Nordsjö och Natura 2000-området. Den 9 november 2011

Helsingfors miljönämnd antog på sitt möte igår ett utlåtande över utvecklingsprogrammet för Helsingfors energi. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Vuosaaren monipolttoainevoimalaitos ja läheinen Natura-alue

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65§:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

Vuosaaren satamahankkeen arvioitiin jo yksinään aiheuttavan Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueella niiden luontoarvojen heikentymistä, joiden johdosta alue on liitetty suojelualueiden verkostoon. Östersundomin yhteisen yleiskaavan mahdollisista vaikutuksista Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus totesi kaavan valmisteluaineistosta 9.6.2011 antamassaan kannanotossa seuraavaa: ”Yleiskaavaluonnoksen maankäyttöratkaisuissa tehokas ja laajamittainen rakentaminen on tuotu eri suunnista Natura-alueiden välittömään läheisyyteen. Tämän vuoksi voidaan jo ilman luonnonsuojelulain 65§:n mukaista arviointiakin suoraan tehdä johtopäätös, että se esitetty kaavaratkaisu heikentäisi merkittävästi ainakin niitä luonnonarvoja, joiden perusteella Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet on nimetty Natura 2000 –verkostoon.”

Mikäli Natura-arvioinnissa todetaan merkittävää luonnonarvojen heikentymistä, ei viranomainen saa myöntää lupaa tai hyväksyä tai vahvistaa suunnitelmaa ilman valtioneuvoston poikkeuslupaa. Poikkeusluvan edellytyksinä on, että hanke tai suunnitelma on toteutettava erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottavasta syystä eikä muita vaihtoehtoja ole.

Valtioneuvoston poikkeusluvasta seuraa heikentämistä korvaavien toimien suunnittelu, osoittaminen ja toteuttaminen. Kompensaatiosuunnitelma on lähetettävä EU-komissiolle hyväksyttäväksi. Kompensaatiotoimet on aloitettava ennen hankkeen toteuttamista. Suomessa ei toistaiseksi ole yhtään esimerkkiä valtioneuvoston poikkeusluvasta eikä kompensaatiosta. Ruotsissa Botniabanan-hankkeen kompensaation valmistelu kesti viisi vuotta.

Utlåtandet är indirekt även ett utlåtande över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

 Kuntalehti publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Hallitus ja Kuntaliitto saivat sapiskaa".

Tidningen Läniväylä publicerade igår på Internet en kolumn med rubriken "Suuruudenhullu kuntaremontti".

Designfågeltorn. Den 8 november 2011

Kymmenen uuttiset 7.11 2011

Senast i gårdagens blogginlägg "Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011" skrev jag om hur kommunförbundet - "stadsförbundet" - beskylls för att inte driva sina medlemskommuners intresse. I gårdagens sändning av MTV3:s Kymmenen uuttiset ingick ett inslag om hur motstånfdare till regeringens kommunreform igår samlades i Sysmä. Speciellt noterades det att kritiken även riktades mot kommunförbundet. I sändningen hävdar Mika Järvinen, som är kommunstyrelseordförande i Sysmä, att kommunförbundet bedrivit kartövningar redan före riksdagsvalet och välkomnat kommunreformen. Det nämndes även att man diskuterade möjligheten att skriva ut sig ur kommunförbundet.

Även Yle uppmärksammade igår mötet i Sysmä i en nyhetstext med rubriken "Sysmässä puuhattiin kuntakapinaa".


Osmo Soininvaara publicerade i söndags ett blogginlägg med rubriken "Peltomäen savustus".

Helsingin uutise publicerade igår en notis med rubriken "Östersundomiin nousee 100 000 euron design-lintutorni". Det är Helsingfors stadsplaneringskontor som planerar fågeltornet som ett projekt i anslutning till Worl Design Capital 2012. Jag har inte hittat fågeltornet i programmet, som publicerades igår.

Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011

Yle publicerade igår en längre artikel med rubriken "Suurten kaupunkien naapurissa muhii kuntaremontin este". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Arvostelua on tullut myös kermankuorinnasta, koska kehyskuntiin muuttaa kaupungeista varakkaita veronmaksajia, jotka käyttävät kuitenkin kaupunkien palveluja." Det här är en synpunkt som borde ha lagts fram i samband med "Sibbofrågan" för några år sedan. Helsingfors var i verkligheten knappast alls intresserad av att Sibbo själv byggde ut sydvästra Sibbo. Sibbo nämns inte i brödtexten, men i bildtexten kan man läsa att "Helsingin naapurissa sijaitsevan Sipoon kunnanjohtaja sanoi pelkäävänsä, että kaikki naapurikuntaliitokset heikentäisivät kuntalaisten palvelutasoa." Bilden torde visa skyltarna vid Sibbos nya gräns vid Nya Borgåvägen, men den övre skylten togs ner efter årskiftet då de nyländska landskapsförbunden slogs samman.

Yle publicerade igår även en annan text med rubriken "Omat haukkuvat kuntaremonttia ajavaa kokoomusta". Dessutom publicerade Yle en lista, "Mieluisimmat kuntaliitokset" över 146 kommuners eller kommundirektörers svar på frågan "Jos kuntia on pakko liittää yhteen, minkä kuntien kanssa mieluiten tekisitte kuntaliitoksen?"

TV-uutiset 6.11.2011

Av svaren framgår att frågeställningen ogillats i många kommuner. Den populäraste kommunen för en sammanslagning är Grankulla, som bl.a. Tohmajärvi och Reisjärvi uppgett att de helst går samman med. Bland förslagen hittar man även svenska Övertorneå och Kostamus i Karelska republiken. Resultaten från enkäten presenterades även i Yles finska TV-nyheter. Helsingfors svar på den ovannämnda frågan lyder Esbo Vanda, Grankulla. Helsingfors nämner inte Sibbo, men Kervo skulle helst gå samman med Tusby och Sibbo (men inte med Träskända). Esbo, Vanda och Grankulla har inte svarat på enkäten. Det har inte heller Borgå gjort. Sibbos svar lyder "Pelkään pahoin, että kaikki naapurikuntaliitokset heikentäisivät kuntalaisten palvelutasoa ja/tai vaarantaisivat eritoten ruotsinkielisten kuntalaisten aseman." I själva verket torde svenskans ställning vara ett av de starkaste argumenten för Sibbo att förbli självständigt.

Yle publicerade redan den 28 oktober en nyhet med rubriken "Kuntakapinoitsijat järjestäytyvät Kuntaliittoa vastaan". I nyhetstexten kan man läsa följande:

Mika Järvinen myöntää, että tekeillä on myös toimia Kuntaliittoa vastaan.

- Kuntaliitossa käydessä tulee sellainen olo kuin olisi kaupunkiliiton kokouksessa. Kuntaliitto ei toimi jäsentensä edun mukaisesti ja jotain pitää tehdä, sanoo Järvinen.

-Tarkoitus on laittaa Kuntaliitto nyt ruotuun näillä toimilla.

Myös jäsenmaksua voidaan jäähdyttää ja ehkä erotakin Kuntaliitosta, väläyttää Järvinen.

Kapinaliike on kehottanut kuntia muun muassa peruuttamaan Kuntalehden tilauksia.

Maaseudun tulevaisuus publicerade igår en nyhet med rubriken "Kapinakunnat pohtivat painostuskeinoja". Jag citerar:

Pienet kunnat ovat pitkin syksyä äimistelleet tapaa, jolla kuntauudistus on heille esitelty. Kunnanjohtajat kokevat, että heidät on syrjäytetty uudistuksen valmistelussa.

Kunnissa ollaan tuohtuneita myös siksi, että Kuntaliiton katsotaan ajavan liikaa isojen kaupunkien asioita.

”Selkeästi on tullut esiin, että Kuntaliitto ei valvo kaikkien kuntien etua, vaan on oman hallituksensa päätöksellä vahvan peruskunnan takana”, Järvinen sanoo.

Painostuskeinona on väläytetty jäsenmaksujen jäädyttämistä ja jopa Kuntaliitosta eroamista.

Juvan kunnanjohtaja Heikki Laukkanen pitää täysin mahdollisena, että kunnat päättävät ryhtyä yhteisiin painostuskeinoihin Kuntaliittoa vastaan.

”Jos me emme ole tyytyväisiä edunvalvontajärjestöön, onko järkevää sitä rahoittaa. Kuntaliiton pitäisi pystyä toimimaan niin, että me voimme luottaa siihen”, Laukkanen vaatii.

