Stor-Helsinge. Den 4 april 2009

Utlokaliseringen av läkemedelsverket har igen figurerat i rubrikerna under den gångna veckan. Det vore värt att utreda vilken betydelse det hade för slutresultatet i utredningen av placeringsort för läkemedelsverket ("Lääkealan keskuksen sijoittamisselvitys") att man på hög nivå på förhand kommit överens om att det nya verket skall placeras i Kuopio, invid Jyrki Katainens hemkommun Siilijärvi. En möjlig bakgrundsfaktor och förklaring till brister i utredningen har jag gett i blogginlägget "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009". Politik handlar i hög grad om kopplingar (koplaus) mellan beslut som i sak inte har någonting med varandra att göra. Därför är det inte helt sökt att spekulera vid en kopling mellan utlokaliseringen av läkemedelsverket och fallet Sibbo.

Det är väl snarare regel än undantag att utredningar som beställs av ministerier är beställningsarbeten. Att den sannolika samgångsutredningen angående en inkorporering av hela Vanda med Helsingfors kommer att bli ett beställningarbete oroar många motståndare till en fusion av städerna. Pekka Mylyniemis Sibboutredning framhgålls här som ett varnande exempel. Något plagiat av Myllyniemis kaliber skall man dock inte vänta sig. Beställningsarbeten och lotsasutredningar är normalt av mycket högre kvalitet än Myllyniemis parodiska utredning. Vad Myllyniemirapporten visar är att allt duger grund för färdigt tagna beslut.

Trots att Sfp i Vanda är emot en samgång med Helsingfors, förväntas Sfp:s representanter i stadsfullmäktige på måndag rösta för en utredning. Frågan är om Sfp-arna i Vanda sist och slutligen så kategoriskt är emot en sammanslagning. En viktig fråga torde vara hur sammanslagningen skulle förverkligas. Skulle den innebära att Vanda inkorporeras med Helsingfors, eller skulle sammanslagningen utgöra en äkta samgång, där även Vanda kan få sin vilja hörd. Sfp i Vanda torde ha en delikat position att ställa villkor. Sfp i Vanda säger nej tack till Stor-Helsingfors, men kanske inte till ett nytt Helsinge.

Att Sfp i Vanda kanske inte förhåller sig kategoriskt avvisande till en sammanslagning och att det kanske trots allt kan finnas en koppling mellan beslutet att bevara Västersundom skola och ställningstagandet för en samgångsutredning kan man eventuellt läsa mellan raderna i en kort insändare i dagens Hufvudstadsblad. Jag återger insändaren, som är skriven av två erfarna Sfp-politiker, i sin helhet:

>>Leve skolan!
Tack till klok tjänsteman som retirerade med nedläggningen av Västersundoms skola. Må skolan blomstra även i Stor-Helsinge.
Astrid Nurmivaara, Maj-Britt Vääriskoski, Vanda<<

I gårdagens inlägg "Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009" skrev jag om "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta", som ingår som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i torsdags. Som bilaga till föredragningslistan utredningen "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta". Helsingfors vill koncentrera bebyggelsen i Östersundom till området mellan Nya Borgåvägen och Borgåleden. Helsingfors markägendom ligger huvudsakligen söder om Nya Borgåvägen och norr om motorvägen, men dessa områden lämpar sig inte speciellt väl för urban bebyggelse. Dess värre finns det hinder i vägen även på området nellan de två trafiklederna. Ur kartan, som ingår i ovannämnda utredning, framgår att en stor del av det aktuella området är klassificerat som kulturhistorisk värdefullt landskap. Jag citerar ur sammanfattningen av utredningen i föredragningslistan:

>>Östersundomin kartano, kirkko hautausmaineen sekä Sakari Topeliuksen vanhuudenkoti Björkudden (Koivuniemi) kuuluvat Östersundomin valtakunnallisesti merkittävään kulttuurihistorialliseen ympäristöön, joka sisältyy Museoviraston ja ympäristöministeriön julkaisuun Rakennettu kulttuuriympäristö (Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 16 / 1993). Nämä alueet ja kohteet ovat valtakunnallisia alueidenkäyttötavoitteita koskevassa valtioneuvoston päätöksessä (30.11.2000) kulttuuri- ja luonnonperintöä koskevissa erityistavoitteissa tarkoitettuja alueiden käytön suunnittelun lähtökohtia. Tavoitteilla edistetään kansallisen kulttuuriympäristön ja rakennusperinnön sekä niiden alueellisesti vaihtelevan luonteen säilymistä. ...

