Hemliga skäl. Den 21 september 2008

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Jouko Tikkanen, som är kommunfullmäktigeledamot i Sibbo och som kandiderar för Centern i kommunalvalet. Tikkanen har även gjort sig känd som författare till romanen "Sipoon ryöstö". (Se "Rånet av Sibbo. Den 29 november 2007".) I insändarartikeln försvarar Tikkanen Centern angående fallet Sibbo genom att notera att ministrarna Paavo Väyrynen och framför allt Mauri Pekkarinen försvarade Sibbo. Samtidigt noterar Tikkanen att Sfp:s ordförande Jan-Erik Enestam inte höjde på rösten till Sibbos försvar våren 2008. Jag citerar ur insändaren, som har rubriken "Pekkarinen ja Väyrynen olivat Sipoon puolesta":

Todellinen rajansiirron syy on salainen. Vaikka Sipoo päätti yleiskaavaprosessissaan ottaa kaksinkertaisen vastuun metropolin tarpeista, se ei vaikuttanut siihen sopimukseen, jonka Helsingin kaupungln johto (Jari Vapaavuori ja Jussi Pajunen) ja puolueiden puheenjohtajat (Eero Heinäluoma, Jyrki Katainen ja Vanhanen) olivat keväällä 2006 tehneet. Mielenkiintoista on, etta silloin rkp:n s- puheenjohtajajaympäristöministeri Jan-Erik Enestam ei korottanut ääntään Sipoon puolesta.

Våren 2006 siktade Enestam på att bli generalsekreterare för Nordiska ministerrådet efter att han avslutat sin karriär som politiker. Här hade han behövt statsminister Matti Vanhanens uppbackning, men Vanhanen förefaller inte ha lagt ett strå i kors för att främja Enestams kandidatur. Å andra sidan hade Sfp, enligt vad Matti Vanhanen sade till medierna i juni 2006, förhållit sig "konstruktivt" till förslaget på en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. När det begav sig veckan före misdommaren 2006 hade Sfp redan bytt ordförande. Stefan Wallin, som i egenskap av statssekreterare var medlem strukturgruppen, hade kritiserat "nykolonialismen" och "kleptokratin" redan i januari 2006. (Se "Alternativet Borgå. Den 30 april 2008".) Å andra sidan torde Wallin ännu samma vecka som Helsingfors lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen ha medverkat i ett försök att få till stånd en kompromiss.

Att partiordförandena för de tre största partierna kom överens med Helsingfors representanter om en inkorporering har de berörda parterna inte förnekat. Denna överenskommelse borde ha gjort så väl Vanhanen som Jyrki Katainen jäviga att delta i statrådets Sibbobeslut. Enligt den officiella versionen gav Vanhanen och SDP:s dåvarande ordförande Eero Heinäluoma bara kommunminister Hannes Manninen mandat att genomdriva en inkorporering, men det förefaller uppenbart att Vanhanen och Heinäluoma diskuterat saken direkt med Helsingfors representanter. Heinäluoma måste ju ha underhandlat med Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen, som även var SDP:s förhandlare angående PARAS (KSSR). Överborgmästare Jussi Pajunen har själv dessutom lyft fram Katainens centrala roll i förhandlingarna om Sibbo våren eller försommaren 2006. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".)

Tikkanen skriver att den verkliga orsaken till gränsjusteringen är hemlig. Det stämmer att staten inte kunnat ge någon trovärdig motivering, men för dem som regelbundet läser denna blogg torde kopplingen till kommunreformen inte vara en hemlighet. Katainen skäl att stöda Helsingfors krav på sydvästra Sibbo är det inte så svårt att gissa sig till, men Vanhanens och Manninens motiv har för de flesta förblivit en gåta. Själv finner jag det anmärkningsvärt att varken Enestam eller Wallin påtalat kopplingen mellan å ena sidan fallet Sibbo och å sidan förhandlingarna om kommunreformen och Paras-ramlagen. Wallin har endast indirekt på sin blogg antytt att en lösning av "Sibbofrågan" var nödvändig för att ro ramlagen i hamn. (Se "Wallins blogg. Den 26 april 2008".) Månne inte även Sfp:s viceorde Christel Liljeström känner till de hemliga skälen. Om man hade lyft fram kopplingen till PARAS, hade Vanhanens - och Manninens - jäv varit mera uppenbart. Hade kopplngen till PARAS gjorts allmänt känd, hade Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula knappast heller kunnat deltaga i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.

Idel skandaler. Den 20 september 2008

Helsingfors stads informationstidning Helsinki-info har för förstå gången delats ut i sydvästra Sibbo. Det nyaste numret, Numero 4 - 21.9.2008 som publicerades på nätet redan den 17 september, riktar sig speciellt till "de blivande helsingforsarna". I tidningen berättas bl.a. att "Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen möter Sibboborna på en invånarafton tisdagen den 4 november". Det lär vara fritt att ställa frågor. Angående frågor och kommentarer hänvisas även till "Helsingfors specialsidor om inkorporeringen" på adressen www.hel2.fi/liitos/svenska.

Lämpligt i torsdags har specialsidorna uppdaterats, men de har kvar sitt amatöraktiga utseende och den tokiga kälkoden. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".) Länken till stadens "framsida" fungerar fortfarande inte. Hur täcks man överhuvudtaget hänvisa till dessa sidor, som ser ut som sidor kunde se ut på 90-talet innan ansvaret för webbsidorna togs över av proffs?

Jag har nu och då försökt kolla upp om fallet Sibbo fått någon uppmärksamhet i Sverige, men några nyheter om fallet Sibbo hittar man åtminstone inte på dagstidningarnas webbsidor. Fallet Sibbo torde vara allt för komplext för komersiell nyhetsmedia. Det finns dock en nyhetstidning som har som uttalad målsättning att "skapa alternativ till mainstream-media och lyfta fram frågor som vi anser får för dålig täckning i övrig nyhetsmedia". I fjol publicerade Fria Tidningen faktiskt en artikel med rubriken "Huvudstad annekterar del av grannkommun". Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Nu vill Helsingfors ta över marken, och skatterna, i detta 30 kvadratkilometer stora område som präglas av vackert kustnära landskap och stor andel höginkomsttagare. I det aktuella området bor nu cirka 2 000 människor. Inom kort kommer där bo uppskattningsvis 40 000.
Just det senare misstänks av konspiratoriskt lagda Sibbobor vara den egentliga anledningen till Helsingfors planer. Staden vill åt Sibbos goda skatteintäkter.

Vad som inte är konspirationsteorier utan faktum är att Sibbo förlorar, utöver själva marken och dess framtida potential, både skatteintäkter, statsbidrag och innevånare. Enligt Markku Luoma, kommundirektör i Sibbo, går kommunen miste om 14 procent av nuvarande skatteintäkter, 12 procent av statsbidragen och 600 miljoner euro av förväntat ökade skatteinkomster under det närmaste decenniet.
Ministeromröstningen, som hölls den 28 juni, har föregåtts av idel skandaler. Omfattande diskussioner om jäv har hållits och en utredning av förslaget har utförts av inrikesministeriet. Utredningen avslöjades, av en bloggare, vara i långa stycken plagierad från en webbaserad encyklopedi och från klart partiska protokoll skrivna av Helsingfors stad.

Förslaget, som innebär att Helsingfors från 2009 års början får rätt att annektera sydvästra Sibbo mot kommunens uttryckliga vilja, vann med åtta röster mot fyra. Att konservativa Samlingspartiets ministrar röstade för förslaget och Svenska Folkpartiet röstade mot förvånar ingen. Det som upprör är att bara två av Centerns ministrar röstade mot. Centern vill profilera sig som ett parti som bevarar landsbygden och har gått till val på idén om en långtgående decentralisering av Finland.
Bland ministrarna som röstat för det kontroversiella förslaget märks statsminister Matti Vanhanen (c) som på grund av sitt ställningstagande nu kan få problem med förnyat förtroende ute i landet till nästa val.

