ett naturskyddsområde. För övrigt förefaller Helsingfors inte precis kunne ge "exakt kunskap om hur områdets invånarantal kommer att utvecklas", vilket enligt kommunindelningsutredaren är en förutsättning för metroförbindelsen.

Aggressiv landskapsstyrelse. Den 20 juli 2008

Då metroförbindelsen från Mellungsbacka österut är en synnerligen väsentlig motivering för den aktuella annekteringen av sydvästra Sibbo, är det av betydelse att metroreserveringen finns med i landskapsplanen för Nylands förbund, som miljöministeriet hade fastställt den 8 november 2006. Det är anmärkningsvärt att Pekka Myllyniemi, som var och är medlem i landskapsstyrelsen, inte i sin rapport omnämner metroreserveringen i landkspsplanen. Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Myllyniemi plagierat är emellertidfrån den den 18 oktober 2006, då landskapsplanen ännun inte var fastställd.

Beslutet att förkasta samtliga besvär mot miljöministeriets beslut att fastställa landskapsplanen tog högsta förvaltningsdomstolen först den 15 augusti 2007, vilket jag noterat i mitt inlägg "HFD:s beslut om landskapsplanen. Den 7 juli 2008". Det hade varit riskabelt att motivera ändringen i kommunindelningen med en metroreservering vars lagliga status ännu var oviss. Lika väl hade det för HFD varit ännu svårare att godkänna statsrådets Sibbobeslut, ifall landskapsplanen ogiltigförklararts för metroreserveringens del. Därför är det anmärkningsvärt att HFD:s president Pekka Hallberg deltog i så väl beslutet att förkasta besvären mot lanskapsplanen som i beslutet att förkasta besvären mot statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. Något större jävsproblem torde vi dock inte ha här. Det finns dessutom redan en domare som uppenbart var jävig att deltaga i HFD:s avgörande i fallet Sibbo: Heikki Harjula.

I sitt beslut i fallet Sibbo hänvisar HFD inte alls till reserveringen för metroförbindelsen i landskapsplanen eller till HFD:s beslut om landskapsplanen. En förklaring kan vara att bevären som lämnades in mot statsrådets Sibbobeslut inte direkt påtalar meteroförbindelsens betydelse som motivering till ändringen i kommunindelningen. Ett annat skäl till att inte hänvisa till HFD:s beslut om landskapsplanen och metroreserveringen i landskapsplanen är att den trots allt ger ett mycket begränsat stöd för planerna på en metroförbindelse från Mellungsbacka till Östersundom. Ett tredje skäl att inte refererar till landskapsplanen för Nylands förbund är kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis medlemskap i landskapsstyrelsen, som aktivt drivit på en utvidgning av Helsingfors österut. Jag citerar ur Leena Liipolas besvär till HFD över statådets beslut:

