Idän rantarata. Den 14 januari 2010

Sipoon Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Idän rantarata Sipoon ja Helsingin käsissä". I arttikeln kan man bl.a. läsa att "Idän suuntaan hahmotellun rantaradan kuntien edustajat tunnustavat hankkeen rahoituksen ja toteutumisen riippuvan paljon Helsingin päättäjien tahdonmuodostuksesta ja joukkoliikenneratkaisuista pääkaupunkiseudulla." I rapporten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" från november kan man läsa om de två olika alternativa järvägsförbindelserna mellan Helsingfors och Borgå att "Kumpikaan junamalli ei poista tarvetta rakentaa joko metro tai pikaraitiotie Östersundomiin." Jag finner det dock självklart att det inte byggs så väl en metrolinje som en regulär järnvägsförbindelse till Östersundom. Av denna åsikt var jag även år 2006 i en anmärkning mot Helsingfors förslag till ändring i komunindelningen. (Se "Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008".)

Camilla Berggren har idag på Topeliusdagen tilldelats Topeliuspriset för "modern och aktiv lokaljournalistik". Topeliuspreiset hade hon även varit värd för sin bevakning av fallet Sibbo. Hbl lär tyvärr ha förhindrat henne att skriva mera om fallet än vad hon gjorde.

Malm och Sibbo. Den 13 januari 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubrikem "Antti Kaikkonen vill att Malms flygplats blir kvar". Kaikkonen var på besök i Borgå och uttalandet kan ses mot bakgrunden av att man i Borgå motsätter sihg ett flygfält innanför den egna stadens gränser. Å andra sidan har det sedan Matti Vanhanens korta period som försvarsminister i Anneli Jäätteenmäkis regering varit Centerns linje att flygplatsen i Malm bör bevaras. Borgåbladet noterar att Helsingfors enligt Kaikkonen inte lägre behöver Malm för bostadsbebyggelse eftersom staden redan fått en ndel av Sibbo. I Kaikkonens ställningstagande eller meddelande "Kaikkonen: Malmin lentokenttä pysyköön paikallaan!" nämns dock inte Sibbo. Däremot nämner Kaikkonen Sibbo i sitt blogginlägg "Terveisiä Porvoosta". Jag citerar:

Helsingin kaupunki on havitellut Malmia asuinkäyttöön. On kuitenkin todettava, että Helsinki on saanut juuri huomattavasti uusia maa-alueita asuinkäyttöön Sipoosta.

Fastän Kaikkonen vill bevara flygplatsen i Malm, motsatte han en inkorporering av sydvästra Sibbo. Kervos och Träskändas initiativ till en inkorporering av delar av Tusby gav Kaikkonen extra starka skäl att motsätta sig annekteringen av Östersundom. Centern i Helsingfors såg däremot ett samband mellan Sibbofrågan och Malms öde. För Centern i Helsingfors lyckades Vanhanen få Sibbofrågan att förefalla handla just speciellt om Malms framtid, medan Sibbofrågan för Vanhanen själv liksom för Hannes Manninen i första hand handlade om att rädda kommunreformen och den egna ministerportföljen.

Inte tillfrågade. Den 12 januari 2010

I flera blogginlägg har jag påpekat att Matti Vananen i juni 2006 hävdade att "centergruppen" stöder Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen. Enligt min åsikt var det huvudsakliga syftet med påståendet att pressa Sibbo att gå med på att avstå från ett mindre område än Helsingfors föreslog. Speciellt för Centern, men kanske även för Sfp, hade det varit viktigt att kommunfullmäktige i Sibbo formellt frivilligt hade gått med på en inkorporering. Dess värre stämmer det inte att Centergruppen stödde Helsingfors initiativ. De som stödde initiativet var tre centerministrar: Vanhanen, Hannes Manninen och Mari Kiviniemi. Eventuellt var ordföranden för Centerns riksdagsgrupp Timo Kalli personligen även införstådd. Å andra sidan torde ytterst få representanter för Centerns ha tillfrågats.

Kommunminister Hannes Manninen hade aldrig stött en tvångsinkorporering, om det inte hade varit för att uppnå en överenskommelse om kommunreformen. Hade inkorporeringen inte förverkligats, hade det knappast stiftats en ny kommunindelningslag, som fortsättningsvis omöjliggör tvångssammanslagningar av hela kommuner. Nu skrevs kommunindelningslagen, enligt Kiviniemis uttalande, så som "man" kommit överens om. Med tanke på hur viktigt det är för Centern att tvångssammanslagninga (utan speciallag) fortsättningsvis inte är möjliga, är det anmärkningsvärt att så väl Mauri Pekkanen som Paavo Väyrynen riskerade överenskommelsen genom att rösta emot inkorporeringen. Hade Pekkarinen och Väyrynen varit invigda i kopplingen mellan Sibbo och KSSR hade de knappast så hårt motsatt sig inkorporeringen.

Minimikrav. Den 11 januari 2010

Igår gjorde jag en skidtur från Nordsjö till Husö, förbi Helsingin luonnonsuojeluyhdistys - Helsingfors naturskyddsförenings stuga på Husö. På stugans yttervägg finns en karta över inkorporeringsområde och ett ark med förklaringsar.

På kartan finns utritade olika existerande skyddsområden. Dessutom har man ritat ut föreningens minimikrav på områden som bör förbli obebyggda. Kvar av "Helsingfors färdiga tomtmark" blir inte mycket mera än några lågbelägna åkrar, som inte heller lämpar sig för bebyggelse.

Underground. Den 10 januari 2010

Att jag så här länge har fortsatt att dagligen skriva blogginlägg om fallet Sibbo är naturligtvis ett tecken på att jag fastnat. Jag har gudinog med annat att göra och kunde använda min tid på ett bättre sätt. Dessutom har besökssiffrorna på min blogg dalat, vilket visserligen delvis kan bero på att man läser eller kollar min blogg via Facebook. Att jag fortsatt mitt skrivande har flera orsaker. I bästa fall kan jag indirekt påverka planeringen av Östersundom och södra Sibbo. Det viktigaste motivet är dock att lyfta fram samband som inte kommit fram i offentligheten. Det är rätt spännande att avslöja kopplingar som inte tål dagsljus. Om medierna hade bemödat sig om att undersöka de överenskommelser och kopplingar som jag har lyft fram på denna blogg, så hade regeringen knappast kunnat sitta kvar. Även kommunförbundet och högsta förvaltningsdomstolen hade varit i blåsväder. För mig som saknar kontakter och politiskt inflytande kittlar tanken att denna blogg hade haft alla möjligheter att påverka rikspolitiken. Mitt inflytande har förblivit marginellt, men det är kanske ännu mera spännande att vara underground.

Topelius. Den 9 januari 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Kultursamarbete utmynnade i traditionell Topeliuspjäs". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

En idé med pjäsen var att visa att de nyligen stridande rågrannarna Helsingfors och Sibbo också kan samarbeta. Eftersom Topelius Björkudden idag finns i Helsingfors fick Sibbo med föreställningen samtidigt Topelius tillbaka till den kommun som firat honom med seminarier i närmare tjugo år.

Som jag ser på saken är Helsingfors och Sibbo inte "nyligen stridande rågrannar". Sibbo blev ett offer för regeringarna Vanhanen I och II. Sibbo protesterade medan Helsingfors tackade och tog emot. Visst kan det finnas en viss bitterhet i Sibbo, men på vilket sätt skulle fallet Sibbo försvåra ett kulturellt samarbete mellan Sibbo och Helsingfors? Däremot påverkar inkorporeringen naturligtvis Sibbos intresse att uppmärksamma Topelius genom t.ex. traditionella seminarier. En Topeliuspjäs i Topeliussalen i Sibbo kunde rent av betraktas som salt i såren.

Jag har på denna blogg i många sammanhang lyft fram Zacharias Topelius. (Se "Topelius och Sibbo. den 12 augusti 2006", "Giv mig ej glans, ej guld ej prakt. Den 24 december 2006", "Topeliusdagen. Den 14 januari 2007", "Topelius födelsaedag. Den 14 januari 2009" och "Björkudden finns numera i Helsingfors. Den 27 maj 2009".) I själva verket baserar sig min avhandling "Stora och små europeiska historier" i hög grad på Topelius författarskap. Fastän jag är och var bosatt innanför staden Helsingfors gränser skrev jag min avhandling som en stolt Sibbobo. Efter inkorporeringen går en del av poängen förlorade.

Stadsstruktur. Den 8 januari 2010

Helsingfors stad har med anledning av Östtersundomprojektet beställt en utredening över "stadsekologi". Utredningen borde ha varit färdig före årskiftet, men jag har inte hittat den på nätet. Istället har jag hittat en tio år gammal utredning och pro gradu-avhandling med rubriken "Rakentamattomat alueet Helsingin kaupunkirakenteessa ja maankäytön suunnittelussa". I utedningen studeras bl.a. Helsingfors stadsstruktrur och dess utveckling. En utredning över stdsstrukturen skulle naturligtvis ha varit på sin plats även i Pekka Myllyniemis Sibboutredning, men där nöjde sig utredningsmannen med ytliga påståenden om "obalands" i samhällstrukturen. I den förstnämnda utredningen finns ett antal intressanta kartor och modeller. En av kartorna visar hur tre av sex grönförbindelser leder till (den större) Västerkullakilen. Det ser inte precis ut som om Helsingfors skulle ha räknat med massiv tätortsbebyggelse i detta område. I själva verket hotar bebyggelse i Västersundom och Östersundom hela stadsstrukturen i (östra) Helsingfors. I utredningen kan man å andra sidan även läsa följande:

Helsingin kaupunki omistaa laajoja maa-alueita myös hallinnollisten rajojensa ulkopuolella, mm. Espoossa ja Sipoossa. Aikoinaan alueiden hankinnan tavoitteena oli kaupungin laajentaminen naapurikuntiin, joidenkin laitosten sijoittaminen hallinnollisten rajojen ulkopuolelle ja ulkoilualueiden turvaaminen. Loukon mukaan nykyään enää virkistysalueet ovat näistä alueista Helsingille tarpeellisia, eikä niitä myydä muuhun tarkoitukseen. (Louko 1998: 40-41). Voisi kuitenkin miettiä, millaisia kehitysnäkymien muutoksia esimerkiksi heti Sipoon rajan takana olevien maa-alueiden käyttöönotto tarjoaisi pääkaupunkiseudun kehityksen kannalta.