Samlingspartiet närstående Verkkouutiset har idag publicerat en notis med rubriken "Kiviniemi patistaa pääkaupunkiseudun kuntia yhteen". Enligt vad som framgår ur notisen har kommunminister Mari Kiviniemi vid Centerns valjippo idag hållit ett tal där hon ord för ord upprepat sitt budskap från gårdagens blogginlägg. (Se "Pandoras ask. Den 19 september 2008".) Budskapet är dock värt att upprepa. Jag citerar ur notisen i Verkkouutiset:

Kiviniemi kuitenkin totesi, ettei hän missään nimessä hyväksy pakkoliitosmahdollisuutta edes tänne pääkaupunkiseudulle.

- Jos pakkoliitosten Pandoran lipas avataan, puututaan kaikkien Suomen kuntien itsemääräämisoikeuteen peruuttamattomalla tavalla. Pakkoliitokset eivät kuulu hallituksen linjaan ja tässä suhteessa pääkaupunkiseudun kuntia on kohdeltava tasavertaisesti muiden kuntien kanssa, Kiviniemi sanoi.

Pandoras ask. Den 19 september 2008

Diskussionen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda eller en sammanslagningn av samtliga fyra städer i huvudstadsregionen fortsätter. Jag har bestämt mig för att inte köpa senaste numret av Me Naiset, som innehåller en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori. (Se "Två till tre nya trädgårdsstäder. Den 18 september 2008".) Lite mera av vad Vapaavuori tycker om tvångssammanslagningar framgår emellertid av en notis som idag publicerats av Pohjalainen. Jag citerar ur notisen, som har rubriken "Asuntoministeri Vapaavuori: pakkoliitokset perusteltuja jos seutukunnan kehitys kärsii":

Vuodenvaihteessa toteutuu Vapaavuoren ajama pakkoliitos, kun Sipoon lounaisosa liitetään Helsinkiin.
Pakkoliitokset ovat ministerin mukaan erittäin herkkiä ja vaikeita asioita.
- Mutta on ihan selvää että meillä on maassa eräitä muitakin kaupunkiseutuja, joissa nykyisiin kuntarajoihin liittyen aito yhteistyö on luvattoman heikkoa, joka puolestaan heikentää koko seudun kehitystä ja kasvua. Yksi näistä on Vaasanseutu, kertoi Vapaavuori Pohjalaiselle.
Asuntoministeri Jan Vapaavuoren mielestä koko Vaasanseutu kärsii nykyisestä tilanteesta.

Alternativet att Helsingfors, Vanda och Sibbo går samman har inte nämnts i de senaste dagarna. Det alternativet skulle innebära en tvångssammanslagning och då kunde man i princip lika bra tvinga Esbo och Grankulla med i en sammanslagning. Däremot dyker fallet Sibbo ständigt upp i diskussionsspalterna när en eventuell sammanslagning i huvudstadsregionen diskuteras. Enligt dagens Helsingin Sanomat stöder även Jyrki Katainen en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, så länge den är frivillig. Katainen är här i princip på samma linje som Mari Kiviniemi, som igår och idag kritiserat Jan Vaopaavuoris stöd av tvångssammanslagningar. Däremot stöder Tarja Cronberg enligt Helsingin Sanomat en tvångssammanslagning i huvudstadsregionen.

Efter riksdagsvalet skrev Kiviniemi inte ett blogginlägg på över ett år. Inför kommunalvalet har hon återupptagit bloggskrivandet. Idag har Kiviniemi även skrivit ett inlägg på Uusi-Suomis valblogg. Inlägge, som har rubriken "Pääkaupunkiseudun kunnat yhteen omasta tahdostaan", innehåller några intressanta detaljer. Jag återger här slutet av Kiviniemis inlägg:

en missään nimessä hyväksy viime päivinä väläyteltyä pakkoliitosmahdollisuutta edes tänne pääkaupunkiseudulle. Kunta- ja palvelurakenneuudistuksen yhteydessä sovittiin, että pakkoliitosmahdollisuutta voidaan harkita vain erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevien kuntien kohdalla. Näissäkin tapauksissa ratkaisuihin pyritään neuvottelemalla ja pakkoliitosmahdollisuus on lainmuutoksen takana.