Uudenmaan maakunnan tulevaa kehitystä on linjattu äskettäin hyväksytyissä, lakisääteisissä Uudenmaan maakuntasuunnitelmassa ja maakuntaohjelmassa (liitteet 11 ja 12). Kyseiset asiakirjat ovat käyneet läpi laajan asiantuntijavalmistelun, käyneet lausuntokierroksella ja tulleet sen jälkeen myös hyväksytyiksi Uudenmaan liiton lakisääteisissä poliittisissa toimielimissä (maakuntavaltuusto). Niillä on siis aivan toinen painoarvo kuin esim. kuntajakoselvittäjä Myllyniemen raportissa esiteltyjen MAL- neuvottelukunnan, pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan tai muiden päätösvallattomien poliittisten keskustelukerhojen julkilausumilla tai kannanotoilla. Näissä Uudenmaan liiton maakunta-asiakirjoissa aluerakennetarkastelua on ulotettu myös Sipoon puolelle, johtuen siitä, että Sipoolla on hyvin pitkä yhteinen raja Uudenmaan liittoon kuuluvien kuntien kanssa. Merkittävää näissä asiakirjoissa on kuntajaon muutosasian kannalta se, että niissä on esitetty mm. potentiaalisia kaupunkirakentamisen laajenemisalueita ja listattu ns. ”kärkihankkeiksi” Uudenmaan kehittämisen kannalta oleellisimpia liikenne- ym. hankkeita. Sipoon metroa ei näiden hankkeiden listalta löydy, Kerava-Nikkilä –radan avaaminen henkilöliikenteelle sen sijaan on listattu, mikä osoittaa että sitä pidetään tärkeänä, Sipoon metroa ainoastaan mahdollisesti selvitettävänä hankkeena. Maakuntasuunnitelman (liite12 ) sivulla 31 olevassa kartassa on esitetty karkealla skaalalla Uudellemaalle ja sen rajalle tavoiteltavaa aluerakennetta. Siinä Kerava-Nikkilä akseli on esitetty potentiaalisena lisärakentamisalueena, Lounais-Sipoo puolestaan tärkeänä osana pääkaupunkiseudun viherkehää. Tämä sama status Lounais-Sipoolla on myös sivun 30 kartassa. Niin ikään lakiin perustuvan pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunnan (YTV) tuoreessa liikennejärjestelmäsuunnitelmassa (PLJ 2007, liite 13) on mittava pääkaupunkiseudun kannalta tärkeimpien joukkoliikenne- ym. hankkeiden keskipitkän aikavälin kärkihankelista, eikä itämetron jatkaminen sisälly siihen. Näitä asiakirjoja voidaan pitää hyvänä esimerkkinä siitä, ettei Lounais-Sipoon rakentamista pidetä mitenkään oleellisena hankkeena sen paremmin pääkaupunkiseudun, Uudenmaan kuin varsinkaan koko maan menestyksen kannalta, ja siten hallituksen päätöksen perusteissa esitetty argumentti kuntajakolain 5 §:n tarkoittaman kuntajakolain 3 §:n mukaisten perusteiden toteutumisesta erityisen painavana Lounais-Sipoota koskevassa kuntajaon muutoksessa, koska kyse olisi valtakunnallisesti merkittävästä hankkeesta, on vailla asiapohjaa. Kokonaan toinen asia on, että Uudenmaan maakuntahallitus on todistettavasti esittänyt Sipooseen erittäin aggressiivisesti suhtautuvia, osittain maakuntasuunnitelman ja maakuntaohjelman kanssa ristiriidassa olevia kannanottoja, mutta maakuntahallitus koostuukin yksinomaan poliitikoista.

Kartan ovan publicerade Helsingin uutiset första gången den 16 augusti 2006 i samband med artikeln "Sippon metro voisi olla valmis kymenen vuoden päästä". I artikeln heter det att "Helsinin uutisten saamien tietojen mukaan Vantaalle tulisi kaksi asemaa Länsimäkeen ja Länsisalmeen." Metroförbindelsen på bilden ovan avviker från reserveringen i landskapsplanen, där metrolinjen i Västersundom går igenom ett område som på bilden ovan är markerat som naturskyddsområde. Man kan jun inte gärna bygga en metrostation i ett naturskyddsområde.

Tags: metro | Edit Tags

Metroförbindelse från Mellungsbacka österut. Den 19 juli 2008

I blogginlägget "Metro genom narurskyddsområde. Den 15 juli 2008" skrev jag om Nylands förbund en förklaring till besvären som lämnats in mot landskapsplanen. Förklaringen gavs den 21 september 2005. Den 23 november 2005 gav Nylands miljöskyddsdistrikt sin motförklaring till miljöministeriet. Metroförbindelsen har här fått ett eget avsnitt, som jag återger i sin helhet:

Metroyhteys Mellunmäestä itään

Uudenmaan liitto perustelee metrolinjausta valtakunnallisista alueidenkäytön tavoitteista löytyvällä velvoitteella varautua Helsingin seudulla raideliikenteen laajentamiseen ja tehokkuuden parantamiseen sijoittamalla riittävästi asuntotuotantoa ja työpaikkarakentamista raideliikenteen vaikutuspiiriin. Uudenmaan maakuntakaavassa osoitettuja uusia raideliikenneyhteyksiä ovat mm. Espoon metro, Helsingin metron laajennukset, metrolinjan ulottaminen Vantaan Hakunilaan, Kerava-Vuosaari -rata, Vantaa-Klaukkala -rata sekä Marja-rata.

