Inget klagomål till EG-domstolen. Den 18 november 2008

Yle Östnyland har på för middagen publicerat en nyhetsartikel med rubriken "För Sibbos klagomål rann ut i sanden". Yle har även publicerat ett audioklipp med en intervju med föreningen För Sibbos ordförande Bambi Nyberg. Jag citerar ur texten:

>>Föreningen För Sibbo rf. lämnade aldrig in något klagomål till EG-domstolen om Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo. Föreningens resurser räckte inte till, säger ordförande Bambi Nyberg.

Då Högsta förvaltningsdomstolen kom med sitt beslut att Helsingfors får annektera en del av Sibbos markområde gick För Sibbo ut stort och sa att man tänkte överklaga beslutet. Adressen för överklagan var EG-domstolen.<<

Som en förklaring till föreningens bristande aktivitet uppger Nyberg bl.a. avhopp till den politiska gruppen "YSI", Vårt gemensamma Sibbo. Jag har en tid känt till och en längre tid anat att det inte blir något besvär till EG-domstolen från För Sibbos sida. Att så är fallet och att föredetta före detta galionsfigurer inom föreningen För Sibbo svikit antydde jag även i inlägget "Sämre kollektivtrafik. Den 22 oktober 2008". Samtidigt har jag gärna sett att ansvariga statliga tjänstemän, ministrar och förvaltningsråd sovit dåligt om nätterna. Man kunde kanskle säga att det viktigaste var att föreningen För Sibbo hotade med att föra fallet vidare innan HFD tog sitt beslut. Tyvärr räckte det inte till. Å andar sidan kan det ännu bli aktuellt att gå vidare med frågan om ersättning, ifall Helsingfors förvaltningsdomstol och HFD igen dömer till Sibbos nackdel.

Personligen är jag ändå besviken över att För Sibbo påstod sig sköta Sibbos sak men inte gjorde det. Kanske skulle någon annan ha gjort ett klagomål till EG-domstolen, ifall föreningen För Sibbo inte deklarerat att man gör det. Jag hävdade själv i inlägget "Överklagan till EU under arbete. Den 6 mars 2008" att För Sibbos överklagan var under arbete. Nyheten baserade sig på ett svar på föreningens webbplats. (Se ovan.) Den 1 maj sändes på TV ett dokumentärprogram om För Sibbo och Caspar Berntzen, där det hävdades att För Sibbo för vidare kampen till "EU:s domstol". (Se "Dokumentär på TV. Den 1 maj 2008".) Å andra sidan publicerade föreningen på sin hemsida i september följande komentar:

>>Helsingin edustajat ovat käydyissä julkisuuskampanjoissaan myös ilmoittaneet, ettei tämä ole ryöstö.
EY-tuomioistuimessa mitä ilmeisemmin ratkaiseva seikka tulee olemaan Helsingin maksamat korvaukset Sipoolle. Jos oikeudenmukaisia korvauksia ei tule, on EY:n kautta mahdollisuus niitä hakea ja samalla mittauttaa koko asian laittomuustaso.<<

Borgåbladet har på eftermiddagen publicerat en text med rubriken "Sibbo nära hyresavtal".

Fallet Sibbo

Tillbaka till 90-talet. Den 17 november 2008

Yle Västnylland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Flygfält till Lojo trots allt?". Yle skriver att "Malms flygfält ska bort från Helsingfors så Kommunikationsministeriet vill att Vägförvaltningen skall utreda andra alternativ." Ämnet tangerar vid Sibbofråagan så till vida att statsminister Matti Vanhanen sommaren 2006 uppmanade Helsingfors att bevara flygverksamheten i Malm och istället bygga betydligt billigare i sydvästra Sibbo. Nu fortsätter man trots allt från både statens och Helsingfors sida att driva på en flyttning av flygverksamheten. I Yles notis finns även en annan koppling till fallet Sibbo. Jag återger det sista stycket i notisen:

Sfp:s fullmäktigeledamot Monica Grönmark i Lojo är bekymrad över situationen. Hon tror nämligen inte att Lojo kan påverka situationen speciellt mycket och jämför med tvångsannekteringen av områden i Sibbo.