Sipoon liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin. ...

Ruovikoituneet merenlahdet kuuluvat Natura 2000–verkoston kohteeseen nimeltä Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet. <<

Fallet Sibbo

Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Miksi Helsinki yrittää vihamielisesti vallata Vantaan?" Jag citerar ur artikeln, som är skriven av Sirkka-Liisa Häkärä (sdp) och Paula Lehmuskallio (saml), som båda är stadsfullmäktigemedlemmar i Vanda:

>>On odotettavissa, että kuntaliitoksen hyötyjä ja haittoja koskeva selvitys on irvikuva puolueettomasta selvityksestä. Selvittäjille annetaan tehtävä valmiilla tulosvaatimuksella kuten asianajajalle oikeudessa. Tilanne muistuttaa pelottavasti Sipoon lounaiskulman valtausta.<<

I Radio Melannyland ingick på morgonen ett inslag som rubriserats "Helsinge eller Helsingfors?", vilket jag noterat redan i gårdagens inlägg "Helsinge. Den 2 april 2009". Texten "Helsingfors byter namn?" är nu tillbaka på Yles webbplats. Ur Yles notis "Mäkinen: Sfp röstar för fusionsutredning" framgår att Samlingspartiet pressat Sfp i Vanda att rösta för en samgångsutredning. (I dagens Hbl ingår en notis med rubriken "SFP i Vanda nekar till uppgörelse med Saml", där det spekuleras vid att Västersundom skola räddades genom att Sfp lovade att rösta för en fussionsutredning.) I själva radioinslaget lyfter Lars Stormbon fram Sibboutredningen som ett varnande exempel, men medger att Sfp är tvingat att rösta för en utredning, eller egentligen två utredningar.

I Radio Mellannyland har idag även ingått ett inslag om en "socioekonomisk" eller egentligen sociokulturell undersökning om Östersundom. Den sociokulturella utredningen "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta", som ingår som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte igår, omnämnde jag redan i inlägget "Utredningar. Den 31 mars 2009", men jag skall här passa på att citera ur sammanfattningen i föredragningslistan:

>>Nyt tapahtuva muutos on historiallinen sikäli, että julkinen valta ottaa ensimmäisen kerran vahvasti kehittämisen ohjat käsiinsä. Alue modernisoidaan kaupungiksi. Tähän liittyy asioita, jotka osaltaan muodostavat alueelle sosiaalisia ja symbolisia ominaispiirteitä. Liitosmenettelyn poikkeuksellisuus, alueen laajuus sekä odotukset pientalovaltaisesta kaupunginosasta tekevät alueesta Helsingin uuden esikaupunkisuunnittelun näyteikkunan. Sen prosessia ja lopputulosta seurattaneen myös julkisuudessa intensiivisesti.<<

Det ovanciterade texten ingår i själva rapporten i ett avnitt med rubriken "Johtopäätöksiä alueen ominaispiirteiden huomioimisesta sen kehittämisessä". Här noteras det även, med referering till Ari Mattilas pro gradu avhandling, att "Alueliitos on herättänyt paljon huomiota ja Helsingin on tulkittu kokeneen imagotappion liitosprosessissa" och att "Alueliitosmenettely lienee vielä pitkään osa alueen identiteettiä ja imagoa."

Fallet Sibbo

Helsinge. Den 2 april 2009

På avdelningen Östnyland i dagens nummer av Borgåbladet finns det en artikel med rubriken "Nästa år beslut om metro eller snabbspårväg" och en anna artikel med rubriken "Betydligt svårare på grund av Natura". Rubriken på tidningens paradsida lyder "Helsingfors väljer mellan metro och snabbspårväg". Detta är även rubriken på den förkortade texten på tidningens webbplats. Jag citerar:

>>Alldeles i dagarna, eller senast inom några veckor, får två konsulter varsitt uppdrag. Den ena konsulten ska planera en metrolinje, den andra en snabbspårväg. ...

Helst vill Helsingfors bygga ut mellan motorvägen och Nya Borgåvägen. Marken där är till största delen i privat ägo, vilket betyder att många markägare, om de så vill, kan göra stora pengar. Fastighetsverket har fått lov att förhandla med villiga säljare och köpa upp mark.
Natura-områdena skulle Helsingfors klara sig bättre utan.
– Det hade blivit en mycket finare stad för femton år sedan, säger Visanti.<<

Det börjar verka allt mera osannolikt att det blir någon metrolinje till Östersundom, fastän metron var ett huvudargument för inkorporeringen. Det börjar även klarna att Helsingfors markegendomar i var ett dåligt argument för inkoprporeringen, då staden huvudsakligen äger områden som inte lämpar sig för bostadsbebyggelse.

