Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011

Hbl 3.12 2011 s 3

Enligt kommundirektörens twitterinlägg godkände kommunstyrelsen i Sibbo på torsdag kväll en utredning över Sibbo kommuns framtid utgående från finansministeriets 6 kriterier för starka primärkommuner. Något officiellt möte lär kommunstyrelsen dock inte ha haft. Borgåbladet publicerade igår lika väl en notis med rubriken "Sibbo vill vara självständigt", där man kort berättar om innehållet i utredningen. Finansministeriet publicerade den 18 oktober en "kolumn" med rubriken "Kriterierna för nya kommuner", där sex kriterier nämns. (Se "Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011".)

http://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/20111020Kriter/name.jsp

I gårdagens inlägg "Storleken har betydelse. Den 3 december 2011" noterade jag att Helsingfors stad gett upp hoppet om en helautomatiserad metro. Helsingin Sanomat publicerade eftar stadstyrelsens beslut i ärendet den 7 maj 2006 en artikel med rubriken "Helsingin kaupunki muuttaa metronsa täysin automatisoiduksi". Här kan man läsa att "Kaupunki on luopumassa niin sanotusta puoliautomaattisesta metrosta, jossa junien ohjaamoissa istuisi kuljettaja - ei kuitenkaan ajamassa junaa, vaan avaamassa ovia ja luomassa turvallisuuden tunnetta" och vidare att "Helsinki joutuu uusimaan metron kulunvalvonnan tekniikan ennen kuin metroverkko laajenee Espooseen tai Pasilan suuntaan." Automatiseringen sågs inte i sig som en förutsättning för förlängningen av metron, men förnyandet av övervakningssystemet var det.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/65248d004016ce9fad6ebd3ce15fc85f/automaattimetron_liikenteen_periaate_2.pdf?MOD=AJPERES&lmod=-1830782616

Även en halvautomatisering av metron torde möjliggöra tätare intervaller och därmed kortare tåg, men frågan är om det finns ekonomiska förutsättningar för det, om varje tåg måste ha en chaufför som kontrollerar dörrarna och inbromsningen på stationerna.

I sin utredning utredningen "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" nämner kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi inte alls automatiseringen av metron, men i förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa", som Myllyniemi till största delen plagierade, hittar man texten nedan.

Texten om automatiseringen av metron ingår även i Helsingfors stadsfullmäktiges utlåtande om stadens egen framställning till ändring i kommunindelningen, "Lausunto kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja sitä koskevista huomautuksista" (doc). Jag citerar:

Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Tämän jälkeen liikennetiheys voidaan kaksinkertaistaa. Kolmen vaunuparin junista siirrytään kahden vaunuparin juniin. Kapasiteetti kasvaa 33 %. Kun nykyinen Mellunmäen metrohaara palvelee yli 80 000 asukasta, voidaan linjan vaikutuspiiriin ottaa tulevaisuudessa nykymitoituksella lisää lähes 30 000 asukasta. Uudella liitosalueella matkatuotos on pienempi kuin nykyisellä alueella ja pienempi osuus joukkoliikennematkoista suuntautunee keskustaan. Siten metron kapasiteetti riittänee uudelle alueelle.

Storleken har betydelse. Den 3 december 2011

Helsingin seudun kauppakamari publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Yli 80 % Keski-Uudenmaan yrityksistä kannattaa kuntaliitoksia". Nyheten baserar sig på en enkät, "Keski-Uudenmaan yritystoiminta - Alueen yritysten näkemykset alueen kuntien elinkei-nopolitiikasta ja kuntaliitoksista". Igår ingick det i Yles sändning av Uudenmaan uutiset ett inslag om enkäten.

Yle publicerade igår även på Internet en artikel med rubriken "Kunnan koolla on merkitystä yrityksille". I artikeln kan man läsa följande:

- Keski-Uudellamaalla Kerava, Järvenpää ja Tuusula voitaisiin liittää yhteen. Idässä Sipoon ja Porvoon alueet olisi hyvä liittää yhteen ja lännessä Vihti-Lohja tai Vihti-Espoo olisi hyvä liitos, sanoo johtaja Ari Tulensalo Helsingin seudun kauppakamarista.

Ari Tulensalos uttalande ingick även i nyhetssändningen. I samma sändning berättades det även att  Helsingfors måste avstå från planerna på en helautomatiserad metro.

Jag har i mitt blogginlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" problemen med automatiseringen av metron, vilka i första hand hotar västmetron, som är planerad för metrotåg utan förare. Igår publicerade Yle en nyhetstext med rubriken "Helsinki on hautaamassa haaveet täysautomaattisesta metrosta". Beslutet att automatisera metron togs av Helsingfors stadsfullmäktige den 17 maj 2006. Beslutet att automatisera metron togs förhastat utan tillräckliga utredningar. Man kan spekulera om skälen till beslutet, men man hävdade öppet att en automatisering var en förutsättning för en utvidhgning av metron. När stadsfullmäktige tog sitt beslut visste åtminstone föredragande att Helsingfors skulle göra anspråk på sydvästra Sibbo med motiveringen att Sibbo motsatt sig en förlängning av östmetron.

En månad efter beslutet om automatiseringen av metron gjorde stadsfullmäktige sin framställning om ändring i kommunindelningen. Stadsfullmäktige i Esbo beslöt i september samma år att bygga den så kallade västmetron. Det är ingen hämlighet att beslutet togs under påtryckningar och att fallet Sibbo framhölls som ett varnande exempel. Frågan är i vilken mån beslutet om en automatisering av metron underlättade Esbos beslut. Utan en automatisering blir de nya metrostationerna i Esbo mycket dyrare, eftersom en automatiseringen skulle möjliggöra att man kan bygga peronger för två vagnpar istället för tre. Även en förlängning av östmetron blir dyrare och mindre ändamålsenlig utan en automatisering.

This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 Generic license
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Helsinki_Metro_train_stops_here.jpg 

Sipoon Perussuomalaiset. Den 2 december 2011

http://www.sipoonperussuomalaiset.fi/3

En av förlorarna vid en eventuell kommunreform är tidningen Sipoon Sanomat. Frågan är om tidningen skulle överleva en kommunsammanslagning till. För tidningens ägare Suomen Lehtiyhtymä och Eero Lehti torde kommunreformen inte medföra någon större ekonomisk skada. En nedläggning av Sipoon Sanomat kan komma att sammanfalla med nya läsare för Helsingin Uutiset, Keski-Uusimaa eller Uusimaa. De olika tidningarna publicerar redan nu samma texter, ibland med någon veckas mellanrum. I gårdagens nummer av Sippon Sanomat ingår en notis med rubriken "Ruotsinkielinen jaosto suunnitteilla". Nyheten, som gäller Sannfinländarnas plan att grunda en svenskspråkig avdelning, är på inget sett en lokal nyhet för en lokaltidning, men systertidningen Uusimaa har råkat intervjua den sannfinländska riksdagsgruppens ordförande, som är borgåbo.

Ett besök på Sipoon Perussuomalaisets webbplats ger vid handen att Sannfinländarna åtminstone inte vänder sig till den svenska befolkningen i Sibbo. Texten "Sipoon perussuomalaisten tavoiteohjelma" förefaller visserligen vara något föråldrad. Jag citerar:

Me haluamme kehittää sellaista Sipoota, missä kaikkien lapsista vanhuksiin sekä suomen-, että ruotsinkielisten on turvallista ja hyvä elää. Siinä Sipoossa huolehditaan heikompiosaisista, mutta annetaan myös edellytykset pärjätä. Siinä Sipoossa keskeisiä arvoja ovat rehellisyys, inhimillisyys ja oikeudenmukaisuus.

Vanhat puolueet ovat eristäneet Sipoon pois kehityksen kelkasta. Tämä eristäytyminen osaltaan vaikutti Helsingin laittomaan Lounais-Sipoon ryöstöön. Tämä aiheuttaa Sipoolle neljännesosan verotulojen menetyksen tuleville vuosille. Tämä yli 2000 henkilön vähentyminen on saatava korvattua aktiivisella pientalovaltaisella asuntopolitiikalla. Sipoosta on saatava kasvava, kehittyvä, mutta kuitenkin moderni maalaismainen ja avoin kunta tiiviissä yhteydessä osana pääkaupunkiseutua.

Med "vanhat puolueet" torde man här enbart syfta på Svenska folkpartiet, vars traditionella politik än en gång påstås ha föranlett förlusten av sydvästra Sibbo. Sannfinländarnas linje är säkert en annan än Sfp:s (och De grönas) traditionella linje, men Sannfinländarnas målsättning verkar inte skilja sig från t.ex. Samlingspartiets eller Vårt gemensamma Sibbos målsättning. Lite intressant är det att Sannfinländarna i Sibbo beskyller de "gamla partierna" för att ha isolerat Sibbo, då Sannfinländarnas egen politik på riksplaner går ut på att isolera Finland.