Då det gäller nationellt viktiga byggnadsprojekt typ kraftverk, hamnar och flygfält har staten möjlighet att köra över kommuners vilja, även om det är sällsynt att man gör det. När det gäller fallet Sibbo handlade det emellertid inte om ett nationellt intresse, utan om stadens Helsingfors intresse. Man försökte visserligen göra Sibbofrågan till en fråga av nationell betydelse, men rent juridiskt sett borde det påstådda nationella eller allmänna intresset inte ha haft någon större juridisk relevans, då statsrådets beslut baserade sig på kommunindelningslagen. HFD verkar dock i sitt beslut försöka hävda att Sibbo kommun stått i vägen för ett viktigt nationellt projekt, utvecklingen av Helsingforsregionen i alla väderstreck. Logiken haltar dock.

Det må vara sant att Sibbo försummat planläggningen av sydvästra Sibbo, men några konkreta initiativ från statens sida har man inte stått i vägen för. Däremot har man avvisat vissa initiativ från staden Helsingfors sida. I verkligheten torde Sibbo dock bakom kulisserna en längre tid åtminstone på tjänstemannanivå ha förhandlat och samarbetat med Helsingfors om utvecklingen av Östersundom, eventuellt rent av om en metrolinje. Personligen ogillade jag förslaget till ett massivt köpcentrum i Östersundom. När planerna var aktuella hade jag för mig att även Helsingfors var kraftigt emot planerna på ett köpcentrum, men dokument från denna tid tyder på att köpcentrumet passade väl in i Helsingfors planer. År 2001 hävdade t.ex. fatighetsnämnden i Helsingfors att köpcentrumet skulle skapa förutsättningar för en förlängning av metrolinjen från Mellungsabacka till Östersundom. (Se Yles notis "Sipoo toppuuttelee puheita metron jatkamisesta" från den 15 mars 2001.) I själva verket var det HFD som stoppade planerna på köpcentrumet och därmed fördröjde exploateringen av området. I sitt beslut från den 15 januari att förkasta alla besvär mot statsrådets beslut i Sibbofrågan hänvisar HFD till beslutet om planerna på ett köpcentrum i Östersundom, men i avsikt att påtala den bristfälliga planeringen.

Så väl utredningsmannen som Helsingfors har haft svårt att påvisa Sibbos påstådda ovilja till samarbete. Oviljan till samarbete har dock förekommit, men längre tillbaka i tiden. Helsingin sanomat publicerade den 6 maj 1993 en artikel som belyser situationen för femton år sedan. Jag återger här början av artikeln, som har rubriken "Itäsalmen rakentamisesta kiistaa Helsinki näkee Sipoon Östersundomin kartanon maat pientaloalueinaan":

-Sipoolaiset poliitikot kiistelevät Itäsalmen (Östersundom) keskustan kaavan toimisto- ja liiketalojen korkeuksista. Kunnanvaltuusto äänestää tänään torstaina "Forum Östersundomin" kerrosluvusta.
Kaavan vastustajien mielestä Porvoon moottoritien tuntumaan suunniteltu "pilvenpiirtäjä" tuhoaa Sipoon kauneimman maalaismaiseman. Liiketalon rakentamista kannattavat katsovat, että tiivis rakentaminen sopii moottoritien varteen.

Helsinki puolestaan vastustaa Itäsalmen keskustan liikekortteleita ylipäätään. Helsingin mielestä Östersundomin kartanon maat tarvitaan asuntorakentamiseen, kun kaupunki laajenee länteen.
Helsinki ei ole haudannut selvitysmies Raimo Ilaskiven suunnitelmia vuodelta 1989. Sipoolaisia muistutetaan, että matkaa Helsingin Itäkeskukseen on vain kahdeksan kilometriä. Itäsalmi on osa pääkaupunkiseutua ja tarjoaa Helsingin mielestä hyvät mahdollisuudet metroon tukeutuvien asuntoalueiden rakentamiseen.

