Fartblindhet. Den 12 maj

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick en insändare av Bo Melander. (Klicka på bilden ovan.) I insändaren kritiserar Melander brådskan att gå med i Nylands förbund utgående från hur man i förbundet förhållit sig till inkorporeringen. På tidningens webbplats finns för närvarande läsarfrågan"Pitääkö Sipoon liittyä Uudenmaan liittoon?" Bilden nedan visar ställningen idag på morgonen.

På Sipoon Sanomats webbplats kan man även läsa notisen "Liitosalueella ollaan yhä Sipoon vesilaitoksen asiakkaita" från 6 maj.

Fallet Sibbo

Förutsättningar för en nationalpark. Den 11 maj

Helsingin Sanomat har idag publicerat ett ledarstick med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Kartan ovan har tidningen publicerat i samband med artikeln. Jag återger här de avslutande raderna:

Maan nykyisen hallituksen ohjelmaan on kirjattu Sipoonkorven kansallispuiston selvittely. Ympäristöministeriö on kaiketi selvittänyt sen, ettei Sipoonkorpeen ole rahaa valmiina. Juuri nyt etusijalla on Selkämeren kansallispuiston perustaminen.

Sipoonkorven aika tulee. Valtion päätöstä odoteltaessa Helsingin, Vantaan ja Sipoon pitää yhdessä varmistaa, että kansallispuiston edellytykset säilyvät.

Personligen är jag inte så entusiastisk över Helsingin Sanomats eller Helsingforspolitikernas stöd av en nationalpark i Sibbo storskog, fastän en nationalpark kan vara nödvändig för att garantera ett skydd av skogen. Att en utredning om förutsättningarna för en nationalpark skrevs in i regeringsprogrammet torde hänga samman med att metropolpolitiken och inofficiellt inkorporeringen av sydvästra Sibbo togs med i regeringsprogrammet. För De gröna i Helsingfors har målsättningen att grunda en nationalpark varit ett sätt att försöka dölja att partiet genom sitt stöd av inkorporeringen verkat för en exploatering av skogen. En förutsättning för en nationalpark är emellertid att området är tillräckligt stort. Efter inkorporeringen är de södra delarna av Sibbo storskog allvarligt hotade.

Fallet Sibbo

Sarvilinnas utlåtande över ersättningsfrågan. Den 10 maj 2009

I gårdagens blogginlägg "Utlåtande över lagförslag" noterade jag att Helsingfors stad anser att förslaget till ny kommunindelningslag motsvarar den linje som högsta förvaltningsdomstolen antog i sitt avgörande i fallet Sibbo. Det förefaller som om man skrivit om lagen så att beslutet i Sibbofrågan i efterhand skulle få lagstiftarens moraliska välsignelse. Åtminstone har man tagit i beaktande "tillämpningsproblemen" i den rådande kommunindelningslagen. Att Helsingfors har beretts möjlighet att ge ett utlåtande om lagförslaget torde motiveras med att Helsingfors har erfarenhet av den nugällande kommunindelningslagen. Emellertid är fallet Sibbo inte ännu slutbehandlat. Frågan om ersättning återstår ännu för förvaltningsdomstolen och troligtvis HFD att ta ställning till. Då avgörandet i fallet Sibbo i övrigt bedöms utgående från kommunindelningslagsarbetsgruppens syn på behov av ändring i lagen som fallet Sibbo uppenbarat, kan man fråga sig om inte lagförslaget kan tänkas påverka avgörandet i ersättningstvisten. Den nya lagen kan ju rent av ha trätt i kraft innan avgörandet tas, fastän man borde döma enligt den lag som gällde 2007. Från Helsingfors sida verkar man ha sett sin möjlighet att via sitt utlåtande kunna påverka utgången i ersättningsfrågan. Största delen av Helsingfors utlåtande handlar i själva verket om 36 § i lagförslahet, som gäller ekonomisk utredning i samband med partiella kommunsammanslagningar. Jag återger här valda delar ur utlåtandet:

Lakiesityksen 36 § koskee taloudellisen selvityksen toimittamista siirrettäessä kunnan osa toiseen kuntaan. Sen perusteluiden mukaan muutettujen säännösten tarkoituksena on ilmaista nykyistä täsmällisemmin, mitkä alueiden siirtymiseen liittyvät taloudelliset menetykset selvityksessä tulee ottaa huomioon ja korvata toiselle kunnalle. Kaupunginhallitus pitää tavoitetta oikeaan osuneena, kun otetaan huomioon, että voimassa olevan kuntajakolain säännökset ovat osoittautuneet tältä osin jossain määrin ongelmallisiksi Helsingin kaupungin ja Sipoon kunnan vuoden 2009 kunnanosaliitosta toimeenpantaessa. ...