Bbl 2.12 2011 s 8

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Ett praktexempel på försummade naturvärden". Ertikeln handlar om planeringen av Eriksnäs, som i urklippet ovan jämförs med Östersundom.

Omistusrakenteeltaan hajanainen alue. Den 1 december 2011

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Esitys/2011/Kv_2011-12-01_Klk_22_El/7B3FDE3E-7065-44B0-8BCE-1C21206D85CD/Liite.pdf

På föreragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finns hela fyra förslag till köp av fastigheter i Östersundom. Som vanligt har man från kartan som visar var de aktuella fastigheterna är belägna klippt bort kommungränsen där den i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut går längs Österledens gamla sträckning. Gränserna syns dock på den digitala bilagan och på snapshot-bilden syns även den del av kartan som lämnats utanför.

De aktuella fastigheterna är med undantag av en, som till stora delar är värdelös, synnerligen små.

Som motivering till köpet av den 2 614 kvadratmeter stora fastigheten ovan nämns följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Angående stadens markegendom i stordistriktet Östersundom kan man nu läsa att "Helsinki omistaa tällä hetkellä Östersundomissa noin 1 045 ha maata, eli noin 35 % maa-alueesta." På kartan över markegendomen har nu även de områden som enligt HFD:s kontroversiella beslut i ersättningsfrågan tillfallit Helsingfors markerats.

Kunta-TV publicerade tidigare i veckan en video med rubriken "Virkkunen: hallitus seisoo kuntauudistuksen takana". Regeringens stöd av den nya kommunreformenn torde dock vara närmast formellt. För att den splittrade regeringen skall hållas ihop, är alla ministrar tvingade att respektera regeringsprogrammet. I arbetsgruppen som skrev regeringsprogrammet för kommun- och förvaltningsfrågornas del satt sammanslagningsfantaster, vars åsikter inte alls är representativa för sina respektive partier. Att kommunreformen enligt aktuell modell godkändes i regeringsprogrammet förklaras väl främst av att det var så svårt att bilda en regering att man inte hade tid eller råd att granska enskilda delar av regeringsprogrammet. Regeringen behöver när det gäller naturligtvis inte följa regeringsprogrammet. Den förra kommunreformen KSSR fanns inte ens med i regeringsprogrammet då den drogs igång av Hannes Manninen.

Liitosalueen maakuntakaavat. Den 30 november 2011

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/4346/Kaavakartta.pdf

Nylands förbund publicerade på landskapsförbundets webbplats på måndagen i samband med att landskapsstyrelsens möte en text med rubriken "Itä-Uudenmaan maakuntakaava". I texten, som inte översatt till svenska, kan man läsa bl.a. följande:

Ympäristöministeriö vahvisti kaavan helmikuussa 2010 lukuun ottamatta Porvoon Kuninkaanportin vähittäiskaupan suuryksikön aluevarausta, Loviisan Määrlahden vähittäiskaupan suuryksikkömerkintää sekä Vanhakylän ja Pukaron erikoiskaupan suuryksikkö merkintää.

Päätöksellä kumottiin Itä-Uudenmaan aiemmat useassa eri vaiheessa tehdyt seutukaavat, lukuun ottamatta Helsinkiin liitettyä Östersundomin aluetta. Tällä liitosalueella ovat voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava 2000 sekä aiemmat seutukaavat, jotka vuoden 2010 alusta muuttuivat Maankäyttö- ja rakennuslain mukaisiksi maakuntakaavoiksi. ...

Itä-Uudenmaan maakuntakaava ja liitosalueen maakuntakaavat ovat lainvoimaisia kaavoja kunnes uudet tulevaisuudessa tehtävät maakuntakaavat korvaavat ne.

Helsingfors stad motsatte sig att inkorporeringsområdet inkluderades i landskapsplanen för Östra Nyland. Frågan är om om stadsplaneringskontorets projekt drar fördel av att den gamla landskaplanen fortfarande gäller för Östersundoms del.

På landskapsstyrelsens möte  godkändes förslaget till etapplandskapsplan för Nyland och man beslöt föreslå för landskapsfullmäktige att den godkänns.

Hbl 29.22 2011 s 1

På första sidan i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet finns rubriken "Storgräl i Sibbo storskog". Grälet gäller Forststyrelsens ingrepp för att återskapa den biologiska mångfalden genom att bl.a. fälla träd.

