Olaglig avverkning? Den 31 juli 2010

I mitt inlägg "Nyt tehdään. Den 17 juli 2010" noterade jag att Helsingin Sanomat den 17 juli publicerat en artikel med rubriken "Virkistysmetsän huoltotiestä riidellään Talosaaressa". Vad jag däremot inte noterat tidigare är att Helsingin uutiset dagen innan på tidningens webbplats publicerat en notis med rubriken "Helsy: Talosaaren virkistysalueen hakkuut laittomia" och Kansan Uutiset (Verkkolehti) samma dag publicerade en artikel med rubriken "Helsinki aloittaa laittomat hakkuut Talosaaressa". Jag citerar ur den senare artikeln:

Tien rakentamisen väitetään liittyvän uimarannan ja venerannan ruoppaamiseen Talosaaren kärkeen. Niiden rakentamisesta ei kuitenkaan ole päätöksiä, vaan lupaprosessi on vasta aloitettu.

– On kestämätöntä, että liikuntavirasto yrittää rakentaa uutta tietä toimenpidekiellossa olevalle alueelle, ilman mitään tietoa onko rakentamiselle edes mitään järkevää syytä, sanoo Helsyn puheenjohtaja Kati Vierikko, joka on myös Helsingin kaupungin ympäristölautakunnan varapuheenjohtaja.

– On syytä epäillä, että Talosaaren luontoarvoja pyritään heikentämään, jotta olisi helpompi perustella alueen kaavoittamista asutukselle.

Från stadens sida hävdas det att man vill bygga ett tillfälligt rekreationsområde för inkorporeringsområdets nuvarande invånare.




Ett märkligt sammanträffande verkar det även vara att staden vill rusta upp en stig som går över gårdsplanen till Helsingin luonnonsuojeluyhdistys stuga på Husö. Speciellt många träd har inte avverkats och flertalet av de fällda träden verkar vara döda. Bilden nedan har jag tagit senaste vecka, alldeles invid Helsys stuga.




Själva vägbygget förefaller mera kontroversiellt än avverkningen, som visserligen gjordes vid en olämplig tidpunkt i ett känsligt område. På Googles karta slutar den aktuella vägen vid Helsys stuga.



Visa större karta

På Eniros karta synns Husövägen överhuvudtaget inte, men däremot nog Helsys gårdsplan.




Att planerna inte bara handlar om att fälla döda träd framgår ur idrottsverkets ritningar, som är daterade 26.5.2010 och xx.xx.2010.




Av verkets ritningar framgår även att ändan av den planerade "räddningsvägen" är en helt ny väg.

Kolumn av Kaikkonen. Den 30 juli 2010

Yle (Östnyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Kaikkonen för nationalpark i Sibbo". Yle skriver att riksdagsledamot Antti Kaikkonen (C) understöder förslaget på att grunda en nationalpark i Sibbo storskog och hänvisar till en kolumn i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat. Det torde handla om samma kolumn "26.7.2010 Sipoonkorpi-kolumni", som förutom i Suomenmaa, Keski-Uusimaa, Aamuposti och Uusimaa även publicerats på Kaikkonens egen webbplats. Jag citerar ur texten:

Puistoja pääkaupunkiseudulla kyllä on. Mutta ei kansallispuistoja. Siksi asumisratkaisuja tulee löytyä jostain muualta kuin Sipoonkorven kansallispuiston alueelta. Helsinki on saamassa muutenkin uusia alueita asuinkäyttöön lähivuosina. Ja sitä paitsi – ei kaikkien tarvitse asua Helsingissä.

Fördröjs kännbart. Den 29 juli 2010

Yle publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Helsingin Östersundom – suunnitelma viivästyy tuntuvasti". Yle berättar att planeringen av Östersundom kännbart fördröjs. Yle har intervjuat Helsingfors stadssrtrelseordförande Risto Rautava  (saml), som ville framhålla den gemensamma planeringen av "Östersundom".

Päättäjät arvioivat nyt, että Sipoon liitosalueen maapakettiin liittyvät ratkaisut siirtyvät loppuvuoteen 2010. Vielä keväällä uskottiin, että vajaan 30 neliökilometrin maapaketti olisi saatu käsittelyyn ennen kesälomia.

