Vanda ger inte efter. Den 12 november 2010

Borgåblader har idag publicerat en kort notis med rubriken "Sibbo tycker till om Storskog". Ur notisen framgår det att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte i tisdag skall behandla kommunens utlåtande över regeringens proposition om en nationalpark i Sibbo storskog. Ärendet som har rubriken "Utlåtande om utkastet till regeringspropositionen för inrättande av Sibbo storskogs nationalpark" finns i föredragningslistan enbart på finska.


Borgåbladet har även publicerat en artikel med rubriken "Vanda ger inte efter om nationalpark". Till innehållet motsvarar artikeln långt artikeln "Vantaa pitää kiinni Sipoonkorven kansallispuiston laajoista rajoista" i gårdagens Helsingin Sanomat. (Se "Pruukataan. Den 11 november 2010".)



Sirpa Kauppinen, som är grön stadsstyrelseledamot i Vanda, har publicerat ett blogginlägg med rubriken "Östersundomin kaava". Hon har även igår kväll skrivit en statusuppdatering om ämner på Facebook. Kauppinen var den enda gröna fullmäktigeledamoten som 2006 och 2007 röstade mot att Vanda stöder en inkorporering. En annan sak är att flera gröna kommunfullmäktigeledamöter var starkt emot inkorporeringen, fastän man på grund av överenskommelser röstade för både Helsingfors och Pekka Myllyniemis förslag.


Sipoon Sanomat har igår publicerat en atikel med rubriken "Metro voi tulla ennen Nikkilän ja Keravan välistä junayhteyttä". Knappast skulle man i Sibbo tro lika starkt på metron om man var insatt i hur man i Vanda ser på planerna.

Pruukataan. Den 11 november 2010

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Vantaa pitää kiinni Sipoonkorven kansallispuiston laajoista rajoista". Jag återger här valda bitar:

Vantaan kaupunginhallitus hyväksyi viime viikolla sen, että Helsinki, Vantaa ja Sipoo ryhtyvät yhdessä laatimaan yleiskaavaa Östersundomiin. Samalla se muistutti, että suunnittelussa pitää ottaa huomioon Vantaan Sipoonkorven kansallispuistosta tekemät kannanotot. ...

Yhteisen yleiskaavan tekemistä ohjaa virkamiestroikka, johon kuuluvat Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi, Vantaan kaupunkisuunnittelujohtaja Jukka Kullberg ja Sipoon kehitysjohtaja Mikko Aho. ...

"Lausunnon käytännön merkitys on, että halutaan korostaa ekologisten käytävien suojelun merkitystä. Se, miten se käytännössä tehdään, ratkaistaan suunnittelun yhteydessä", sanoo Kullberg.

Vantaan kaupunginhallituksen sisälläkin lausuman merkityksestä on erilaisia tulkintoja.

Kaupunginhallituksen puheenjohtajan Tapani Mäkisen (kok) mukaan kyse on tahdonilmauksesta: luonto, asuminen ja liikenne pitää sovittaa yhteen.

"Emme ole sanoneet, että konkreettisesti olisi tehtävä niin tai näin. Nämä ovat tällaisia heittoja, ja kun kaavaa ryhdytään tekemään, päästään konkretiaan."

Hallituksen I varapuheenjohtaja Petteri Niskanen (vihr) pitää lausuntoa jyrkempänä.

Helsingin Sanomat noterar ytterligare att stadssfullmäktige i Vanda ännu skall behandla det aktuella ärendet nästa måndag. Helsigin Sanomats karta över det större och det mindrealternativet stämmer inte helt överens med de verkliga alternativen. Intressant finner jag däremot översiktskartan där så väl Noux som Sibbo storskog markerats.




Tillsammans med den ovannämnda artikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Vantaa asettaa poliitikkokaartin kaavatyötä vahtimaan". Jag citerar:

Vantaalla pidettiin ongelmallisena, etteivät luottamusmiehet pääse osallistumaan työhön.

"Juridisesti virkamiesryhmä voi olla riittävä, mutta kuntademokratiassa pruukataan toimia niin, että vaaleilla valitut henkilöt päättävät", sanoo kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkinen (kok).

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Styrelsen diskuterade Majvik och Granö". Det var kommunstyrelsen i Sibbo som på sitt möte i tisdags diskuterade planeringen av de områden i Sibbo som skall ingå i den gemensamma generalplanen.