På denna blogg har jag i ett flertal inlägg redogjort för hur kommunförbundet bakom kulisserna på flera olika sätt verkade för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Sibbo borde ha varit den första kommunen att skriva ut sig ur kommunförbundet, men i Sibbo har man knapast insett kommunförbundets roll i inkorporeringen.

Muoti-ilmiö. Den 6 november 2011

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 3

Diskussionen om den nya kommunreformen och dess följder fortsätter i senaste nummer av Sipoon Sanomat. Bl.a. finns här en artikel med rubriken "'Ei muuta vaihtoehtoa kuin itsenäinen Sipoo'" och underrubriken "Kunnanjohtaja pelkää, että kuntaliitos näivettää Nikkilän".I sig är fenomenet inte unikt för Sibbo. Kommunreformen och kommunsammanslagningar diskuteras livligt i många kommuner. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo och förslagen att spjälka upp kommunen gör ändå situationen speciell i Sibbo.

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 2

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en kolumn av Kaj Lindqvist (sfp) med rubriken "Sipoo on vahva peruskunta". (Lindqvist är förutom kommunstyrelsemedlem utbildningschef på kommunförbundet.)

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 2

I mitt inlägg "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011" noterar jag Christel Liljeströms (sfp) svar i Sipoon Sanomat 27.10 2011 på Monika Hämäläinens (ysi) insändare i Sipoon Sanomat den 20 november. I senaste nummer av tidningen har Hämäläinen i sin tur svarat på Liljeströms insändare.

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 2

I samma tidning har även Clara Lindqvist (ysi) svarat på Liljeströms svar.

http://www.mirule.org/video/478/pm/353

Den aktuella diskussionen fördes även på kommunfullmäktigemötet den 3 oktober, om än formellt i form av frågor till kommundirektören. Mellan raderna var åtminstone en del av "frågorna" kritik mot Liljeströms utspel i medierna om en alternativ spjälkning av Sibbo. Diskussionen kan man ta del av på en video på webbplatsen mirule.

Senast i gårdagens inlägg "Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011" har jag noterat hur riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp) indirekt kritiserat den nya kommunreformen eller åtminstone beredningen av reformen. Medan det samlingspartistiska språkröret Nykypäiväs redaktör Satu Schauman i ett blogginlägg med rubriken "Schauman: Heinäluoma pesee käsiään kuntauudistuksesta" kritiserar Heinäluoma för att svika sitt ansvar, har nu även riksdagens förre talman Sauli Niinistö (saml) ifrågasatt reformen i en intervju i gårdagens nummer av Uusimaa och Keski-Uusimaa. På tidningarnas webbplats har man publicerat en kort text med rubriken ”'Onko kuntaliitoksista tullut muoti-ilmiö?'” Härkan man läsa följande:

Presidentinvaalikampanjassa kansalaiset ovat purkaneet maakunnissa ehdokkaille tuntojaan muun muassa hallituksen kaavailemasta suuresta kuntauudistuksesta. Kokoomuksen presidenttiehdokas Sauli Niinistö pohtii, onko kuntaliitoksista tullut hallinnollinen muoti-ilmiö. Hän sanoo ymmärtävänsä, että monet kansalaiset kokevat kotikuntansa osin identiteettiasiana.

– Jotenkin soisi, että sille jäisi käyttötilaa, Niinistö sanoo.

Yle noterade igår Niinistös uttalande i en notis med rubriken "Niinistö: Kuntaliitoksista tullut muoti-ilmiö".

Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011

I mina inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" och "Parlamentarism? Den 1 november 2011" har jag skrivit om riksdagens talman Eero Heinäluomas (sdp) förslag att ta med oppositionspartierna i beredningen av den nya kommunreformen. Heinäluoma har upprepat sitt budskap i en kolumn med rubriken "Kuntauudistukseen mukaan kaikki puolueet", som demari.fi publicerade igår. I kolumnen föresår Heinäluoma inte bara att reformen bereds på en bred parlamentarisk bas, utan han berömmer även Hannes Manninens initiativ till den förra kommunreformen KSSR (Paras). Jag återger här de avslutande raderna i Heinäluomas kolumn:

Kuntaministeri Henna Virkkunen puhuu vahvasti työssäkäyntialueisiin perustuvasta kuntajaosta, vaikka tunnustaakin, ettei tämä ole ainut kuntarakenteen kriteeri. Työssäkäyntialueet keskeisenä kuntajaon perusteena löytyvät jo vanhasta vuoden 2006 Paras-laista, joka aikoinaan hyväksyttiin laajalla yksimielisyydellä.