Kaavassa ei ole esitetty erikseen työpaikka- ja asuinalueita, vaan niitä kuvaa yhteinen "taajamatoimintojen alue"-merkintä. Edellä mainitut ratayhteydet tuovat raideliikenteen piiriin runsaasti olemassa olevaa taajamarakennetta. Niiden vaikutusalueelle on myös esitetty runsaasti uusia taajamarakentamisen alueita mm. Nurmijärven Klaukkalaan, Helsingin Laajasaloon, Espoon Soukkaan, Saunalahteen ja Kauklahteen, Vantaan Koivukylään, Ruskeasantaan, Aviapolikseen ja Marja-Vantaan alueelle, Nurmijärven Klaukkalaan sekä Keravalle. Jo olemassa olevan rataverkon vaikutuspiiriin on myös esitetty runsaasti uusia taajama-alueita: Rantaradan varrelle mm. Siuntioon, Kirkkonummen keskustaan ja Masalaan, Espoon Kauklahteen, Espoon keskukseen, Tuomarilaan ja Leppävaaraan; Pääradan varrelle Helsingin Malmille, Vantaan Jokiniemeen, Hiekkaharjuun, Koivukylään ja Korsoon, Keravalle, Järvenpään Ristinummelle, Tuusulan Jokelaan sekä Hyvinkäälle; Lahden oikoradan varrelle Kellokoskelle sekä Mäntsälään. Itä-Uudenmaan liitto ja Sipoon kunta ovat suunnitelleet huomattavaa taajamarakentamista Kerava-Nikkilä -akselille, mikä riittää saattamaan myös Kerava-Nikkilän radan henkilöliikenteen käyttöön. Lisäksi Vuosaaren sataman valmistuminen vapauttaa huomattavia alueita asunto- ja työpaikkarakentamisen piiriin Helsingin Keski-Pasilasta (raideliikennesolmu), Sörnäisistä (metro) ja Jätkäsaaresta (metro). Nämä täyttävät VAT:in asettamat velvoitteet jo enemmän kuin hyvin, eikä metroyhteyttä Mellunmäestä itään voi siten perustella valtakunnallisilla alueidenkäytön tavoitteilla.

Uudenmaan liitto esittää myös, että metroyhteyden jatkamisen vaikutuksia Itä-Uudenmaan maakunnan alueella on tarkasteltu ns. Hespo-selvityksen (Helsinki-Porvoo aluerakenneselvitys) yhteydessä. Hespo-selvitys käsittelee neljää erilaista tulevaisuusskenaariota, joiden vaikutuksia on arvioitu laajasti, mutta ei monien aihepiirien osalta niin syvällisesti, että niiden osalta täyttyisivät MRL 9 §:n vaatimukset riittävistä tutkimuksista ja selvityksistä maakuntakaavatasoa ajatellen. Esimerkiksi minkäänlaisia luontokartoituksia ei selvityksen tueksi ole tehty, eikä skenaarioiden luontovaikutuksia Sipoon lounaisosassa ole eritelty lainkaan. MRL 9 § edellyttää myös vaikutusten selvittämistä koko siltä alueelta, jolle kaava-varauksella on olennaisia vaikutuksia, tässä tapauksessa siis myös Lounais-Sipoota. Lisäksi Hespo-selvityksessä todetaan:

• Mikään esitetyistä skenaarioista tuskin on sellaisenaan toteuttamiskelpoinen.
  
