Augusti. Den 1 augusti 2011

Juli är en månad då det normalt råder nyhetstorka. Under juli månad står åtminstone det kommunala beslutsfattandet i Finland stilla. (Stadsstyrelsemötena i Vanda inför Jukkal Peltomäkis tillträdande i tjänst den 1 augusti är extraordinära.) Nu när vi är inne i augusti kommer det så småningom igen att finnas föredragningslistor och protokoll att läsa. Speciellt intressant skall det bli att se hur kommunstyrelsen i Sibbo kommer att gå vidare i frågan om ersättning.

En annan intressant fråga som kommer upp redan i början av augusti är Helsingfors stads utlåtande över utkastet till landskapsplan. Den 11 augusti har så väl fastighetsnämnden som miljönämnden i Helsingfors sitt första möte efter sommaruppehållet. Båda nämnderna bordlade på respektive möte den 28 juni ärendet som gällde nämndens utlåtande om landskapsplanen. (Se "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Det intressanta är att förslagen till utlåtanden även berör Östersundomområdet, medan stadsplaneringsnämnden hävdat att staden inte ger något utlåtande för Östersundoms del. (Se "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011.)




När det gäller den gemensamma generalplanen för Östersundom torde "förslagsskedet" inledas under hösten. Det har dock under "beredningsskedet" lagts fram synpunkter och krav på att det bör ställas fram ett nytt utkast till gemensam generalplan innan ett generalplansförslag presenteras. Kritiken mot utkastet har från flera håll varit mycket hård.



Styrande roll. Den 31 juli 2011

http://kartta.uudenmaanliitto.fi/maakuntakaavat/index.html


Enligt vad som under senare tid hävdats måste den gemensamma generalplanen för Östersundom följa landskapsplanen. Eftersom miljöministeriet inte fasställde den senaste landskapsplanen för Östra Nyland för Nylands del gäller i inkorporeringsområdet med undantag av "Västerkullakilen" ännu landskapsplan för Östra Nyland 2000. Då området för den gemensamma generalplanen även innefattar delar av (nuvarande) Sibbo och Vanda berörs planeringen även av landskapsplanen för Östra Nyland och landskapsplanen för Nyland. Vilka landskapsplaner som gäller framgår ur en karta med rubriken "Sammanställning av landskapsplanerna för Nyland" på webbplatsen för Nylands förbund. Ett utdrag ur kartan och förklaringar ingår även i dokumentet "Gemensam generalplan för Östersundom - Program för deltagande och bedömning". Se nedan.


http://www.sipoo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2009_Keke/oST_OAS_Ruotsi_tarkistettu_2104.pdf


Det kan påpekas att man i det ovannämnda dokumentet säger att "Om en enstaka kommun börjar utarbeta en generalplan för sitt område är det landskapsplanen och inte den gemensamma generalplanen som har en styrande roll." ("Yksittäisen kunnan ryhtyessä laatimaan yleiskaavaa omalle alueelleen, ohjaava rooli on maakuntakaavalla, ei hteisellä yleiskaavalla.") Mellan raderna läser jag här att det samma inte nödvändigtvis gäller då flera kommuner börjar utarbeta en gemensam generalplan. Denna tolkning verkar dock Nylands förbund opponera sig mot. (Se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)

Det är uppenbart att utkastet till gemensam generalplan för Östersundom inte är förenligt med vare sig landksplanen för Nyland eller landskapsplanen för Östra Nyland 2000. Speciellt gäller det att i den nya landskapsplanen ta bort beteckningen "rekreationsområde" (mörkrönt) från Västersundom och beteckningarna "område för närrekreation" (VL) och "frilufts- och ströområde" (VR) från inkorporeringsområdet. Detta är just vad man har gjort i utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland, där de ovannämnda rekreationsområdena föreslås bli "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".


http://kartta.uudenmaanliitto.fi/2vmk_luonnos/index.html

I mitt inlägg "Redan avgjorda. Den 17 maj 2011" noterar jag att beteckningen "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik", som är markerat med brun rastering, används endast för Östersundom och Hista. Nästan hela området för den gemensamma generalplanen är markerat med denna beteckning. Av begränsningen för det rasterade området framgår tydligt att utkastet till landskapsplan är anpassat efter den gemensamma generalplanen. Där området för den gemensamma generalplanen slutar i öster slutar även rasteringen. Formellt är det tänkt att landskapsplanen skall ha en "styrande roll" även då det gäller Östersundom-området, men i praktiken verkar det vara den gemensamma generalplanen och den enskilda kommunen Helsingfors planer som styr landskapsplanen för Östersundoms del.



