Svenskans ställning i metropolen. Den 28 oktober 2009


Tankesmedjan Magma publicerade häromdagen utredningen "Svenskans ställning i metropolen" (pdf). Utredningen är till sitt innehåll högaktuellt, men jag är inte värst imponerad efter att hga ögnat igenom rapporten. På omslaget kan man läsa att "Moderna metropoler är inte enspråkiga", medan Magmas pressmeddelande om rapporten har rubriken "Magma undersökning om svenskan i metropolen: Enspråkiga lösningar upprätthåller tvåspråkigheten". Marianne Mustajoki, som gjort utredningen, är naturligtvis inte ute efter en enspråkig metropol. Däremot förespråkar hon indirekt en större balans av det svenska inflytandet. Redan i pressmeddelandet kan man läsa följande:


Med språkliga kriterier mätt skulle den svenska språkgruppen vinna de största fördelarna genom en sammanslagning eller regionförvaltning omfattande de fyra kärnstäderna kompletterade med Sibbo och Kyrkslätt. De bästa alternativen är de som samlar de största volymerna.


En administrativ enhet bestående av huvudstadsregionens fyra nuvarande städer samt Kyrkslätt och Sibbo motsvarar den modell som Jussi-Pekka Alanen föreslog i rapporeten "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" (pdf) år 2004. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Alanens förslag väckte starkt motstånd från samlingsartistiskt håll, men i sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" framhåller Alanen främst att Sibbo förhöll sig reserverat till förslaget. Utan överdrift och i överensstämmelse med Alanens egen tolkning kan man hävda att Alanens utredning med förslag satte igång den process som ledde fram till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. (Se "Juristeri? Den 2 oktober 2009".)


När Mustajoki säger att den bästa lösningen skulle vara en enhet bestående av nuvarande huvudstadsregionen samt Sibbo och Kyrkslätt ser hon frågan ur huvudstadsregionens synvinkel. Modellen kunde stärka svenskans ställning i huvudstadsregionen, men samtidigt skulle modellen försvaga svenskans ställning i Sibbo och Kyrkslätt. Personligen har jag sett det som viktigt även ur Helsingfors synvinkel att det i närheten av huvudstaden finns områden där svenska språket lokalt är starkt. Hur det än går med administrativa gränser och reformer i huvudstadsregionen, så är även Sibbo dömt att förfinskas, åtminstone om gruppen Vårt gemensamma Sibbo fortsätter på sin nuvarande linje. Det är inte längre självklart att svenska språkets ställning i Sibbo i framtiden bäst gynnas av ett självständigt Sibbo. Det är dock skäl att notera att Mustajoki bedömer vad som är bäst för svenska språket utgående från servisen på svenska, inte utgående från hur svenskan skall bevaras i framtiden. Den aktuella oron för svenska språkets ställning handlar inte så mycket om utbudet på offentlig svenskspråkig service för enskilda invånare. Oron handlar snarare om domänförluster och språkets framtid när svenskspråkiga eller tvåspråkiga enheter går upp i större formellt tvåspråkiga men i praktiken finskspråkiga enheter.


Vill man tala om en dold agenda mot finlandssvenskarna, så handlar det om att man endast tar fasta på de enskilda medborgarnas eller invånarnas lagliga språkliga rättigheter, men inte till kollektiva finlandssvenska intressen och möjligheter till språklig autonomi. Svenska folkpartiet och dess urbana falang är inte helt oskyldig till denna agenda. Mustajoki och Magma kan även kritiseras för att överhuvudtaget använda sig av den löjliga men politiskt ideologiskt förankrade benämningen "metropol". Varför inte beställa en utredning där man rekonstruerar detta begrepp, som i sig representerar en illa dold agenda mot finlandssvenskarna.


Struntprat. Den 27 otober 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "'Dold agenda mot svenskan är struntprat'". Det är statsminister Matti Vanhanen som står för åsikten i rubriken. Jag återger här valda delar ur artikeln:


Centern och Samlingspartiet delar inte SFP:s uppfattning att beslut eller beslutsförslag i frågor som Sibbo, Karleby, Ekenäs BB eller tingsrättsreformen skvallrar om en vilja montera ner det svenska.
Bland andra Centerns partiledare Matti Vanhanen viftar bort kritiken. Ren strunt, säger han.