Esityksen 36 §:n 2 momentin lisäys siitä, että siirtyvällä alueella sijaitsevien ns. palvelukiinteistöjen lisäksi myös kiinteistöillä sijaitseva palveluirtaimisto siirtyy kunnalta toiselle, on perusteltua kirjata lakiin. Kunnallisten palveluiden jatkuvuuden kannalta momenttiin olisi tarpeen sisällyttää myös maininta siitä, että palveluomaisuuden hallintaoikeus siirtyy kunnalta toiselle samaan aikaan kun kuntajaon muutos tulee voimaan.

Lakiesityksen 36 §:n 3 momentti koskee siirtyvästä omaisuudesta suoritettavaa korvausta. ... Esitettyä sääntelyä ja sen perusteluja on pidettävä käyttökelpoisina tilanteessa, jossa kunnat pyrkivät keskenään sopimukseen taloudellisen selvityksen sisällöstä. Ne ovat kuitenkin liian väljiä sovellettaviksi sellaisinaan esityksen 37 §:n mukaisessa välitysmenettelyssä tai hallintolainkäyttömenettelyssä. Näin erityisesti siksi, ettei esityksessä ole kiinnitetty juurikaan huomiota siihen kustannussäästöön, joka alueen luovuttavalle kunnalle syntyy sen palveluvelvoitteen pienentyessä. Palveluomaisuuden täyteen hintaan arvostamista tulee ilman muuta rajata, mutta ei yksinomaan sillä perusteella, että alueen väestö on jo luovuttavan kunnan asukkaina osallistunut sen rahoittamiseen. Rajaus on paikallaan myös sillä painavammalla perusteella, että palveluomaisuus on ainakin lähipalveluiden (esimerkiksi koulut ja päiväkodit) osalta yleensä tarkoitettu juuri siirtyvien asukkaiden palvelemiseen eikä alueeltaan pienenevällä kunnalla siten ole sille enää samanlaista tarvetta. Tämä vastaisi myös lakiesityksen perusteluissa omaksuttua periaatetta siitä, ettei taloudellisessa selvityksessä ole kyse yksityisoikeudellisesta oikeustoimesta vaan julkisoikeudellisesta omaisuusjärjestelystä.

Att man i utlåtandet ser en möjlighet att påverka utgången i ersättningsfrågan är speciellt uppenbart i det utlåtande från den 16 april som rättstjänsten vid Helsingfors stads förvaltningscentral har gett. Utlåtandet ingår som bilaga till föredragningslistan för stadsstyrelsemötet den 27 april. Nästan hela Helsingfors stads utlåtande över lagförslaget härstammar i själva verket ur utlåtandet som getts av rättstjänsten vid Helsingfors stads förvaltningscentral och undertecknats av stadsjurist Sami Sarvilinna.

Fallet Sibbo

Utlåtande över lagförslag. Den 9 maj 2009

Finansministeriet har av Helsingfors stad begärt ett utlåtande om kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommuindelningslag. Utlåtande lär ha varit framme först den 6 maj, men Helsingfors stadsstyrelse antog stadens utlåtande på sitt möte den 27 april. Redan inledningen på utlåtandet är anmärkningsvärt. Jag citerar:

Työryhmän ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi on pääosin oikeansuuntainen ja tuo nykyiseen kuntajakolakiin tarpeellisia tarkennuksia lain soveltamisongelmien tultua käytännössä esille myös Helsingin kaupungin, Vantaan kaupungin ja Sipoon kunnan vuoden 2009 alusta voimaan tulleen kunnanosaliitoksen yhteydessä.

Lakiesitys selkiyttäisi päätöksentekoa edellä mainitun kunnanosaliitoksen kaltaisissa tulevissa tilanteissa, kun laissa ei enää säädettäisi tiukoista siirtyvän alueen asukasmäärää tai pinta-alaa koskevista rajoista, vaan kuntajaon muutoksen perusteena voisi olla sen laajempi merkitys kunnille ja se, että alueen kehittäminen edellyttää tällaista muutosta. Esitys vastaa tältä osin Korkeimman hallinto-oikeuden ratkaisussaan KHO 2008:1 omaksumaa linjaa.

