Minimikrav. Den 11 januari 2010

Igår gjorde jag en skidtur från Nordsjö till Husö, förbi Helsingin luonnonsuojeluyhdistys - Helsingfors naturskyddsförenings stuga på Husö. På stugans yttervägg finns en karta över inkorporeringsområde och ett ark med förklaringsar.

På kartan finns utritade olika existerande skyddsområden. Dessutom har man ritat ut föreningens minimikrav på områden som bör förbli obebyggda. Kvar av "Helsingfors färdiga tomtmark" blir inte mycket mera än några lågbelägna åkrar, som inte heller lämpar sig för bebyggelse.

Underground. Den 10 januari 2010

Att jag så här länge har fortsatt att dagligen skriva blogginlägg om fallet Sibbo är naturligtvis ett tecken på att jag fastnat. Jag har gudinog med annat att göra och kunde använda min tid på ett bättre sätt. Dessutom har besökssiffrorna på min blogg dalat, vilket visserligen delvis kan bero på att man läser eller kollar min blogg via Facebook. Att jag fortsatt mitt skrivande har flera orsaker. I bästa fall kan jag indirekt påverka planeringen av Östersundom och södra Sibbo. Det viktigaste motivet är dock att lyfta fram samband som inte kommit fram i offentligheten. Det är rätt spännande att avslöja kopplingar som inte tål dagsljus. Om medierna hade bemödat sig om att undersöka de överenskommelser och kopplingar som jag har lyft fram på denna blogg, så hade regeringen knappast kunnat sitta kvar. Även kommunförbundet och högsta förvaltningsdomstolen hade varit i blåsväder. För mig som saknar kontakter och politiskt inflytande kittlar tanken att denna blogg hade haft alla möjligheter att påverka rikspolitiken. Mitt inflytande har förblivit marginellt, men det är kanske ännu mera spännande att vara underground.

Topelius. Den 9 januari 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Kultursamarbete utmynnade i traditionell Topeliuspjäs". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

En idé med pjäsen var att visa att de nyligen stridande rågrannarna Helsingfors och Sibbo också kan samarbeta. Eftersom Topelius Björkudden idag finns i Helsingfors fick Sibbo med föreställningen samtidigt Topelius tillbaka till den kommun som firat honom med seminarier i närmare tjugo år.

Som jag ser på saken är Helsingfors och Sibbo inte "nyligen stridande rågrannar". Sibbo blev ett offer för regeringarna Vanhanen I och II. Sibbo protesterade medan Helsingfors tackade och tog emot. Visst kan det finnas en viss bitterhet i Sibbo, men på vilket sätt skulle fallet Sibbo försvåra ett kulturellt samarbete mellan Sibbo och Helsingfors? Däremot påverkar inkorporeringen naturligtvis Sibbos intresse att uppmärksamma Topelius genom t.ex. traditionella seminarier. En Topeliuspjäs i Topeliussalen i Sibbo kunde rent av betraktas som salt i såren.

Jag har på denna blogg i många sammanhang lyft fram Zacharias Topelius. (Se "Topelius och Sibbo. den 12 augusti 2006", "Giv mig ej glans, ej guld ej prakt. Den 24 december 2006", "Topeliusdagen. Den 14 januari 2007", "Topelius födelsaedag. Den 14 januari 2009" och "Björkudden finns numera i Helsingfors. Den 27 maj 2009".) I själva verket baserar sig min avhandling "Stora och små europeiska historier" i hög grad på Topelius författarskap. Fastän jag är och var bosatt innanför staden Helsingfors gränser skrev jag min avhandling som en stolt Sibbobo. Efter inkorporeringen går en del av poängen förlorade.