Kestävä tie tulokselliseen kuntien yhdistymiseen on vapaaehtoisuus ja aito sitoutuminen uuteen kuntaan, mitä ei pakolla saada. Jos pakkoliitosten Pandoran lipas avataan, puututaan kaikkien Suomen kuntien itsemääräämisoikeuteen peruuttamattomalla tavalla. Pakkoliitokset eivät kuulu hallituksen linjaan ja tässä suhteessa pääkaupunkiseudun kuntia on kohdeltava tasavertaisesti muiden kuntien kanssa.

Bostadsministern är måltavlan för Kiviniemis kritik. I blogginlägget utgår kommunminister Kiviniemi inte från den rådande kommunindelningslagen, som inte möjliggör tvångssammanslagningar av hela kommuner. Istället utgår Kiviniemi från en överenskommelse, som gjordes i samband med kommun- och servicestrukturreformen. Denna överenskommelse förefaller väga mera än lagen, som det går att ändra på. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".) Tvångssammanslagningar av kommuner i en svår ekonomisk situation är inte möjlig enligt gällande kommunindelningslag, men i vintras lär Kiviniemi ha hotat Pelkosenniemi med tvångssammanslagning. (Se "Natura-områden. Den 17 mars 2008".) Vad är det för en överenskommelse som Kiviniemi talar om?

Vem är det som har ingått överenskommelsen? Vem är bunden av denna överenskommelse, som förväntas gälla även efter nyvalet. Samlingspartiet satt inte med i senaste regering, men det förefaller som om Kiviniemi betraktar även Vapavuori som bunden av överenskommelsen. Vad jag förstår talar Kiviniemi om en överenskommelse som ingicks i slutet av juni 2006, efter att Helsingfors hade gjort sitt initiativ till en ändring av kommunindelningen och ministrarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen hade lovat stöda den föreslagna inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Samlingspartiet och SDP hade velat ge rum för tvångssammanslagningar i samband med kommunreformen, men SDP:s förhandlare Rakel Hiltunen, som råkar vara stadsfullmäktigeordförande, godtog i slutet av juni kommunministerns och Kommunförbundets förslag till kommunreform, som inte gav rum för tvångssammanslagningar. Även oppositionspartiet Samlingspartiet, vars gruppledare hette Jan Vapaavuori, godkände förslaget till ramlag. Månne inte inkorporeringen av sydvästra Sibbo ingick i överenskommelsen, som Kiviniemi talar om i sitt blogginlägg?

Kiviniemi ser tvångssammanslagningar som en Pandoras ask, men vad annat än en Pandoras ask var statsrådets beslut om en tvångsannektering av sydvästra Sibbo? Det finns ju andra städer än Helsingfors där samarbetet över gränserna inte tillfredställer. HFD torde ha hittat på att motivera beslutet med Helsingforsregionens specialställning just för att försöka slå på locket och förhindra att Sibbo blev ett prejudikat. Någon jämlik behandling av kommunerna kan man här minsann inte tala om.

Tags: | Edit Tags

Två till tre nya trädgårdsstäder. Den 18 september 2008

Helsingin Sanomat har under rubriken "Hajakeskitetty rakentaminen säästää luontoa" publicerat en insändarartikel av Matti Vanhanen. Jag citerar ur artikeln:

Tunnen valtion varat aika hyvin ja pidän mahdollisena, että vuoteen 2020 mennessä saamme ehkä yhden metrolinjan vielä rahoitettua Sipoon suuntaan, johon voidaan puutarhakaupunkimaisesti asuttaa joitakin kymmeniätuhansia ihmisiä 2–3 uuteen puutarhakaupunkiin. Mutta näin saatavat hiilidioksidisäästöt ovat aivan lillukanvarsia ilmastohaasteemme rinnalla.

Jos Helsingin busseista 500 muutettaisiin biopolttoaineella toimivaksi, saavutettaisiin sama hyöty kuin länsimetrolla, kehäradalla ja Sipoon metrolla yhteensä. Eikä maksaisi miljardeja. Silti kannatan kyseisiä raideratkaisuja liikenteen sujuvuuden lisäämiseksi, mutta en kehtaa niitä mainostaa ilmastoteoiksi.