– ”Höpö, höpö, höpö”, under inga omständigheter, säger statsministern till Hbl. ...

Ravis partibroder, tvåspråkige Kimmo Sasi, framhåller att partiledaren Jyrki Katainen är positiv till tvåspråkighet och att partiet har två tvåspråkiga ministrar. Många finlandssvenskar var besvikna när den ene av dem, Jan Vapaavuori, drev hårt på annekteringen av Sibbo.

Sasi hävdar att Sibbo inte var en språkfråga utan en samhällelig nödvändighet framkallad av många år av fel framtidspolitik i Sibbo.


Jag tvivlar själv på en dold agenda mot svenska. Däremot finns det en beredskap att utplåna svenska strukturer och administrativa enheter där finlandssvenskarna och Sfp har en stark position. Med sin politik försämrar regeringen inte nödvändigtvis på kort sikt den svenska servicen, men man försvagar förutsättningarna för svenska språkets framtid. Annekteringen av sydvästra Sibbo var inte i första hand motiverad av språkpolitik. Däremot så inkorporerades sydvästra Sibbo trots att inte minst de språkliga aspekterna talade för att det aktuella området borde ha förblivit en del av Sibbo. För att det behövdes svepskäl för inkorporeringen, motiverade man den med Sibbos traditionella politik, som delvis föranletts av Sfp:s intresse att bevara Sibbo relativt svenskspråkigt. Helsingforspolitiker med Mari Kiviniemi i spetsen utnyttjade fördomar mot finlandssvenskarna för att skapa en opinion för inkorporeringen, trots att just de språkliga aspekterna gjorde Sibbofrågan till en känslig fråga. Genom att skylla inkorporeringen på Sfp skadade man förtroendet för Sfp i Sibbo, vilket indirekt ledde till beslutet att upplösa Östra Nylands förbund.


I sig är man på Centerhåll knappast intresserad att montera ner det svenska, men under Matti Vanhanens ledning har Centern valt att köra över finlandssvenska intressen för att befrämja sina egna intressen. På pappret behövde inkorporeringen inte nödvändigtvis skada de finlandssvenska intressena. I själva verket försökte Raimo Ilaskivi för tjugo år sedan argumentera för en inkorporering med motiveringen att en inkorporering skulle skapa möjligheter att bevara Sibbo svenskt. Det är dock ett faktum att finlandssvenskar oberoende av partitillhörighet känt sig kränkta över Sibboannekteringen. Folktinget, Sfp och Fsd tog tydligt avstånd från annekteringen, men Vanhanen valde att köra över finlandssvenskarna.


Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Björnsöbor kritiska till stadens planer". Lyssna även på ljudklippet "Björnsöplaner väcker kritik".


Politiska myglare. Den 26 oktober 2009


Gårdagens artikel på ledarsidan i Helsingin Sanomat "Ruotsinkielisten kasvava huoli oikeuksistaan on aiheellinen" har väckt stark respons. Rubriken ovan är från första sidan av Hbl. Artikeln på sida 2 i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "'Dold agenda mot det svenska'" och motsvarar artikeln "'Centern kör en dold agenda mot det svenska'" på tidningens webbplats. Jag återger här en del av artikeln:


Finlandssvenskarnas växande oro för sina rättigheter är befogad, rubricerar HS sin ledare på söndagen. Tidningen har plockat fram flera punkter där politikerna har struntat i språkminoritetens grundlagsenliga rättigheter de senaste åren.

Bland annat nämns Sibboannekteringen, Karlebyfrågan, Ekenäs BB och reformen av polisförvaltningen. ...

Bland andra Jacob Söderman, riksdagsledamot för SDP, säger att politiker och tjänstemän har föga förståelse för svenska frågor.

– I dag har vi ett starkt inslag av politiska medhjälpare i statsförvaltningen. Beredningsarbetet leds av politiska myglare, ta bara en titt på gänget kring kommunminister Mari Kivinemi (C). De har ingen strävan att grunda sig på sakskäl, de är där för att driva en viss agenda. Och makten består till 90 procent av beredning.


Hufvudstadsbladet har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Albäck: Wallin bör hota med regeringskris". Hbl skriver här bl.a. följande.


Centerns vice ordförande Antti Rantakangas säger att Karlebyfrågan, Sibboannekteringen och tingsrättsreformen inte alls handlar om språkpolitik.


Här kunde man invända att det handlar om språkpolitik redan då man väljer att negligera de språkliga konsekvenserna.



Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat ytterligare artikel med rubriken "'Dold agenda mot svenskan är struntprat'". Det finns skäl att återkomma till artikeln, där även regeringens Sibbobeslut lyfts fram.


En stor förlust. Den 25 oktober 2009


På ledarsidan i dagens numer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Ruotsinkielisten kasvava huoli oikeuksistaan on aiheellinen". I artikeln noteras de tre enskilda fallen Sibbo, Karleby och Ekenäs BB. (Se gårdagens blogginlägg "Antisvensk konspiration? Den 24 oktober 2009".) Jag återger här inledningen på artikeln:


Suomenruotsalaisten keskuudessa leviää hämmennys, epäusko ja katkeruus. Monet kielivähemmistöön kuuluvat katsovat, että heidän perustuslaillisia oikeuksiaan loukataan Suomessa yhä julkeammin. Luettelo kielivähemmistön näkökantojen sivuuttamisesta on pitkä ja koostuu niin isoista hallinnollisista ratkaisuista kuin yksittäisistäkin päätöksistä.

Sipoon länsiosa liitettiin Helsinkiin piittaamatta paikallisten asukkaiden kiihkeästä vastarinnasta. Sipoossa ruotsinkielisten osuus on suuri.


Helsingin Sanomat skriver om orskerna till språkklimatet bl.a. att "verkkokeskusteluissa lietsottu hurriviha, joka hitaasti kasvattaa tilaa kielivähemmistön vähättelemiselle myös muussa yhteiskunnassa." Det kan påpekas att det ovannämna hatet inte minst odlats på i Helsingin Sanomats egna diskussionsspalter, fastän kommentarer som berörde språkpolitik kategoriskt censurerats från bloggen Suurkaupungin hai. Därutöver förde tidningens egna redaktörer och ledarskribenter en osaklig hetskampanj mot finlandssvenskarna i samband med fallet Sibbo. (Se "Behövs det en språkstrid? Den 27 september 2006" och "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".)


Sipoon Sanomat publicerade i tisdags en artikel med rubriken "Karhusaaren maaseutu kaupungiksi". Artiklarna nedan är ur tidningens senaste nummer.


Tidigare under veckan förundrade jag mig över trafiken via google till mitt blogginlägg "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009". Förklaringen visade sig vara en tragisk omständighet. En stor förlust.








SV orientering



Antisvensk konspiration? Den 24 oktober 2009


På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin seudun on kohdattava kasvu". I artikeln hävdas bl.a. följande:


Helsingin kaupungin perusennusteeseen on lisätty liki 60 000 henkeä parin vuoden takaisesta näkemyksestä. Asuntotuotannon mahdollisuudet ovat lisääntyneet, ja suurin osa lisäyksestä tulee liitosalueelta Sipoosta.


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en notis med rubriken "Partiolaiset: Sipoonkorpi takaa, että metsään mennään jatkossakin". Helsingin Sanomat har idag på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Brax: Poliitikkojen jääviys tarkempaan seurantaan". I notisen citeras justitieminister Tuija Brax som angående valfinansieringslagen säger att "Jos on jäävi, ei osallistu myöskään mutkien kautta päätöksentekoon". Det här är väl den allmänna tolkningen av vad det innebär att jäva sig som beslutsfattare. När det gäller fallet Sibbo deltog Jan Vapaavuori öppet om än indirekt i statsrådets beslut. Även här hade det funnits skäl att göra en anmälan.


I dagen nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "'Svenskan monteras ner'". Jag återger här valda delar ur artikeln:


Sibbo, Karleby och Ekenäs BB. Tre enskilda fall, ett tydligt mönster eller rentav en antisvensk konspiration? ...