Stadsstruktur. Den 8 januari 2010

Helsingfors stad har med anledning av Östtersundomprojektet beställt en utredening över "stadsekologi". Utredningen borde ha varit färdig före årskiftet, men jag har inte hittat den på nätet. Istället har jag hittat en tio år gammal utredning och pro gradu-avhandling med rubriken "Rakentamattomat alueet Helsingin kaupunkirakenteessa ja maankäytön suunnittelussa". I utedningen studeras bl.a. Helsingfors stadsstruktrur och dess utveckling. En utredning över stdsstrukturen skulle naturligtvis ha varit på sin plats även i Pekka Myllyniemis Sibboutredning, men där nöjde sig utredningsmannen med ytliga påståenden om "obalands" i samhällstrukturen. I den förstnämnda utredningen finns ett antal intressanta kartor och modeller. En av kartorna visar hur tre av sex grönförbindelser leder till (den större) Västerkullakilen. Det ser inte precis ut som om Helsingfors skulle ha räknat med massiv tätortsbebyggelse i detta område. I själva verket hotar bebyggelse i Västersundom och Östersundom hela stadsstrukturen i (östra) Helsingfors. I utredningen kan man å andra sidan även läsa följande:

Helsingin kaupunki omistaa laajoja maa-alueita myös hallinnollisten rajojensa ulkopuolella, mm. Espoossa ja Sipoossa. Aikoinaan alueiden hankinnan tavoitteena oli kaupungin laajentaminen naapurikuntiin, joidenkin laitosten sijoittaminen hallinnollisten rajojen ulkopuolelle ja ulkoilualueiden turvaaminen. Loukon mukaan nykyään enää virkistysalueet ovat näistä alueista Helsingille tarpeellisia, eikä niitä myydä muuhun tarkoitukseen. (Louko 1998: 40-41). Voisi kuitenkin miettiä, millaisia kehitysnäkymien muutoksia esimerkiksi heti Sipoon rajan takana olevien maa-alueiden käyttöönotto tarjoaisi pääkaupunkiseudun kehityksen kannalta.

Skog och kultur. Den 7 januari 2010

I senaste nummer av Suomen luonto ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tulossa suojeluun". Exakt vad optimismen grundar sig på vet jag inte, men i artikeln omnämns Forststyrelsens ännu inte publicerade utredning. Här valda bitar ur artikeln:

Tulevan Sipoonkorven kansallispuiston alue on osin vanhaa kulttuurimaisemaa, joka jää entiselleen.

Metsähallituksen vielä julkaisematon selvitys käsittelee kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen. Laajimmassa vaihtoehdossa puistoon liitettäisiin myös korven eteläpuoliset, jo suojellut alueet kuten Helsingin Mustavuoren lehto sekä Östersundomin natura-lintuvedet.

Kansallispuiston perustamisedellytyksiä selvitellyt Metsähallituksen entinen erikoissuunnittelija, nyt eläkkeellä oleva Hannu Ormio on sitä mieltä, että Sipoonkorpi täyttää kaikki kansallispuiston perustamisedellytykset. ...

Puistoon liitettäviksi ehdotettavat laajat rannikon natura-alueet tuovat mukaan hienoa merenrannikkoa sekä sen reheviä rantalehtoja ja lintulahtia.

Suurten väestökeskittymien ja retkeilypaineen takia korpeen on joka tapauksessa pakko kehittää palveluita ja retkeilyrakenteita.
”Kansallispuisto on tähän paras tapa.”

Nykyinen kansallispuistoverkko täydentyisi myös hienoilla kulttuurimaisemilla sekä historiallisilla ja esihistoriallisilla muinaisjäännöksillä.

Kansallispuistoa voidaan vielä tämän jälkeen täydentää etelärannikon läheisillä natura- ja muilla suojelualueilla sekä hankkimalla vapaaehtoisin kaupoin arvokkaimpia luontokohteita. Näin puisto ulottuisi monipuolisena myös Helsingin alueelle.

Lisäksi jo aiemmin Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntakaavoissa osoitetut viheryhteydet ja viheryhteystarpeet rannikon natura-alueille Mustavuori–Kasabergetiin ja Östersundom–Kapellvikeniin olisi mahdollista toteuttaa.

Puisto olisi näin mahdollisimman yhtenäinen ja helpottaisi alueen suunnittelua ja eläinten liikkumista.

Metsähallitus laati selvityksensä osana hallitusohjelmaan kuuluvaa velvoitetta selvittää Sipoonkorven kansallispuiston perustamismahdollisuudet.

Sudetområde. Den 6 januari 2010

I Hufvudstadsbaldet den 26 oktober sade Jacob Söderman följande (se "Politiska myglare. Den 26 oktober 2009"):

– I dag har vi ett starkt inslag av politiska medhjälpare i statsförvaltningen. Beredningsarbetet leds av politiska myglare, ta bara en titt på gänget kring kommunminister Mari Kivinemi (C). De har ingen strävan att grunda sig på sakskäl, de är där för att driva en viss agenda. Och makten består till 90 procent av beredning.