Yle har idag publicerat en kommenterande text med rubriken "Helsingfors är kär i Vanda" och ett audioklipp, "Vårkänslor i regionen" med ett satiriskt inslag om Jussi Pajunens känslor för Vanda. En fråga som tas upp i inslaget är vad det tänkta paret borde heta. Kanske var det i misstag som man middagstid idag även publicerade en text med rubriken "Helsingfors byter namn?" Inslaget "Helsinge eller Helsingfors?" sänds i Radio Mellannyland först i morgon, men jag citerar redan nu ur artikeln "Helsingfors byter namn?:

>>Göran Härmälä, stadsfullmäktigemedlem i Vanda, SFP, anser att en samgång är helt otänkbar.
-Men om det blir en samgång så är det helt självklart att den sammanslagna staden ska heta Helsinge. Men det är en helt hypotetisk fråga, för det blir ingen sammanslagning, säger Härmälä.<<

Fallet Sibbo

Kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria. Den 1 april 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kirkkonummi hakee naapureista tukea Suur-Helsinkiä vastaan". Jag återger här början på artikeln:

>>Kirkkonummi haluaa selvittää kuntaliitokset naapureidensa Siuntion, Inkoon ja Vihdin kanssa.

Kyseessä lienee puolustautuminen, sillä yhtenä motiivina on pelko Suur-Helsingistä.

"Haluammeko jatkossa olla osa suurkaupunkia vai dynaaminen maalaiskunta?" Kirkkonummen kunnanhallituksen puheenjohtaja Timo Haapaniemi (kok) kysyy.

Hänen mukaansa Helsinki on väläytellyt mahdollisuutta ottaa Kirkkonummi ja Sipoo mukaan Suur-Helsinki-tarkasteluun. Haapaniemen mukaan osana Suur-Helsinkiä Kirkkonummesta tulisi väliinputoaja, joka ei saisi pitää kiinni omasta palvelurakenteestaan.

"Esimerkiksi pienistä kyläkouluista pitäisi varmaan suurkaupungissa luopua."<<

I blogginläggen "Kommunindelningslagarbetsgruppens förslag. Den 28 mars 2009" och "Behov av ändring i kommunindelningslagen. Den 29 mars 2009" har jag skrivit om Kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria ("Ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi"), finansministeriet publicerade senaste onsdag. Fallet Sibbo har i hög grad satt sina spår i så väl lagförslaget som promemorian i övrigt. Bland de personer och instanser som komunindelningslagsarbetsgrupen har begärt utlåtande av hör lantmäteriverket, HFD, Kaarlo Tuori och Sibbo kommun. Sibbo nämns även på flera ställen i promemorian. Här ett plock:

>>Lain esitöissä ei ole tarkasteltu tilanteita, joissa edellä mainitut erityisen painavat 3 §:n mukaiset edellytykset täyttyvät. Sen sijaan oikeuskäytännössä on tulkittu sitä, milloin kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa mainitut erityisen painavat 3 §:n mukaiset edellytykset täyttyvät ja minkä alueen näkökulmasta edellytysten täyttymistä on arvioitava. Sipoon kunnan osan liittämistä Helsingin kaupunkiin koskeva valtioneuvoston päätös tehtiin kesäkuussa 2007 vastoin Sipoon kunnan tahtoa. Edellä mainitut alueen asukasmäärää ja pinta-alaa koskevat rajat ylittyivät. Tapausta koskevan korkeimman hallinto-oikeuden ratkaisun (KHO 2008:1) mukaan kuntajakolain 3 §:n yleiset edellytykset täyttyivät tapauksessa kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetulla tavalla myös erityisen painavina.Valtioneuvoston päätöksen lainmukaisuutta ratkaistaessa oli tältä osin otettava huomioon, että kysymyksessä oli erityinen Helsingin seutuun kuuluva alue, jolla tarkoitetaan pääkaupunkiseudun ja sen kehyskuntien muodostamaa aluetta. Alue on maan muista kunnallisista jaotuksista poikkeava alue. Edellytyksiä arvioidessaan korkein hallinto-oikeus otti huomioon liitosalueen sijainnin ja sen merkityksen Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen hallitulle ja tasapainoiselle kehit tämiselle sekä liitoksen luomat edellytykset parantaa Helsingin seudun asuntorakentamista sekä liikenneyhteyksiä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaisesti. ...

