Kaavoitusväline. Den 11 september 2010

Den 30 augusti publicerade Helsingfors stadsplaneringskontor på Internet utredningarna "Itämetron esiselvitys" och "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys". Den senare utredningen har fått mindre uppmärksamhet, eftersom man meddelat att metroalternativet redan valts som utgångspunkt för planeringen. Utredningen om alternativ för linjer för snabbspårvagn är dock intressant i sig. Det kan nämnas att Helsingin Sanomat den 17 februari i artikeln "Halpa vai nopea raide itään?" kunde berätta att "Virasto on päätynyt rajaamaan reittivaihtoehdot kolmeen: Mellunmäestä jatkuvaan metrolinjaan tai yksi- tai kaksihaaraiseen pikaraitiotiehen." (Se "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".) Om spårvägsalternativen berättas här vidare att "Yksihaarainen vaihtoehto kulkisi Itäväylän ja Uuden Porvoontien suuntaisesti, kaksihaarainen raitiotie veisi pohjoisemmaksi."

De två snabbspårvagnsalternativen har döpts till Linear och Unified. Alternativet Linear (ovan) står för en spårvägslinje längs Nya Borgåvägen med bebyggelsen koncentrerad längs denna väg.



Enligt alternativet Unified (nedan) går spårvägen något längre norrut mellan Nya Borgåvägen och motorvägen. Här ingår även en förgrening med en linje via Sunberg till Ribbingö och eventuellt vidare till Granö.



I ett tidigare skede av utredningen hade man sex alternativa modeller, som på olika sätt kombinerade bebgyggelse och ekologiska korridorer mellan Östersundom fågelvatten och Sibbo storskog.


Modellerna 4 och 6 motsvarar alternativen Unified respektive Linear. De två valda alternativen förefaller vara de två alternativ som sämst beaktar naturskyddet i området.



I utredningen finns en karta som visar vilken utmaning planeringen av Östersundom är med tanke på värdefulla områden av riksomfattande betydelse, som måste beaktas. I alternativet Unified har man dock tagit hänsyn till helt andra faktorer.



I dokumentet "Östersundomin yhteisen yleiskaavan: Osallistumis- ja arviointisuunnitelma", som ingår som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag, finns en karta över kommunernas markägor i det föreslagna området för en gemensam generalplan. I alternativet Unified har det förgrenade spåret dragits så att det så effektivt som möjligt sammanbinder de områden som ägs av Helsingfors stad. Samma princip ligger bakom metroalternativet 2.2 (mutkametro), som valts som utgångspunkt för den tänkta generalplanen. Det huvudsakliga motivet bakom valet av metroalternativ torde vara att kunna exploatera de områden som ligger invid de planerade metrostationerna. När generalplanen en gång har godkänts behövs det inte längre någon metrolinje annat än på pappret. Helsingfors (och Vanda) har inte de ekonomiska resurser som krävs för att förverkliga östmetron. Det totala priset för östmetron torde dock stanna vid några hundratusen euro, kostnaderna för att rita ut metrolinjen på kartan.



På Vihreä lankas webbplats finns en mycket träffande kommentar till artikeln "Vantaan vihreät ei innostu itämetrosta" (se "De gröna i Vanda är emot. Den 21 augusti 2010"):

Metro ei ole joukkoliikenneväline, se on kaavoitusväline.

Vasta raideratkaisun varmistuttua. Den 10 september 2010

Helsingfors stadsplaneringskontor uppdaterade i torsdags sidan "Liikenne" på webbplatsen för projektområdet Östersundom. Ändringen gäller bara "planerna". När det gäller utredningarna "Itämetron jatke, esiselvitys" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys" har man tagit bort dateringen "valmis tammikuu 2010 lopussa". Dessutom har namnet på den senare utredningen ändrats till "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys". Där till har man lagt till ett par utredningar. I övrigt har texten inte förändrats. Detta gäller även följande sats:

Raideratkaisulla on suuria vaikutuksia maankäyttöön, joten Uuden Porvoontien ja Porvoonväylän välisen alueen yleiskaavallinen ja yksityiskohtaisempi suunnittelu pääsee käyntiin vasta raideratkaisun varmistuttua.

Nu har stadsplaneringskontoret bestämt att planeringen skall utgå från metroalternativet, men spårlösningen är minsann inte avgjord. Lika väl torde man sätta igång eller fortsätta planeringen, utan att definitivt förutsätta en metrolinje. (Se "Metro eller snabbspårväg? Den 5 september 2010".) Å andra sidan torde man inleda detaljplaneringen med området söder om Nya Borgåvägen. Här vill man bygga villaområden för goda skattebetalare. Metron och de höghusområden som metrolinjen skulle kräva torde lämnas till en oviss framtid.




Sipoon sanomat publicerade igår Helsingfors naturskyddsförenings ställningstagande från den 2 september i sin helhet. Artikeln publicerades även på tidningens webbplats under rubriken "Östersundomin kaavasta halutaan valta asukkaille ja valtuustoille".



Siponn Sanomat har även publicerat en text med rubriken "Harjuniemi jatkaisi rakentamista lännestä itään". Texten, somn idag även publicerats på tSipoon sanomats webbplats, är något längre än motsvarande text "Matti Harjuniemi rakentaisi itämetron mahdollisimman pian" på Rakennuslehtis webbplats. (Se "Fördröjs med ett par årtionden. Den 8 september 2010".)


Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Intresset för fusion nära noll i Vanda".

Miljöministeriet vill införliva mark. Den 9 september 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalpark söker en finansiär". Jag återger här början av artikeln:

Tvisten om Sibbo storskog handlar inte längre om att inrätta en nationalpark eller inte. Nu är frågan vem som ska betala för rekreationen.

Miljöminister Paula Lehtomäki (C) berömmer Raumo stad för dess vilja att förverkliga Bottenhavets nationalpark, som är uppe i riksdagen som bäst. Om riksdagen godkänner lagen om Bottenhavets nationalpark lovar Raumo att låta införliva sina områden i nationalparken..
Lehtomäki hoppas att Helsingfors ska resonera likadant om sina marker i Sibbo storskog som ser ut att bli Finlands följande nationalpark.
- En nationalpark verkar vara det bästa sättet att värna om naturvärdena i Sibboskogen. Jag hoppas att Helsingfors agerar lika proaktivt som Raumo, säger Lehtomäki.
Helsingfors biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä påpekar att staden redan har bytt bort 1 200 hektar till staten.
- Och staden är beredd att byta 600 hektar till när parken inrättas. Vi är positiva till nationalparken, säger Penttilä.
Frågan är om staten har råd med en bytesaffär. Miljöministeriet ser helst att kommunerna bara införlivar sina områden med nationalparken och behåller dem i sin ägo. Och bekostar den service rekreationsbruket kräver. Penttilä protesterar mot arbetsfördelningen.

Ledande helsingforspolitiker förband sig i samband med Sibbo-frågan för fyra år sedan stöda grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. Vad man tydligen inte kommit överens om är vad detta stöd konkret skulle innebära. Forststyrelsen, naturskyddsorganisationerna och nu även miljöministeriet förväntar sig att Helsingfors stad överlåter mark för nationalparken, men i Helsingfors vill man endast sälja mark genom byteshandel med staten. I och för sig är Helsingfors villigt att byta bort en del mark, nu när man inte längre behöver stadens stora markinnehav i Sibbo som ett argument för en ändring i kommunindelningen.

Fördröjs med ett par årtionden. Den 8 september 2010

Rakennuslehti publicerade i måndags en text med rubriken "Matti Harjuniemi rakentaisi itämetron mahdollisimman pian". Jag återger här början av texten:

Helsingistä Sipooseen päätyvä niin sanottu itämetro olisi Rakennusliiton puheenjohtajan Matti Harjuniemen mukaan järkevää rakentaa mahdollisimman pian länsimetron rakentamisen jatkeena. Harjuniemen mukaan varmuus itämetrosta vauhdittaisi myös maan jalostumista asuinrakentamiseen.

"Sen sijaan itämetroa ollaan lykkäämässä jopa kahden vuosikymmenen taakse. Samalla lykkäytyisi Sipoon suunnan kehittyminen asuinalueeksi, josta on ympäristöystävällinen yhteys muuhun pääkaupunkiseutuun."

