Helsingfors växer mot Borgå. Den 4 januari 2009


Helsingin uutiset har bättre än något annat medium bevakat planerna kring en gemensam delgeneralplan för inkorpopreringsområdet med omnejd. Däremot har tidningen inte i högre grad uppmärksammat ramplanen för kustområdet mellan Helsingfors och Borgå. Den 30 december publicerade tidningen dock en notis med rubriken "Helsinki kasvaa kohti Porvoota". Vad tidningen syftar på är att stadsbebyggelsen i Helsingforsregionen utvidgas i riktning mot Borgå. Man kan dock fråga sig om inte Helsingfors stad har några baktankar bakom ramprogrammet eller "utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå". Att flytta stadens gränser ytterligare österut?


Erittäin poikkeuksellinen toimintamalli. Den 3 januari 2010


I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Helsinki ja Vantaa sopivat itäosien kaavan tekotavasta". Samma artikel har i Vantaan sanomat publicerats under rubriken "Vantaa ja Helsinki sopivat itäosien kaavan tekotavasta". Artikeln anknyter till artikeln "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta") från den 2 december. (Se "Strid om planeringen. Den 3 december 2009".) I artikel hävdas det att "Helsingin ja Vantaan johtomiehet löisivät sovun Sipoon liitosalueiden kaavoituksen etenemistavasta, mutta riidat kytevät ratkaisujen sisällöstä". På våren skall ansvariga planerare lägga fram en utredning (rakenneselvitys), utgående från vilken man skall bedömma huruvida det finns förutsättningar för en gemensam delgeneralplan. De mest centrala delarna i utredningen är, enligt Helsingin uutiset, avgränsningen av Sibbo storskog, Natura-områdenas öde och dragningen av spårvägsförbindelser. Om städerna kommer överens skall man sedan inleda den egentliga planläggningen. Delgeneralplanen skall sedan godkännas av ett gemensamt beslutsorgan. Hur detta organ skall tillsättas och se ut torde vara en öppen fråga. Helsingin uutiset kallar det hela för "erittäin poikkeuksellinen toimintamalli", men förfarandet stöder sig på den nya markanvändnings- och byggnadslagen, som beretts under ledning av Jan Vapaavuori. Enligt den nya lagen skall städerna i huvudstadsregionen (dit Sibbo och Granö inte hör) utarbeta en gemensam generalplan. Hur beslutsprocessen skall gå till säger lagen inte.


I artikeln i Helsingin Sanomat noteras det att stridigheterna om innehållet i planen inte nödvändigtvis står mellan de berörda städerna, utan mellan de politiska partierna. Om man inte kommer överens om en gemensam generalplan, måste planläggningen grunda sig på landskapsplanen. Enligt Helsingin uutiset skulle det födröja planeringen med två eller tre år. Vad Helsingin Sanomat denna gång inte nämner är att även Sibbo är en part, ifall Granö inkluderas i den gemensamma delgeneralplanen.


Året 2009. Den 2 januari 2010


I det senaste numret av Sipoon Sanomat finns en sammanfattning av år 2009. Rubriken är nogot komisk: "Lounais-Sipoo meni, jäähalli tuli". I artikeln heter det att Sibbo förlorade 5 000 hektar. I verkligheten var det knappt 3 000 hektar eller 30 kvadratkilometer. Däremot skulle Helsingfors stads förslag ha inneburit en förlust på cirka 5 000 hektar. I artikeln nämns att frågan om ersättning inte ännu är löst och att förhöjningen av skattesatsen är en följd av gränsändringen. Klicka på bilden ovan för att läsa om områdesförlusten. I artikeln omnämns även "striden" om Sibbo storskog. Jag citerar:


Sipoonkorven tulevaisuudesta puhuttiin vuoden varrella moneen otteeseen. Alkuvuodesta muun muassa viriteltiin kansanliikettä kansallispuiston perustamiseksi.