Vanhanen är alltså av helt annan åsikt än Jan Vapaavuori, som betecknat Sibboannekteringen som en stor miljögärning. (Se bl.a. "Vapaavuoris miljögärning. Den 4 februari 2007".) I sin artikel förklarar Vanhanen vad han syftar på med "hajakeskitetty rakentaminen" och parkstäder. Han ger även tre exempel på "trädgårdsstäder": Lojo, Klövskog (Klaukkala i Nurmijärvi) och Hagalund. I motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut heter det att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on ... tarve laajentaa edelleen", men Vanhanen förefaller istället för att "utvidga samhällstrukturen" önska göra Sibbo till en del av sin trädgårdsmetropol av utspridda trädgårdsstäder, som bland andra bostadsministern så starkt kritiserat.

Helsingin Sanomat har på för på förmiddagen publicerat en text med rubriken "Vapaavuori: Pääkaupunkiseudun kuntia saatetaan pakkoliittää jatkossakin". Jag citerar ur texten:

"Helsingin ja Vantaan liitos olisi parempi kuin ei mitään. Se voisi toteutua jo lähivuosina", Vapaavuori sanoi Me Naisten haastattelussa.

Vapaavuoren mukaan uusia pakkoliitoksia ei ole nyt vireillä.

Edellinen Vapaavuoren ajama pakkoliitos toteutuu vuodenvaihteessa, kun Sipoon lounaisosa liitetään Helsinkiin.

Helsingin Sanomats nyhet bygger alltså på en artikel i tidningen Me Naiset. Me Naiset gör reklam för artikeln med följande citat av Vapaavuori: "On tärkeämpää mennä eteenpäin kuin jäädä voivottelemaan". Yle har på eftermiddagen publicerat notiser med rubrikerna "Vapaavuori: Pääkaupunkiseudun kunnat ehkä yhteen pakolla" och "Ministrar oeniga om tvångssammanslagning". Det är kommunminister Mari Kiviniemi (c) som nu är oenig med bostadsminister Jan Vapavuori om möjligheterna att med tvång slå samman kommunerna i huvudstadsregionen. Kiviniemi säger att "Pääkaupunkiseudulla on voimassa sama lainsäädäntö kuin muuallakin maassa eikä siihen tältä osin ole valmisteilla muutoksia". Teoretiskt sett kunde riksdagen emellertid genom lagstifning slå ihop kommuner mot deras vilja. Detta hot framlade Vapaavuori mot sibbo i juni 2006.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors får kritik". (Se bilden ovan.) I skillnad till Hufvudstadsbladets motsvarande artikel från igår refererar Boråbladet till Hannes Manninens insändarartikel i tisdagens Helsingin Sanomat. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) Å andra sidan baserar sig Borgåbladets artikel uteslutande på Manninens insändare. Huruvida Manninen verkligen kritiserar Helsingfors tycks man kunna ha olika uppfattningar om. Jussi Pajunen sade i gårdagens Hbl att "Manninens syn och tankar ligger nära det vi har framfört i förhandlingarna." Verkligen?

Igår kväll publicerade Yle (Ympäristö) en notis med rubriken "Sipoonkorven luontoarvot pyritään turvamaan". I dag på morgonen har Yle (Uudenmann uutiset) publicera en nästan identisk notis, men rubriken är nu "Sipoonkorven kansallispuisto ei saa kannatusta ympäristöministeriössä". Senare på förmiddagen har Yle (Mellannyland) publicerat en notis med rubriken "Sibbo storskog blir inte nationalpark?". Det var speciellt med motiveringen att inkorporeringen av sydvästra Sibbo möjliggör en nationalpark i Sibbo storskig som de gröna i Helsingfors och Vanda har stött ändringen i kommunindelningen. Yle har idag även publicerat en notis med rubriken "Sipoo ei halua metrolinjaa".

Varför hade Manninen så bråttom? Den 17 september 2008

Liksom jag redan noterat publicerade Hufvudstadsbladet igår kväll en artikel med rubriken "'Helsingfors bör ersätta Sibbo'". Artikeln ingår i dagens papperstidning. (Se ovan.) Märkligt nog nämner Hbl ingenting om Hannes Manninens insändarartikel i gårdagens Helsingin Sanomat. (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) I artikeln i dagen Hbl kommer Sibbos kommundirektör med en relevant kommentar:

– Varför hade Manninen så bråttom. Spelreglerna för ersättningen kunde ha lösts samtidigt med gränsjusteringen, säger kommundirektör Markku Luoma i Sibbo.