Jag vet inte exakt på vem Söderman syftar på med "gänget kring kommunminister Mari Kivinemi", som Söderman låter förstå att är politiska myglare. En kandidat är Arto Sulonen, som ansvarat för en del beredningar, bl.a. inkorporeringen av sydvästra Sibbo. En annan kandidat till gänget är Mika Rossi, som jag speciellt har skrivit om i inlägget "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008". Rossi, som är ordförande för Centern i Helsingfors och representerar Helsingfors i Centerns partistyrelse, var åtminstone med och myglade ihop Pekka Myllyniemis Sibboutredning, men han har även haft ett finger med i fallet Karleby. Rossi lämnade i februari 2008 tjänsten som konsultativ tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet för att i likhet med Mari Kiviniemi bli statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Senaste oktober kom Rossi tillbaka till kommunavdelningen, nu som kommunminister Kiviniemis betrodda statssekreterare.

På sin webbplats har Rossi en del intressanta "nyheter" eller ställningstaganden. Bl.a. tar han ställning för mera trähusbygge i Helsingfors. I Vanhanens förra regering drev bostadsminister Hannes Manninen på ett ökat trähusbyggande, vilket i praktiken skulle betyda mera egnahemshus. Det var under Manninens tid som kommunminister (och bostadsminister) som Rossi kontroversiellt handplockades till kommunavdelningen utan ansökningsförfarande. Ett annat intressant ställningstagande på Rossis hemsida har rubriken "Santahamina suojeltava osin virkistyskäyttöön - Vihreät hakoteillä". Här vill Rossi till skillnad från Ossi Soininvaara bevara Sandhamn från bostadsbebyggelse, inte för att armén behöver ön, utan föra att Helsingfors enligt stadsdirektör Jussi Pajunen inte längre behöver ön för bostadsbebyggelse.

Före Rossi år 2003 kom till kommunavdelningen vid inrikesministeriet för att leda ett projekt om medborgarinflytande var han kommundirektör i Kyyjärvi, 100 km öster om Seinäjoki. Numera är Rossi dock mån om att framhäva att han är helsingforsare. I lördags skrev Rossi på Facebook att han skulle besöka "sudetområdet Träskända". Helsingfors sista territoriella anspråk? Rossi undrar om det behövs pass för att resa till "sudetområdet", varefter ett par personer i sina kommentarer låter förstå att det beror på varifrån man är hemma. I en egen kommentar till sin statusuppdatering skryter Rossi med att han från sin mammas sida är helsingforsare i många led, fastän han sedan barn bott på annat håll. Studenten tog Rossi i Uleåborg.

Något tvivel om varifrån Rossi fått inspirationen att tala om om Sudetområdet torde inte föreligga.

Nöjd Östersundombo. Den 5 januari 2010

Yle Östnyland har idag publicerat en text med rubriken "Östersundombo ett år efter annekteringen". Radio Vega Östnyland har intervjuat Ben Fuchs, som säger sig ha kämpat för en lättrafikled till Björnsö i tio år. Jag citerar:

Östersundombon Ben Fuchs är ändå nöjd med hur det gick. Han tröttnade på att kämpa med Sibbo kommun om planering, byggnadsrätter och lättrafikleder.

Fuchs säger sig redan från början ha varit för en inkorporering. Fuchs intervjuades av Hufvudstadsbladet i samban med kommunalvalet. "Äntligen ska vi väl kunna få vår lättrafikled mellan skolan och Björnsö", var då Fuchs kommentar den gången.

Till saken hör att det varit vägverket som ansvarat för Björnsövägen. Helingfors har ansökt om att göra så väl Nya Borgåvägen/ Österleden som Björnsövägen till gator som underhålls av staden. Fortfarande är det vägverket som förvaltar och ansvarar för underhållet av Österleden öster om Östra centrum. (Se "Från landsbygd till stad. Den 12 december 2008".) I Botby fanns det vid Österleden ännu för några år sedan ett avsnitt som saknade lättrafikled. I Hertonäs och på Brändö, där Österleden är en stadens "gata", saknas det å andra sidan fortfarande lättrafikled längs Österleden.