Helsinki on tyytymätön siihen, että kaupungin omistamat maat on jätetty Itäsalmen kaavoituksen ulkopuolelle. Kaava-aluetta sivuavia Helsingin maita on aivan Itäsalmen keskustan ja Landbon alueen itäpuolella Porvoon moottoritien kupeessa. Helsinki ei suostu suojelemaan Sipoonkorvessa olevia maitaan, joita on hankittu puolustusvoimien tarpeisiin vaihtomaiksi.

Helsinkiläiset puhuvat Sipoon suunnittelusta kohteliain sanakääntein. Sipoo on suostunut ottamaan Helsingistä ampumaradan Kulloontien varteen ja lietteen kompostointialueen itärajalleen.

Silti apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen pitää huonona naapuripolitikointina sitä, että Helsingin omistamien Itäsalmen maiden käytöstä ei ole haluttu neuvotella.
Korpinen vakuuttaa, että alueliitoshankkeita ei ole tekeillä. "On kuitenkin selvää, ettei Helsinki hiljaa hyväksy omien maittensa kaavoittamista vain viheralueiksi ja suojelualueiksi."

Sipoon kaavoituspäällikkö Henrik Wickström pitää arvostelua kohtuuttomana. "Helsinki ei ole pyytänyt neuvotteluja. Viimeisin toivomus oli golfradan sijoittaminen Landbon kaava-alueen itäpuolelle. Siihen olemme omalta puoleltamme suostuneet, mutta Helsinki ei itse ole tehnyt päätöstä maan vuokraamisesta golfyhdistykselle."

Helsinki omistaa Sipoossa runsaat 1200 hehtaaria. Maita on hankittu 60-luvulta lähtien puolustusvoimille, joka ei nyt ole niistä kiinnostunut. Helsinki teki yleiskaavassaan periaatepäätöksen, että varuskunta säilyy Suomenlinnassa. Sipoon maita voidaan kuitenkin käyttää vaihtomaina valtion kanssa.

När försvarsmakten inte ville lämna Sandham - i artikeln ovan talas det felaktigt om Sveaborg - måste Helsingfors hitta på ny användning för den mark som man köpt upp i Sibbo. Kanske ville man ännu i början av 90-talet uppriktigt att Sibbo skulle planera Helsingforsägd mark för bostadsbebyggelse. Våren 2006 var man i Helsingfors dock inte längre intresserad av att Sibbo planerar Helingfors marker i sydvästra Sibbo för bostadsbebyggelse. Helsingfors ville inte samarbeta, men ville att Sibbo kommun skulle framstå som samarbetsovillig. Helsingfors ville uttryckligen planera själv och skaffa sig nya skattebetalare i Östersundom. Pratet om ett nationellt intresse är rent hyckleri.

Fallet Sibbo

Antydningar. Den 16 november 2008

I flera inlägg på denna blogg har jag skrivit om Jouko Tikkanens bok "Sipoon ryöstö", som utkom för ett år sedan. (Se t.ex. "Rånet av Sibbo. Den 29 november 2007", "Ekonomisk förlust. Den 5 december 2007", "Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007" och "Pääkaupunki. Den 7 december 2007".) Boken kan köåas i flera affärer i Sibbo, samt på Tukkutori på internet. Denna höst har boken sålts till det nedsatta priset 10 €. Marknadsföringen har skötts bl.a. med ett reklamblad. (Se bilden ovan.) I reklambladet återger några utlåtanden om boken. Bl.a. citeras Kristina Lyytikäinen (Sfp), som är kommunfullmäktigeordförande i Sibbo:

>>"Sipoon ryöstö" on kirja mikä jokaisen sipoolaisen tulisi lukea. Kirjasta saa erinomaisen kokonaiskuvan siitä, miten Sipoon ryöstö todella eteni ja tapahtui. Kirjaan on taitavasti sekoitettu tarua ja totta. Kannattaa lukea!