Paketissa on kyse laajasta asiakokonaisuudesta, jossa tarkasteluun tulevat asumisen, maankäytön ja liikenneratkaisujen tarpeet Helsingin, Vantaan, Sipoon ja osin myös Porvoon näkökulmasta.

Liitosalueen pientalovaltaisen kaupunginosan rakentamista suunnitellaan kuntarajat ylittävästi.

– Yhteen kytkeminen tapahtuu siten, että maankäytönsuunnittelua tehdään yhdessä Vantaan ja Sipoon kanssa ja jossakin vaiheessa sieltä tulee myös yhteinen osayleiskaava, sanoo Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Risto Rautava (kok.). ...


Rautavan visiossa kerrostalot keskitettäisiin metroaseman ympärille. Joukkoliikenteen välineratkaisut ovat toki tekemättä, mutta metro näyttää olevan vahvoilla, kun päätöstä ryhdytään harsimaan kokoon kesälomien jälkeen syksyllä.

Rautava aloittaa Östersundomin liikennejärjestelyjen tarkastelun kevyenliikenteen väylien kautta ja niveltää sen jatkeeksi huomattavasti järeämmät tulevaisuudessa odottavat hankkeet.

– Sitä pitäisi ajatella pidemmälle aina Kotkaan saakka, ehkä myös Venäjän liikennettä. Kun teemme pitkälle tulevaisuuteen meneviä ratkaisuja, olennaista on, ettei maankäytöllä tehdä sellaisia ratkaisuja, joilla estettäisiin tulevaisuuden rakentamista estävät ratkaisuja, yhtenä esimerkkinä raideliikenneratkaisut.

Ett motsvarande inslag ingick som första nyhet i kvällens sändning av Uudenmaan uutiset (kan ses på Yle Areena). Här heter det att man tar time out (aikalisä) i planeringen av inkorporeringsområdet (Sipoon liitosalue).




Uudenmaan uutiset har intervjuat Rautava på nästan exakt samma plats som TV-nytt intervjuadse mig för tre år sedan. (Se "Yle uppmärksammar märkligheter i beredningen. Den 25 juli 2007".) Rautavas förklaringar till fördröjningen av planeringen är inte speciellt trovärdiga. Åtminstone ger han inga svar på varför utredningarna om de alternativa spårvägsförbindelserna till Östersindom förblivít opublicerade.





Enligt texten på Yles webbplats säger Rautav fölande:

– Nyt ei saa sössiä tätä juttua. Meillä on hienot alueet keskustassa, mutta tarvitsemme myös pientaloaluetta. Ja jos sellainen jonnekin sopii, niin on varmasti juuri Östersundomiin.

I TV-intervjun använder Rautava i detta sammanhang dock inte benämningen Östersundom, utan talar istället om "tämä Sipoon alue", vilket är lite ironiskt. För fem år sedan ansåg biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen och och många Helsingforspolitker att Sandhamn var ett lämpligt område för småhusbebyggelse. Det var just i detta sammanhang som föredetta kommendören Rautava istället började förespråka ett "öppnande" av gränsen till Sibbo. Nu när gränsen är öppnad och Sandhamn räddat för fortsatt militärt bruk är det inte så bråttom längre.

Urklipp. Den 28 juli 2010

När jag för snart fyra veckor sedan kom hem från Italien klippte jag ut en del tidningsartiklar. Ett urklipp var dock så litet att det tappades bort. Hufvudstadsbladet publicerade den 28 juni en insändare (via SMS) med rubriken "Historien upprepas?"

Självcensur. Den 27 juli 2010

I mitt inlägg "Tillit. Den 25 juli 2010" kommenterade jag Valitut palats undersökning enligt vilken finländarna har lågt förtroende för så väl journalister som politiker. Jag konstaterade här att jag skulle lita mera på politikerna, om jag kunde lita på att journalisterna bevakar den politiska beslutsprocessen. Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Politikerna är inte opålitligare än förr" och är en direkt kommentar till den aktuella undersökningen. Ledarskribenten menar alltså att politikerna (och journalisterna) inte var pålitligare förr. Jag citerar:

Vi skall inte inbilla oss att politiken var "renare" under exempelvis Kekkonens eller Koivistos tid, tvärtom. Då kunde mycket döljas bland annat för att det fanns en tyst överenskommelse mellan det politiska etablissemanget och journalisterna. Det fanns sådant som man helt enkelt inte talade om eller rapporterade om.

