Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011

I går var det sista dagen för kommunerna att ge utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland, vilket även synts i nyhetsrubrikerna. Liksom jag noterat i mitt inlägg "Inget utlåtande i tid. Den 30 augusti 2011" har Helsingfors inte gett något utlåtande inom utsatt tid. Däremot gav Östersundomkommittén redan den 17 juni ett utlåtande. I utlåtandet säger man bl.a. följande:

Östersundomissa pääosa rakentamisalueista on maakuntakaavaluonnoksessa esitetty pisterasterikuviona eli "raideliikenteeseen tukeutuva taajamatoimintojen alue".

Rasteroitua aluetta koskee mm. määräys "yksityiskohtaisemmassa suunnittelussa alueen toteuttaminen tulee kytkeä uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan päätökseen". Kaikilla kolmella kunnalla (Helsinki, Sipoo, Vantaa) on halu ja tahto toimia näin, mutta niitä ei voi näin tiukasti kytkeä yhteen kaavamääräyksellä. Kunnilla on joka tapauksessa omat asuntotuotantovelvoitteensa, oli raiteisiin taloudellista mahdollisuutta tai ei.

Ställningstagandet är intressant, med tanke på motiveringarna till inkorporeringen samt med tanke på att man i utkastet till landskapsplan inte ens uttryckligen talar om metroförbindelse. Tar man bort spårvägsförbindelsen till Östersundom finns det absolut inte några trovärdiga motivringar kvar till vare sig inkorporeringen eller "utvidgningen av samhällstrukturen".

De gröna i Nyland är här av helt annan åsikt än Östersundomkommitten. Igår publicerade De gröna i Nyland ett pressmeddelande med rubriken "Maakuntakaava noudattaa kestävän kehityksen periaatteita", där man säger att "Vihreät pitävät erittäin tervetulleena Huhmarin, Histan ja Östersundomin alueiden uutta karttamerkintää, 'raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen alueet', sekä linjausta asuinalueiden ja asemien rakentamisen kytkemisestä ajallisesti toisiinsa."

I sitt pressmeddelande säger De gröna i Nyland vidare att "Yhteydet rannikon ja viherkehän keskeisten metsien ja muiden luonnontilaisten alueiden (Sipoonkorpi, Petikko, Nuuksio, Meiko, Porkkalanniemi) välillä on turvattava riittävin viheraluemerkinnöin."

Sipoonkorven-Östersundomin alue. Den 31 augusti 2011

Bbl 30.8.2011 s 4

I gårdafens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Folkfest i Sibbo Storskog". I artikeln citeras ur det miljöminister Ville Niinistö tal vid folkfesten eller invigningen av Sibbos storskogs nationalpark. Här talar Niinistö om "Sibbo storskog och Östersundomområdet" som en helhet som inte får splittras. Se ovan.

I måndagens nummer av Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Metropolivyöhykkeen kansallispuisto koostuu monista erillisistä palstoista". I ingressen kan man läsa att "Kolmen kunnan yleiskaavalla ratkaistaan, jatkuukoo pirstaloistuminen". I artikeln citeras Ville Niinistö, som om den gemensamma generalplanen säger att "Siinä ratkaistaan paitsi Östersundomin herkkien merenrantaalueiden Natura 200-kohteiden kohtalo rakennettaaksi kaavailun alueenpuristuksissa että Sipoonkorven luonnon ja kulttuuriperinnön kokonaisuuden laajuus, eheys sekä yhteydet ulkopuolisiin luonnon aluisiin." Därtill säger Niinistö säger vidare att trafiklösningarna måste göras så att de inte utgör ekologiska hinder mellan Sibbo storskog och Natura 2000-områdena vid havsstranden.

Rubriken på paradsidan av tidningen lyder "Sipoonkorven kansallispuistossa avajaispäivänä jopa 1 200 kävijää". Texten har även publicerats på tidningens webbplats.

Uusimaa 29.8 2011 s 3

Här kan man bl.a. läsa följande citat av Niinistö:

Toivon, että tämä kannustaa ja velvoittaa meitä kaikkia tekemään yhteistyötä sen eteen, että Sipoonkorven-Östersundomin aluetta ei pirstottaisi nykyisestä. Sen sijaan sitä tulisi yhteistyöllä vaalia eheänä kulttuuri- ja luonnonperinnön helmenä, jossa on tilaa niin tiivistyvän metropolivyöhykkeen kaupunkilaisten virkistäytymiselle kuin myös niille maaseudun ihmisille, jotka ovat tarpeen arvokkaan kulttuurimaiseman elävänä pidossa,

Talet 1 200 torde vara i underkant. Helsingin uutiset publicerade på måndagen en nyhet med rubriken "Noin 1500 retkeilijää kävi Sipookorvessa".

Månne man bland besökarna räknade med mig? Jag gjorde på lördagen en 50 km lång cykeltur kors och tvärs genom Sibbo storskog (se Sports Tracker), fast det enda officiella programmet jag deltog i var en kopp kaffe i Bisaträsk stuga. Bilden nedan tog jag på gränsen mellan Vanda och Sibbo.

Inget utlåtande i tid. Den 30 augusti 2011

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår överraskande att bordlägga utlåtandet om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. Beslutet var överraskande såtillvida att att man i föredragningslistan kan läsa att "Uudenmaan liitto on pyytänyt lausuntoa uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta (maakuntakaavan uudistaminen) 31.8.2011 mennessä ja ilmoittanut, että määräaikaan ei ole saatavissa pidennystä." Att Ville Ylikahri föreslog att det aktuella ärendet bordläggs är väl ett tecken på att De gröna var helt missnöjda med förslaget till utlåtande. Det räckte inte med att man reserverade möjlighet att komplettera utlåtandet senare.


Den strama tidtabellen var en ursäkt för att basera förslaget till Helsingfors utlåtande "huvudsakligen" på stadsplaneringsnämndens utlåtande och negligera alla andra utlåtanden. (Se "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011".) Om nu Helsingfors tänker förutsätta att Nylands förbund beaktar stadens utlåtande, fastän landskapsförbundet tydligen redan meddelat att man inte beviljar tilläggstid, så kan väl stadsstyrelsen inte negligera miljöskyddsnämndens utlåtande bara för att man som en följd av tekniska problem missat det av Helsingfors förvaltningscentral givna deadline.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2011/Halke_2011-08-29_Khs_29_El/94CBAC01-BDF3-4328-9994-5FDE78600961/Lausunto_Uudenmaan_liitolle_Uudenmaan_2_vaihemaaku.pdf

Kompletterande utlåtanden. Den 29 augusti 2011

I gårdagens inlägg "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011" noterade jag att förslaget till Helsingfors utlåtande över utkastet till landskapsplan inte bara "huvudsakligen bygger på", utan i själva verket är identiskt med stadsplaneringsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen. Att stadsplaneringsnämnden får ge förslag till stadens utlåtande till landskapsförbundet är inte så anmärkningsvärt i sig. Det anmärkningsvärda är att man begärt utlåtanden av flera olika instanser utan att man har haft för avsikt att ta dem i beaktande. Då flera instanser dessutom i sina utlåtanden tagit ställning till utkastet till landskapsplan för de delar som ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundomområdet, är det uppenbart att man inte spelat med öppna kort. Vem och när har beslutet tagits att Helsingfors, liksom Vanda och Sibbo, i sitt utlåtande om etapplandskapsplanen inte tar ställning för Östersundomområdets del? Med tanke på att nämnderna har representanter från stadsstyrelsen förefaller det som om inte ens styrelsemedlemmarna informerats om en dylik överenskommelse.


Att beslutsfattandet över den gemensamma generalplanen delegerats till Östersundomkommittén, där Helsingfors representeras av direktören för Helsingfors stadsplaneringskontor Tuomas Rajajärvi, är kontroversiellt nog. Nu har i det tysta även rätten att uttala sig över utkastet till etapplandskapsplan delegerats till samma instans. Genom att godkänna förslaget till utlåtande över landskapsplanen godkänner Helsingfors indirekt även  Östersundomkommitténs utlåtande över utkastet till landskapsplan.

Medan stadsplaneringsnämnden i Helsingfors antog sitt utlåtande den 16 juni gav Östersundomkommittén sitt utlåtande den 17 juni. Tydligen har Rajajärvi här i någon mån tvingats kompromissa med sina kolleger från Vanda och Sibbo. I det stora hela kompletterar de två utlåtandena varandra, eftersom områdena för utlåtandena utgör varandras komplement. Helt har man ändå inte lyckats undvika motstridigheter. I Östersundomkommitténs utlåtande framhåller man visserligen att "Östersundomin liikenteen perusratkaisua ei voida perustaa lähijunaliikenteeseen, koska rataa ei olla lähivuosikymmeninä rakentamassa", men sedan gör man ändå konklusionen att "Östersundomin yleiskaavan kannalta Heli-ratavaraus taajamajunana voi olla maakuntakaavassa edelleen." I Helsingfors stadsplaneringsnämnds utlåtande och förslaget till Helsingfors utlåtande säger man däremot direkt att "Vuosikymmeniä sitten suunniteltu Tapanilan kautta kulkeva ja luonnoksessa esitetty Heli-rata tulee poistaa maakuntakaavasta." Summan av de två utlåtandena blir här kanske ändå att Heli-banan visserligen inte stör planeringen av Östersundom, men att reserveringen av Heli-banan bör tas bort för att den stör planeringen av andra delar av Helsingfors.

Om Östersundomkommitténs utlåtande i det stora hela stämmer överens med stadsplaneringsnämndens utlåtande, så finns det här tydliga konflikter med de utlåtanden som getts av andra nämnder. Men dessa har man inte beaktat i förslaget till Helsingfors utlåtande, som stadsstyrelsen skall ta ställning till idag.

Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2011/Halke_2011-08-29_Khs_29_El/21BFF28C-CBE1-4F4F-8BEE-0BBF67B5853D/Lausunto_Uudenmaan_liitolle_Uudenmaan_2_vaihemaaku.pdf

I gårdagens inlägg "Beslutshistoria. Den 27 augusti 2011" skrev jag om Helsingfors fastighetsnämnds utlåtande till stadsstyrelsen om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. Mitt intresse för utlåtande berodde på att förslaget till fastighetsnämndens utlåtande även innehöll synpunkter på området för den gemensamma generalplanen för Östersundom, fastän man tydligen kommit överens om att Helsingfors, Vanda och Sibbo i respektive utlåtande till landskapsförbundet inte tar ställning till utkastet för Östersundom-områdets del. (Se "Förslaget oförändrat. Den 7 augusti 2011", "Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011".) Även i förslaget till Helsingfors miljönämnds utlåtande över utkastet till landskapsplan berör man området för den gemensamma generalplanen. Tydligen hade man inte informerat om den kontroversiella överenskommelsen att delegera ställningstagandet till Östersundomkommittén. Jag trodde redan att miljönämnden överhuvudtaget inte skulle ge något utlåtande, men det visade sig att nämnden på sitt möte den 23 antog ett utlåtande som inkluderade ställningstagandena för Östersundoms del. (Se "Utlåtande trots allt. Den 24 augusti 2011".)

I föredragslistan för stadsstyrelsens möte i måndag ingår ett flertal utlåtanden till stadsstyrelsen, men miljönämndens utlåtande finns inte med. Inte heller fastighetsnämndens utlåtande finns med i förteckningen i föredragningslistan men den finns men en länk med rubriken "Päätöshistoria" till utlåtandet finns på stadens webbplats.

http://www.hel.fi/hki/helsinki/fi/P__t_ksenteko+ja+hallinto/P__t_ksenteko/Kaupunginhallitus/P__t_sasiakirjat/Asiakirja?ls=11&doc=Halke_2011-08-29_Khs_29_El

I föredragningslistan finns även en förklaring till varför man inte tagit miljönämndens utlåtande i beaktande:

Eri syistä johtuneiden viivästysten vuoksi vain osa lausunnoista on lopullisessa muodossaan saatu määräaikaan mennessä. Esitys perustuu niin ollen pääasiassa kaupunkisuunnittelulautakunnan 16.6.2011 antamaan lausuntoon.