- Kristina Lyytikäinen -<<

Lyytikäinens påstående att boken ger en bra helhetsbild över rånet av Sibbo är anmärkningsvärt med tanke på att boken handlar om sexskandaler, utpressning, landsförräderi och mord. Boken är uttryckligen en blandning av saga och sanning; för läsaren är det svårt att veta vad som är fakta, vad som är spekulation och vad som är ren fiktion. I boken refererar Tikkanen från konfidentiella möten, som han själv deltagit i i egenskap av förtroendevald. Sfp och den politiska ledningen i Sibbo utsetts i boken av beskyllningar, som med tanke på blandningen av sanning och fiktion samt är svår att vare sig bekräfta eller dementera. Kritiken mot Sibbopolitiker är dock oförarglig jämfört med den bild Tikkanen målar upp av Jan Vapaavuoris och Matti Vanhanens roller i rånet av Sibbo. En polisanmälan om ärekränkande antydan skulle här kanske kunna leda till åtal, men ett åtal torde samtidigt innebära en brottsundersökning som ministrarna inte har råd med. Det verkliga händelseförloppet är allt för känsligt.

Helsingin Sanomat har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Kajaanilainen Juha Häkkänen sai tarpeekseen metropolipullistelusta".

Fallet Sibbo

Överkapellmästarens bedrövliga partitur. Den 15 november 2008

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick under rubriken "Pajusen Jussin torvisoittokunta" en insändarartikel av Leena Liipola. Jag återger här valda bitar ur texten, som handlar om överborgmästarens invånarafton i Östersundom:

>>Alunperin Helsingin kaupunginorkesterin jousikvartetin piti juhlistaa viimeviikkoisen ylipormestariJussi Pajusen Sakarinmäen koulun asukasillan alkua. Näin ainakin kaupungin kotisivuilla etukäteen luvattiin. Jousikvartettia ei tilaisuudessa kuultu. Sensijaan saimme nauttia kaupungin 40-henkisen "virkamiestorvisoittokunnan" esityksestä.
Ylikapellimestari Jussi Pajunen tosin tuntui hukanneen sekä nimensä, että tahdikkuutensa.
Itsensä hän huomasi esitellä vartin verran paasattuaan, tahdikkuus pysyi hukassa koko esityksen ajan. Esitystä olisi sietänyt hioa reippaasti. Partituuri oli surkea. Liikaa puhetta, liian vähän tietoa.

Illan varsinaisen torvisoolon esitti kuitenkin kaupunkisuunnitteluviraston Tuomas Rajajärvi, joka intoutui maalailemaan tehoasutusta ja metroa ihan Porvooseen asti. Hän ei hurmoksessaan huomannut lainkaan, että hänellä oli väärä yleisö. Rajajärvi puhui niille tuleville asukkaille, ei meille jo täällä oleville. ...

Meille kerrottiin, että palvelut paranevat kun asutusta tulee lisää. Kunhan metro tulee.
Käväisin äsken vilkaisemassa YTV:n sivuilta mitä metrolle kuuluu, eli milloin sitten mahdamme saada niitä paranevia palveluita. 27.8.2008 allekirjoitetussa aiesopimuksessa "Pääkaupunkiseudun joukkoliikenne 2007 " ei Sipoon metroa mainita lainkaan, ainakaan se ei ole kuuden kiireellisimmän kärkihankkeen joukossa. Siis saamme odottaa niitä paranevia palveluja ilmeisesti hyvin, hyvin kauan. Siihen asti saamme tyytyä heikkeneviin palveluihin. Saamme tyytyä myös epävarmuuteen ympäristöstämme ja tulevaisuudestamme. Hesan porukka ei edes vielä tiennyt missä se mahdollinen metro kulkisi! ...

Ei tule sinisiä busseja, mutta saamme lahjaksi yhdeksän euron matkakortin, kortin, joka ei käy kuin Porvoon Liikenteen U-busseihin. Kuljettajalta ei voi kuitenkaan ostaa kertalippua, eli on pakko olla se saamarin muoviläpyskä, jos aikoo hesalaisuudestaan edes jotain etua saada! ...

