Skyltar. Den 1 februari 2011


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Landskapet som icke är". Jag har i några veckors tid tänkt skriva ett inlägg om skyltarna som står kvar, men Borgåbladet hann före. Varken trafikverket eller de ansvariga kommunerna har alltså tagit ner landskapssyltarna på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo, fastän Östra Nylands förbund slogs samman med Nylands förbund för en månad sedan. Så som Borgåbladet noterar hade man väldigt brottom med att få upp och ta ner skyltar när inkorporeringen förverkligades för två år sedan. (Se t.ex. "Amen. Den 31 december 2008", "Fullbordat. Den 1 januari 2009", "Finlands Chicago. Den 2 januari 2009"9 och "Signaler. Den 19 januari 2009".) Trots att man från Helsingfors sida talade iom att riva ner onödiga och "konstgjorda" administrativa gränser, var det just Helsingfors som hade brottom att markera ut stadens nya revir. Två år efter ändringen i kommunindelningen är det fortfarande endast Helsingfors som satt upp sina skyltar på den nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Vanda har inte haft några behov av att merkera stadens gränser.



Stadsfullmäktige i Vanda sade igår nej till en förtsatt fusionsutedning och därmed till en sammanslagning med Helsingfors. Loppet är dock ännu inte kört för beslutsfattarna i Helsingfors. Man kan alltid hoppas på att man i (inofficiella) regeringsförhandlingar kan komma överens om att finansministeriet tillsätter en kommunindelningsutredare som föreslår en sammanslagning och en folkomröstning. (Se "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011".) Sedan är det bara för Helsingin Sanomat och Vantaan Sanomat / Helsingin Uutiset att sätta igång alla tiders kampanj, så att majoriteten i Vanda röstar för en sammanslagning.



Östersundomkommitén lär idag ha hållit sitt första officiella möte.

Tillkom i full panik. Den 31 januari 2011




I lördagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Gustav Tallqvist med rubriken "Skolnätet är en del av infrastrukturen". I artikeln kritiserar Tallqvist utredningen om skolnätet och påpekar att den bygger på generalplanen, som i sin tur tillkom i panik, i ett försök att värja sig mot anfallet från Helsingfors. Enligt Tallqvist är generalplanen således överdimensionerad.


Inkorporeringen var i sig naturligtvis en stor förlust för Sibbo, men även den panik som Helsingfors initiativ föranledde har på många sätt förorsakat skada. Tallqvist är emellertid styrelsemedlem i Vårt gemensamma Sibbo, som "understöder en kraftig tillväxt i Sibbo" och som grundades för att ta vara på den påstådda enighet som anfallet från Helsingfors föranledde. Läser man ledaren i senaste nummer av Sipoon Sanomat, upplyses man dock om att "leden för försvaret av hemkommunen" inte längre håller samman. (Se "Bergkrossning. Den 28 januari 2011".) Kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström har i ett blogginlägg med rubriken "Sipoon Sanomat: Nyt riittää!" starkt reagerat på den till språkstrid uppmanade ledaren i Sipoon Sanomat.


Idag röstar stadsfullmäktige i Vanda (och Helsingfors) om en fortsatt utredning om en sammanslagning av Vanda och Helsingfors.



Juurikkalas anförande. Den 30 januari 2011


I mitt inlägg "Sitoutunut. Den 26 januari 2011" noterade jag att Rakel Hiltunen vid debatten i riksdagen om regeringens proposition med förslag till lag om Sibbo storskogs nationalpark den 12 januari sade att "Helsingin kaupunki on sitoutunut omalta osaltaan tähän kansallispuistoon jo silloin, kun Sipoon liitoksista päätettiin". Även om det inte är någon nyhet, är det anmärkningsvärt att beslutsfattarna i Helsingfors faktiskt i en överenskommelse om "Sibbofrågan" sommaren 2006 lovade verka för en nationalpark i Sibbo storskog. Tongångarna var i början av år 2006 helt andra. I Helsingfors ställde De gröna krav på en nationalpark, men löftena om en nationalpark var nödvändiga speciellt för att få De gröna i Vanda att stöda inkorporeringen. Trots att man bland de gröna i Vanda starkt ogillade förslagen till ändring i kommunindelningen stödde de gröna fullmäktigeledamöterna med ett enda undantag så väl Helsingfors initiativ som utredningsman Pekka Myllyniemis framställning till ändring i kommunindelningen.