Jos kunnat eivät pääse taloudellisesta selvityksestä yksimielisyyteen, asia ratkaistaan kuntajakolain 21 §:n mukaan hallintoriitaasiana hallintooikeudessa. Taloudellista selvitystä koskevat hallintoriidat ovat harvinaisia. Yleensä niissä tapauksissa, joissa taloudellisen selvityksen toimittaminen katsotaan tarpeelliseksi, kunnat pääsevät siitä sopimukseen. Poikkeuksena vuoden 2009 alusta voimaan tulleessa Sipoon kunnan ja Helsingin kaupungin välisessä kunnanosaliitoksessa taloudellisesta selvityksestä ei saatu sovittua ja asiaa käsitellään hallintoriita-asiana. ...

Yleisesti ottaen esitykset koskevat suhteellisen pieniä alueita. Joko 10 prosentin maapinta-alaraja tai 5 prosentin väestömääräraja on ylittynyt vain yhdeksässä esityksessä 35:stä lain 7 §:n kierroksella olleesta esityksestä. Maapinta-alaltaan suurin siirrettäväksi esitetty alue on ollut 83,65 km2. Kyseinen alue koski noin kolmasosaa Kylmäkosken kunnasta, jota esitettiin siirrettäväksi Akaan kaupunkiin. Taustalla oli kunnan päätös olla yhdistymättä Akaaseen. Tämä esitys kuitenkin hylättiin ministeriön päätöksellä. Asukasmäärältään suurin esitys on koskenut yhteensä 3 879 asukkaan siirtämistä (Helsingin kaupungin esitys Sipoosta ja Vantaasta Helsinkiin siirrettäväksi alueeksi), mutta tämäkin esitys hylättiin ministeriön päätöksellä. Suurin hyväksytty osaliitos tehtiin valtioneuvostossa vastoin yhden asianosaisen kunnan kantaa ja se oli kooltaan yhteensä 28,68 km2 (kuntajakoselvittäjän esitys Sipoosta ja Vantaasta Helsinkiin siirrettäväksi alueeksi). Sama osaliitos on myös asukasmäärältään suurin hyväksytty, sillä asukkaita siirtyi yhteensä 2 047. Tämä on myös ainoa esitys, joka on tarkastelujaksolla hyväksytty lain 5 §:n 2 momentin mukaan erityisen painavilla 3 §:n mukaisilla edellytyksillä. ...

Kuntajakolain taloudellista selvitystä koskevat säännökset ovat niukat ja tulkinnanvaraiset. Säännöksiä tulisi selkeyttää siten, että niistä selvästi ilmenee, minkä tyyppiset alueiden siirtymiseen liittyvät taloudelliset menetykset tulee selvityksessä ottaa huomioon ja mahdollisesti korvata. Kuntien sopimusvapaus tulee kuitenkin säilyttää laajana, sillä käytännössä kunnat ovat yleensä päässeet sopimukseen taloudellisesta selvityksestä. Poikkeuksellisena vuoden 2009 alusta voimaan tulleessa Helsingin ja Sipoon välisessä osaliitoksessa näin ei kuitenkaan ole ollut, vaan selvityksestä saattaa aiheutua pitkä oikeusprosessi.<<

Borgåbladet har på kvällen publicerat en text med rubriken "Helsingfors väljer mellan metro och snabbspårväg".

Fallet Sibbo

Utredningar. Den 31 mars 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en text med rubriken "Kaupunginhallituksen jäsenten kannat kuntaliitosselvitykseen", som utgör ett bhang till artikeln "Vantaan kaupunginhallitus suostui liitosselvitykseen" med underrubriken "Kaupunki pitää ensisijaisena koko seudun yhteistyötä". Jag återger här slutet på texten, de två sista åsiktsyttringarna av medlemmar i Vanda stadsstyrelse:

>>Arja Niemelä (ps):

"Tämä on Helsingin sanelupolitiikkaa. Samaa, mitä tekivät Sipoolle."