Ur förteckningen över bilagor till föredragningslistan framgår att även Helsingfors Energis och nämnden för allmänna arbetens utlåtande har gett efter det av förvaltningscentralen givna deadline, den 11 augusti, men de finns alltså lika väl med som bilagor. Med finns även Vartiosaari-seuras utlåtande, som anlände till stadens registratur den 12 augusti. Ekonomi- och planeringscentralens utlåtande saknar datering, men pdf-dokumentet är skapat den 22 augusti. Däremot saknas förutom miljönämndens utlåtande stadsmuseets utlåtande från den 23 augusti.

De formella förseningarna har alltså gett föredragande en ursäkt att lägga fram ett förslag till utlåtande som "i huvudsak bygger på" stadsplaneringsnämndens utlåtande. I själva verket är förslaget till Helsingfors utlåtande till Nylands förbund identiskt med stadsplaneringsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen.

Även utlåtandet från nämnden för allmänna arbeten innehåller en hel del synpunkter som gäller Östersundom. Bl.a. kan man här läsa följande:

Kaupunkien tiivistyessä on turvattava jatkuvat ja riittävät viheralueet, jotka ovat myös ekologisesti tärkeitä. Erityisesti uusilla suunnitteilla olevilla alueilla, kuten Östersundom, tulisi korostaa seudullisia viheryhteyksiä kattavan ja risteävän viheralueverkoston aikaan saamiseksi.

Beslutshistoria. Den 27 augusti 2011

Sipoonkorven kansallispuisto - Sibbo storskogs nationalpark

Idag firas Sibbo nationalparks nationalpark med olika program. (Se "Sibbo storskog i sikte. Den 22 augusti 2011".) Dagen och nationalparken till ära har man vid Knutersvägen ett par hundra meter norr om Helsingforsgränsen rests ett nytt trafikmärke. Bilden ovan tog jag med min mobil under en cykeltur igår.


Jag har väntat på att protokollet från Helsingfors fastighetsnämnds möte den 9 augusti skulle publiceras, för att jag velat veta vilka ändringar man gjorde på utlåtandet över utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. I förslaget till fastighetsnämndens utlåtande ingick ett par stycken om inkorporeringsområdet, fastän man kommit överens om att Helsingfors inte uttalar sig om utkastet till de delar det specifikt berör området för den gemensamma generalplanen för Östersundom. (Se "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Igår publicerades protokollet äntligen på Internet, men före det hann fastighetsnämndens utlåtande publiceras som en bilaga till föredragningslistan för stadsstyrelsens möte på måndag. Som bilaga till föredragningslistan har utlåtandet publicerats under rubriken "päätöshistoria", fastän det aktuella dokumentet endast innehåller fastighetsnämndens beslut och utlåtande och fastän namnet på filen är "Lausunto_Uudenmaan_liitolle_Uudenmaan_2_vaihemaaku".

Ur "beslutshistorien" liksom ur protokollet från fastighetsnämndens möte framgår det att fastighetsnämnden beslöt att ur förslaget till utlåtande lämna bort de två stycken som specifikt berör området för den gemensamma generalplanen. Att just dessa stycken lämnades bort kan lika väl vara en tillfällighet. Det var centerpartisten Sole Molander som föreslog att de aktuella styckena lämnas bort. Det är troligt att hon gjorde det för att hon uppriktigt ogillade innehållet i styckena. Det första av de två styckena lämnades bort efter att rösterna fallit jämt och ordförandes röst avgjordt medan det andra stycket lämnades bort efter omröstning med rösterna 6 mot 2. Jag återger här de två stycken som lämnades bort ur förslaget till fastighetsnämndens utlåtande:

Paikalliset (pienehköt) viher- ja suojelualuemerkinnät, jotka jo suunnittelumääräysten mukaisestikin sisältyvät taajamatoimintojen alueisiin on turhina poistettava. Helsingissä tämä tarkoittaa taajamatoimintojen alueen ulottamista kaikille keskustan/kantakaupungin ulkopuolisille maa-alueille, seudullisesti tärkeitä suuria yhtenäisiä viheralueita lukuun ottamatta. Muun muassa Vartiosaari on siksi merkittävänä potentiaalisena täydennysrakentamisalueena syytä merkitä taajamatoimintojen alueeksi. Tarkasteltavassa luonnoksessahan alue on unohtunut valkoiseksi, eli määrittelemättömäksi alueeksi. Samoin Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueen eteläpuoliset, Naturan ulkopuoliset alueet on potentiaalisesti erittäin merkittävänä työpaikka-alueena ja raideliikenteen solmukohtana/vaihtoasemana merkittävä taajama-alueeksi.