Ja varför hade Manninen så bråttom? Varför slog inte den nuvarande regeringen fast spelreglerna innan man tog beslutet i Sibbofrågan? Hur kunde statrådet ens ta ställning till huruvida inkorporeringen tillfogar Sibbo kommun oskälig skada utan att först utreda frågan om ersättning?

Hbl skriver i en faktaruta att "Manninen är en av dem som fattade beslut om att sydvästra Sibbo överförs till Helsingfors." Visst skrev Manninen i gårdagens Helsingin Sanoma "olen osaltani ollut myötävaikuttamassa tämän liitoksen syntyyn", men han deltog inte i statsrådets Sibbobeslut, eftersom han inte fick nytt förtroende som minister. Enligt min bedömning blev fallet Sibbo Manninens fall. Ifall Manninen fortfarande hade varit minister då statsrådet tog sitt beslut, torde han ha jävat sig. Nu tog HFD inte alls ställning till påståendena om Manninens eventuella jäv. Samtidigt lät HFD bli att ta ställning till huruvida Manninen var jävig att utnämna en kommunindelningutredare i Sibbofrågan.

I gårdagens blogginlägg omnämnde jag även måndagens MOT-program "Tonttiparonien tilipäivä". Nytt var även för mig att kommunikationsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda bl.a. kostnaderna för Ringbanan bara några dagar före Helsingfors lade fram sitt initiativ till en ändring av kommunindelningen och Vanda lovade stöda annekteringen. I sig är kopplingen mellan Ringbanan och fallet Sibbo ingen hemlighet. Jag har behandlat kopplingen speciellt i inlägget "Ringbanan. Den 26 maj 2007". Visst är det anmärkningsvärt att regeringen genom att lovade pengar fick Vanda att stöda den förslagna ändringen i kommunindelningen och i utlåtanden till länsstyrelsen uttrycka regionens stöd av initiativet.

Yle har ikväll publicerat en notis med rubriken "Sipoonkorven luontoarvot pyritään turvamaan".

Manninen tar till orda. Den 16 september 2008

Hufvudstadsbladet har idag under rubriken "Varför tiger regeringen?" publicerat en insändare av Monika Zakowski. Zakowski efterlyser ansvarstagande från regeringen då det gäller Helsingfors stads ovilja att ersätta Sibbo för sydvästra Sibbo.

Regeringen tiger, men förre kommunministern Hannes Manninen har nu insett sitt ansvar. Helsingin Sanomat har idag publicerat en längre insändarartikel av Hannes Manninen! Rubriken är "Sipoon ja Helsingin korvauskiistaan oikeudenmukainen ratkaisu". Manninen skriver inledelsevis att "Koska olen osaltani ollut myötävaikuttamassa tämän liitoksen syntyyn, esitän oman käsitykseni siitä, miten taloudellinen selvitys voitaisiin tehdä." Frågan är om det ändå inte är på begäran av vissa nuvarande centerministrar som Manninen uttalar sig. Manninens egna tankar ("täysin omaan ajatteluuni") om tilämpningen av kommunindelningslagens knappa regler lyder enligt följande:

Lähtökohdaksi voidaan ottaa se, että jokainen kunnan asukas omistaa saman osuuden kunnan netto-omaisuudesta (omaisuus ja varat vähennettynä veloilla).

Ensiksi Sipoon kunnan netto-omaisuus tulisi jakaa kunnan asukasluvulla 31. 12. 2008. Seuraavaksi tulisi arvioida Sipoosta Helsinkiin siirrettävällä alueella olevan kiinteän omaisuuden sekä niihin kohdistuvien vuokra- ja muiden käyttöoikeuksien arvo, ja jakaa se siirron kohteena olevan alueen vuodenvaihteen asukasluvulla.