Räty. Den 10 november 2010

I mitt blogginlägg "Lauras Helsingfors. Den 30 maj 2010" uppmärksammade jag den samlingspartistiska gruppordföranden Laura Räty från Helsingfors. Förutom stadsstyrelsemedlem och gruppordförande är Räty ordförande för Samlingspartiets fullmäktige. Vad jag inte tidigare har uppmärksammat är Rätys blogginlägg "Järki käteen Sipoonkorven suojelussa!" från den 21 fabruari. Här skriver Räty bl.a. följande:

Nyt yhtäkkisesti valtio ilmoittaa halusta suojella alue siten, että esim. Metron rakentaminen olisi mahdotonta, eikä asuntorakentamistakaan voisi ainakaan Helsingin suunnittelemassa mittakaavassa toteuttaa. Uskomatonta! Valtio on ollut myötämielinen Sipoon läntisten osien liittämisessa Helsinkiin. Valtio ei prosessin aikana puhua pukahtanut näin laajamittaisesta alueen suojelupaineesta!

Staten representeras natutrligvis av flera olika myndigheter, som kan ha olika målsättningar och stå för olika åsikter. Det var ju inte presis via Forststyrelsen eller miljöministeriet som staten stödde en inkorporering av Sibbos "västra delar". Räty bör vara medveten om att löftena om en nationalpark var en förutsättning för att De gröna skulle stöda inkorporeringen. Det var Helsingfors tjänstemän och beslutsfattare som gav regeringen och speciellt statsministern en fullständigt förvrängd bild av Östersundoms lämplighet som bostadsområde, men Räty antyder att staten nu sviker Helsingfors. Indirekt medger Räty att "staten" lovat Östersundom som bostadsområde åt Helsingfors och därför inte får begränsa exploateringen med ett allt för omfattande skydd.


I gårdagens blogginlägg "Redogörelse för metropolpolitiken. Den 9 oktober 2010" noterade jag att Jan Vapaavuori de senaste dagarna uttryckt en överaskande positiv inställning till en ny nivå inom förvaltningen. I sitt blogginlägg "Pääkaupunkiseudun kuntien yhdistämistä selvitettävä vaikka valtion toimesta" höll sig dock Räty dock ännu i söndags till Samlingspartiets traditionella metropolpolitiska linje. Jag citerar:

Yhtenäisen metropolialueen etujen ja haittojen selvittäminen vaikka valtion pakottamana on kuitenkin tarpeellista.

Sosiaalidemokraatit ovat esittäneet seudullisen hallinnon luomista pääkaupunkiseudulle metropoliasioita hoitamaan.

SDP:n esittämä seudullinen hallinto lisäisi byrokratiaa ratkaisematta kuitenkaan ongelmia. Ylikunnallinen hallinto veisi päätöksenteon kauas ihmisistä, kuntien osaoptimointi jatkuisi ja byrokratia lisääntyisi. Keskustelussa on keskityttävä kuntien yhdistämisen mahdollistamiseen, eikä mihinkään korvikeratkaisuihin.

Redogörelse för metropolpolitiken. Den 9 november 2010

Riksdagen har idag diskuterat "metropolpolitiken" utgående från "Statrådets redogörelse för metropolpolitiken". I den aktuella redogörelse kan man bl.a. läsa följande:

Därtill genomfördes år 2009 en särskild kommundelssammanslagning mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors som grundar sig på kommunindelningsutredningen, för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur.

Med tanke på bakgrunden till den ovannämnda kommunindelningsutredningen är det lite komiskt att man talar om "kuntajakoselvitykseen pohjautuen osaliitos Sipoon, Vantaan ja Helsingin välillä!". I verkligheten baserade sig utredningen på en färdig överenskommelse om en kommundelssammanslagning. I varje fall är inkorporeringen ett resultat av "metropolpolitiken".


En viktig bakgrund till inkorporeringen är Jussi-Pekka Alanens utredning eller rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" från 2004. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Genom utredningen blev förhållandena mellan kommunminister Hannes Manninen och den samlingspartistiska ledningen i Helsingfors ansträngd. Alanens utredning har likheter med den nu publicerade redogörelsen, men reaktionerna var mycket annorlunda år 2004. Speciellt på samlingspartistiskt håll var man upprörd över Alanens förslag. Problemet var kanske delvis att Alanen föreslog en statlig inblandning i förvaltningen av Helsingforsregionen, men den stora skillnaden torde vara att Samligspartiet och Jan Vapaavuori inte satt i regeringen år 2004. Vapaavuori har de senaste dagarna uttryckt en överaskande positiv inställning till en ny nivå inom förvaltningen. För ett par år sedan dög ingenting annat än kommunsammanslagningar.


I bilaga ett till statrådest redogörelse hittar man några intressanta diagram. Ett diagram visar att befolkningstillväxten varit relativt låg i Sibbo under tidsperioden 1975-2008. Tillväxten har dock varit högre i Sibbo än i Helsingfors. (Se bilden nedan.)