Helsinki on Pajusen aikaisempien puheiden mukaan käynnistänyt valmisteluja liitoksen käytännön toteuttamiseksi jo ennen KHO:n päätöstä Siis aikaa asioiden järjestämiseen luulisi olleen tarpeeksi. Ei näköjään ole ollut. Tai sitten on arveltu, että meitä on niin vähän, ettei meihin kannata satsata . Rajansiirrosta koituu hankaluuksia meille alueen asukkaille. Hyötyjä sensijaan on vaikea löytää. Yhdeksän euron matkakortti on naurettavan nolo yritys saada meidät uskomaan, että meistä välitetään. Taisivatkin nuo asukasillan puheet olla pelkkää viihdyttävää torvisoittoa.<<

Fallet Sibbo

Revidering av målen för områdesanvändningen. Den 14 november 2008 235

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Järnvägsförbindelsen till S:t Petersburg via Borgå". Borgåbladet skriver att tågtrafiken till S:t Petersburg skall gå via Borgå enligt de riksomfattande målen för markanvändningen, som regeringen antog igår. Det skall bli intresant att se vilken roll man kommer att ge de riksomfattande målen efter att HFD i sitt avgörande i fallet Sibbo lyft fram beslutet om dessa mål som en grund för Sibbos och Helsingforsregionens särställning. (Se "Östersundoms fågelvatten. Den 1 juni 2008" och "Diskussion i riksdagen. Den 15 juni 2008".) Ledaren i dagens Borgåblad bygger vidare på nyheten. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken "Äntligen syns det ljus i järnvägstunneln":

>>Det är alltså dags för Helsingfors att skrinlägga planerna på en metrolinje till västra Sibbo och i stället tillsammans med Östra Nylands förbund och dess motsvarighet i Kymmenedalen samarbeta för att främja järnvägen. En metro som slutar i Söderkulla bromsar bara järnvägsutvecklingen och ger ingen nytta till resten av sydkusten. Det är naturligt att tänka att en ordentlig järnväg österut också gagnar huvudstaden mycket mera än en dyr metro som byggs enbart för internt bruk.<<

I Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändingen från igår heter det att "Genom detta beslut reviderar statsrådet sitt beslut av den 30 november 2000 om de riksomfattande målen för områdesanvändningen beträffande kapitlen 4.2–4.7 samt 8 och 9." Därmed har miljöministeriet konkret makulerat det avsnitt i det gamla beslutet om områdesanvändningen som HFD hänvisar till i sitt Sibbobeslut. (Se bilden ovan.) De nya målen är dock inte i sig bättre är Sibbos synvinkel. Där det i de gamla målen för områdesanvändningen heter att "Alueidenkäytön suunnittelussa tulee varautua ... metron laajentamiseen" heter det i de nya målen att "Inom områdesanvändningen skall betingelserna för en utbyggnad av metronätverket västerut och österut säkerställas." Det torde vara omöjligt för Sibbo och Östra Nylands förbund att genom områdesanvändningen säkerställa betingelserna för utbyggnaden av metronätverket ända till Borgå. I notisen i Borgåbladet säges det att "regeringen anser att ett alternativ till en ny flygplats i huvudstadsregionen är att verksamheten i Malm hålls kvar och utvecklas". Själv har jag ur regeringens beslut dock svårt att finna stöd för denna synpunkt. Däremot heter det i beslutet att "Vid planeringen av områdesanvändningen skall en plats anvisas för Helsingforsregionens flygplats med stöd av utredningar och konsekvensbedömningar i anslutning till denna." Satsen är som tagen ur Helsingfors utlåtanden och besvär över Sibbos och Östra Nylands planläggning, men så är det även bostadsminister Jan Vapaavuori som ansvarar för de riksomfattande målen för markanvändningen.