Rajaukseltaan hyvinkin epämääräisen viheryhteystarpeen suunnittelumääräys on osittain ristiriidassa yhdyskuntarakenteen tiivistämis- ja eheyttämistarpeen kanssa. Mikäli olemassa olevat virkistykseen varatut tai siihen soveltuvat rakentamattomat alueet viheryhteystarpeen alueella pääsääntöisesti on pyrittävä osoittamaan virkistyskäyttöön, yhdyskuntarakenteen eheyttäminen ja tiivistäminen käy monella Helsingin alueella kyllä erittäin vaikeaksi. Östersundomin alueen viheryhteystarvemerkintöjen runsaus ja tiheys vaikuttaa maakuntakaavan tarkkuustasolla ylimitoitetulta. Alueen viher- ja virkistysyhteyksiä määritellään kuitenkin tarkemmin vireillä olevassa kuntien yhteisessä yleiskaavoituksessa. Yleiskaavan luonnoksessa on sinänsä esitetty maakuntakaavaa enemmän viher- ja virkistysreittejä alueelle.

Sist och slutligen har det ingen större betydelse vad fastighetsnämnden säger eller inte säger i sitt utlåtande. Förvaltningscentralen hade bett om utlåtanden från flera olika instanser, men av någon anledning bygger föreslaget till Helsingfors utlåtande över utkastet till landskapsplan huvudsakligen på stadsplaneringsnämndens utlåtande.

Yhteystarve mantereelle. Den 26 augusti 2011

Föredragningslistan för Simmo kommunstyrelses nästa möte finns nu på kommunens webbplats. I föredragningslistan ingår ärendet "Sipoon kunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta / Sibbo kommuns utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland". Föga överraskande föreslås kommunstyrelsen godkänna planläggningssektionens utlåtande eller förslag till utlåtande. Liksom Helsingfors stadsstyrelse behandlar kommunstyrelsen kommunens utlåtande om etapplandskapsplanen vid sista möjliga möte med tanke på att Nylands förbund begärt utlåtandet före den 31 augusti. Man kan fråga sig om avsikten är att omöjliggöra ett bordläggande för förhandlingar eller vidare beredning.

Som jag nämnt i inlägget "Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011" tar planläggningssektionens utlåtande inte ställning till utkastet till landskapsplan till de delar som utkastet berör området för den gemensamma generalplanen. Om kommunstyrelsen i Sibbo godkänner planläggningssektionens förslag godkänner kommunstyrelsen samtidigt indirekt  Östersundomkommitténs utlåtande. Det kan vara skäl att ta en titt på detta utlåtande, som finns som bilaga till föredragningslistan för kommunstyrelsens möte. I Östersundomkommitténs utlåtande uttalar man sig även om områden som efter inkorporeringen fortfarande hör till Sibbo. Här kan man bl.a. läsa följande:

Granö on viher- ja virkistysalueena Östersundomin kannalta merkittävä. Granöön on tarkoitus luoda aktiivisen merellisen virkistyksen keskus venesatamineen, telakoineen, uimarantoineen, siirtolapuutarhoineen jne. Siksi sen yhteystarpeet mantereelle ovat myös maakuntakaavan tasoinen kysymys.

Granöön merkintöihin on syytä lisätä yhteystarve mantereelle samalla tavalla kuin esimerkiksi Helsingin kantakaupungista  Kruunuvuoreen. On pidettävä, tarvittaessa määräyksin, myös huolta siitä, että maakuntakaavassa esitetty virkistysalue saarella voidaan tulkita aktiivisena toimintaalueena venesatamineen ja muine virkistystoimintoineen.

"Behovet av förbindelse", motsvarar knappast Sibbos åsikt i frågan. I sig tror jag inte att man i Helsingfors är så intresserad av att utveckla Granö till ett "aktivt" rekreationsområde, men Granö kan på pappret behövas som ett nytt rekreationsområde för att man skall kunna omvandla det existerande rekreationsområdet i Husö till bostadsområde. Bilden nedan visar markeringen av behovet av förbindelse mellan stamstaden och Kronbergsstranden.