Familjerna flyr från Helsingfors. Den 30 juli 2011

Suomen Luonto 5/2011 s 10

I senaste nummer av Suomen Luonto ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi suojaan varjokaavalla" och underrubriken eller ingressen "Järjestöjen ja arkitehtien ehdotus vähentäisi häiriötä natura-alueella." Artikeln presenteras på tidningens webbplats på en egen sida med titeln eller rubriken "Tältä Itäsalmi voisi näyttää". (Notera att man valt namnet Itäsalmi istället för Östersundom.) Här finns även kartan med naturskyddsorganisationernas förslag eller skuggplan.


http://www.suomenluonto.fi/arkisto/5-11/taeltae-itasalmi-voisi-nayttaa


Rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder "Familjerna flyr från staden. Underryubriken lyder "Helsingfors kan inte konkurrera med kranskommunena om bostadspriserna". Rubriken på artikeln på sida 2 och 3 i tidningen lyder "30-åringarna gäckar ännu Helsingfors". I ingressen kan man här läsa att "Helsingfors fortsätter att förlora småbarnsfamiljer till kranskomunerna" och att "Staden har vertygen för att svänga trenden men ändå går det trögt".


Den oönskade utflyttningen från Helsingfors (norrut och västerut) var ett centralt argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Det hävdades rentav att utflyttningen berodde på att Helsingfors inte hade kunnat växa österut... (Se t.ex. "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Hbl:s exempelfamilj har flyttat till Kyrkslätt. I artikeln i Hbl säger Kyösti Oasmaa, som är byggnadschef på Helsingfors ekonomi- och planeringscentral, att staden har verktyg som behövs för att svänga trenden. Bl.a. nämner Oasmaa att staden "äger största delen av de markområden som ska planeras." Oasmaa ställer även förhoppningar till de nya bostadsområdena Fiskehamnen och Busholmen. Däremot nämns Östersundom överhuvudtaget inte i artikeln.



Östersundomin kirkonkylä. Den 29 juli 2011


Av beslutsförteckningen från Helsingfors kyrkliga samfäldighets gemensamma kyrkofullmäktiges möte den 9 juni framgår det att Helsingfors kyrkliga samfäldighet beslutit köpa den 4 250 m2 stora lägenheten Talludd RN:r 4:26 genast väster om Östersundom kyrka. I föredragningslistan kan man läsa att "Då de sydvästra delarna av Sibbo tvångsannekterades av Helsingfors övertog Helsingfors samfällighet träkyrkan jämte begravningsplats i Östersundom." Satsen är torde vara en (i boksav och ande) svensk översättning av motsvarande sats i den fisnkspråkiga föredragningslistan som lyder "Vuosien 2009 ja 2010 vaihteessa Sipoon lounaisosia Helsinkiin liitettäessä Helsingin seurakuntayhtymän omistukseen saatiin Itäsalmen kylässä sijaitseva vuonna 1754 rakennettu Östersundomin puukirkko ja sen ympärille rakentunut hautausmaa." Som motivering för köpet anges följande:

Genom detta förvärv kunde den kulturhistoriskt värdefulla kyrkofastigheten och begravningsplatsen bevaras utan tilläggsbyggnation. Eftersom man räknar med att invånarantalet i Östersundom stiger vore det med tanke på begravningskapaciteten önskvärt att begravningsplatsen kan utvidgas österut. Samtidigt kunde utbudet av gravplatser utvidgas med en urnlund och områden där aska kan strös ut.

I utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har det dess värre inte reserverats något utrymme för en utvidgninmg av gravgården österut.