Lite märkligt är det att miljöministeriet haft så brottom att makulera de delar av de gamla beslutet som revideras. Revideringen träder i kraft först den 1 mars. Revideringen förpliktar inte planförslag som har lagts fram till påseende före detta datum.

Fallet Sibbo

Risk för ekonomiska svårigheter. Den 13 november 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon talous kestää vielä ensi vuonna". Jag citerar ur artikeln:

>>Sipoo selviää vielä ensi vuoden taloudestaan kuivin jaloin, mutta pakkoliitoksessa Helsingille menetettävät verotulot uhkaavat syöstä kunnan vaikeuksiin jo 2010.
"Lain mukaan tuloverot menevät sille kunnalle, jossa asukas on kirjoilla edellisen vuoden lopussa. Siksi kunta saa ensi vuonna noin kahdeksan miljoonaa euroa veroja niiltä lounaissipoolaisilta, jotka liitoksen vuoksi siirtyvät ensi vuoden alusta Helsinkiin", toteaa Sipoon kunnankamreeri Sture Lindqvist. ...

Lain mukaan menetetyn Lounais-Sipoon kiinteistö- ja yhteisöverotuotot menevät jo ensi vuonna Helsingille.
Sture Lindqvist ennakoikin, että 2010 kunta joutuu tekemään alijäämäisen budjetin.
Käytännössä kunta joutuu silloin ottamaan syömävelkaa, eli rahat eivät enää riitä toiminnan pyörittämiseen, investoinneista puhumattakaan.
Sipoon veroprosentti on jo nyt seudun korkein.<<

Att Sibbo har en relativt hög skatteprocent förklaras inte minst av den höga tillväxten. En ytterligare höjning av skatteöret torde bland en del av befolkningen leda till ett ökat intresse för sammangång med andra kommuner. Det torde dock ta ett par år innan frågan om ersättning för sydväsytra Sibbo är avgjord och man vet vilken kommunens ekonomiska situation i verkligheten är. I sitt besvär över statsrådets beslut hävdar Sibbo kommun att de ekonomiska förlusterna som inkorporeringen innebär äventyrar Sibbo kommuns framtid som självständig kommun. I sitt beslut vet HFD dock bättre: "Ändringen i kommunindelningen äventyrar inte i någon händelse Sibbo kommuns framtid som självständig kommun." Dess värre har man inom Samlingingspartiet i Helsingfors öppet deklarerat att man vill spjälka Sibbo, medan man på SDP-håll har förespråkat en inkorporering av hela kommunen med Helsingfors.

Fallet Sibbo

Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008

Angående av ordnandet av hälsovårdsservisen i sydvästra Sibbo har Bogåbladet idag publicerat artiklar med rubrikerna "Sibbo säljer hvc-tjänster til Helsingfors för 200 000 euro" och "Helsovårdscentralen i Östra centrum redo för nya klienter".

Yle Melannyland har publicerat en notis med rubriken "660 000 helsingforsare år 2040", där det berättas om en färsk befolkningsprognos, som Helsingfors stads faktacentral har sammanställt. Jag citerar ur notisen:

Befolkningsprognosen för år 2040 har justerats uppåt med 40 000 personer, jämfört med tidigare prognoser.
Som förklaring till det här anges annekteringen av sydvästra Sibbo som möjliggör befolkningsökningen. 

I Helsingfors informationscentrals meddelande från igår heter det emellertid att "Uusi ennuste on yli 40 000 henkeä edellistä korkeampi vuonna 2040, josta pääosa selittyy liitosalueen vaikutuksella, mutta sen lisäksi myös luonnollista väestönmuutosta ja muuttoliikettä koskevia oletuksia on korjattu väestönkasvua lisäävään suuntaan."