Vem är det som säger att östmetron fördröjs med ett par årtionden? Det är väl sånt man inte säger i offentligheten. Matti Harjuniemi är knappast felinformerad. Däremot torde man inte skjuta fram den gemensamma generalplanen för Storöstersundom. Då planerna är färdiga och godkända kan Helsingfors inleda utvidgningen av "den samanhängande stadsstrukturen" genom att bygga till på Björnsö och bygga nya villaområden på Husö. Några andra konkreta planer torde man inte ha i Helsingfors. Det kan vara på sin plats att notera att Helsingfors tidigare biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Pekka Korpinen dagens efter Helsingfors initiativ till ändringen i kommunindelningen på Hbl:s svar om stadens planer för sydvästra Sibbo inte hade någonting annat att komma med än följande:

Husö har vi funderat över, där borde man bygga på samma sätt som i Björnsö idag.

Till skillnad från andra medier har Borgåbladet nu faktiskt noterat att "Planeringen av Östersundom bodlades" av Helsingfors stadsstyrels. Borgåbladet noterar i artikeln i dagens tidning bl.a. att Helsingfors stadsfullmäktige torde behandla det aktuella ärendet den 6 oktober.

Kaupunkirakenteen saumaton jatkuminen Helsingistä katsoen itään. Den 7 september 2010

Helsingfors stadsstyrelse bordlade på mötet igår ärendet om en gemensam generalplan för Storöstersundom. Det var den gröna styrelsemedlemmen Elina Moisio som föreslog att ärendet bordläggs. Inom De gröna torde man koma att föra en livlig diskussion i anslutning till ärendet. Öppenhet har ju tidigare varit viktigt för partiet. En intressant fråga är varför de förtroendevalda i Helsingfors inte fick ta ställning till de olika alternativen för spårvägsförbindelse till Östersundom. I våras hette det ännu att utredningarna skulle presenteras för nämnderna, som skulle ta ställning i frågan. Min gissning är att det aktuella metroalternativet inte hade förutsättningar att få de förtroendevaldas stöd och att man därför tog beslutet på tjänstemannanivå. Jag tror fortfarande inte att östmetron någonsin kommer att byggas, men den behövs i planeringen för att man skall kunna motivera en hård exploatering av Helsingfors markägendom i Västersundom och Kärr (stadsdelen Sundberg).



Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Öppen process viktig när Östersundom planläggs".



Yle publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan liitoksen suurin este on palvelurakenteiden erilaisuus".


Yle Huvudstadsregionen har idag på morgonen publicerat en motsvarande artikel med rubriken "Vanda + Helsingfors kostar miljontals euro".




Det går dåligt med sammanslagningen av Helsingfors och Vanda, men det är ju egentligen Esbo som Helsingfors vill gå samman med. Yle publicerade igår en kolumn av Jussi Pajunen. I kolumenen "Olennainen unohtuu kuntaliitoskeskustelussa" stöter man på en ny ödmjuk Pajunen, som bekymrar sig över det stora men fattiga Helsingfors.

Seuraan kuntaliitoskeskustelua varsin ristiriitaisin tuntein. Tuntuu siltä, että jälleen kerran liitoksia tarkastellaan pelkästään itseisarvoina. Keskustelu ratkaistavista ongelmista häipyy taka-alalle. Mikään yllätys tämä ei tietenkään ole. Muutama vuosi sitten yritimme keskustella kaupunkirakenteen saumattomasta jatkumisesta Helsingistä katsoen itään, ja kommenteissa pääosassa olivat erilaiset valloitustermit. ...

Eriytyminen tai hienommin sanottuna segregaatio huolestuttaa PKS-kaupunkiemme kehityksessä eniten. Tarkoitan kehitystä, missä hyväosaiset ja vähemmän hyväosaiset eriytyvät omiin kaupunkeihinsa. Elokuisen (24.8.2010) Ilta-Sanomien mukaan parhaiten ansaitsevaan (yli 5 862 euroa / asuntokunta / kk) ryhmään kuuluu Espoossa 40,1 prosenttia asuntokunnista, Kauniaisissa 62,4 prosenttia ja Helsingissä 28,5 prosenttia. Vastaavasti alimman tuloryhmän (alle 1 123 euroa / asuntokunta / kk) luvut olivat Espoossa 11,8 prosenttia, Kauniaisissa 7,1 prosenttia ja Helsingissä 18,5 prosenttia. Läntinen pääkaupunkiseutu hyväosaistuu, kun itäiselle käy päinvastoin. ...

