Jag har tidigare inför nyår på denna blogg gjort sammandrag av året som gått. I år blir det inget sammandrag. Många medier har inför årskiftet i år gjort en resumé över hela det gångna årtiondet. I tisdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick ett sammandrag av "Svenskfinland på 00-talet". Sibbo omnämns inte i själva artikeln, men återfinns hela två gånger i Hbl:s uppräkning av milstolpar.
I själva artikeln "'Svenskan är inte lika viktig längre'" kommer Thomas Rosenberg med synpunkter som indirekt har relevans även för fallet Sibbo. Jag citerar:
Redan den nya grundlagen som trädde i kraft år 2000 innebar en försämring, säger sociologen Thomas Rosenberg . I den slopades de direkta bestämmelserna om att förvaltningsområden med svenska som majoritetsspråk inte får röras. Också språklagen från år 2004 är misslyckad för att den enbart utgår från individens rättigheter, säger Rosenberg och efterlyser kollektiva rättigheter och territoriala bestämmelser.
Jag är inte så väl insatt i hur detgick till då först grundlagen och senare språklagen skrevs om, men jag har för mig att Sfp är delskyldig till att de kollektiva rättigheterna ghelt slopades. På urbant håll inom Sfp fanns det på 1990-talet krafter som ville jämställa finlandssvenskarna med andra minoriter i Finland, fastän majoriteten av finlandssvenskarna då ännu bodde i kommuner med svenska som majoritetsspråk.
När det begav sig år 2006 fanns det på finskt håll ingen förståelse för några finlandssvenska terrototeriala rättigheter. Tvärtom användes påståenden om språkpolitik och Sibbos melemskaps i Östra Nylands förbund som argument för inkorporeringen. På finlandssvenskt håll var man över partigränserna så gott som eniga om att inkorporeringen inte var berättigad, men man tonade ner de språkpolitiska aspekterna. Sibbos traditionella politik från tidigare årtionden var det knappast någon som försvarade, fastän speciellt Tarja Cronberg, motiverade sitt stöd för inkorporeringen med Sibbos traditionella politik. Att Östersundom till stora delar förblivit oplanerat hänger främst samman med att området ur ekologisk och geologisk synvinkel inte lämpar sig för massiv bebyggelse, men indirekt beskyller även HFD i sitt beslut Sibbo för kommunens traditionella politik och markanvändning. Någon förståelse för att Sibbos traditionella linje representerat ett kollektivt finlandssvenskt intresse hittar man inte hos HFD.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar