Hengittääkö Sipoonkorpi meren suuntaan? Den 23 december 2010

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en arttikel med rubriken "Sipoonkorpeen tulee aluksi pirstaleinen kansallispuisto". Jag återger här valda delar ur artikeln:

"Sipoonkorpi on erittäin tärkeä kansallispuisto pääkaupunkiseudulle ja Uudellemaalle", ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk) sanoo. ...

"Tavoitteena on saada pirstaleinen kansallispuisto eheäksi mahdollisimman pian", ympäristöneuvos Jukka-Pekka Flander ympäristöministeriöstä sanoo. ...
Sipoonkorven eteläreunalta merta kohti ulottuvista niin sanotuista ekologisista käytävistä lakiesityksessä ei ole mainintaa.

Flanderin mukaan ekologiset käytävät on mahdollista selvittää Östersundomin kaavoituksen yhteydessä. "On tietenkin toivottavaa, että eteläisetkin alueet tulisivat osaksi kansallispuistoa. Nyt sinne ei voi puistoa ulottaa, koska siellä ei ole yhtään valtion maita", Flander sanoo.

"Kuuluu jo hyvään maankäytön suunnitteluun, että samalla kun rakennetaan tehokkaasti yhdyskuntia, ei pirstota luontokokonaisuuksia", Flander evästää Helsinkiä, Vantaata ja Sipoota, jotka ovat aloittaneet yhteisen yleiskaavan laatimisen Östersundomin alueelle.

"Ydinkysymys on, hengittääkö Sipoonkorpi meren suuntaan."

I en kolumn på ledarsidan i samma tidning skriver chefredaktör Mikael Pentkäinen om "Sipoossa nykyisin asuva Lehtomäki". Dess värre bor miljöminister Paula Lehtomäki i Östersundom, som administrativt numera lär skall höra till Helsingfors. I varje fall bor Lehtomäki inte längre innanför Nylands valdistrikt, där hon ställer upp som kandidat i riksdagsvalet.



Borgåbladet satsade stort på nyheten om Sibbo storskog. På paradsidan saknar den aktuella nyheten en rubrik, men sidan domineras av en bild av miljöministers granne Leena Liipola, som säger att det gäller att jobba för en större nationalpark.


I tidningen har nästan ett helt uppslag reserverats för Sibbo storskog.



Borgåbladets rubrikerna är "Sibbo storskog blir nationalpark", "Mycket har hänt under många år" och "'Det här är bara början'".




Yle publicerade i tisdags ännu en andra artikel om statrådets beslut om en nationalpark i Sibbo storskog. I nyhetstexten "Nationalpark i medvind" kan man bl.a. läsa följande:

Föreningen Natur och Miljö är missnöjd över nationalparkens omfattning, föreningen vill ha en nationalpark som sammanlänkar Sibbo storskog med Natura 2000-områden söder om motorvägen. Natur och miljös förslag till nationalpark är nästan dubbelt så stort som regeringens förslag. Föreningen hoppas därför att regeringens avsikt att förstora området med ca 600 hektar genom markbyte mellan staten och Helsinfors stad faktiskt blir av.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår endast en mycket förkortad version av FNB.s notis ,ed rubriken "Sibbo storskog kan bli nationalpark".

Nationalpark i fickformat. Den 22 december 2010

Miljöministeriet publicerade igår ett finskspråkigt pressmeddelande med rubriken "Hallitus esittää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen". Dessutom har ministeriet publicerat en karta och ett dokument ("Hallituksen esitys Eduskunnalle laiksi Sipoonkorven kansallispuistosta") med förslag till lag för en nationalpark i Sibbo storskog. 2 § (Sijainti ja rajat) i förslaget till lag lyder enligt följande:

Sipoonkorven kansallispuistoon kuuluu noin 1 857 hehtaaria valtion omistamia aluei-ta, jotka sijaitsevat Sipoon kunnassa ja Helsingin sekä Vantaan kaupungeissa. Alueen rajat on merkitty punaisella viivalla tämän lain liitteenä olevaan karttaan.

I motiveringarna kan man bl.a. läsa följande:

Sipoonkorven – Östersundomin alueelle kaavaillun lisäasukasmäärän edellyttämät lähivirkistysalueet on mahdollista selvittää Helsingin kaupungin liitosaluetta koskevassa kolmen kunnan yhteisessä yleiskaavassa. Kaavoituksen yhteydessä tulee selvitettäväksi myös kansallispuiston ja Östersundomin alueen Natura 2000 -alueiden ja suojelualu-eiden välisten ekologisten yhteyksien sijainti ja laajuus.