Den som från de gröna i Vandas sida förhandlade om Sibbofrågan var främst Timo Juurikkala, numera riksdagsledamot. Därför är det speciellt intressant att läsa vad han hade att säga om regeringens proposition. Jag citerar nedan ur Juurikkalas inlägg i diskussionen:


Toinen ongelma, joka tässä esityksen kokonaisuudessa mielestäni on, on se, että tässä ei ole saman tien liitetty tähän kokonaisuuteen näitä rannikon Natura-alueita, Östersundomin alueen Natura 2000 -ohjelmassa mukana olevia alueita. Nämä rannikon Natura-alueethan eivät ole maankäytön erityisten paineiden kohteena, ne on turvattu jo nykyisillä säädöksillä. Eli se ei olisi oikeastaan keneltäkään pois, että ne liitettäisiin tähän kansallispuistokokonaisuuteen siten kuin Metsähallitus selvityksessään esitti. Jos tämä kokonaisuus näin laajana toteutuisi, silloin varsinkin Sipoonkorven kansallispuisto olisi monipuolisuudessaan, monimuotoisuudessaan aivan omassa luokassaan Suomen kansallispuistojen joukossa, koska se ulottuisi rannikon merenrantaluontotyypeistä sinne sisämaan kallioisiin metsiin saakka.

Samassa yhteydessä kiinnitän huomiota myös siihen, että vaikka näiden ekologisten yhteyksien toteuttaminen näiden rannikon Natura-alueiden ja tulevan kansallispuiston välillä ei missään esityksissäkään ole ollut kansallispuiston rajausta koskeva asia, niin kaavallisin keinoin tulee varmistaa, että nämä erittäin tärkeät yhteydet riittävässä laajuudessa tulevat toteutumaan. Tässähän uhkana on juuri se, minkä ed. Söderman tässä toi esille, että tämä on Helsingin liitosaluetta, johon on laadittu aika mahtipontisia asukasmäärätavoitteita. Tässä on aika suuri yhteensovittamisen tarve. Nähdäkseni kyllä kohtuullisen suurikin asukasmäärä on sovitettavissa yhteen kansallispuiston toteuttamisen kanssa, mutta suunnittelussa tarvitaan kyllä erittäin suurta huolellisuutta ja myös sen muistamista, että rakentamisalueita etelästä, pääkaupunkiseudultakin kyllä löytyy, mutta tällaisia koskemattomia luontoalueitapa, joita Sipoonkorven ympäristössä on, ei niin runsaasti olekaan. Eli niiden turvaaminen on ensiarvoisen tärkeää jatkossa.


Jacob Södermans inlägg i debatten "Sipoonkorpi vihdoin eduskunnan käsittelyssä" kan även läsas på webbplatsen Stadin demarit.


Sibbo-fenomen. Den 29 januari 2011


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det ett helt uppslag om spelet inför måndagens fullmäktigemöte Vanda, då man skall ta ställning till en fortsatt utredning om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Fastän stadsstyrelsen i Vanda med klar majoritet röstade emot en utredning råder det ännu stor spänning. Hbl:s rubriker lyder "'Fusion betyder tio år av kaos'" "Motsåndare pressas inför omröstning". Osökt går tankarna till omröstningarna om förslaget till ändring i kommunindelningen för fyra år sedan. Desto mera paralleller drar Hbl ändå inte, men stadsdirektör Juhani Paajanen noterar ändå i en bildtext att Vanda inte går samma öde till mötes som Sibbo, ifall fusionen stoppas. Med det torde han mena att det inte blir aktuellt med några nya partiella kommunsammanslagningar, ifall inkorporeringen av hela Vanda inte förverkligas.


Syftet med en ny utredning torde vara att få finansministeriet (inte inrikesministeriet, så som Hbl felaktigt skriver) att utse en utredningsman som föreslår en folkomröstning. Om majoriteten av invånarna i Vanda röstar för en omröstning, kan sammanslagningen förverkligas oberoende av stadsfullmäktiges vilja.


Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Lillkyroborna röstar om sammanslagning med Vasa". Yle berättar här att kommunfullmäktige i Lillkyro på torsdagen godkände i planerna på en rådgivande folkomröstning om en sammanslagning med Vasa.




I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en artikel med rubriken "Tillredningskök behövs i södra Sibbo". Som en följd av inkorporeringen saknas det nu ett tillredningskök i södra Sibbo. Då man planerade den nya finska skolan i Söderkulla räknade man inte med att den behöver ett eget tillredningskök, eftersom ett tillredningskök redan fanns i Zachrisbacken.

Bergkrossning. Den 28 januari 2011



I mitt inlägg "Bergtäkt. Den 25 januari 2011" noterade jag att Borgåbladet på tidningens webbplats hade publicerat en artikel med rubriken "Planer på bergkrossning invid nationalpark". Jag har ändå inte sett någon motsvarande nyhet i själva tidningen. I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår däremot en artikel med rubriken "Kansallispuiston kainaloon haetaan lupaa kivilouhokselle".