Kuntaministeri Hannes Manninen, jonka aikana Paras-laki hyväksyttiin, visioi aikoinaan 20 aluekuntaa. Sitä voi pitää jo radikaalina ajatteluna, mutta radikaalejakin ajatuksia keskustelussa tarvitaan.

Manninens vision av 20 kommuner gällde inte primärkommuner, utan regionkommuner och modellen hade inte nödvändiggjort en massiv kommunslakt. Det var faktiskt den av Manninen utnämnda chefen för projektet kommun- och servicestrukturen, Jukka Peltomäki (sdp) som i augusti 2005 lade fram modellen med 20 regionkommuner (se "Projektet för kommun- och servicestrukturen framskrider; projektchef Peltomäki tog upp en modell med regionkommuner till granskning", "Kunta- ja palvelurakenne -hanke etenee: Projektipäällikkö Peltomäki nosti tarkasteluun aluekuntamallin"), men modellen torde ha tillfredsställt Manninen och Centern. (Jo, det handlar om samma Peltomäki som av Samlingspartiet tvingades avgå som stadsdirektör i Vanda.)

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/HeadlinesPublicSwe/0099F02FA5317B9DC22570680058E9D1

Modellen med regionkommuner förkastades dock och istället kom man överens om en kompromiss, som man inom den nuvarande regeringen betecknar som misslyckad. I kompromisslösningen ingick även inkorporeringen av sydvästra Sibbo, fastän inkorporeringen officiellt inte skedde inom ramen för KSSR. Den allmänna uppfattningen är att kompromisslösningen var ett resultat av en motsättning mellan regeringskumpanerna Centern och socialdemokraterna, men när det begav sig var Heinäluoma faktiskt ordförande för SDP. Om Heinläuoma tycker att Manninens ursprungliga modell var bra, vem var det då egentligen som fällde den?

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/PublicbyIdentifierCode/20050825071?opendocument&1

Angående pendelområden, så har Heinäluoma rätt i att de utgör ett kriterium redan i ramlagen för KSSR, men i själva verket utgör pendelområdet ett kriterium för kommunstrukturen redan i den gamla kommunindelningslagen från år 1997. (Se "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011".) Pendelområdena har kommit att få en stor uppmärksamhet i medierna, men på finansministeriet vill man framhålla att pendelområden bara är ett av kriterierna för nya kommuner. Således publicerade ministeriet den 18 oktober en kolumn av Päivi Laajala med rubriken "Kriterierna för nya kommuner". Här framhålls det bl.a. att de berömda kartorna över pendlingsområden inte kom från ministeriet, utan från Statistikcentralen.

http://www.vihrealanka.fi/uutiset/t%C3%A4lt%C3%A4-n%C3%A4ytt%C3%A4%C3%A4-sadan-kunnan-suomi

Tidningen Vihreä Lanka publicerade redan den 4 februari en artikel med rubriken "Tältä näyttää sadan kunnan Suomi" och en annan med rubriken "Näin kuntakartta tehtiin". Kartan i Vihreälanka (se ovan) är inte noggrann, men på bloggen Paikkatieto har det gjorts en mera detaljerad tolkning av modellen i Vihreä lanka. Sibbo har här delats mellan centralorterna Helsingfors, Borgå, Kervo och Träskända.

I mitt inlägg "Skatteintäkter. Den 3 november 2011" noterar jag att stadsstyrelsen i Vanda  föreslår att man vid Hanaböle träsk i Vanda placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Storskogen får inget naturcentrum i rappet". Rubriken på paradsidan lyder "Naturcentrum inte aktuellt i Storskogen".

Bbl 5.11 2011 s 3

Ex-Sipoo. Den 4 november 2011

Helsingin Uustiset 2.11 2011 s 4

I onsdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Tyhjää bussia ajelutetaan ex-Sipoossa". I artikeln, som även publicerats på tidningens webbplats, kan man bl.a. läsa följande:

Linjalla 91 ja 91K yhden matkustajan ”hinnaksi” muodostuu peräti 13,30 euroa. Vastaava euromäärä on pienimmillään (51 senttiä) Herttoniemestä Itäkeskukseen kulkevalla linjalla 82.