Bl.a. Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och Borgåbladet publicerade igår FNB:s notis i olika versioner under rubrikerna "Sipoonkorpeen tulossa kansallispuisto", "Sibbo storskog kan bli nationalpark" respektive "Sibbo storskog ska bli nationalpark". Senare på kvällen publicerade Borgåbladet en egen artikel med rubriken "Delade känslor om nationalpark".

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Pocket-Sized National Park Planned in Sipoo". Yle noterar bl.a. att "the Sipoonkorpi Park would be much smaller than the 35 existing national parks." Rubriken på motsvarande nyhet på svenska och finska är "Sibbo storskog får liten nationalpark" respektive "Sipoonkorpeen pieni kansallispuisto". I en uppdaterad version av Yles finska nyhetstext har man även hunnit få med Fortsstyrelsens och Naturskyddsförbundets syn på regeringens beslut att föreslå en lag om en knappt 2000 hektar stor nationalpark i Sibbo storskog. Jag citerar:

Metsähallitus on tyytyväinen hallituksen esitykseen Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta, mutta sen toiveissa on ollut jopa yli 5 000 hehtaarin kokoinen kansallispuisto.

Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande, som jag här återger i sin helhet:

Sipoonkorven kansallispuiston yhteys Itämereen tulee turvata 21.12.2010

Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri tiedottaa 21.12.2010

Sipoonkorven kansallispuiston yhteys Itämereen tulee turvata

Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri pitää hallituksen esitystä Sipoonkorven kansallispuiston perustamiseksi hienona loppuna YK:n Luonnon monimuotoisuuden vuodelle. Piiri vaatii kuitenkin vielä Sipoonkorven yhteyttä merenrantaan turvattavaksi.

Piirin mielestä Sipoonkorven kansallispuistoon pitää sisällyttää vielä valtion Östersundomin alueella omistamat suojelualueet. Näin kansallispuistoon saataisiin arvokkaita lintukosteikkoja ja merenrantalehtoja.

Östersundomin alueelle kaavaillun lisäasutuksen tarvitsemat lähivirkistysalueet sekä suojelualueiden väliset ekologiset yhteydet on turvattava Helsingin, Sipoon ja Vantaan yhteisessä yleiskaavassa. On tärkeää, että kansallispuistoa laajennetaan tulevaisuudessa myös vapaaehtoisin maakaupoin ja -vaihdoin.

Suomen luonnonsuojeluliitto sekä Natur och Miljö tekivät esityksen Sipoonkorven kansallispuistoksi vuonna 2006. Maassamme on nyt 35 kansallispuistoa. Niiden lisäksi eduskunnassa on jo esitys Selkämeren kansallispuistoksi. Sipoonkorvesta tulee näin maamme 37:s kansallispuisto.

Lisätietoja:
- luonnonsuojeluasiantuntija Tapani Veistola, puhelin 0400 615 530, tapani.veistola(at)sll.fi
- luonnonsuojeluasiantuntija Keijo Savola, puhelin 045 652 1974, keijo.savola(at)sll.fi
- http://www.sll.fi/uusimaa/sipoonkorpi

Kaavaryhmä. Den 21 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Vantaa nimesi edustajansa Östersundomin kaavaryhmään". I notisen kan man även läsa att "Sipoonkorven kansallispuiston rajat määritellään vasta, kun Östersundomin yhteinen yleiskaava on tehty. " Den lösryckta satsen motiveras på inget sätt. Vem som skall definiera eller slå fast gränserna för nationalparken sägs inte heller. Sedan utredningsman Pekka Mylyniemi plagierade Helsingfors förvaltningscentrals egen utredning har påståendet att gränserna för Sibbo storskog kan slås fast först i samband med planeringen av området upprepats okritiskt otaliga gånger. Det nya är att Helsingin Sanomat nu inte talar om gränserna för Sibbo storskog (Sipoonkorpi), utan uttryckligen om gränserna av nationalparken.


Helsingin Sanomat har idag publicerat en nyhet med rubriken "Suur-Helsingin suosio kasvaa" ("Enemmistö vantaalaisista kannattaa pääkaupunkiseudun kuntaliitosta"). Här kan man bl.a. läsa att "Hiltunen toivoo, että liitoksesta tulee seuraavissa kuntavaaleissa kansanäänestys." Timingen är ingen tillfällighet och det är Helsingin Sanomat som har beställt gallupundersökningen, som nyheten baserar sig på.


Yle har senare idag publicerat en nyhet med rubriken "Politiker godkände fusionsutredning - beslut i januari".