• Metro Mellunmäestä itään on Helsingin hanke, Vantaa ja Sipoo eivät ole siihen varautuneet.
  
• Lounais-Sipooseen ulottuvan metron vaikutukset olisivat kielteiset Itä-Uudenmaan aluerakenteen ja työpaikkaomavaraisuuden kannalta.
  
• Sipoonkorven merkitys pääkaupunkiseudulle on verrattavissa Nuuksion merkitykseen pääkaupunkiseudulle.

Västerkullan taajamavarauksen lainvastaisuutta on eritelty laajasti Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin valituksessa. Valituksessa mainitut maisema-arvot selviävät liitteestä 4, jonka mukaan Västerkullan pellot on todettu Vantaan yleiskaavaselvityksessä vantaalaisittain arvokkaaksi maisemakokonaisuudeksi. Västerkullan alueelle on valituksessa esitettyjen perusteiden mukaan merkitty väärä päämaankäyttöluokka.

Uudenmaan liitto vetoaa vastineessaan myös maakuntahallituksen päätökseen 23.8.2004 tekemään päätökseen, joka edellyttää Västerkullan alueen kehittämisvaihtoehtojen selvittämistä jatkotyöskentelyssä eri viranomaistahojen kanssa. Västerkullan taajamavarauksen merkitseminen maakuntakaavakartalle on itse asiassa lainvastaisuutensa lisäksi myös tuon päätöksen vastainen, sillä merkintä jättää ainoaksi kehittämisvaihtoehdoksi taajamarakentamisen. Sen sijaan alueen merkitseminen kaavakartalle valkoisena- tai selvitysalueena olisi ollut päätöksen mukaista.

Uuden massiivisen taajamavarauksen sijoittaminen lähelle Natura-aluetta, vieläpä niin, että se sijoittuu kahden verrattain lähellä toisiaan sijaitsevan metsäisen Natura-alueen väliin heikentäen/katkaisten niiden välisen ekologisen yhteyden, vaatii luonnonsuojelulain 65 §:n mukaisen Natura-arvioinnin. Myös perustellusti oletettavissa oleva Mustavuoren Natura-alueeseen kohdistuvan käyttöpaineen raju lisääntyminen uuden taajaman aiheuttaman asukasmäärän kasvun vuoksi edellyttää Natura-arviointia. Kapean virkistysalueen sijoittaminen taajamavarauksen ja Natura-alueen väliin ei vapauta tästä velvoitteesta.

Bilden ovan är från rekreationsområdet i Västersunndom, genom vilket det i landskapsplanen för Nylands förbund går en reservering för en metroförbindelse. På torsdag kväll torde det ha skett en olycka i branten. På plats fanns två ambulanser samt Medi-Helis bil.

Granö by. Den 18 juli 2008

I onsdagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset ingår en notis med rubriken "Aluevaihdossa Sipoon saaret Helsingille". Med "Sipoon saaret" syftas här på Tobben och en ännu mindre kobbe som hör till samma fastighet. Helsingin uutiset skriver om öarna att "niiden omistuksen saaminen kaupungille on Vuosaaren sataman toiminnan kannaltä tärkeää". Jag önskar tillägga att öarnas anslutning till Helsingfors hade varit synnerligen viktig med tanke på verksamheten vid Nordsjö hamn - eller åtminstone för att Helsingfors utan att samarbeta med Sibbo skulle kunna trygga hamnverksamheten. I övrigt innehåller notisen ingenting väsentligt utöver vad jag har redogjort för i inlägget "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008".


Inte heller protokollet från fastighetsnämndens möte den 24 juni innehåller någon ny information. Däremot innehåller föredragslistan för mötet en liten detalj som jag inte tidigare uppmärksammat. I mitt föregående inlägg om Tobben berättade jag att Tobbens tidigare ägare Werner Seydel besvärat sig till HFD över planerna på en hamn i Nordsjö med bl.a. motiveringen att hamnen skulle skada möjligheterna till rekreation på Tobben. Jag berättade även att överborgmästare Jussi Pajunen i april 2006 efter Seydels död föreslog att Helsingfors skulle ansöka om att Tobben överlåts till Helsingfors för rekreationsbruk. I föredragslistan nämns emellertid att "Hankittaessa vesialueita Vuosaaren sataman vesiliikennöintiä varten Helsingin sataman pyynnöstä syksyllä 2004 Tobbenin tilan RN:o 1:101 omistaja Werner Seydel ilmoitti neuvotteluissa halukkuutensa myydä koko tila kaupungille, tai vaihtaa se johonkin kaupungin omistamaan vapaa-ajan kiinteistöön." Helsingfors hamn har alltså redan år 2004 försökt förhandla åt sig Tobben - och säkert inte för rekreationsbruk. Liksom av kartan ovan framgår är Tobben i vägen för farleden in till hamnen. Lustigt nog vill Helsingfors inte säga på vilket sätt det med tanke på hamnverksamheten är viktigt att Tobben övergår i Helsingfors ägo.

I inlägget "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007" citerade jag ur Kai Kalismas insändarartikel i Helsingin Sanomat den 9 juli 2007, där Kalima säger att "Rajansiirtopäätös on helsinkiläisille veronmaksajille paitsi epäoikeudenmukainen myös alueellisesti torso." Jag citerar vidare ur artikeln:

Sipoon saarista Helsingin kaupunki omistaa Itä-Helsingin edustalla sijaitsevan Eestiluodon (43 hehtaaria), kaupunkilaisten hyvin tunteman Kaunissaaren (43 ha), pääosan Granöstä (136 ha) ja Husön (72 ha). Hallituksen päätöksen mukaan ne jäivät nyt Sipoon puolelle.

Näiden saarten käyttämisestä Helsinki ei niiden omistajana voi jatkossakaan vapaasti päättää, vaikka niiden virkistyskäyttötarpeet ovat merkittävät. ...

Alueellisesti torso valtioneuvoston rajansiirtopäätös on ennen kaikkea näiden saarten osalta. Merellisiä virkistystarpeita ei tällä ratkaisulla kyetty turvaamaan. Helsingin kaupunginvaltuusto teki 21.6. 2006 oman ehdotuksen noin 5000 hehtaarin siirtämisestä Helsinkiin. Alue olisi käsittänyt myös nuo saaret ja merkittäviä alueita muun muassa Östersundomissa.

Fastighetsnämndens viceordförande, professor Kai Kalismas redogörelse för "Sipoon saaria" har inte huvud eller fötter. Här skall jag nöja mig med att påpeka att Husö inte är en ö utan en by och att Husö by liksom hela Östersundom ingår i det område som enligt statsrådets beslut skall inkorporeras av Helsingfors, medan Fagerö (Kaunissaari) och Eslotan (Eestiluoto) inte ingick i Helsingfors förslag. I verkligheten begränsar sig Kalimas intresse till Granö eller Granö by, fastän Kalima inte vill fästa uppmärksamheten på Granö. Det är möjligt att fastighetsnämnden och Helsingfors har hemliga planer för ön Granö, men jag finner det inte omöjligt att planerna främst gäller ön Tobben, som enligt fastighetsnämndens föredragningslista hör till Granö by.


Det ser ut som om Helsingfors i sitt förslag på att inkorporera 5 000 hektar av Sibbo i första hand var ute efter den 1,6 hektar sora ön Tobben vid Helsingfors vattengräns. Tobben hade troligtvis anslutits till Helsingfors, ifall Helsingfors nöjt sig med ett måttligare förslag och Helsingin Sanomat inte den 15 juni 2006 som rubrik på en artikel valt "Vanhanen ei ottaisi saaristoa pois Sipoolta". Man kan fråga sig varför det är så svårt för Kalima och Helsingfors fastighetsnämnd att öppet medge att Tobben måste sprängas bort. Det är inte så lätt för Sibbo att samarbeta och ta Helsingfors önskemål i beaktande i planeringen, då staden talar om rekreationsanvändning när man menar någoting helt annat.

