Kaupunkirakenteen saumaton jatkuminen Helsingistä katsoen itään. Den 7 september 2010


Helsingfors stadsstyrelse bordlade på mötet igår ärendet om en gemensam generalplan för Storöstersundom. Det var den gröna styrelsemedlemmen Elina Moisio som föreslog att ärendet bordläggs. Inom De gröna torde man koma att föra en livlig diskussion i anslutning till ärendet. Öppenhet har ju tidigare varit viktigt för partiet. En intressant fråga är varför de förtroendevalda i Helsingfors inte fick ta ställning till de olika alternativen för spårvägsförbindelse till Östersundom. I våras hette det ännu att utredningarna skulle presenteras för nämnderna, som skulle ta ställning i frågan. Min gissning är att det aktuella metroalternativet inte hade förutsättningar att få de förtroendevaldas stöd och att man därför tog beslutet på tjänstemannanivå. Jag tror fortfarande inte att östmetron någonsin kommer att byggas, men den behövs i planeringen för att man skall kunna motivera en hård exploatering av Helsingfors markägendom i Västersundom och Kärr (stadsdelen Sundberg).



Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Öppen process viktig när Östersundom planläggs".



Yle publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan liitoksen suurin este on palvelurakenteiden erilaisuus".


Yle Huvudstadsregionen har idag på morgonen publicerat en motsvarande artikel med rubriken "Vanda + Helsingfors kostar miljontals euro".




Det går dåligt med sammanslagningen av Helsingfors och Vanda, men det är ju egentligen Esbo som Helsingfors vill gå samman med. Yle publicerade igår en kolumn av Jussi Pajunen. I kolumenen "Olennainen unohtuu kuntaliitoskeskustelussa" stöter man på en ny ödmjuk Pajunen, som bekymrar sig över det stora men fattiga Helsingfors.

Seuraan kuntaliitoskeskustelua varsin ristiriitaisin tuntein. Tuntuu siltä, että jälleen kerran liitoksia tarkastellaan pelkästään itseisarvoina. Keskustelu ratkaistavista ongelmista häipyy taka-alalle. Mikään yllätys tämä ei tietenkään ole. Muutama vuosi sitten yritimme keskustella kaupunkirakenteen saumattomasta jatkumisesta Helsingistä katsoen itään, ja kommenteissa pääosassa olivat erilaiset valloitustermit. ...

Eriytyminen tai hienommin sanottuna segregaatio huolestuttaa PKS-kaupunkiemme kehityksessä eniten. Tarkoitan kehitystä, missä hyväosaiset ja vähemmän hyväosaiset eriytyvät omiin kaupunkeihinsa. Elokuisen (24.8.2010) Ilta-Sanomien mukaan parhaiten ansaitsevaan (yli 5 862 euroa / asuntokunta / kk) ryhmään kuuluu Espoossa 40,1 prosenttia asuntokunnista, Kauniaisissa 62,4 prosenttia ja Helsingissä 28,5 prosenttia. Vastaavasti alimman tuloryhmän (alle 1 123 euroa / asuntokunta / kk) luvut olivat Espoossa 11,8 prosenttia, Kauniaisissa 7,1 prosenttia ja Helsingissä 18,5 prosenttia. Läntinen pääkaupunkiseutu hyväosaistuu, kun itäiselle käy päinvastoin. ...

Uhkana on, että kehitys johtaa toisaalta luksuspalvelujen kuntaan ja toisaalta jatkuvissa talousongelmissa kärvistelevään naapuriin. ...

Helsingistä katsoen tilanne on erilainen. Organisaatiomme ovat suuria, ja suuruus ei välttämättä tuo tehokkuutta.

Helsingforspolitikerna hade för fyra år sedan i samband med kommunreformen haft möjlighet att kräva en reform av fördelningen av statsandelar, men man nöjde sig med löften om "kaupunkirakenteen saumaton jatkuminen Helsingistä katsoen itään". Då hette det att Helsingfors konkurrerar med andra metropoler, men nu bekymrar man sig över konkurrensen med Helsingfors grannkommuner. Östersundom var tänkt som Helsingfors svar på Esbos Westend, men Östersundom visade sig vara en felsatsning. För denna felsatsning bär öveborgmästaren personligen ett stort ansvar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar