Gränsen för röstningsområdet 54G. Den 7 april 2010

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Sammanslagningsplanerna för Helsingfors och Vanda avancerar". Det enda nya i nyheten är att stadsstyrelsen i Helsingfors igår fick en redogörelse över det senaste kring sammanslagningsfrågan. Hufvudstadsbladet har även idag med anledelse av redogörelsen publicerat en notis med rubriken "Vandafusion klarnar nästa år". Tidtabellen är i sig ingen nyhet. Tidtabellen (ovan) har en längre tid funnits på webbplatsen för Vanda stad. Intressant är det dock att Hbl nämner att Helsingfors sannolikt höjer skattesatsen, vilket betyder att de två städerna kommer att ha skattesatser som ligger nära varandra. Poängen torde här vara att viljan till en samgång minskar i Vanda då helsingfors höjer skattesatsen. Vad som inte nämns är att Helsingfors ytterligare måste höja sklattesatsen den dag staten börjar beskatta Helsingfors Energi på samma grund som andra företag.

Frågan om det blir en fusion har stor betydelse för planeringen av Östersundom. Här handlar det inte bara om Helsingfors behöver tomtmark i östersundom för att kunna växa eller bygga villaområden. Utan en sammanslagning är en metrolinje med station i Västersundom en helt omöjlig tanke. Dess värre borde man redan denna vår bestämma sig för spårvägsalternativet för Östersundom.

Redogörelsen över utredningen om sammanslagningen var inte en fråga för föredragningslistan. Däremot fanns det på föredragningslistan för stadsstyrelsemötet ett ärende med förslag om ändringar i indelningen i röstningsområden. För Östersundum eller det område av Sibbo som inkorporerades av Helsingfors beslöt Helsingfors stadsfullmäktige redan den 9 april 2008 och stadsstyrelsen den 25 mars 2008 att grunda ett röstningsområde med beteckningen 55A. Samtidigt beslöts det att den s.k. Västerkullakilen ansluts till röstningsområdet 54G i Nordsjö. Kanske är det för att inte behöva ändra på det senare beslutet som gränsen för röstningsområdet 54G följer Österledens gamla dragning där den nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda går enligt inrikesministeriets tolkning av statrådets Sibbobeslut.

Under ett drygt år har gränsen mellan Helsingfors och Vanda ritats ut så att gränsen följer Västerledens nya sträckning och ytterligare 10 hektar inkorporerats av Helsingfors. Nu har Helsingfors stad igen plockat fram en karta där kommungränsen följer Österledens gamla sträckning. Kartan är dessutom daterad 2010. Det är inte bara gränserna för röstområdet som följer gränsen för Österledens gamla streckning, utan samma gränslinje gäller för kartbottnet.

I sitt besvär över statsrådets beslut hävdade Sibbo kommun att beslutet var oklart, eftersom gränserna inte definierats exakt. HFD ansåg i sitt avgörande att beslutet inte var oklart, men inte ens stadsmätningsavdelningen i Helsingfors tycks veta var gränsen egentligen går.

Gnabb. Den 6 april 2010

Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors och Esbo oense om Hista". Yle skriver här att "Gnabbet mellan politikerna i Helsingfors och Esbo om Hista-planerna aktualiserar frågan om samarbetsviljan i huvudstadsregionen." Helsingforspolitikerna accepterar inte att Hista byggs utan spårvägsförbindelse, men Yle antyder att kravet på en järnvägsförbidelse egentligen inte handlar om att man värnar om miljön. Jag citerar:

Helsingfors utspel ses försök till att gynna utbyggnaden av Östersundom.

Hela Östersundomprojektet handlar i grunden om att Helsingfors vill konkurrera med Esbo om goda skattebetalare. En metrolinje till Östersundom skulle dess värre inte bara bli dyr att bygga. Den skulle även innebära att Östersundom bebyggdes på ett sätt som inte skulle gynna Helsingfors i konkurensen med Esbo.

Inget utlåtande. Den 5 april 2010

Jag har inte hittat någonting intressant på föredragningslistorna för denna vecka. Utedningarna om de alternativa spårvägsförbindelse till Östersundom dröjer fortfarande. Inte heller har jag hittat något ärende med förslag till utlåtande om Forststyrelsens förslag till nationalpark eller skydd av Sibbo storskog. Enligt de uppgifter som jag har hade Forsstyrelsen begärt utlåtanden senast till den 15 april. Då Helsingfors stadsstyrelses utlåtanden brukar basera sig på de berörda nämndernas utlåtande, torde stadsstyrelsen i Helsingfors nu inte hinna ge något utlåtande inom utsatt tid. Inte heller ser det ut som om man skulle ta upp ärendet nästa vecka vare sig i Vanda eller Sibbo.