Kommer fram i tö. Den 8 november 2010

På Helsingfors stads webbsida "Stadens investerar i nya områden" ("Kaupunki investoi uusiin alueisiin") på webbplatsen "Budget 2011 och ekonomiplan 2011-2013" kan man läsa om hur Helsingfors investerar i nya området. Östersundom finns inte med i tabellen över hur mycket som investeras i de nya områdena, men det nämns skilt att Björnsövägen i Östersundom byggs om till "stadsgata". I bildtexten kan man dessutom läsa följande:

I Landbo i Östersundom byggs det en näridrottsplats. Till gårdsmiljön på Husö hör en stenbrygga. Idrottsverket planerar en badplats på Husöspetsen och upprustning av den gamla stenbryggan till småbåtsbrygga.

"Näridrottsplatsen" i Landbo existerar redan från förut och det behövs knappast några större investeringar här. Planerarna på en badplats på Husöspetsen är desto intressantare. I mitt inlägg "57-2026-10-C. Den 25 oktober 2010" noterade jag att Helsingfors stads planer på en "tillfällig" badstrand och en båtbrygga på Husö finns markerat som byggnadslov i ansökningsskedet på stadens digitala karta. Nu har byggnadslov 57-2026-10-C emellertid tagits bort från kartan. (Se kartan nedan.) Jag undrar om idrottsverket tagit tillbaka ansökan, eller om man av andra orsaker gömt undan den pinsamma ansökan. Det finns kanske inga behov av en badplats längre, då "räddningsvägen", som saknar tillstånd, redan är klar.



För en dryg vecka sedan gjorde jag en cykeltur till "Husöspetsen" och tog några bilder. (Se nedan.) Byggarbetet är definitivt avslutat för i år, men i nuvarande skick kan man inte lämna Husöspetsen. Det skall bli intressant att se vad man skall göra åt byggarbetet nästa vår. En del av ingreppen ser lite bättre ut när de täckts med löv. Snart torde det falla snö som döljer framfarten även på vändningsplatsen. Men det som göms i snö kommer fram i tö. Så även stadens olagliga byggnadsarbete.

Tasapainoisen kehityksen takalukkoja. Den 7 november 2010

De senaste dagarna har det diskuterats mycket om så väl en sammanslagning av Helsingfors och Vanda som om förvaltningsmodeller för Helsingforsregionen eller "metropolområdet". Helsingin Sanomat publicerade igår en ledare med rubriken "Helsinki ja Vantaa ovat avainasemassa", där tidningen uttryckte sin linje. I ledaren kan man bl.a. läsa följande:

Kaikille asioita avoimin silmin seuraaville ihmisille on jo käynyt selväksi, että pääkaupunkiseudun metropolialueen rakenteelle ja yhteistyökuvioille on tehtävä jotain – muuten seurauksena on alueen kehitystä vinouttavia ja jopa uhkaavia ongelmia. ...

jos kevään hallitusneuvotteluissakin otetaan metropolialueen rakenteiden kehittäminen vakavasti, saadaan ehkä vihdoin aikaan riittävä voima purkamaan pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen takalukkoja.

Resonemanget låter bekant. Var inte regeringen för några år sedan skyldig att bryta "baklåset" eller "språkmuren" i öster för att råda bot på snedvridningen av utvecklingen i huvudstadsregionen? I verkligheten handlade snedvridningen redan då om en socioekonomisk obalans och inte alls om att huvudstaden bara kunnat växa i "två väderstreck". Det som nu gör det uppenbart att man måste göra någonting är att Helsingfors skattesats redan är högre än skattesatsen i Esbo. (Se "Esbo är problemet. Den 28 februari 2007" och "Helsingfors och Esbo. Den 31 maj 2009".) Det är bara en tidsfråga när stadens ekonomi inte längre kan balanseras med hjälp av (de skattefria) inkomsterna från Helsingfors energi. Då kommer skillnaden i skattesats mellan Esbo och Helsingfors att bli markant och Esbo få en stor konkurrensfördel. Genom strukturella lösningar vill man i Helsingfors dels styra planeringen så att man motverkar utflyttningen av goda skattebetalare och ökar andelen socialt boende i Esbo och kranskommunerna. Dels vill man garantera att Esbo inte får en konkurrensfördel i form av lägre skattesats.




Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var tänkt som en liten dellösning på de strukturella problemen. Helsingfors skulle i Östersundom få sitt eget Westend, eller åtminstone ett småhusområde för goda skattebetalare. När Hannes Manninen i samband med kommunreformen inte gick med på att slå ihop städerna i huvudstadsregionen, måste Helsingforspolitikerna få en liten kompensation. Östersundom projektet har dock mera kommit att handla om att politiskt tränga ut Esbo.