Kulturlandskap. Den 17 juli 2008

Helsingin uutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Haaveet Lounais-Sipoon väkiluvusta romahtivat". Jag citerar ur artikeln:

Lounais-Sipooseen mahtuu suojelukohteiden, virkistysalueiden ja kulttuurimaisemien takia ehkä vain puolet poliitikkojen visioimasta asukasmäärästä. Lopullinen asukasluku jäänee kauas Helsingin haaveilemasta 30000:sta.

Omakotitaloalueen tehokkuudella Lounais-Sipooseen mahtuisi vain noin 14000 asukasta.

Fjortontusen invånare är på tok för lite för en metroförbindelse, men projektdirektör Matti Visanti ser möjligheter för ett större befolkningsunderlag:

Lounais-Sipoon suunnittelua vetävä projektipäällikkö Matti Visanti Helsingin kaupunkisuunnitteluvirastosta uskoo, että alueelle saadaan tarvittaessa 30000 asukasta. Se vain tarkoittaisi viheralueiden pienentämistä ja korkeita kerrostaloja metroasemien ympärille.

Höghus passar dock dåligt in i landskapsbilden, förutom att höghus inte motsvarar de förutsättningar som utredningsman Pekka Myllyniemi och statsminister Matti Vanhanen ställt på inkorporeringen. I Helsingin uustiset ingår även en fortsättande artikel med rubriken "Missä Sipoon hevoset laiduntaa, sinne ei voi Helsinki rakentaa". Kartan ovan har publicerats tillsammans med denna artikel. Jag citerar ur artikeln:

Helsingin kaappaama Lounais-Sipoo on maalaisidylliä parhaimmillaan: vehreitä laidunmaita, leppoisia kyläteitä, vanhoja ja uusia omakotitaloja isoine pihoineen.
Tämän kulttuurimaiseman kaavoittamisesta tulee painajainen Helsingin poliitikoille. Nämä haluavat tuskin itsekään rikkoa idylliä saati että jaksaisivat kuunnella äläkkää, jonka paikalliset nostavat jokaisesta täydennysrakentamisyrityksestä.
...

– Kulttuuriympäristöä, luonnonsuojelualueita, kallioita, pohjavesialueita, muinaismuistoja. Ja Sipoonkorpi, josta ainakin osin halutaan tehdä kansallispuisto, listaa säilytettäviä kohteita projektipäällikkö Matti Visanti Helsingin kaupunkisuunnitteluvirastosta.
Myös Helsingin haaveilema merenranta on muuta, kuin poliitikot ovat märissä unissaan kuvitelleet.
– Vielä parikymmentä vuotta sitten meri oli aivan tässä Östersundomin kappelin vieressä. Nyt näet sen tuolla kilometrin päässä, Sipoon kotiseutuyhdistyksen puheenjohtaja Sten Enbom viittilöi.
Siinä missä ennen oli vettä, kasvaa nyt parimetrinen kaislikko savipohjalla. Samanlaista onneliökilometreittäin Karhusaaren ja mantereen välissä.
Kelpaako se merimaisemaksi helsinkiläissiirtolaisille?

Medier har igår och idag publicerat Helsingfors byggnadskontors information om att slåtterarbetet inleds i Helsingfor. Här berättas det att byggnadskontoret har 250 hektar ängar och 417 hektar "landskapsåkrar" att sköta om. Den sammanlagda arealen av åker och äng är alltså närmare sju kvadratkilometer, det vill säga i samma storleksordning som den mark som Helsingfors äger i Sibbo. En del fält är olämpliga för bebyggelse, men det gäller speciellt åkrarna i Östersundom.