Miksi? Den 1 januari 2010


Ledaren i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat har rubriken "Miksi vain Sipoosta saa viedä maata?" I ledarartikeln görs en jämförelse mellan å ena sidan "Ristikytö", som Kervo och Träskända ville dela på men inte fick och å andra sidan Östersundom, som Helsingfors fick röva åt sig. I ledaren vänder sig Riitta Ketolo direkt till kommunminister Mari Kiviniemi med frågan "Miksi?" Jag återger här valda delar ur artikeln:


Kun se oli saanut haluamansa, vasta siinä vaiheessa maanryöstöstä alkoi paljastua myös huonoja puolia: osa alueesta onkin suojeltu, osa alueesta oonkin huonosti rakentamiseen kelpaavaa ja niin edelleen. Sipoonkorven puolestapuhujiakaan ei tahtonut löytyä tarpeeksi edes niistä ryhmistä, joiden uskoisi sitä ehdottomasti haluavan. ...

Sipoolaiset tuntevat aluemenetyksen suorasti rahakukkarossaan: verojen korotuksina ja osin myös palvelujen heikennyksinä.


00-talet. Den 31 december 2009


Jag har tidigare inför nyår på denna blogg gjort sammandrag av året som gått. I år blir det inget sammandrag. Många medier har inför årskiftet i år gjort en resumé över hela det gångna årtiondet. I tisdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick ett sammandrag av "Svenskfinland på 00-talet". Sibbo omnämns inte i själva artikeln, men återfinns hela två gånger i Hbl:s uppräkning av milstolpar.


I själva artikeln "'Svenskan är inte lika viktig längre'" kommer Thomas Rosenberg med synpunkter som indirekt har relevans även för fallet Sibbo. Jag citerar:


Redan den nya grundlagen som trädde i kraft år 2000 innebar en försämring, säger sociologen Thomas Rosenberg . I den slopades de direkta bestämmelserna om att förvaltningsområden med svenska som majoritetsspråk inte får röras. Också språklagen från år 2004 är misslyckad för att den enbart utgår från individens rättigheter, säger Rosenberg och efterlyser kollektiva rättigheter och territoriala bestämmelser.


Jag är inte så väl insatt i hur detgick till då först grundlagen och senare språklagen skrevs om, men jag har för mig att Sfp är delskyldig till att de kollektiva rättigheterna ghelt slopades. På urbant håll inom Sfp fanns det på 1990-talet krafter som ville jämställa finlandssvenskarna med andra minoriter i Finland, fastän majoriteten av finlandssvenskarna då ännu bodde i kommuner med svenska som majoritetsspråk.


När det begav sig år 2006 fanns det på finskt håll ingen förståelse för några finlandssvenska terrototeriala rättigheter. Tvärtom användes påståenden om språkpolitik och Sibbos melemskaps i Östra Nylands förbund som argument för inkorporeringen. På finlandssvenskt håll var man över partigränserna så gott som eniga om att inkorporeringen inte var berättigad, men man tonade ner de språkpolitiska aspekterna. Sibbos traditionella politik från tidigare årtionden var det knappast någon som försvarade, fastän speciellt Tarja Cronberg, motiverade sitt stöd för inkorporeringen med Sibbos traditionella politik. Att Östersundom till stora delar förblivit oplanerat hänger främst samman med att området ur ekologisk och geologisk synvinkel inte lämpar sig för massiv bebyggelse, men indirekt beskyller även HFD i sitt beslut Sibbo för kommunens traditionella politik och markanvändning. Någon förståelse för att Sibbos traditionella linje representerat ett kollektivt finlandssvenskt intresse hittar man inte hos HFD.


Kostnadsfri metropolpolitik. Den 30 december 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn av ledarskribenten Esko Nurmi, som pensioneras vid årsskiftet. I kolumnen, som har rubriken "Joskus haaveet toteutuvat", lyfter Nurmi fram tre "drömmar", som han inte kunde ha förutspått: den nya Lahtisbanan, västmetron och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Jag återger här valda bitar:


Päättyvällä vuosikymmenellä on tehty useita Helsingin seudun kehitystä ohjaavia isoja ratkaisuja. Jotkin olivat ehkä arvattavissa jo kymmenen vuotta sitten, osa ei.

Yllätyksiin voidaan lukea Lahden oikoradan ja länsimetron rakentamispäätökset sekä Sipoon lounaisosan liittäminen Helsinkiin. Ei niin, etteivätkö nämä kaikki olisi olleet vuosikymmeniä jahnattavina. Tarkkailija on väkisinkin kyynistynyt: eihän tuosta koskaan mitään tule. ...