Ann-Christine Forsell ser ett samband mellan Sibboannekteringen, Karlebyfrågan och Ekenäs BB. När SFP:s partistyrelse samlades i Lovisa i går framhöll hon att man inte behöver vara konspirationsteoretiker för att kunna se ett mönster - en outtalad avsikt att montera ner svenskan i den offentliga förvaltningen.
- Vi springer omkring och släcker enskilda bränder. Vi behöver en klar strategi för att tackla den här medvetna trenden att köra över det svenska. Varje enskild reform kan sägas ha ett annat syfte, men den dolda agendan att köra ner svenskan som förvaltningsspråk finns liksom inbyggd.

Partibasen Stefan Wallin säger att den gemensamma nämnaren i de tre fallen är bristande förståelse för vad svensk service förutsätter i praktiken. Det var främst Samlingspartiet och delvis Centern som ville annektera Sibbo medan Samlingspartiet och SDP körde över Ekenäs BB.

Hinder för Metropolen. Den 23 oktober


I dagens Borgåblad har gårdagens beslut att upplösa Östra Nylands förbund eller slå ihop landskapsförbundet med Nylands förbund fått relativt stor uppmärksamhet. I övrigt har reaktionerna inte varit speciellt starka. Finansministeriet tog kanske trots allt i en viss mån Sfp:s synpunkter i beaktande, men tystnaden torde främst bero på att man inte vill framhäva att Östra Nylands förbund har tjänat finlandssvenska intressen. De finlandssvenska intressena och de av Sfp dominerade administrativa enheterna har ju blivit hinder för utvecklingen av Metropolen, som skall kunna tävla med andra metropoler.


I dagens nummer av Borgåbladet ingår även en artikel med rubriken "Markägare diskuterar Storskogen" och en notis med rubriken "Scouter för nationalpark i Storskogen".



Magma har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Magma undersökning om svenskan i metropolen: Enspråkiga lösningar upprätthåller tvåspråkigheten".


Statsrådet beslutade om sammanslagning. Den 22 oktober 2009

Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Statsrådet beslutade om sammanslagning av landskapen Nyland och Östra Nyland". Statsrådets beslut var väntat. (Se "Sipoon Nato-haaveet. Den 17 oktober 2009".) Lika väl innehåller innehåller pressmeddelandet några intressanta detaljer. Jag återger här valda delar av meddelandet:


Statsrådet beslutade idag den 22 oktober 2009 att ändra statsrådets beslut om landskapen så att landskapen Nyland och Östra Nyland slås ihop från och med den 1 januari 2011.

Bakgrunden till sammanslagningen av landskapen utgörs av Sibbo kommuns framställan från juni 2009 om att bli flyttad från landskapet Östra Nyland till landskapet Nyland senast den 1 januari 2010. ...

Landskapens nuvarande gräns tudelar ett funktionellt enhetligt boende-, arbets- och serviceområde, och denna delning har försvårat helhetsinriktad och långsiktig utveckling av området. Tudelningen förvränger områdets samhällsstruktur och användningen av områden. De separata landskapen Nyland och Östra Nyland har med tanke på regionutvecklingens och regionplaneringens funktionalitet inte gynnat utvecklandet av hela regionen på ett optimalt sätt.


Motiveringarna ovan är de samma som den som lyftes fram i samband med den så kallade Sibbofrågan år 2006. Det kan vara på sin plats att påpeka att Jan Vapaavuori i inofficiella förhandlingar erbjudit inkorporeringen som ett alternativ till en sammanslagning av landskapsförbunden. I pressmeddelandet påpekas det vidare att "Sammanslagningen av landskapen kommer inte att påverka behandlingen av Östra Nylands och Nylands landskapsplaner som bekräftas vid miljöministeriet." Här är det skäl att påpeka att Helsingfors stad på basen av statsrådets beslut om inkorporeringen av sydvästra Sibbo besvärat sig över landskapsplanen för Östra Nylands förbund.


Nylands förbund har publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Maakunnat yhteen; metropolin asema vahvistuu".


Samtidigt med med beslutet att slå ihop landskapsförbunden avgjorde statsrådet att Sibbo inte får bli medlem i Nylands förbund redan år 2010.