Utredningen om fördelar och nackdelar med en sammanslagning av Helsingfors och Vanda är inte speciellt meningsfull. Den enda relevanta fördelen med en sammanslagning är ur Helsingfors synvinkel att den skulle tvinga även Esbo till en fusion. En sammanslagning av Helsingfors och Vanda skulle ge den nya staden en så stor politisk tyngd att Esbo, enligt Helsingfors fromma förhoppningar, skulle kunna tvingas på knä. Det är därför Helsingfors och Vanda är i en nyckelposition.


Redan nu försöker Helsingfors att tillsammans med Vanda - och Sibbo - styra den statliga finansieringen österut. Det huvudsakliga motivet till östmetron och hela utvecklingskorridoren Helsingfors-Borgå är kanske att hota Esbo med att styra pengarna österut, ifall Esbo inte går med på samarbete. Ett smakprov på denna politik fick vi redan då förlängningen av Ring II ställdes mot östmetron. (Se "540 miljoner euro. Den 23 augusti 2010" och Helsingin Sanomats artikel "Itämetro jättää Espoon kauas taakseen?".) Även den gemensamma generalplanen för Helsingfors, Vanda och Sibbo är riktad mot Esbo. I Sibbo verkar man inte inse att kommunen bara är en liten spelknapp i konkurrensen mellan Helsingfors och Vanda. Den dag Helsingfors och Esbo fusioneras har huvudstaden inga intressen av att tillsammans med Sibbo planera "Sibbesborg", Majvik eller ens Östersundom.

Ota tai jätä. Den 6 november 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo tar mera lån". I artikeln noteras det bl.a. att Sibbo i år torde förlorade sju miljoner i skatteintäkter som en följd av inkorporeringen och att kommunen för att balansera ekonomin höjde skattesatsen för de sibbobor som blev kvar.




De gröna fullmäktigegruppernas förslag för planeringen av Östersundom (se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010") förefaller att stå starkt i konfliktemed Helsingfors sytadsplaneringskontors visioner. Det framgår bl.a. ur kartan (nedan) där naturskyddsorganisationerna ritat ut det aktuella metroalternativet på kartan med förslaget till grönområden (nationalpark och ekologiska korridorer).




Hade Otto Lehtipuu inte varit stadsfullmäktigeordförande, utan fortfarande ordförande för den gröna fullmäktigegruppen, hade vi knappast fått se något gemensamt förslag från fullmäktigegrupperna. De gröna fullmäktigegrupperna i Helsingfors, Vanda och torde även ha en helt annan syn på utvecklingen av Östersundom än de grönas medlem i Helsingfors stadsplaneringskontor (och Lehtipuus beskyddare) Osmo Soininvaara. Fulmäktigegruppernas åsikt har kanske ändå inte så stor betydelse. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 6 oktober noterade Soininvaara angående den föreslagna gemensamma generalplanen att "Meillä on kuitenkin kaupunkisuunnittelulautakunnassa aika hyvä henki virkamiesten kanssa", men stadsfullmäktiges roll betecknade han som en gummistämpel. Jag citerar ur diskussionsprotokollet:

Tällainen kuntien välinen yhteistyö kaavoituksessa on aina hirvittävän hankalaa, ja se on väkisin jonkin verran epädemokraattista, koska ei ole mitään sellaista demokraattista elintä, joka voi ratkaista sen kokonaisuuden. Silloin jossakin vaiheessa kaupunkisuunnittelulautakunnalle tulee ”ota tai jätä” -tilanne, jossa virkamiehet ovat keskenään päätyneet tähän ratkaisuun ja sitten tätä ei voi muuttaa, koska tästä on sopimus kaikkien kolmen kunnan kesken. Meillä on kuitenkin kaupunkisuunnittelulautakunnassa aika hyvä henki virkamiesten kanssa, että ehkä se ei ihan näin mene, mutta valtuusto-parkaa tässä käy sääliksi, koska eihän sille jää tässä mitään muuta kuin kumileimasimen osa. Samanlaisia tilanteitahan meillä on ollut näissä kuntien yhteisissä päätöksissä aikaisemminkin.

On sinänsä perusteltua, että tässä tehdään yhteistä yleiskaavaa eikä kierretä tätä maakuntakaavan kautta. Vaikka nyt itse olen maakuntaliiton hallintoelimissä, niin kovin kimurantiksi tämä tilanne menisi, jos siitä vielä pitäisi Espoon kanssa neuvotella, että saako tällaisen rakentaa ja mitä myönnytyksiä Espoolle pitää tehdä, että tänne saa rakentaa tällaisen jne

För övrigt noterar jag att Centern i Helsingfors har nominerat Mika Rossi till riksdagskandidat.