Stor-Östersundom. Den 4 september 2009

I mitt blogginlägg "Inget nytt område. Den 31 augusti 2009" noterade jag att det i förslaget till Helsingfors stads utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund fanns med text från förslaget till fastighetsnämndens utlåtande, fastän fastighetsnämnden aldrig godkände sitt förslag. (Se "Naturligt utvidgningsområde. Den 25 augusti 2009".) Fastighetsnämnden bordlade ärendet fastän deadline var följande dag. Nylands förbund hade i sin tur bett om ett utlåtande från Helsingfors stad senast den 31 augusti. Stadsstyrelsen hade förslaget till utlåtande på föredragningslistan för mötet den 31 augusti, men stadsstyrelse bordlade i sin tur ärendet.

På mötet skulle stadsstyrelsen även ta ställning till ett förslag till utlåtande om utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund. Även detta ärende bordlades, trots att östra Nylands förbund bett om ett utlåtande före den 7 september. Nu skall förslagen till utlåtanden över båda utkasten till landskapsöversikt behandlas på stadsstyrelsemötet i måndag den 7 september. Fastighetsnämnden har hunnit godkänna sitt förslag till utlåtande, som denna gång därför finns med som bilaga till föredragningslistan. Det var i fastighetsnämndens utlåtande som det ursprungligen hävdades att "on syytä korostaa, että Helsingin Östersundomin - Vantaan Länsimäen rakentamista ei tule pitää uuden alueen avaamisena vaan Vuosaaren-Mellunkylän alueiden luontaisina laajentumisalueina." Fastighetsnämnden hade sitt möte den 1 september, dagen efter stadsstyrelsemötet. Det förefaller som om man i god tid kände till att stadsstyrelsen skulle bordlägga ärendet om utlåtandet över utkastet till landskapsöversikt, trots att landskapsförbundet hade begärt att få ett utlåtande senast den 31 augusti.

Nedan citerar jag ur stadsdirektörens förslag till utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund:

Porvoon Silmukka -vaihtoehto ehdottaa kaupunkijunarataa Helsingin ja Porvoon välille, mikä voisi ainakin periaatteessa korvata Helsingin metron tai pikaraitiotien Östersundomissa. Ratalinjausta tulisi kuitenkin tarkistaa, jotta rata mahdollisimman hyvin hyödyntäisi kaupunkirakennetta. Toisaalta kaupunkijunan voisi korvata metro tai pikaraitiotie. ...

Itä-Uudenmaan liitto on yhdessä Uudenmaan liiton, Porvoon, Sipoon, Vantaan ja Helsingin kanssa laatimassa kehyssuunnitelmaa Helsingin ja Porvoon välille, jossa hahmotellaan aluerakenteen kehitystä ja vaihtoehtoja pitkälle tulevaisuuteen.

Den i citatet ovannämnda ramplanen finns även omnämnd i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från den 25 augusti. (Se "Annekterade områden. Den 2 september 2009" och "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Tre av sjutton diabilder i Visantis presentation handlar i själva verket om planeringen av axeln Helsingfors-Borgå. Dian eller bilden nedan visar fyra spårvägsalternativ, som det finns skäl att återkomma till.




I Visantis presentation finns även tre olika strukturmodeller, som ger helt olika tyngd åt Östersundom.




Alternativet "Rannikkokaupunki" förefaller vara inspirerat av det vinnande bidraget Emerald med East Coast Town i tävlingen Greater Helsinki Vision. Även Kalkstrand och Träskby ingår i "Kuststaden".




I modellen "Suur-Östersundom" koncentreras bebyggelsen och befolkningen till Östersundom.




Idet tredje alternativet "Suur-Söderkulla, Sibbesborg" är bebyggelsen speciellt koncentrerad till Sibboviken och ådalen.

Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista". (Klicka på bilden ovan för att läsa artikeln.) Borgåbladet har noterat artikeln i en notis med rubriken "Svåra val då Östersundom planeras". Artikeln bygger på delvis på Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" vid Asunto-, toimitila- ja rakennuttajaliitto RAKLI ry:s seminarium "Asemat ympäristöineen keskipisteessä" tisdagen den 25 augusti. Den stora frågan är vilkendera som skall offras, Sibbo storskog eller Östersundom fågelvatten, som är Natura-område. Se dian nedan från Visantis presentation.

Visanti säger i artikeln i Helsingin uutiset att endast området mellan Nya Borgåvägen och Borgåleden (motorvägen) är oproblematiska. Det är skäl att notera att Helsingfors markegendom, "färdiga tomtmark", finns i de problematiska områdena. Visanti anser själv att det är Natura-områdena som borde offras, vilket skulle betyda att man måste få lov från Bryssel.

Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Ny kommunindelningslag främjar förnyandet av kommunstrukturen".

Osmo Soininvaara har idag publicerat ett långt blogginlägg med rubriken "Santahamina ja Östersundom". Det finns skäl att återkomma till inlägget.

Annekterade områden. Den 2 september 2009

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill byta mark med Helsingfors". Jag citera0r:

Sibbo vill byta mark med Helsingfors för att kunna bygga ett nytt ämbetshus.

Det är fråga om en tomt i den såkallade Östanåparken samt mark och fastigeheter i Nickby. I utbyte skulle Helsingfors få fastigheter på de områden som tidigare annekterades av Sibbo.

Enligt tidigare uppgifter är det dock inte Sibbo som vill byta mark, utan Helsingfors. Sibbo ville köpa den aktuella tomten (i själva verket en fastighet med byggnad), men Helsingfors gick inte med på att sälja, utan krävde i stället fastigheter på det annekterade området i utbyte. För övrigt är det inte Sibbo som annekterat, fastän det i notisen talas om områden som annekterades av Sibbo. Det var naturligtvis Helsingfors som annnekterade områdena av Sibbo.


I dagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista". Artikeln bygger på delvis på Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". Det finns anledning att återkomma till artikeln och presentationen.

Santahamina. Den 1 september 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen säilyttäisi Santahaminan sotilaskäytössä". Jag citerar ur artikeln:

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen suhtautuu myönteisesti Santahaminan säilyttämiseen sotilassaarena myös tulevaisuudessa.

Hän katsoo, että Sipoon lounaisosien kuntaliitos sekä Helsingin edustan linnakesaarten avaaminen vaikuttavat Santahaminan asemaan. ...


Varapuheenjohtaja Osmo Soininvaara (vihr) kaupunkisuunnittelulautakunnasta huomauttaa, että Santahamina on merkitty yleiskaavassa selvitysalueeksi.

"Toisin sanoen sen käytöstä ei ole päästy sopimukseen. On grande kaupunkirakenteellinen moka, kun kokoomus pitää keskustassa Santahaminan kokoista aluetta aivan joutavassa käytössä", Soininvaara sivaltaa.

Satamatoimintojen vetäminen Sompasaaresta ja Jätkäsaaresta on tuonut uutta tonttimaata Helsingin ydinkeskustan tuntumaan. Samaan suuntaan vievät myös Lounais-Sipoon alueliitokset.

Kaupunginjohtaja Pajunen vetoaa uusiin rantatontteihin. Hän ei näe Santahaminan asuinrakentamista ajankohtaisena.

"Santahaminan merkitys tulevaisuuden asuinalueena on pienentynyt. Kun Östersundomin alue liitettiin Sipoosta Helsinkiin, se avasi huikeita rantarakentamisen alueita käyttöömme", Pajunen luonnehtii.

Vihreiden kaupunginvaltuutettu Osmo Soininvaara pitää Pajusen näkemyksiä ennenaikaisina. Soininvaara haluaa jatkaa Santahaminan rakentamisesta käytävää keskustelua.

"Ei maailma tähän lopu. Sipoon rannat ja vanhat satama-alueet on rakennettu vuoteen 2015 ja viimeistään 2025 mennessä, sitten tarvitaan jälleen rakennusmaata. Päätökset Santahaminan rakentamisesta pitäisi tehdä nyt", Soininvaara linjaa.

Helsingin Sanomat publicerade i går kväll en kortare notis med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen ei halua enää Santahaminaa". Jag återger här de inledande raderna:

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen ei havittele enää puolustusvoimilta Santahaminaa.

Pajusen mielestä sotilaat voivat pitää saarensa, koska Helsinki sai rakennusmaata Lounais-Sipoosta.

För fyra år sedan visade staten vilja att avstå från Sandhamn. Kommendör Risto Rautava (saml) började då tala för att Helsingfors marker i Sibbo skulle tas i bostadsbruk i stället för Sandhamn. SDP, De gröna och speciellt Osmo Soininvaara var av helt annan åsikt än Rautava. Soninvaara menade att Sandhamn var mycket lämpligare som nytt bostadsområde. Av någon anledning stödde Soininvaara och De gröna lika väl inkomporeringen av sydvästra Sibbo. I sitt blogginlägg "Östersundom ja kestävä kaupunkirakenne" från den 1 mars hävdar Soninvaara att i fall alla byggnadsplaner fluttas till Östersundom, så är inkorporeringen till ingen nytta då det gäller att motverka en sprittring av samhällstrukturen. (Se "Östersundom och nurmijärvi. Den 5 april 2009".)

Inget nytt område. Den 31 augusti 2009

I mitt blogginlägg "Naturligt utvidgningsområde. Den 25 augusti 2009" noterade jag att Helsingfors fastighetsnämn på sitt möte den 18 augusti bordlade ärendet som gällde utlåtande om utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund fastän deadline var följande dag. Idag har Helsingfors stadsstyrelse behandlat stadens utlåtande om utkastet. Till föredragningslistan har bifogats hela 25 utlåtanden från stadens nämnder och administrativa organ. Något utlåtande över det aktuella utkastet från fastighetsnämnden finns dock inte med. Men lika väl har delar av förslaget till fastighetsnämndens eget utlåtande bifogats i stadsdirektörens förslag till stadens utlåtande. Med finns även raderna som jag citerade i det ovannämnda blogginlägget. Jag återger här dessa rader på nytt:

Yhdyskuntarakenteen strategisten valintojen perustelutekstin osalta on esitetty nykyisen yhdyskuntarakenteen tiivistämistä ja pidättäytymistä uusien alueiden rakentamisesta. Tältä osin on syytä korostaa, että Helsingin Östersundomin - Vantaan Länsimäen rakentamista ei tule pitää uuden alueen avaamisena vaan Vuosaaren-Mellunkylän alueiden luontaisina laajentumisalueina.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en notis som det finns orsak att återkomma till. Rubriken är "Kaupunginjohtaja Pajunen ei halua enää Santahaminaa".

Bildspel. Den 30 augusti 2009

Bilder som publiceras på bloggar på Blogger/Blogspot sparas automatiskt i ett album i Picasa, som liksom Blogger nu mera är en tjänst som ägs och upprätthålls av Google. Bilder på denna blogg finns i album med titlarna "Politiskt inkorrekt om fallet Sibbo" och "Ralf Wadenströms blogg". Det går att av bilderna i ett album på Picasa skapa bildspel av miniatyrformat som kan bäddas in på vanliga websidor. Själv har jag för ändamålet skapat ett skilt album, "Fallet Sibbo", med utvalda bilder för ändamålet. Ett bild spel med dessa bilder har i olika storlekar en tid funnits på sidan "Fallet Sibbo" och i marginalen på denna blogg. Idag har jag gjort en liten obetydlig ändring på det inbäddade bildspelet i marginalen så att bildtexten visas som förvalt alternativ. Bildspelet kan även ses i full storlek.

Bilderna i det aktuella albumet är valda och organiserade så att de skall illustrera ett händelseförlopp och en helhet. Bildtexterna och kommentarerna är ämnade att ytterligare förtydliga sammanhangen. Det går även för utomstående att skriva egna kommentarer till bilderna. Dessutom är bilderna taggade med etiketter och namn på personer som finns med på bilden. Genom att klicka på porträtt av personer som finns med i albumet hittar man de bilder där personerna är taggade.

Personerna på bilderna kan identifieras genom att med musen peka på personernas ansikten.

Vem som helst som på Picasa ur valfritt webbalbum söker med t.ex. sökordet "Sulonen" hittar bilder i mitt album.

Bilderna i mitt album har även hög prioritet i Googles allmänna bildsök, vilket framgår ur bilden nedan.

Starka uttryck. Den 29 augusti 2009

Som barn fick jag lära mig att inte utan orsak ropa "hjälp" på badstranden eller på sjön. Inte heller skulle man blåsa i visselpipan som sitter fäst i flytvästen. Tanken var kanske i första hand att inte i onödan oroa och besvära folk i, men det finns ett viktigare skäl att inte utan orsak signalera nöd: Om man kallar på hjälp då hjälp inte behövs tas tas verkliga nödrop inte på allvar. Resonemanget kan utvidgas. Missbruk av starka ord gör att superlativen inte räcker till då de verkligen finns skäl för orden.

Det är inte alls ovanligt att en förlorad part efter en rättsprocess talar om justitiemord. Kanske förekommer det verkligen domar som är berättigade att betraktas som justitiemord. Oftast torde det dock handla om att en part är låst i sitt eget perspektiv och har bristande kunskaper i juridik. Ibland använder även försvarsadvokater benämningen "justitiemord" som ett kraftord, då de är besvikna över en dom och kanske uppriktigt anser att bevismaterialet var bristfälligt.

Efter HFD:s dom i fallet Sibbo var det många som talade om justitiemord. Jag skrev själv ett blogginlägg med rubriken "Justitiemord. Den 18 januari 2008". Före HFD:s avgörande otaliga spaltmetrar skrivits om fallet Sibbo. HFD:s avgörande fick däremot inte mycket publicitet. Istället uppfattades det allmänt som en avslutning på ett utdraget tvistemål. Tidigare hade Jussi Pajunen jämförts med Hitler och inkorporeringen av sydvästra Sibbo med annekteringen av Karelen. Det är kanske inte så konstigt att medierna inte reagerade på anklagelserna om justitiemord. Ett justitiemord i egentlig bemärkelse kunde det ju inte heller handla om, då ingen av HFD formellt dömdes skyldig. Där till ställde Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä upp som en skenbart oberoende expert och försvarade HFD:s avgörandet i medierna. Jag hävdar dock att HFDs handläggning av fallet Sibbo utgör det värsta myglet i hela härvan.