Idag sänds Helsingfors stadsfullmäktigemöte för första gången direkt via Helsingforskanalen, som hade premiär med överborgmästarens invånarafton i Östersundom den 4 november. Diskussionsprotokollen från Helsingfors stadssfullmäktigemöten har varit en viktig informationskälla för denna blogg. Tyvärr publiceras diskussionsprotokollen ofta flera månader i efterskott. Hufvudstadsbladet har en usel bevakning av dessa möten, som bäst bevakas av Helsingin Sanomat, Helsingin uutiset och Yle. Tyvärr försummar Hbl även i övrigt bevakningen av lokalpolitiken, som enligt min mening är dagstidningens viktigaste samhällsuppgift. I en insändare i Hbl från den 31 oktober skrev fullmäktigeledamot Birgitta Dahlberg (sfp) följande:

Tidningen har länge negligerat sitt deluppdrag som hufvudstadens (och regionens) lokaltidning. Läsarna vet inte vad som är på gång, ifall de inte läser Helsingin Sanomat, för på Hbl kollar man inte regelbundet nämndernas eller fullmäktiges föredragningslistor.
Fanns där något på listan som man borde skriva om är inte en fråga mina journalistkollegor borde ställa efter stadsstyrelsemötet. Hbl sänder alltför sällan en reporter till huvudstadens fullmäktige. Radio Mellannyland är alltid där. Skärpning behövs alltså.

Nyhetschefen Tommy Pohjola gav i sitt svar på insändarartikeln följande motivering till Hbl:s sätt att bevaka:

I vår bevakning av kommunalpolitiken utgår vi stadsbornas vardag. De listor och möten som Birgitta Dahlberg nämner är en viktig källa till uppslag. Vi vill beskriva hur läsarna påverkas snarare än hur debatten gått. Läsarundersökningar visar att vi är på rätt väg. Hbl:s upplaga har under flera års tid ökat.

Tyvärr är det för sent att reagera när beslut som möjliggjorts av mygel, kohandel och inkonsekvens redan påverkar "stadsbornas vardag".

I senaste numret av Medborgarbladet ingick en artikel eller intervju där Huvfudstadsbladets förre chefredaktör Max Arhippainen förklarar eller försvarar tidningens linje. Jag återger här de inledande raderna:

Då politiker upplever att media inte låter de viktiga frågorna få synlighet är det oftast fråga om ett missförstånd. Idag är media mycket intresserad av samhällsfrågor, men mindre av att direkt referera politiska processer, betänkanden och uttalanden. Man är mer angelägen att rapportera om hur slutresultatet av besluten berör människor och väljarna, ”slutkonsumenterna”.
– Man vill alltså ge relevanta sakfrågor ett ansikte som gör att läsaren eller media­konsumenten lättare kan ta åt sig innehållet. Omvänt betyder det förstås att politiker kanske får mindre direkt publicitet än vad de önskar, säger Arhippainen.

När det gäller fallet Sibbo stödde Hbl Sibbo i ledarartiklar och gav Sibbo och Sibbobor möjlighet att framföra sina synpunkter. Däremot bedrev tidningen ingen undersökande journalistik om den politiska processen bakom besluten, fastän man på redaktionen hade dokument som innehöll potentiella scoop. Frågan är om den journalistiska linjen här inte var ett svepskäl för att inte behöva undersöka centrala bakgrundsfaktorer. Huvfudstadsbiadet undvek till skillnad från Helsingin Sanomat att dra några egna slutsatser angående myglet i den politiska processen. Inför statsrådets beslut i juni 2007 erbjöd jag Hbl stoff som gällde den politiska processen, men den ansvarige nyhetschefen var uppenbart irriterad över mina tips. Medveten om Hbl linje hade jag en plan B, som gick ut på att ställa upp som en byfåne eller ett "ansikte" i en intervju med Sibbobloggaren. Min förhoppning var att grejen skulle ge större publicitet åt avslöjanden på min blogg. Hbl lovade publicera intervjun dagen före statsrådets sammanträde, men den publicerades först samma dag som regeringen tog beslutet i Sibbofrågan. Om jag vetat om fördröjningen, hade jag knappast ställt upp på intervjun. En helt annan sak hade det varit om Hbl i likhet med vissa andra medier bett om mina synpunkter för en artikel om den politiska processen.

Fallet Sibbo