Sipoon lounaisosan liitos Helsinkiin oli yllätys siinäkin mielessä, että mitään suunnitelmia ei virallisesti ollut pidetty esillä. Oli vain Helsingin kasvupaine ja maanomistus. Olisi pitänyt olla melkoinen insinööri, jotta olisi vaikkapa vuosituhannen vaihtuessa osannut ennustaa Sipoon padon olevan murtumaisillaan.

Alueliitos oli kabinettipolitiikan työnäyte. Ratkaisevaa oli, että Sipoo ei ollut kuntaliitosasioissa varovaisen keskustan valtapiiriä. Vanhasen hallitus pääsi tekemään näyttävää metropolipolitiikkaa, joka ei maksanut valtiolle mitään.

Sipoon osaliitos oli ituna esillä jo Holkerin hallituksen selvitysmiehen Raimo Ilaskiven asunto- ja maapoliittisessa toimenpideohjelmassa 1989. Ylipormestarin ja hänen huimapäisten avustajiensa lakeja myöten valmistelemat toimet eivät tuolloin saaneet poliittista tukea taakseen.



Helhetsbedömning. Den 29 december 2009



Jag har länge hoppats att Matti Vanhanen skulle tvingas avgå som statsminister. Visserligen finns det sidor hos Vanhanen som jag gillar, men redan i samband med Vanhanens agerande i fallet Sibbo i juni 2006 tycker jag att det hade funnits skäl att kräva statsministerns avgång. Speciellt med tanke på Finlands förestående EU-ordförandeskap var det dock inte realistiskt att förvänta sig att Vanhanens skulle avgå 2006. Dessutom gav det ledande oppositionspartiets ordförande, Jyrki Katainen sin välsignelse till så väl inkorporeringen som Paras-ramlagen redan i juni 2006 och räddade därmed Vanhanen ur en potentiell regeringskris. När Vanhanen nu meddelar att han inte fortsätter som partiordförande och därmed inte heller som statsminister kan jag ändå inte annat än tycka att han agerar lite oansvarligt.



Idag har statminister Matti Vanhanen hållit presskonferens och medgett att beslutet att om ett halvår avgå som partiordförande och statsminister inte (bara) beror på en planerad benoperation, utan på en "helhetsbedömning". Vilka andra faktorer som tagits i beaktande i helhetsbedömningen ville Vanhanen inte säga. Det är möjligt att Vanhanen upprikt har gjort en helhetsbedömning där de sjuka benen utgjort en avgörande faktor, men att tala om helhetsbedömning är ofta ett sätt att undvika specifiering. Eftersom jag kom ihåg att Vanhanen även vid presskonferensen efter statsrådets Sibbobeslut talade om en helhetsbedömning, har jag idag på nytt lyssnat på en del av presskonferansen från den 28 juni 2007.


I den ovannämnda presskonferensen återger Vanhanen i själva verket den beredande tjänstemannens ord då han talar om en helhetsbedömning. Gång på gång hänvisar Vanhanen till den beredande tjänstemannen utan att nämna hans namn, Arto Sulonen. Av någon anledning har det tidigare gått mig förbi att Mauri Pekkaren vid presskonferensen påpekar att han var den minister som ansvarade för kommunindelningslagen från 1993. Vanhanen valde dock av förekommen anledning att förlita sig på den beredande tjänstemannen istället för på den föredragande ministern.


En annan detalj som delvis gått mig förbi är att Vanhanen vid presskonferensen säger att den förre justitsiekanslern Paavo Nikula hade gett "klara direktiv" att en minister blir jävig om han på förhand tar ställning i den aktuella frågan. Det var för att den vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonka, på begäran, gjort en från Nikula avvikande bedömning som Vanhanen, enligt egen utsaga, kunde deltaga i beslutet. Vid presskonferensen skämtade Katainen att det var lättare att följa justitiekanslerns direktiv än journalisternas, eftersom det bara finns en justitiekansler. Vid tidpunkten fanns det emellertid så väl en tjänsteledig justitiekansler som hans vikarie.