Genast väster om fastigheten Tallud har studeranden vid Tekniska högskolan åren 2008 och 2009 som övningsarbete i anslutning till kursen "Kaupungissa maalla - maalla kaupungissa" planerat ett bostadsområde. Kartan nedan är ur pappret "Pientaloalue Östersundomin kirkonkylään".






Kartorna nedan är ur tre andra arbeten i anslutning till ovannämnda kurs.





‘Metsän reunalla’ asuinalue Sipooseen






Klappjakt på Peltomäki. Den 28 juli 2011

I mitt inlägg "Tähän palataan. Den 30 juni 2011" kommenterar jag uppståndelsen kring Vandas nya stadsdirektör Jukka Peltomäkis (sdp) kopplingar till advokatbyrån Forma-Futura och påpekar att Peltoniemi är ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Nu fortsätter drevet mot Peltomäki med ökad styrka. I senaste nummer av Vantaan Sanomat / Helsingin Uutiset sänker man sig till skvallerpressens nivå för att befläcka Peltomäkis rykte. Igår publicerade Yle en text med rubriken "Peltomäki: Tässä on ajojahdin makua". I texten kan man bl.a. läsa följande citat av Peltomäki:

- Minulle soitti yksi Suomen johtavia oikeusoppineita ja sanoi, että olet aika mestari jos Helsingin Sanomille pärjäät tässä kisassa, ja näin tässä nyt katsotaan, miten käy.

Det är inte bara de av den samlingspartistiska politikern Eero Lehti ägda tidningarna Vantaan Sanomat och Helsingin Uutiset som bedriver klappjakt på Peltomäki. Det var uttryckligen Helsingin Sanomat som satt igång drevet. Helsingin Sanomat brukar ställa upp för Helsingfors stad, men när det gäller planeringen av Mårtensdal och Käinby i Vanda har Sanoma Oyj även egna intressen att slå vakt om. (Se "Toimitilarakentamista Sanomalan alueelle, nro 171200", "Keimolanmäen asuntoalue, nro 220200" .) Har Peltomäki problematiska kopplingar, så har hans kritiker minsann det lika så.


Drevet mot Peltomäki förklaras knappast bara av att han inte stöder Helsingfors planer för Östersundom-området, men det kan vara en bidragande faktor. Åtminstone är Peltomäkis uttalanden om Östersundom och östmetron ett uttryck för hans (och majoriteten av Vandapolitikernas) självständiga linje gentemot Helsingfors.




Vantaan Sanomats artikel "Kaupunginjohtajan ystävätär tekee firmallaan huippuvoittoja" har på tidningens webbplats föranlett en livlig diskussion. Jag citerar här ur ett av diskussionsinläggen:

Kuulostaa ihan helsinkiläisen kokoomuslaisen kirjoittamalta ja hieman ollaan mietittykin, että sinnekö jäljet johtaa? Itä-metron jatkaminen ei vantaalaisten kannalta ole nyt ihan päällimmäisenä pinossa. Täällä omalla rahoituksella perusparannetaan valtakunnallisesti tärkeää Kehä III:sta ja Marjaratakin uusine asuinalueineen pitäisi saada aikaiseksi. Siinä joku Östersundom on aika mitätön juttu ja vantaalaisesta vinkkelistä joutaa odottamaan. Hieman myös ihmettelen, ajavatko östersundomilaiset oikeasti metrolla, vai pitääkö sitäkin älyttömästi tukea sitten samaan aikaan kun pientaloasukkaat ajelevat henkilöautoillaan ristiin rastiin. Ei paha, ajan itsekin, vaan enpä vaadi kotiini metroa. ...

Onko koko ajojahdin takana saada Vantaalle kokoomuslainen kaupunginjohtaja, joka suhtautuisi myönteisesti Helsingin ja Vantaan yhdistämiseen, jonka jälkeen Vantaan kehittämisen painopiste saneltaisiin Helsingistä?