Pyrrhusseger. Den 20 december 2010

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår på ledarsidan en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun umpisolmu". I kolumnenen, som är skriven av tidningens ledarskribenten Antti Blafield, behandlas Helsingfors stads ekonomiska nöd utgående från utredningen om en sammanslagning av de två "fattiga" städerna Helsingfors och Vanda. Bakgrunden till Helsingfors ekonomiska problem uttrycks enligt följande:

Helsinki on perinteisesti vauras kaupunki, mutta kaupungin talouden kannalta asetelmat ovat synkkenemässä. Kaupungin sisällä eriarvoistuminen kasvaa, ja Helsingille lankeaa myös suurin taloudellinen vastuu esimerkiksi maahanmuuttajaväestön aiheuttamista kustannuksista. Samaan aikaan hyvätuloisia perheitä muuttaa pääkaupungista lähikuntiin. Pääkaupunkiseudulla hyväosaisuus tuntuu kasautuvan Espooseen ja Kauniaisiin.

Kaupungin taloudellinen pohja sai vakavan iskun ensimmäisen kerran 2000-luvun alussa, kun maan hallitus leikkasi Helsingin saamia yhteisöverotuottoja. Tuolloin kaupunki selvisi säästöohjelmalla.

Sen jälkeen kaupungin talous on pidetty tasapainossa kaupungin omistaman Helsingin Energian tuotoilla. Nyt hallitus iski kaupungin tulopohjaan toisen iskun, kun energiaverouudistus ja paine puun käyttämiseen yhä enemmän energiantuotannon raaka-aineena heikentävät Helsingin Energian tuloksentekokykyä olennaisesti.

Regeringens behandling av Helsingfors förefaller obegriplig, om man inte känner till bakgrunden till metropolpolitiken och den tillfälliga ivern att stöda "Finlands enda metropol" i samband med fallet Sibbo. Blafield omnämner i sin kolumn även "kapningen" av (västra) Sibbo ("Sipoon kaappaus"):

Vantaan ja Helsingin valtuustot tarttuisivat historialliseen tilaisuuteen, jos niillä olisi rohkeutta todella käynnistää kaupunkien yhdistymisselvitys. Se ei vielä tarkoittaisi, että kaupungit yhdistettäisiin, mutta se tarkoittaisi, että asia selvitettäisiin ulkopuolisen asiantuntijan johdolla.

Luultavasti ainakaan Vantaalla tällaista päätöstä ei tammikuun lopussa tehdä, vaan valtuutetut antavat asioiden olla.

Päätöstä ei tehtäne siksikään, että yhdistyminen merkitsisi Helsingissä ja Vantaalla yhteensä 67 valtuutetulle valtuustopaikan menetystä.

Eikä hankkeen takana ole muuutoinkaan vahvaa poliittista tahtoa. Helsingissä poliittinen pääoma kului Sipoon länsiosan kaappaukseen. Koko pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen näkökulmasta Sipoon kaappaus saattoi näin lopulta olla Pyrrhoksen voitto.

På tisdag. Den 19 december 2010

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Frågan om Sibbo storskog upp före jul". I nyhetstexten kan man bl.a. läsa att "Förslaget ska behandlas i statsrådet på tisdag." Dess värre ingår varken Natura-områdena som betecknats som "nationalpark" eller de "ekologiska områdena" på kartan ovan i miljöministeriets förslag till nationalpark. Å andra sidan skriver man även att "Med i det förslaget finns också riktlinjer för hur nationalparken senare kan utvidgas även utanför den mark som staten äger. " Dess värre verkar områdena söder om motorvägen inte vara aktuella för en senare utvidgning av nationalparken. Yle skriver ytterligare att Riksdagen väntas ta ställning till förslaget om en nationalpark under våren, före riksdagsvalet.


Finska Yle publicerade igår motsvarande nyhet under rubriken "Hallitus käsittelee Sipoonkorpea ennen joulua". I själva verket baserar sig den svenska texten helt på den finska.

Centerns överlevnadskamp. Den 18 december 2010

Den senaste tiden har två debattämnen föranlett heta diskussioner i finlandssvenska medier: metropolpolitiken och tvångssvenskan. Här har man även inom Sfp varit splittrad och kommit med hätsk intern kritik. En märklig men relativt väl dold gemensam faktor bakom metropolpolitiken och den senaste tidens angrepp mot svenskan är Centerns förändrade taktik. I stora och viktiga frågor har Centern och Sfp i årtionden varit på samma linje. Även i frågor där man haft olika intressen har man som en följd av samarbete och förhandlingar stött varandra. Mari Kiviniemi, som förtjänar erkännande för sin goda svenska, för en helt annan politik. Hon verkar inte det minsta bry sig om relationerna till Svenska folkpartiet, fastän partiet är koalitionspartner i regeringen Kiviniemi.