Man behöver inte vara allt för konspiratoriskt lagd för att misstänka att Helsingfors har begärt att grannkommunerna inte ger något utlåtande i detta skede. Helsingfors ståndpunkt har hela tiden varit att gränserna för Sibbo storskog kan definieras först i samband med planeringen av området. I Helsingfors hade man hoppats på att, formellt tillsammans med Vanda och Sibbo, kunna bestämma gränserna för Sibbo storskog genom en gemensam delgeneralplan. Den gemensamma delgeneralplanen låter dock vänta på sig, om den alls någonsin blir av.

Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010

I "Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010" uppmärksammade jag Högsta förvaltningsdomstolens avgörande när det gäller beslutet att utvisa Eveline Fadayel och Irina Antonova. Jag misstänkte här att majoriteten av förvaltningsråden försökte ge ledande politiker stöd i uppfattningen att Finland inte har råd med att ge föräldrar till invandrare uppehållstillstånd. I Norden har vi ett välfärdssystem som gör att medborgarna inte behöver ta ekonomiskt ansvar för sina åldrande föräldrar, men systemet är dyrt för samhället och omfattar därför inte alla. Systemet diskriminerar medborgare med föräldrar eller svärföräldrar utomlands, där barnen har en moralisk plikt att ta hand om sina föräldrar. Även om HFD:s tolkning av lagen förefaller orimlig, agerade förvaltningsdomstolen med en viss konsekvens. I HFD:s pressmeddelande heter det att "Tähän asiaan verrattavissa ja olosuhteiltaan vaikeammissakaan tapauksissa ei ole katsottu voitavan myöntää jatkuvaa oleskelulupaa yksilöllisestä inhimillisestä syystä."


Om påståendet i pressmeddelande stämmer, är det anmärkningsvärt att HFD:s president Pekka Hallberg inte reagerat tidigare. Nu när vi har ett fall som fått stor medieuppmärksamhet där högt uppsatta politiker kritiserat HFD:s lagtolkning meddelar Hallberg polismyndigheterna att man inte behöver skynda med förverkligandet av utvisningen. Hallbergs agerande kunde betecknas som mänskligt, men är juridiskt sett högst problematiskt. Helsingin Sanomat publicerade den 1 april en artikel med rubriken "Oikeusoppineet arvostelevat KHO:n Hallbergia isoäitikirjeestä", där bl.a. Kaarlo Tuori utgående från maktfördelningsläran kritiserar Hallbergs agerande.

I princip gjorde HFD eller majoriteten av förvaltningsråden som deltog i ärendet korrekt då man gav migrationsverket rätt oberoende av ministeriets, den ansvarande ministerns eller den allmänna opinionens åsikt i det aktuella fallet. Hade HFD varit mera lyhörd, hade man i de aktuella fallen kunnat göra ett undantag från den allmänna linjen. Då hade lagen inte behövts skrivas om. Nu var det bara HFD:s president och kanslichef som var lyhörda gentemot det yttre trycket.

Avgörande i fallet Sibbo visade att HFD åtminstone vid behov kan lägga de juridiska principerna åt sidan för att ge regeringen rätt. Till vissa delar är HFD:s beslut i fallet Sibbo rena nonsens. HFD kunde inte förkasta alla besvär mot statsrådets Sibbobeslut utan att ta till logiska kullerbyttor. Frågan är hur många av förvaltningsråden som deltog i avgörandet som var införstådda i att HFD:s uppgift var att godkänna statsrådets beslut till vilket pris som helst. Jag finner det inte omöjligt att det i praktiken var tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula som ansvarade för handläggningen, medan övriga domare litade på Harjulas expertis. HFD är kanske inte så genomruttet som avgörandet i fallet Sibbo indikerar. Hallbergs agerande när det gäller utvisningen av Fadayel och Antonova visar å andra sidan att åtminstone HFD:s president inte själv respekterar maktfördelningsprincipen, men är nog så lyhörd gentemot den verkställande makten. Enskilda medborgare kan inte lita på rättssäkerheten eller HFD när regeringen är motparten i konflikten.

Lounas. Den 3 april 2010

I mitt inlägg "Examenarbete. Den 22 mars 2010" berättade jag om Juho-Pekka Pekones examensarbete med rubriken "Sipoon ryöstö vai Helsingin voitto? - Uutisointi korkeimman hallinto-oikeuden Lounais-Sipoo -päätöksestä". Jag skrev här att jag är extra kritisk till arbetet, emedan HFD:s informationschef Juho-Pekka Pekonen tagit initiativet till Pekonens arbete. Examenarbetet finns förutom på Haaga-Helias server nu även på Högsta förvaltningsdomstolens (KHO) webbplats. Examenarbetet presenteras under rubriken "Ajankohtaista". Länkadressen är här http://www.kho.fi/uploads/gh8imtkbbaex39r.pdf.

Någon kritisk granskning av HFD:s och informationschefens agerande skall man således inte förvänta sig hitta i Pekonens arbete. Däremot hittar man här en hel del material som kan vara av intresse. Här finns även lättare material, så som urklippet nedan.

En Sibbo. Den 2 april 2010

År 2006 kände sig beslutsfattarna i Esbo tvungna att ge efter för Helsingfors krav på en metrolinje. Skrämselhicka fick man speciellt av fallet Sibbo. Behovet av en förlängning av metrolinjen österut och Sibbos påstådda vilja till samarbete angående metron var ju centrala motiveringar till den föreslagna ändringen i kommunindelningen. En konkret följd av västmetron är planerna för Björkholmen vid gränsen mellan Helsingfors och Esbo. Helsingfors utarbetar för tillfället en delgeneralplan för Björkholmen. Ett utkast finns för tillfället till påseende.


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "NJK vill bygga fler båtbryggor i Esbo". Egentligen skall Nyländska jaktklubben NJK bygga en ny hamn vid Björkholmen, men NJK vill ha en större hamn och då måste man gå över gränsen till Esbo. Att NJK vill utvidga hamnen på andra sidan gränsen är inte så anmärkningsvärt. Anmärkningsvärt är däremot att redan Helsingfors stad i sina planer gått över gränsen utan att kontakta Esbo. Jag citerar ur artikeln:

- Precis som alla andra har vi nu möjlighet att komma med synpunkter. Men jag utgår från att Helsingfors har tänkt samarbeta med oss, och bara inte hunnit ta kontakt.
Tanken var att hela Björkholmen skulle rymmas inom Helsingfors.
- Men den här lösningen ger oss bättre möjlighet att planera, förklarar Mikko Reinikainen , arkitekt och Helsingfors stads projektchef för Björkholmen.
I vilket skede hade ni tänkt kontakta Esbo?
- Det är nu bara ett förslag det här. Självklart är det en förhandlingsfråga mellan städerna. Utan en särskild detaljplan från Esbos sida blir det här förstås omöjligt.
Ni är inte sugna att flytta på gränsen lite, som ni gjorde i Sibbo?
- I det här fallet är gränsen ju bara en linje i vattnet. Men det finns inga skäl att flytta den. Det är en fråga som är lite väl känslig.

På första sidan i tidningen drar man direkta paralleller till fallet Sibbo. Rubriken lyder "Helsingfors tar för sig också på Esbos mark" och texten börjar med frågan "Håller Helsingfors på att göra en Sibbo i Esbo?"

April. Den 1 april 2010

Första nyheten på Hufvudstadsbladets webbplats denna morgon har rubriken "Jokerit och Blues sparar – slår ihop lagen". I nyhetsartikeln kan man bl.a. läsa följande:

En ny hall kan också bli aktuell. Den nya arenan blir i så fall unik – en flytande hall i Sibboviken är under planering.

– Sibbo har stor potential. Eftersom Helsingfors redan kapat en stor del av kommunen fungerar det bra att flytta åskådarna dit, menar Harkimo.

För mig gick det inte genast upp att nyheten var ett skämt. Efter Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen sommaren 2006 har det gjorts så mycket märkligt i Sibbo att jag väl kunde föreställa mig Eero Seppänen skriva under ett avtal om en flytande ishall i Sibboviken. Om inte Sibbo själv bygger en flytande ishall, så kommer Helsingfors att ta hela Sibbo.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Kirkkonummi tyrmää pääkaupunkiseudun suurkaupungin". Det är inget skämt, men att "åtminstone Sibbo" enligt Jussi Pajunen skulle höra till storstaden stämmer ändå inte.

Vasabladet berättar idag att en skidtunnel kommer att byggas genom Korsholm för att förena Vanda och Lillkyrö, som saknar en gemensam gräns. Vasabladet skriver vidare att utredningsman "Veikko Latus dubbla roller gör att KSSR-processen och skidtunneln skapar synergieffekter".