Även till Vantaan Sanomats artikel "Peltomäeltä pyydetään selvitys Forma-Futura -kytköksistä" finns det läsarkommentarer där man lyfter fram sambandet med planerna för Östersundom. Här ett par urklipp:


Tänä aamuna telkun Jälkiviisaitten Kalle Isokallio sanoi, että voi miettiä, miksi Helsingin Sanomat aloitti vihjailevan ja tosiasioista vaikenevan uutisoinnin Peltomäkeä vastaan. Isokallio sanoi, ettei ole näyttöjä siitä, että Vantaan kaupungilla ja Formalla olisi keskenään mitään liikesuhteita. Itse olen sitä mieltä, että Peltomäki astui pahasti Helsingin Sanomien varpaille, kun asettui vastustamaan Östersundomin metron kulujen jakamaista Vantaan niskoille.


Vallankaappauksen taustalta löytyy kokoomuksen katkeruus toukokuussa hävityn kaupunginjohtajanvaalin sekä tammikuussa hävityn Helsinki-Vantaan kuntaliitos äänestyksen tuloksiin. Pääkaupungin puolella aamukahvi läikkyi ylitse, kun Peltomäki otti kielteistä kantaa Östersundomin pikaiseen rakentamiseen.



Nationalparkerna i metropolområdet. Den 27 juli 2011

Yle publicerade igår en nyhetstext med rubriken "Kansallispuistojen suosio kasvaa rajusti pääkaupunkiseudulla". Här kan man bl.a. läsa att "Sipoonkorven ja Nuuksion alueen kävijämäärien arvioidaan lähivuosien aikana nousevan jopa sadoilla tuhansilla." Vidare skriver Yle följande:

Metropolialueen kansallipuistojen kävijämäärien kasvua vauhdittaa merkittävästi Sipoonkorven avaaminen ulkokoilijoiden käyttöön. Sipoonkorvessa kävijämäärät ovat jo lähes kaksinkertaistuneet kahdessa vuodessa, sen jälkeen kun kansallispuiston perustamisesta alueelle alettiin puhua.

En nationalpark var inte det bästa tänkbara skyddet för Sibbo storskog, eftersom en nationalpark medför ökat slitage. Nationalparker är till skillnad från naturskyddsområden uttryckligen till för rekreation. Å andra sidan behövdes en nationalpark till i "metropolområdet" för att avlasta Noux. Efter inkorporeringen och sammanslagningarna av landskapsförbunden var en nationalpark ändå det bästa realistiska skyddet. Tyvärr omfattar nationalparken inte de delar av Sibbo storskog som ligger innanför inkorporeringsområdet.


På forststyrelsens webbplats utinaturen.fi finns nu (även på svenska) en si´da och en text med rubriken "Vilken symbol skulle vara bäst för Sibbo storskogs nationalpark?"


Små sjöar, tjärnar och dammar. Den 26 juli 2011



I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Itä on täynnä haurasta vettä". Med "Itä" syftas uttryckligen på inkorporeringsområdet. Artikeln är bl.a. illustrerad med kartan ovan med de värdefullaste vattensamlingarna i Östersundom. (Här saknas av någon anledning Stora dammen.) Av artikeln framgår att en handledare här "ei uskoisi olevansa Helsingissä". I artikeln kan man vidare läsa bl.a. följande:

Tulevaisuudessa nämä saniaiset taipuvat asfalttikoneiden alle, kun Helsinki laajenee itään päin entisille Sipoon maille. Umpimetsässä liruvan puron yli kaavaillaan rakennettavaksi siltaa.
"Luonnon kannalta olisi parasta, ettei täällä tehtäisi mitään, mutta se ei ole realismia", [Maria] Kujala myöntää.
Paikalle nousee asuntoja kymmenille tuhansille. Kujalalla onkin viesti päättäjille.
"Älkää tuhotko pienvesiä. Helsingissä ei ole paljoakaan lampia, joten tämän alueen viisi lampea on syytä säilyttää. Ja jos purot putkitetaan, ne eivät ole puroja."


Yle publicerade igår en text med rubriken "Hevoskyliä tulossa useisiin kuntiin". Här kan man läsa att "Helsingin omistamalla Östersundomin alueella asiaa on selvitetty, mutta hankkeet on toistaiseksi haudattu." Enligt Helsingfors stadsplaneringskontor planerar man att göra Husö till en stadsdel som speciellt karakteriseras av hästverksamhet.