Enligt utlåtandet motsvarar alltså lagförslaget den linje som HFD antog i sitt avgörande i fallet Sibbo. Problemet är att HFD naturligtvis borde ha gjort sitt avgörande utgående från den gällande lagen. Indirekt hävdar Helsingfors det samma som Helena Tuuri-Tammela antytt i sitt blogginlägg "Kuntajakolain muutosesityksestä" och i sin kolumn i Ilkka "Alueellinen eheys on yhteisen kuntarajan vaatimus": Lagförslaget har formats så att det anpassats till beslutet i fallet Sibbo. (Se "Retroaktiv legitimering. Den 11 april 2009".) Detta är desto mera anmärkningsvärt då regeringsrådet Arto Sulonen fungerat som ordförande för lagarbetsgruppen, i vilken även Kari Prättälä från Kommunförbundet varit medlem i. Det var Sulonen som ansvarade för ministeriets skandalösa beredning av statrådets Sibbobeslut, medan Prättälä var utredningsman Pekka Myllyniemis juridiska rådgivare.



Fallet Sibbo

Varför bromsar miljöministeriet? Den 8 maj 2009

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändare med rubriken "Varför bromsa nationalparken?" Artikeln är undertecknad av Christel Åström och Bernt Nordman från Natur och Miljö.

Helsingfors stad har idag på stadens finska hemsida publicerat en nyhet med rubriken "Sipoon liitosalueen erityispiirteistä on tehty selvitys". Nyheten är inte speciellt ny, för tredningen "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta" ingick redan som bilaga till föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte för torsdagen den 2 april. På denna blogg har utredningen noterats redan i inläggen "Utredningar. Den 31 mars 2009" och "Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009". I samband med nyheten på stadens webbplats har man publicerat fotografiet från rapportens omslag.

Fotografiet är taget av Leena Liipola, som har varit starkt angagerad mot inkorporeringen och planerna på en exploatering av Östersundom och Sibbo storskog. Liipolas fotografier av inkorporeringsområdet har idag även publicerats som "Kaupunkisuunnitteluviraston lehdistökuvat" på stadsplaneringsnämndens webbplats under rubriken "Lounais-Sipoosta Helsinkiä". Stadsplaneringsnämnden gör anspråk upphovsrätten.

Stadsplaneringsnämnden publicerade redan igår nyheten "Lounais-Sipoosta Helsinkiä – maaseudusta kaupunkia", vilket förklarar Yles notis "Helsingfors har utrett sydvästra Sibbo". Idag har Helsingfors även publicerat nyheten "08.05.09 Sipoon liitosalueen erityispiirteistä on tehty selvitys" på stadens bisarra specialsidor om inkorporeringen.

Fallet Sibbo

Det största hotet. Den 7 maj 2009

Yle (Östnyland) har på morgonen publicerat en text med rubriken "Storskogen en lång diskussionsprocess". Jag återger här de sista raderna:

Det största hotet mot en slutgiltig positiv lösning på problemet Sibbo storskog, är de stora markägarna - till exempel Helsingfors stad, menar idrottsdirektör Tom Sundbäck i Sibbo.

Kommunminister Mari Kiviniemi kritiseras starkt från filandsvenskt håll för sitt agerande i Karlebyfrågan. Många tar i sammanhanget fasta på hennes inkonsekventa agerande i fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln "'Hennes utspel är maktpolitik'" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet:

Svensk ungdom kritiserade i går Kiviniemi för att själv vara tsaren och Centern för att inte vara känd som någon principens försvarare. SFP:s ungdomsorganisation tar upp Sibbofrågan som ett exempel på hur hårt Centern håller på den kommunala självbestämmanderätten.

Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Helsingfors har utrett sydvästra Sibbo".

Fallet Sibbo

Helsingforspolitiker vill ha nationalpark. Den 6 maj 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Strid om storskogen". I nartikeln noteras det att Helsingfors stadsfullmäktige senaste vecka slog fast målsättningen att det skall grundas en ny nationalpark. Här syftas det på stadens strategiprogram, i vilket det står följande:

- Helsingin tavoitteena on Sipoonkorven kansallispuiston perustaminen.

Selvitetään liitosalueen suunnittelun yhteydessä kuinka Sipoonkorven arvokkaat alueet suojellaan, Sipoonkorven metsämanner säilytetään yhtenäisenä ja riittävät ekologiset käytävät metsämantereen ja merenrannan välillä turvataan. Sipoonkorven kansallispuiston rajaukset tehdään kokonaissuunnittelun yhteydessä.

Det är ingen nyhet att Helsingfors i princip vill ha en nationalpark i Sibbo storskog, medan miljöministeriet är emot. (Se "Miljöministeriet vill inte ha ny nationalpark. Den 5 maj 2009".) I samband med förhandlingarna om en inkorporering försommaren 2006 förband sig de politiska grupperna i Helsingfors att verka för en nationalpark. Nationalparken skulle kunna förverkligas tack vare markbyte mellan Helsingfors och staten. Däremot har Helsingforspolitikerna inte förbundit sig att skydda de delar av Storskogen som hör till inkorporeringsområdet.

Fallet Sibbo