Matti Holopainen (vas):

"Helsinki on seutuyhteistyöasioissa toiminut niin kuin Sipoon kysymyksessäkin. Jos lähdetään selvittämään, on prosessia enää vaikea pysäyttää."<<

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Närheten till naturen viktig i Östersundom". I artikeln berättas om en sociokulturell utredning som Helsingfors stad har låtit göra över Östersundom. Utredningen "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta" ingår som bilaga till föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte på torsdag. I föredragningslistan ingår även en sammanfattning av utredningen. Utredningen har gjorts av WSP Finland, som även är bolaget bakom kommunikationsministeriets flygfältsutredningen från augusti 2007 och det vinnande bidraget (Emerald) i tävlingen Greater Helsinki Vision. (Se "East Coast City. Den 14 december 2007" och "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007".) Med föredragningslistan har Helsingfors igår även publicerat en annan utredning, "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta". Det finns skäl att återkomma till ovannämnda utredningar.

Fallet Sibbo

Markanvändningsplaner. Den 30 mars 2009

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Vanda debatterar samgång med Hfors". Helsingin Sanomat har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan liitosselvityksestä tulee tiukka vääntö".

Man kan fråga sig vilken inverkan det kommer att ha på beslutsfattarna i Vanda att Helsingfors stadskansli i fallet Sibbo först fårsåg inrikesministeriets kommunindelningsutredare med en partisk utredning och att Helsingfors efter en förverkligad inkorporering har visat sig inkapabel att ordna servicen i Östersundom. Månne inte fallet Sibbo lyfts fram senast då stadsfullmäktige i Vanda skall ta ställning till Jussi Pajunens initiativ till en samgångsutredning.

Ett resultat av inkorporeringen av Östersundom kan vara att skogen utanför mitt köksfönster i Nordsjö kommer att bevaras, åtminstone för en tid. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo har setts som en utväg att bevara så väl Sandhamn som flygfältet i Malm i nuvarande bruk. Flygfältet torde inkorporeringen inte rädda, men däremot ger inkorporeringen nytt hopp åt Svartabacken. Osmo Soininvaara, som är viceordförande i stadsplaneringsnämnden, skrev den 23 februari följande i sitt blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 26.2.2009":

>>Vuosaareen on viime vuosina rakennettu ja edelleen rakennetaan aika paljon. Ihan siinä vieressä on kaavoitettu alue, jonka käynnistyminen odottaa laman päättymistä ja asuntomarkkinoiden toipumista. Östersundomin aluetta (Sipoolta saatu alue) ei ole vielä suunniteltu; tältä osin olennaisinta on, millaisia virkistysalueita Vuosaaren lähimaastoon on ehkä tulossa.

Jotenkin tuntuu, ettei tällä asialla olisi kiire, vaan koko hanke voisi odottaa sitä, että Östersundsomin maankäyttösuunnitelmat vähän selkeytyisivät.<<

Det torde ta sin tid innan planerna för Östersundom klarnar. Stadsplaneringskontoret har idag publicerat Planläggningsöversikt 2009. Kartan ovan med bl.a. jokerlinjer och förälngning av metrolinjen är ur denna översikt.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en notis med rubriken "Vantaan kaupunginhallitus taipui liitosselvitykseen". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Vanda vill ha två utredningar". Yle har publicerat en notiser med rubrikerna "Vanda kan tänka sig fusionsutredning " och "Vantaalta ehkä Helsingille".

Fallet Sibbo

Behov av ändring i kommunindelningslagen. Den 29 mars 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår ett ledarstick med rubriken "Kuntajakolain muutos tulee tarpeeseen". Jag citerar ur ledarartikeln:

>>Nykyisen lain tai sen tulkinnan eräitä byrokraattisuuksia karsitaan. Enää tuskin tarvitsee perustaa kapeita käytäviä yhdistämään liittyviä kuntia, kuten Hämeenlinnan seudulla tehtiin. Vastaavasti Sipoon osan liittäminen Helsinkiin edellytti maakiilaa Vantaalta.

Sipoon ja Helsingin korvausriitojen ei tulevien säännösten mukaan olisi tarvinnut mennä oikeusistuimeen, vaan olisi voitu käyttää uutta kevyempää välitysmenettelyä.

Lainvalmistelun lähtökohdaksi oli annettu kuntaliitosten vapaaehtoisuus.<<

Ledarskribenten antyder att den så kallade Västekullakilen anslöts till Helsingfors för att den nuvarande kommunindelningslagen förutsätter att en kommun består av ett sammanhängande område. Inkorporeringen av Västerkullakilen motiveras dock inte bara av lagen. Utan en gemensam landgräns skulle det allt för tydligt ha framgått att inkorporeringen av Östersundom handlade om rena kolonialismen.