– Kun Sipoon alueita liitettiin Helsinkiin ja Östersundomin suunnan joukkoliikennettä käynnistettiin, oli tiedossa, että se ei tule olemaan kustannustehokasta.

Sipoosta lohkaistulle alueelle on tarkoitus rakentaa lisää asuntoja, jolloin kustannustehokkuus nousee.

I vilken mån kostnadseffektiviteten för linje 91 K kommer att förbättras kan man fråga sig, då linjen till stora delar går längs Sottungsbyvägen i Vanda. Invid vägen finns några få hus på Helsingfors sida av gränsen och de ligger i utkanten av Sibbo storskog, fast enligt utkastet till gemensam generalplan för Östersundom skall det här i Sibbo storskog, norr om motorvägen byggas ett nytt bostadsområde.

Nokia Maps

Föga överraskande beslöt fastighetsnämnden i Helsingfors på sitt möte igår att godkänna förslaget till köp av en fastighet i Östersundom. (Se "Skatteintäkter. Den 3 november 2011".)

I mitt inlägg "Intressebevakning. Den 2 november 2011" konstaterar jag att KUUMMA-kunnat kan vara en bra intressebevakare för Sibbo, fastän Eero Lehti (saml) föreslagit att delar av Sibbo kunde införlivas med Kervo bl.a.med argumentet att Sibbo hör till Kuuma-kommunerna. (Se "Kervo. Den 17 oktober 2011".) I tisdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Kuntarajojen siirtely ei ratkaise metropolialueen haasteita". Artikeln är skriven av Tusby kommunstyrelseordförande Sanna Kervinen, som titulerar sig medlem i styrelsen för Kuuma-kommunerna. Det torde ha en viss betydelse att Kervinen liksom de flesta kommunstyrelseordföranden i Kuuma-kommunerna är samlingspartist. Det gör det inte lätt för kommunministern att köra över kommunerna.

HS 1.11 2011 s D 1

Skatteintäkter. Den 3 november 2011

HS 3.11 2011 s A 11

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin alueliitos notkahdutti Sipoon verotulot". I aartikeln kan man bl.a. läsa följande:

Landbo on osa Östersundomin aluetta, jonka Sipoo menetti kaksi vuotta sitten Helsingille.

Aluemenetyksen jäljet näkyvät nyt kunnan tuoreissa verotilastoissa. Sipoon keräämät verotulot vähenivät liki kahdeksan prosenttia.

HS 3.11 2011 s A 12

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en motis med rubriken "Vantaa kiirehtii Sipoonkorven kansallispuiston palveluita".

Yle publicerade igår på svenska och finska nyheten under rubrikerna "Naturcenter till Hanaböle träsk" respektive "Vantaa tarjoaa Kuusijärveä Sipoonkorven Luontokeskuksen paikaksi" . Här kan man läsa att stadsstyrelsen i Vanda  tycker att man vid Hanaböle träsk i Vanda kunde placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Esitys/2011/Kv_2011-11-03_Klk_20_El/33AECEEC-D967-455B-91E7-CCED2979B1A4/Liite.pdf

På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finns igen ett förslag till ett köp av en fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en bebyggd fastighet vid Bäckängsvägen. För den 2,0 hektar stora fastigheten erbjuds 1 835 000 euro. De nuvarande ägarna kommer enligt köpebrevet att förvalta fastigheten 5 år framöver. På den digitala versionen av den till föredragningslistan bifogade kartan syns även kommungränsen vid Österlleden, så som inrikesministeriet tolkade statsrådets inkorporeringsbeslut. Som motivering till köpet säges i föredragningslistan följande:

Yhtiön kiinteistö sijaitsee Östersundomin keskiosassa, Uuden Porvoontien läheisyydessä ja se rajoittuu pohjoisessa ja lännessä kaupungin laajoihin maanomistuksiin. Kiinteistön hankinta helpottaa Östersundomin kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Kaupan kohteena olevan yhtiömuotoisen kiinteistön hankinta kokonaisuutena edellyttää kaikkien osakkaiden hyväksymistä, mikä omistajien asumiseen liittyvien erilaisten tavoitteiden ja elämäntilanteiden vuoksi on mahdollista vain harvoin.

Helsinki omistaa tällä hetkellä Östersundomissa noin 1 045 ha maata , eli noin 35 % maa-alueesta.