Kun Helsingille ei siirry lain mukaan velkoja, niin Helsingin Sipoolle maksettava korvaus omaisuuden osalta määräytyy siten, että edellä kerrotulla tavalla lasketusta siirrettävän alueen omaisuudesta asukasta kohden vähennetään koko kunnan netto-omaisuus asukasta kohti, ja tämä erotus kerrotaan siirtyvän alueen asukasluvulla, jos erotus on plusmerkkinen.

Manninen avslutar sin artikel med att säga att "Helsinki voisi puolestaan käyttää maksuvälineenä ainakin osittain Sipooseen jääviä omistamiaan maa-alueita." Här torde den förre kommunministern syfta på området i Nickby, som Sibbo fått rätt att inlösa. Att Helsingfors skulle sälja den mark som staden ägde och pantat på i Nickby torde ha ingått i den överenskommelse som Hannes Manninen slöt med Helsingfors stads representanter våren 2006. Manninen trodde i Hufvudstadsbladet i juni 2006 att Helsingfors skulle sälja marken till ett skäligt pris, ifall den föreslagna ändringen i kommunindelningen skulle förverkligas. Den 15 januari i år skipade högsta förvaltningsdomstolen rättvisa på ett iögonfallande sätt genom att samma dag förkasta så väl Helsingfors stads besvär över miljöministeriets beslut att ge Sibbo kommun lov att lösa in Helsingforsägd mark i Nickby som besvären mot statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen. Formellt har ärendena ingening med varandra att göra och den beviljade rätten att (till ett skäligt pris) inlösa marken i Nickby kan naturligtvis inte officiellt ses som en ersättning för sydvästra Sibbo

Från samlingspartistiskt håll skall man inte förvänta sig några offentliga uppmaningar om att Helsingfors betalar Sibbo en skälig ersättning. Inom partiet finns det ju förhoppningar om att inkorporeringen skall knäck kommunens ekonomi. Sfp:s ordförande, kultur- och idrottsminister Stefan Wallin sade för sin del i ett tal den 12 september följande i anknytning till frågan om ersättningen av sydvästra Sibbo:

Sfp har en stark känsla för vad är rättvist och vad som inte är det. ...

Därför reagerade vi kraftigt när Helsingfors med den starkes makt tog delar av Sibbo. Därför förutsätter vi att Helsingfors efter allt som varit nu rakryggat betalar skälig ersättning till Sibbo och att de annekterade områdena inte exploateras, byggs sönder, att den gröna lungan inte punkteras och att kulturlandskapen inte spolieras.

Förhoppningsvis står Sfp för ordförandens ord även efter kommunalvalet då valtemat "Rättvisa" har tjänat färdigt sitt syfte. Klart är i varje fall att partiet i fallet Sibbo har hittat ett bra exempel på en fråga där andra partier agerat orättvist.

Hannes Manninen intervjuas i veckans MOT-program, som och sändes i TV igår. Programmet har rubriken "Tonttiparonien tilipäivä" och handlar bl.a. om Marja-Vanda, sydvästra Sibbo och kopplingen mellan fallet Sibbo och statens stöd av Ringbanan. I programmet intervjuas intrvjuas även Jussi Pajunen och Markku Luoma, medan Matti Vanhanen vägrade att ställa upp för en intervju. Programmet kan ses på Yle Arenan. Det torde finnas skäl att återkomma till programmet.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "'Helsingfors bör ersätta Sibbo'". Hbl har talat med Manninen efter att Helsingin Sanomat idag publicerat Manninens insändarartikel. Tidningen skriver att "Hannes Manninen (c) är orolig och ängslig för att förhandslingsläget mellan Helsingfors och Sibbo verkar låst."

Beslutet bör återbrytas. Den 15 september 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en insändare av Mika Natunen från Sotkamo. Rubriken är "Sipoossa pärjättäisiin ilman rajanmuutosta". Jag återger här början av insändaren:

Reilut kaksi vuotta sitten Helsinki aloitti häikäilemättömän prosessin, jonka tarkoituksena oli sen laajentuminen valtioneuvoston avustuksella itään Sipoon puolelle.

Tätä hanketta perusteltiin tonttimaan puutteella ja sillä, että Helsingillä olisi resursseja kehittää alue viihtyisäksi ja ekologiseksi osaksi pääkaupunkiseutua.

