En slutrapport till slut. Den 23 juli 2008



Jag misstänkte att utredningsman Pekka Myllyniemi inte åstadkommit någon slutrapport från sin senaste kommunindelningsutredning, som gällde förutsättningarna för en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi. Inrikesministeriet publicerade Myllyniemis Sibborapport samma dag som rapporten formellt undertecknades och utredningsmannens mandatperiod gick ut. Finansministeriet hade gett Myllyniemi tid fram till den 30 mars [sic] att överlämna slutresultatet från den senaste utredningen till ministeriet, men ännu ett par månader senare hittades det ingen slutrapport. Den 18 juni har finansministeriet emellertid publicerat Myllyniemis slutrapport till ministeriet. Pdf-dokumentet med omslag är skapat en dag tidigare. Rapporten är undertecknad den 28 mars, som var den sista vardagen före den 30 mars. Motsvarande små märkligheter hittas i andra utredningar som finansministeriet publicerat, så Myllyniemi har inte nödvändigtvis specialbehandlats. Fördröjningen kan förklaras med att de berörda kommunerna redan tagit ställning till utredningsmannens förslag, varför publiceringen av rapporten inte varit brådskande.


Tidningen Länsi-Uusimaa skrev den 5 december 2006 att "Myllyniemelle on tarjottu jälleen töitä kahdesta liitoshankkeesta." (Se "Springpojken. Den 16 december 2006".) Lika väl var vi många som gapade av förundran då kommunminister Mari Kiviniemi den 17 januari utnämnde Myllyniemi för ett nytt uppdrag. (Se "Myllyniemi utreder igen. Den 17 januari 2008".) I inlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" noterade jag att finansministeriet tog beslutet att utse Myllyniemi den 16 januari, dagen efter att HFD hade offentliggjort sitt beslut i fallet Sibbo.

Det är anmärkningsvärt att Kiviniemi utnämnde en utredningsman vars rykte var förstört av en skandalös låtsasutredning. Det är möjligt att de som på kommunindelningsavdelningen vid finansministeriet bättre kände till bristerna och den omfattande plagieringen i Myllyniemis Sibboutredning inte vågade stoppa den nya utnämningen, eftersom det hade avslöjat myglet och bristerna i beredningen av statrådets Sibbobeslut. Å andra sidan hade Myllyniemi i sin Sibboutredning bevisat utredningsmannens viktigaste egenskap: lojalitet mot uppdragsgivaren. På grund av PARAS-reformen har det funnits en stor efterfrågan på kommunindelningsutredatre. Det är på sätt och vis anmärkningsvärt att Myllyniemi, som före sin Sibbo-utredning gjorde utredningar på löpande band, inte gjorde en enda utredning under år 2007.

I Myllyniemis slutrapport från den senaste utredningen har jag inte hittat mycket av intresse. Rapporten är nästan identisk med den rapport med förslag som Myllyniemi överlämnade till fullmäktige i Kemijärvi och Pelkosenniemi den 27 februari. Till slutrapporten har bara fogats bilagor, redogörelse för behandlingen av Myllyniemis förslag i stadsfullmäktige i Kemijärvi och i kommunfullmäktige i Pelkosenniemi, presentationsblad på finska, svenska och engelska, samt ett två sidor långt förord riktat till finansministeriet. I presentationsbladet har som utgivningsdatum uppgetts "maj 2008". På presentationsbladet kan man vidare läsa att "Kommunindelningsutredaren konstaterar utgående från sin utredning att förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen uppfylls i fråga om Kemijärvi stad och Pelkosenniemi kommun, och att denna sammanslagning samtidigt skulle förbättra de ovan nämnda regionernas utvecklingsmöjligheter även inom andra delområden." I förordet med rubriken "Valtiovarainministeriölle" upprepar Mylyniemi, med sina kännspaka markeringar (kursivering och fet stil), sitt förslag från den 27 februari:

Kuntajakoselvittäjän käsitys ei jatkoselvittelyn aikana ole muuttunut. Vielä selvemmin on käynyt ilmi, ettei Pelkosenniemen kunnalla ainakaan pitkällä aikavälillä ole edellytyksiä itsenäisenä kuntana turvata kuntalaisten peruspalveluita ja kehittää kuntaa.
Tämän mukaisesti kuntajakoselvittäjä ehdottaa, että Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan yhdistyminen tulisi toteuttaa.
Kuntajakoselvittäjällä ei ole Kemijärven kaupunginvaltuuston ja Pelkosenniemen kunnanvaltuuston tekemien päätösten jälkeen ollut mahdollisuutta selvittää, miten kuntien yhdistymisen vaatima päätöksenteko tapahtuisi voimassa olevan lainsäädännön antamin mahdollisuuksin.

Myllyniemi säger alltså att förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen uppfylls, men konstaterar samtidigt att han inte efter besluten som tagits av respektive fullmäktige i Kemijärvi och Pelkosenniemi haft möjlighet att utreda hur den föreslagna kommunindelningsutredningen kunde ske under gällande lag. När det gäller sammanslagning av hela kommuner är kommunindelningslagen emellertid entydig. Tvångssammanslagningar är inte möjliga. Jag återge här § 4 i kommunindelningslagen:

En sådan ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar kan verkställas på gemensam framställning av de berörda kommunernas fullmäktige. Framställningen kan då avslås, om ändringen i kommunindelningen skulle strida mot någon av de förutsättningar för ändring i kommunindelningen som anges i 1 och 3 §. (9.2.2007/170)

En ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar kan också verkställas om inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig detta, eller om det förslag av en kommunindelningsutredare som avses i 8 § 2 och 4 mom. vid en kommunal folkomröstning understöds av majoriteten i samtliga berörda kommuner. Om endast någon berörd kommun har motsatt sig ändringen i kommunindelningen kan ändringen verkställas, ifall kommunindelningsutredarens förslag vid en kommunal folkomröstning som ordnas i en sådan kommun understöds av majoriteten. (18.3.2005/167)


Eftersom kommunfullmäktige i Pelkosenniemi entydigt motsätter sig den föreslagna kommunsammanslagningen hade en folkomröstning där majoriteten av invånarna i Pelkosenniemi understött förslaget varit den enda återstående möjligheten för en sammanslagning. Myllyniemi säger emellertid i förordet att "kuntajakoselvittäjällä ei ole edellytyksiä esittää kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä". Myllyniemi antyder att representanterna för Pelkosenniemi förhindrat en folkomröstning:

Kunnallisen kansanäänestyksen järjestäminen edellyttäisi kuntien kesken neuvoteltua sopimusta siitä, millainen oli yhdistyneen kunnan rakenne. Kemijärven ja Pelkosenniemen kuntajakoselvitykseen kyllä sisältyy luonnos hallinnon ja palvelujen järjestämissopimukseksi, mutta se on kuntajakoselvittäjän ehdotus eikä siitä ole tämän työn yhteydessä kuntien kesken neuvoteltu. Pelkosenniemen edustajat korostivat koko selvitystyön ajan, ettei heillä ole oikeutta mistään neuvotella.

Här har motiveringarna retuscherats. I den äldre delen av rapporten säger Myllyniemi att "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen."

Google+ Followers