Det finns minsann ett behov av en ny kommunindelningslag och det är i högsta grad fallet Sibbo som framkallat det behovet. Och det handlar inte bara om erfarenheter i den nuvarande lagen som uppenbarats i samband med inkorporeringen av Östersundom. HFD:s avgörande i fallet Sibbo betyder enligt flera experter att den nuvarande kommunindelningslagen punkterats. Utan inkorporeringen av Västerkullakilen hade inkorporeringen av en "korridor" av Hattula knappats varit möjligt. (Se "Hattula. Den 27 december 2008".) Jag finner det intressant och anmärkningsvärt att finansministeriet i samband med inkorporeringen av 28 kvadratkilometer av Hattula noterar att beslutet inte kommer att ge upphov till ett prejudikat, emedan man kommer att förnya kommunindelningslagen. Logiken verkar vara att ministeriets (ny)tolkning av lagen automatiskt blir ett prejudikat, som vid behov välsignas av HFD. Trots alla förnekanden om att fallet Sibbo skulle bli ett prejudikat, så är det just vad det blivit. Inte minst därför måste kommunindelningslagen nu förnyas.

Trots att hela 2 760 hektar av Hattula, om än mindre än 10 % av kommunen, vid årsskiftet mot Hattulas vilja anslöts till Tavastehus, för att den nya staden skulle bilda ett "sammanhängande" område, är korridoren mellan de tidigare kommunerna Renko och Kalvo på minst tre ställen under 50 meter bred! Inte heller finns det några vägförbindelser genom korridoren. Se här ministeriets tolkning av ett sammanhängande område! (En del aven aktuella korridoren kan ses på kartorna ovan.)

Den nuvarande kommunindelningslagen ger, eller borde ha gett, ett skydd mot allt för stora ändringar i kommunindelningslagen mot en berörd kommuns vilja. Gränserna på 10 % av landytan eller 5 % av befolkningen är objektiva kriterier som är svåra att bryta mot. I fallet Sibbo utnyttjades möjligheterna att överskrida gränserna då särskilt vägande käl föreligger. Samtidigt förlorade gränserna sin betydelse. Enligt det nya förslaget till kommunindelningslag är kommunernas rättssäkerhet även de jure beroende av ministeriets eller statsrådets subjektiva bedömning i enskilda fall. I sitt tal "Ministeri Kiviniemi kuntajakolakityöryhmän muistion luovutustilaisuudessa", som kommunministern höll den 25 mars i samband med kommunindelningslagarbetsgruppens överlämnande av sitt förslag, förbegick Kiviniemi flera väsentliga aspekter av lagförslaget, men hon noterade att man föreslår att de ovannämnda gränserna för kommundelssammanslagningar slopas. Jag citerar ur talet:

>>Työryhmä ehdottaa kuntajaon muuttamisen edellytyksiä osin täsmennettäväksi. Ehdotetut täsmennykset perustuvat lain soveltamisessa käytännössä havaittuihin ongelmiin. Esimerkiksi kunnat voisivat kuntajakoselvittäjän ehdotuksesta yhdistyä poikkeuksellisesti myös niissä tilanteissa, joissa yhdistyvillä kunnilla ei ole yhteistä maarajaa. Yhteisen maarajan vaatimuksesta poikkeaminen olisi mahdollista silloin, kun riittävän painavat toiminnalliset perusteet puoltavat kuntien yhdistymistä.

Kunnan osaa koskevissa kuntajaon muutoksissa ehdotetaan luovuttavaksi kaavamaisista alueen asukasmäärää ja pinta-alaa koskevista prosenttirajoista niissä tilanteissa, joissa kunnan valtuusto vastustaa siirtoa. Päätöstä tehtäessä otettaisiin nykyistä paremmin huomioon muutoksen todellinen merkitys kyseisille kunnille. Vähäisiä ja alueen kehittämisen edellyttämiä aluesiirtoja kuntien välillä voitaisiin vastaisuudessakin tehdä vastoin kunnan valtuuston tahtoa, kunhan muutos ei merkittävästi heikennä kunnan toimintakykyä ja edellytyksiä vastata palvelujen järjestämisestä ja rahoituksesta.

Ehdotukset tarjoavat uusia ratkaisumalleja kuntajaon muutosprosessiin liittyvien ristiriitaisten intressien yhteensovittamiseen. Tästä voi mainita esimerkkinä uuden välitysmenettelyn, jota työryhmä ehdottaa kunnan osan siirtämiseen liittyvän taloudellisen selvityksen tekemiseen.<<

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Fusion med Vanda dyr för Helsingfors".

Fallet Sibbo