Nyt rajansiirron lähestyessä lupaukset metrolinjan jatkamisesta Sipooseen on unohdettu, rakennusliikkeiden tonttivarannot nyky-Helsingin alueella ovat parinvuoden takaista ylikuumentumisajankohtaa suuremmat sekä Helsingillä on suuria ongelmia järjestää siirtyvän alueen asukkaille peruspalvelut. Samalla Sipoo painii tulevan vuoden budjettiongelman ja velkaantumispelon kanssa romahtavien verotulojen vuoksi.

Mielestäni valtioneuvostossa voitaisiinkin yhtä hyvin todeta, ettei ole enää järkevää siirtää aluetta Helsingille, vaan alue jäisi tulevasta vuodestakin lähtien osaksi Sipoota. Elämä jatkuisi kuten ennen, ilman että mahdollisia vahinkoja pääsee syntymään.

Dess värre kan statsrådet inte ta tillbaka sitt misslyckatde beslut i Sibbofrågan. Sibbobeslutet var ett administrativt beslut, som varken den sittande eller en ny regering kan ändra på. Administrativa beslut underställs inte parlamentarisk kontroll på samma sätt som vanliga politiska beslut som statsrådet tar. Därav ministrarnas domarroll och kravet på att ministrarna inte på förhand får binda sig till ett visst beslut. Ministrarnas primära roll i Sibbofrågan var att bedöma de juridiska förutsättningarna för den förslagna ändringen i kommunindelningen. I praktiken förlitade sig majoriteten av ministrarna på den föredragande tjänstemannen Arto Sulonens och kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis bedömning, fastän den föredragande ministern ansåg att juridiska förutsättningar inte förelåg.

Statsrådets Sibbobeslut kunde endast ha ogiltigförklarats på formella grunder samt av HFD. Det fanns starka skäl att ogiltigförklara statsrådets beslut bl.a. med anledning av att beslutet inte var entydigt, men efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo torde det inte längre gå att ogiltigförklara statsrådets beslut. Vad jag kan se, är det enda sättet att stoppa inkorporeringen att högsta förvaltningsdomstolens avgörande återbryts på grund av att en jävig domare deltagit i beslutet. De facto kan en av domarna som deltog i HFD:s beslut i fallet Sibbo på starka grunder misstänkas vara jävig.

Förre kommunminister Hannes Manninens stöd av den aktuella inkorporeringen hänger starkt samman med Paras-reformen (KSSR). I själva verket finns det bevis på att Manninens stöd av en inkorporering var en förutsättning för strukturgruppen och den dåvarande regeringen att uppnå enighet om kommunreformen och ramlagen. (Se t.ex. "Rakel Hiltunen. Den 2 aprikl 2007" och "Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008".) De centrala medlemmarna i strukturgruppen var samtidigt styrelsemedlemmar i Kommunförbundet, som även i övrigt har en central roll i KSSR och på många sätt deltog i beredningen av ramlagen.

Tf förbvaltningsråd Heikki Harjula, som deltog i HFD:s beslut i fallet Sibbo, är inte bara ledande jurist på Kommunförbundet, utan deltog även personligen tillsammans med bl.a. Arto Sulonen i beredningen av ramlagen, som i praktiken möjliggjordes av Manninens och Matti Vanhanens stöd av den aktuella ändringen i kommunindelningen. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008".) Flera av Harjulas överordade på Kommunförbudet deltog lika så i beredningen av ramlagen. Detta gjorde även Harjulas förman Kari Prättälä, som är direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet. Prättälä ansvarade dessutom för den jurisiska bedömningen i Myllyniemis Sibboutredning. Det finns skäl att misstänka att Prättälä inte bara har gett juridiska vägledning åt Myllyniemi, utan även skrivit centrala delar av Myllyniemis rapport. (Se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) För att ifrågasätta de juridiska argumenten för satsrådets Sibbosbeslut skulle Harjula i varje fall ha varit tvungen att gå emot sin egen förman, tillsammans med vilken han skrivit boken Kommunallagen - bakgrund och tolkningar. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".) Där till har Harjula i en intervju i Hufvudstadsbladet på förhand kommenterat och förringat påståendena om plagiat i Myllyniemis rapport. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".)