Ledaren i samma nummer av Sipoon Sanomat anknyter inledelsevis med en anknytning till "gränstvisten", som förenade leden i Sibbo. Ledarskribenten hävdar att "leden för försvaret av hemkommunen" inte längre håller samman och antyder att felet ligger i kommunens tvåspråkighet, som i Sibbo "sväljer enorma resurser".



KjJussi twittar. Den 27 januari 2011


Stadsdirektör Jussi Pajunen twittar sedan nyår. Helsingfors stad berättar idag på stadens webbplats att stadsdirektören på Twitter säger att Helsingfors inte godkänner förslaget att koncentrera Aalto-universitetet till Otnäs i Esbo. På eftermiddagen har Yle publicerat en nyhet med rubriken "Helsingin kaupunginjohtaja haluaa Aalto-yliopiston", där Pajunen talar om "kaupunkirakenteen eriytymisen suuret uhat, mitä tämä yhteen paikkaan keskittyminen tuottaa".

Naturligtvis motsätter sig Helsingfors att Aalto-universitetet koncentreras till Otnäs. Eftersom Aalto-universitetet tillsammans med Sibbobeslutet, Västmetron och finansieringen av Ringbanan är ett uttryck för "metropolpolitiken", var Aalto-univeritetet i första hand tänkt att ge Helsingfors möjlighet att återerövra Tekniska högskolan. (Se "Spelknapp. Den 26 april 2010".)



Pajunens Twitter-inlägg handlar till stor del om samhällstrukturen i Helsingforsregionen, inkorporeringen av Vanda och kommunreformen KSSR (Paras). I ett inlägg kritiserar Pajunen Matti Vanhanens vison av en decentraliserad Helsingforsregion modell "himmeli". (Se "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008".)



I ett inlägg inlägg från den 12 januari skriver Pajunen att "Vantaan ja Helsingin valtuustot tekevät historiallisen päätöksen 31.1." Hur kan han tro någonting sådant? Följande dag skriver Pajunen "Jos Vantaa ja Helsinki olisivat olleet yksi kunta, Kehä-rataa olisi jatkettu suoraan kohti tulevaa Itämetroa." Det var en intressant synpunkt.

Sitoutunut. Den 26 januari 2011

I mitt inlägg "Realistiskt? Den 24 januari 2011" skrev jag om riksdagen debatt om regeringens proposition med förslag till lag om Sibbo storskogs nationalpark vid plenum den 12 januari. Eftersom Rakel Hiltunen i egenskap av SDP:s representant i KSSR-strukturgruppen och stadsfullmäktigeordförande har en central roll i fallet Sibbo är det intressant att ta del av vad hon hade att säga vid debatten i riksdagen. Jag återger här största delen av hennes inlägg:


Arvoisa puhemies! Myös minä kiitän ministeri Lehtomäkeä siitä, että tämä lakiesitys tuotiin juuri nyt tänne. Tämän vuoden alussa on käynnistynyt Helsingin, Sipoon ja Vantaan yhteinen yleiskaavatyö, jolla tullaan nämä Östersundomin kaavoituksen linjaukset jo tämän vuoden aikana pääosin tekemään.

Tämän yleiskaavatyön ja koko kansallispuiston keskeinen tehtävä tulee olemaan etelärajauksen ja kansallispuiston suhde asumiseen, tulevan asumisen mahdollistamiseen. Se on suuri haaste. Helsingin kaupunki on sitoutunut omalta osaltaan tähän kansallispuistoon jo silloin, kun Sipoon liitoksista päätettiin, ja se on kaupungin strategioissa. Kun Vantaa, Sipoo ja Helsinki ratkovat tätä yleiskaavakäsitettä, niin uskon, että on sitten hyvä juuri samassa vaiheessa nostaa esiin tämän puiston eteläpuolen eheyttämiskysymykset ja toisaalta nämä laajentamismahdollisuudet ja mahdolliset maanvaihdot, jotka ovat nousseet täällä isoksi haasteeksi keskusteluissa, ja myös ministeri nosti ne esille. Helsingin kaupungilla on hyvää tahtoa, mutta yksi kova tavoite Helsingin kaupungilla kuitenkin on: mahdollistaa asuntorakentaminen tälle alueelle ja myös siten, että perusratkaisu liikenteessä on raideratkaisu, joka tietyllä tavalla rytmittää alueen käyttöä asumisen lisäämiseen.