Stadsstruktur. Den 8 januari 2010


Helsingfors stad har med anledning av Östtersundomprojektet beställt en utredening över "stadsekologi". Utredningen borde ha varit färdig före årskiftet, men jag har inte hittat den på nätet. Istället har jag hittat en tio år gammal utredning och pro gradu-avhandling med rubriken "Rakentamattomat alueet Helsingin kaupunkirakenteessa ja maankäytön suunnittelussa". I utedningen studeras bl.a. Helsingfors stadsstruktrur och dess utveckling. En utredning över stdsstrukturen skulle naturligtvis ha varit på sin plats även i Pekka Myllyniemis Sibboutredning, men där nöjde sig utredningsmannen med ytliga påståenden om "obalands" i samhällstrukturen. I den förstnämnda utredningen finns ett antal intressanta kartor och modeller. En av kartorna visar hur tre av sex grönförbindelser leder till (den större) Västerkullakilen. Det ser inte precis ut som om Helsingfors skulle ha räknat med massiv tätortsbebyggelse i detta område. I själva verket hotar bebyggelse i Västersundom och Östersundom hela stadsstrukturen i (östra) Helsingfors. I utredningen kan man å andra sidan även läsa följande:


Helsingin kaupunki omistaa laajoja maa-alueita myös hallinnollisten rajojensa ulkopuolella, mm. Espoossa ja Sipoossa. Aikoinaan alueiden hankinnan tavoitteena oli kaupungin laajentaminen naapurikuntiin, joidenkin laitosten sijoittaminen hallinnollisten rajojen ulkopuolelle ja ulkoilualueiden turvaaminen. Loukon mukaan nykyään enää virkistysalueet ovat näistä alueista Helsingille tarpeellisia, eikä niitä myydä muuhun tarkoitukseen. (Louko 1998: 40-41). Voisi kuitenkin miettiä, millaisia kehitysnäkymien muutoksia esimerkiksi heti Sipoon rajan takana olevien maa-alueiden käyttöönotto tarjoaisi pääkaupunkiseudun kehityksen kannalta.


Google+ Followers