Uhkana on, että kehitys johtaa toisaalta luksuspalvelujen kuntaan ja toisaalta jatkuvissa talousongelmissa kärvistelevään naapuriin. ...

Helsingistä katsoen tilanne on erilainen. Organisaatiomme ovat suuria, ja suuruus ei välttämättä tuo tehokkuutta.

Helsingforspolitikerna hade för fyra år sedan i samband med kommunreformen haft möjlighet att kräva en reform av fördelningen av statsandelar, men man nöjde sig med löften om "kaupunkirakenteen saumaton jatkuminen Helsingistä katsoen itään". Då hette det att Helsingfors konkurrerar med andra metropoler, men nu bekymrar man sig över konkurrensen med Helsingfors grannkommuner. Östersundom var tänkt som Helsingfors svar på Esbos Westend, men Östersundom visade sig vara en felsatsning. För denna felsatsning bär öveborgmästaren personligen ett stort ansvar.

Propagandaanfall. Den 6 september 2010

Uusimaa har i söndagens nummer publicerat Helsiningfors naturskyddsförenings meddelande "Valta östersundomin yleiskaavasta kuuluu asukkaille ja valtuustoille" i sin helhet.


Mikko Niskasaari publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Helsinki ja Helsingin Sanomat salaavat metrotietoa". Inlägget är läsvärt i sin helget, men jag återger här valda delar:

Metro-Valtanen tuli mieleen lukiessani Helsingin kaavapäällikkö Tuomas Rajajärven rehvastelua Helsingin Sanomissa: "Nyt on itämetro raiteillaan" (17.8.2010). Lehti uhosi pääuutissivullaan kuudella palstalla "Helsinki, Vantaa ja Sipoo alkoivat suunnitella yhdessä metroa. Itämetro vie Sipooseen asti". Lehden propagandahyökkäys jatkui päivittäisenä kokonaisen viikon. Se huipentui pompöösin pääkirjoituksen julistukseen "Itämetroa ei pidä enää viivytellä. Helsinki haluaa, että itämetron rakennustyöt alkavat vuonna 2015" (23.8). Lehti piti selvitettynä, että metro on parempi liikenneratkaisu Helsinkiin liitetylle Östersundomin alueelle, kuin pikaraitiotie, jota myös on ehdotettu.

Pari asiaa jättivät kaupunkisuunnitteluviraston (KSV) päällikkö Tuomas Rajajärvi ja HS:n toimitus kertomatta. Kuka on päättänyt, että Mellunmäestä itään suunnitellaan metro? Mihin perustuu väite metron paremmuudesta? ...


Siitä lähtien, kun Helsinki aloitti operaationsa Östersundomin kaappaamiseksi Sipoolta, se on väittänyt alueen liikenneratkaisun perustuvan tulevaisuudessa raideliikenteeseen. Kun KSV:n oma selvitys osoitti, ettei raideliikenne tosiasiassa vetäisi edes kolmasosaa asukkaista, ainakaan jos vaihtoehto on metro, KSV salasi tiedon.

Finalnds naturskyddsförbund har senaste vecka publicerat ett meddelande med rubriken "Sipoonkorven kansallispuistosta" .




Artikeln "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" finns även på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats. Notera även kartan med färdiga planer för Suur-Östersundom, dit även Majvik och Granö räknas.







Helsingfors stad gör igen fastighetsaffärer i Östersundom, fastän det nu handlar om små fastigheter. På fastighetsnämndens nästa möte skall man behandla tre förslag till köp av fastigheter. En av fastigheterna gränsar till Östersundom kapell och gravgården.




En annan fastighet ligger vid Bäckängsvägen norr om motorvägen.