Det var dock inte Kiviniemi, utan Hannes Manninen och Matti Vanhanen som med stöd av Timo Kalli som var pionjärer för Centerns nya politik år 2006. Centerns nya politik inleddes med lösningen på Sibbofrågan, men även i denna fråga försökte Centern länge samarbeta med Sfp. Då man inte hittade en lösning som kunde godkännas av båda parterna valde Centern att köra över Sfp, fastän Sfp torde ha varit nog så samarbetsvillig i frågan. Istället ingick Centern en mycket märklig allians med Helsingfors, som kom att visa sig bli en fungerande maktkonstellation.


I sig är metropolpolitiken på lång sikt skadlig för så väl Centern som Sfp. På kort sikt erbjöd dock samarbetet med Helsingforspolitikerna en möjlighet för Centern att befästa partiets vitala intressen då det gäller kommunernas självbestämmanderätt. Genom att ge efter för vissa av Helsingforspolitikernas krav behövdes kommunindelningslagen i varje fall inte skrivas om bara för att möjliggöra Helsingfors anspråk.


Metropopolitiken kan ses som ett uttryck för Centerns överlevnadskamp. (Se Yles artikel "Mysgubben Rosenberg: Wallin är en gnällponke", varifrån citatet ovan är hämtat.)När Manninen, Vanhanen och Kiviniemi en gång mera eller mindre tvingades att köra över Sfp i Sibbofrågan valde man att fortsätta att ta ut allt som det finns i en politik som går ut på att köra över svenska intressen.


Statsminister Mari Kiviniemis påhopp på svenskan har naturligtvis inte i sig någonting med fallet Sibbo att skaffa. Här har Kiviniemi inte heller några behov av en vendetta. Utan fallet Sibbo och metropolpolitiken skulle Centerns ordförande dock knappast komma med sådana uttalanden som Kiviniemi gjort. Utan fallet Sibbo och metropolpolitiken skulle statsministern och Centerns ordförande inte heller heta Mari Kiviniemi.

Västbanan och östmetron. Den 17 december 2010

Tiina Elo, som är grön stadsfullmäktigeledamot och viceordförande i stadsplaneringsnämnden i Esbo, publicerade tidigare i veckan ett blogginlägg med rubriken "Histan rakentamisella ei ole kiire". I inlägget argumenterar Elo för att det inte är brådskande med att bygga det tänkta bostadsområdet Hista. Ett argument mot Hista är att bostadsområdet förutsätter en ny järnvägsförbidelse, Västbanan (Länsirata) till eller i riktning mot Lojo. Om förutsättningarna för Västbanan skriver Elo följande:

Pidämme epärealistisena, että näiden lisäksi saataisiin Länsirata ennen vuotta 2030, varsinkin kun Helsingin ykkösraidehanke on itämetro.

Västbanan och östmetron har i olika sammanhang ställts mot varandra, liksom Hista har jämförts med Östersundom. Mig förefaller det snarare som om Helsingfors med planerna för Östersundom och östmetron i första hand vill hota Esbos planer eller tvinga Esbo till eftergifter. Planerna för östmetron är i verkligheten fullständigt orealistisk, vilket även Elo borde inse. Tidningen Länsiväylä publicerade i våras en artikel med rubriken "Helsinki yrittää jarruttaa Histan rakentamista", som belyserHelsingfors märkliga strategi. Jag återger här inledningen på artikeln:

Helsinki yrittää kampittaa Espoon suunnitelmia rakentaa Histaan lähivuosina uusi pientalovaltainen 19000 asukkaan asuinalue. Espoolaispoliitikkojen mielestä taustalla on helsinkiläispäättäjien halu varmistaa valtion rahoitus Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin kehittämistä tukeviin liikenneratkaisuihin.

–Tai sitten Helsingin kokoomus ja vihreät peesaavat toisiaan, koska ne haluavat yhdistää pääkaupunkiseudun kunnat, jyrähtää HSY:n hallituksen toinen espoolaisjäsen, Kati Pohjanmaa (kok).

Kati Pohjanmaa torde här träffa rätt. I själva verket är hela inkorporeringen liksom metropolpolitiken i allmänhet ett resultat av Helsingforspolitikernas önskan att inkorporera hela Esbo.