Mediernas självcensur under Kekkonens tid är kanske oacceptabel, men delvis även förståelig. Det rådde i Finland en realpolitisk konsensus om att det var nödvändigt att ha Moskvas förtroende. Moskvakortet användes många gånger i rent själviska syften, men det fanns i alla fall en poäng med självcensuren. I samband med fallet Sibbo kunde man känna en fläkt av Kekkonentiden. I mitt inlägg "En utredning som inte blev av. Den 13 januari 2007" har jag noterat hur chefredaktör Antti-Pekka Pietilä fick sparken från Ilta-Sanomat efter att i ledaren "Kovaa peliä Sipoossa" ha ifrågasatt Hannes Manninens motiv. Centern hade flera skäl att pressa Sanoma-WSOY att avsätta Pietilä, men månne inte en och annan redaktör förstod att tolka signalerna.


I samband med fallet Sibbo ville en del chefredaktörer, ledarskribenter och journalister stöda Helsingforspolitikerna och ansvariga ministrar i en fråga som ansågs lika viktig som känslig. Den verkliga orsaken till att inkorporeringen var så viktig för de ansvariga ministrarna förstod man knappast. Denna gång handlade det inte om nationens överlevnad eller om nationella intressen. På sin höjd handlade det om att undvika en regeringskris i samband med EU-ordförandeskapet (se "Ordförandelandet. Den 20 juli 2010"), men när statsrådet tog sitt avgörande beslut var Finlands ordförandeskap redan slut.

Insändarartikel i cirkulation. Den 26 juli 2010

I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår en debattartikel med rubriken "Sipoonkorven kansallispuistoa kiirehdittävä". Artikeln är undertecknad av Juhis Ranta och Sini-Pilvi Saarnio. Samma artikel publicerades i Vantaan sanomat den 14 juli (se nedan) och i Sipoon sanomat den 1 juli. (Se "Bör påskyndas. Den 6 juli 2010".) Artikeln har även kunnat läsas på webbplatsen för De gröna i Sibbo. Då Sibbofrågan var som hetast vägrade tidningar att publicera insändare bl.a. med motiveringen att samma text redan publicerats på någon blogg. Nu är tröskeln betydligt lägre. För övrigt välkomnar jag artikeln.




Jag passar på att citera ur artikeln:

Kansallispuiston perustamista kannatetaan monissa lausunnoissa. Jopa Helsingin lausunnot ovat yllättävän myönteisiä, vaikka Helsinki samaan aikaan havittelee rakentavansa noin 30 000 asukkaan asuinaluetta Östersundomiin.
Lopullisen kansallispuiston tulisi olla Metsähallituksen esittämän laajimman vaihtoehdon mukainen. Valtion maiden lisäksi alueeseen tulisi liittää Helsingin ja Vantaan kaupunkien ja Uudenmaan virkistysalueyhdistyksen maat.
Myös Hältingträskin ja Talosaaren alueet toisivat hyvän lisän kansallispuistoon. Lisäksi Sipoonkorven ekologisten yhteyksien, puskurivyöhykkeiden sekä alueen muiden luonto- ja virkistysalueiden säilyminen tulisi turvata kaavoituksella.
Sipoonkorven kansallispuistossa ainutlaatuista ja tärkeää olisi nimenomaan se, että kansallispuisto ulottuu mereltä mantereelle.

Tillit. Den 25 juli 2010

Valitut palat publicerade tidigare i veckan ett pressmeddelande med rubriken "Suomalainen luottaa eniten lentäjään, vähiten poliitikkoon". Enligt en undersökning som Valitut palat låtit göra är politikerna alltså den yrkesgrupp som finländarna har minst förtroende för. Även journalisterna hör till de yrkesgrupper som finländarna har minst förtroende för. På denna blogg har jag ju inte precis försökt främja förtroendet för dessa yrkesgrupper. På kort sikt har kanske mediernas oväntade uppmärksammande av valfinansieringen tärt på förtroendet för politikerna. För egen del skulle jag lita mera på politikerna, om jag kunde lita på att journalisterna bevakar även den politiska beslutsprocessen. Dess värre verkar medierna bara vara intresserade av politikernas privatliv - och valfinansiering. Finska politikerna tycks lita på att journalisterna antingen inte intresserar sig för eller inte förstår sig på mygel och kontroversiella kopplingar (koplaus).