På kartan med de erbjudna fastigheterna går gränsen mellan Helsingfors och Vanda längs Österledens gamla sträckning.



För den tredje erbjudna fatigheten saknas en karta, men fastigheten ligger norr om Nya Borgåvägen nära den nya gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.



Kommunreformen eller en ny kommunreform är igen aktuell. Senaste gång blev resultatet av kommunreformen att ledande Helsingforspolitiker ingick en ohelig alliansens med Centern och avstod från kravet på tvångssammanslagningar i utbyte mot bl.a. löften om Östersundom och västmetron. Nu vill så väl Jan Vapaavuori som Jyrki Katainen, när man egentligen är ute efter en sammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen.

Publicera inlägg

Metro eller snabbspårväg? Den 5 september 2010

FNB har intervjuat Jussin Pajunen och ett antal invånare från inkorporeringsområdet för en text med rubriken "Läkarköer oroar i Östersundom", som publicerats i dagens nummer av
Hufvudstadsbladet. Hbl publicerade texten under samma rubrik på tidningens webbplats igår kväll, men intervjun kunde redan något tidigare läsas på Internet under rubriken "Läkarköer och utbyggnad oroar folk i Östersundom".



På den sista frågan "Tror du att Helsingfors kommer att utvidgas ytterligare i framtiden?" svarar Pajunen följande:

– Det beror på vad man menar. Jag tror inte att staden kommer att utvidgas på samma sätt som nu i Östersundom. Sen är det ju en annan sak med kommunsammanslagningar. Det är en möjlighet, säger Pajunen.

Hbl har både i papperstidningen och på webben kategoriserat den ovannämnda artikeln som en lokalnyhet från Sibbo. Kanske är det ett misstag, men beteckningen Sibbo stämmer överens med användningen av det starka ordet "annekterade", som antyder att områdets tillhörighet ännu är kontroversiellt. Hbl:s före detta, numera pensionerade journalist Bjarne Nitovuori har för övrigt i ett inlägg på Hbl:s blogg "Makthunden" från den 5 augusti kritiserat användningen av den "propagandistiska termen" annektering.

FNB har även publicerat en kortare text under rubriken "Sagt om annekteringen i Östersundom".





Samtidigt som naturskyddsorganisationerna kritiserar planeringen av Östersundom bedriver Helsingfors stad sin egen imagekampanj för de aktuella planerna. På webbplatsen Nytt i Helsingfors (Uutta Helsinkiä) Har staden under rubriken "Östersundom - staden i naturen, naturen i staden" ("Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa") publicerat en intervju med "ledaren för Östersundoms områdesbyggprojekt" Ari Karjalainen.


Under underrubriken "Metro eller snabbspårväg?" kan man i intervjun läsa följande:

Beträffande spårtrafiken har nu metroalternativet valts som primär utgångspunkt för generalplaneringen, men planläggningen utesluter heller inte ännu helt och hållet en eventuell snabbspårväg.

”Till exempel reserveringarna för huvudgatorna görs flexibelt så att man sedan slutligen utgående från då rådande politiska vilja, ekonomiska situation och tekniska vetande kan fatta bästa möjliga avgörande. År 2015 är det i varje fall tekniskt möjligt att starta bygget av östmetron”, fastslår Karjalainen.

Frågan är vem "man" är som har valt metroalternativet som primär utgångspunkt". Valet av spårvägslösning har aldrig (officiellt) behandlats ens av stadsplaneringsnämnden. Knappast har det aktuella tjänstemannabeslutet ändå tagits utan att ledande politiker från Samlingspartiet och De gröna kommit överens om att i detta skede satsa på metron. Här misstänker jag att Risto Rautava & Co beräknande utnyttjar Osmo Soininvaaras blinda fläck. Intressant är det att notera att man tänker sig att man skall kunna planera med metron som utgångspunkt utan att i slutändan binda sig vid metron. Syftet med valet av det aktuella metroalternativet förefaller vara att man med gröna (läs: Soininvaaras) motiveringar skall kunna exploatera en så stor del som möjligt av stadens mark i Östersundom (och Västersundom).




Dokumentet som Ari Karjalainen har i handen har rubriken "Suur Östersundom".