Fortsättning på KSSR. Den 29 november 2011

Kuntalehti 13 2011 s 82

I mitt inlägg "Vuosien kaavariita. Den 29 oktober 2011" noterade jag att det i Kommunförbundets tidning Kuntalehti 13/2011 ingår en artikel med rubriken "Timo Karén, Vantaa: Vuosi 2017 sopii metropolialueen kuntaliitokselle", där ordföranden för stadsplaneringsnämnden i Vanda, Timo Karén (saml) säger alltså klart ut att en sammanslagning av Sibbo med Heklsingfors-Vanda är ett alternativ, ifall en sammanslagning av alla metropolområdets kommuner inte lyckas. Det aktuella numret av Kuntalehti finns nu på internet (och har gjort det redan i 3 veckor). Det enda intressanta i artikeln som jag hittat är att den inte alls handlar om kommunsammanslagingar i Helsingforsregionen. Kuntalehtis redaktion har lyft fram förslaget till kommunsammanslagning i rubriken och ingressen, men där tar det slut. Kanske berättar artikel mera om Kuntalehtis linje än om Karéns åsikter i frågan. I sig är det intressant att Karén nämner en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen.


Kommunförbundet publicerade den 25 november ett meddelande med rubriken "En fortsättning på kommun- och servicestrukturreformen måste tryggas" och dårraden "Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen i Seinäjoki 25.11.2011". Visst är det lite överraskande att Kommunförbundet, som beskyllts för att stöda regeringens kommunreform, plötsligt vill slå vakt om den gamla kommunreformen KSSR. Timo Kietäväinen kritiserar i själva verket den nya kommunreformen. Jag citerar:

– Det är viktigt att ta med samkommunsmodellen och utvecklingen av den som ett alternativt kommunalt samarbete vid sidan av värdkommunsmodellen (det vill säga en modell med en ansvarig kommun) i regeringsprogrammet, sade Kietäväinen.

– Det är också viktigt att förnyandet av kommunstrukturerna sker på frivilliga grunder. Endast i strukturreformer som bygger på frivilliga arrangemang förmår man engagera de viktigaste aktörerna i kommunen att genomföra lösningar som främjar resultat.

– En kommunsammanslagning i sig leder inte till besparingar.

Kietäväinen har Centerbakgrund, vilket i hög grad torde förklara hans uttalande. Han uttalar sig lika väl i egenskap av vice vd för kommunförbundet.

Beslutsrätten över kommungränser. Den 28 november 2011

http://www.lauriuntamo.fi/kuntarajakeskustelu/

I ett antal inlägg har jag under den gångna hösten uppmärksammat Sibbos medlemskap i KUUMA-kommunerna. Sibbofrågan kom åren 2006-2007 att medföra en kris för samarbetet mellan Kuuma-kommunerna, fastän Sibbo inte var med i Kuuma-samarbetet på den tiden. I kölvattnet av Helsingfors framställning till ändring i kommunindelning lade Träskända och Kervo fram ett eget förslag till inkorporering av den del av Tusby. Frågan är om man från Helsingfors sida uppmuntrades till initiativet för att Helsingfors ville ha ett bredare stöd för sina egna anspråk på sydvästra Sibbo. Lauri Untamo, som är samlingspartistisk lokalpolitiker i Tusby, har på sin webbplats en intressant redogörelse för försöket att inkorporera en del av Tusby. Jag återger här valda delar ur texten "Kuntarajakeskustelu":

Tuusulalainen eduskuntavaaliehdokas, valtuutettu Merja Kuusisto (sd.) suhtautui viikko sitten Tuusulan kunnantalolla järjestetyssä vaalipaneelissa myönteisesti Helsingin aikeisiin vallata maita Sipoosta. Kuusiston pääkaupungin kuntarajojen siirtoa puolusteleva mielipide on hyvin linjassa hänen toimiinsa myös Tuusulassa. Sosialidemokraattien valtuustoryhmä Tuusulassa on nimittäin jättänyt aloitteen, jossa esitetään selvitysmiehen asettamista selvittämään Tuusulan, Keravan ja Järvenpään yhdistymisen hyötyjä ja haittoja. ...

Traagista tässä demareiden kuntaliitosselvityspuuhassa on se, että samalla demareiden vahvasti alulle panema Kuuma yhteistyö romuttuisi täysin. Samat henkilöt, jotka siis aikoinaan käynnistivät Kuuma yhteistyön ja vannovat sen nimeen vieläkin juhlapuheissaan, ovat todellisuudessa halukkaita ajamaan sen alas tavoitteenaan uuden suurkaupungin rakentaminen pääkaupunkiseudulle. Kaikki kuntayhteistyö onkin siis ollut vain silmänlumetta ja kuntalaisten rahaa on haaskattu muutamia miljoonia taivaan tuuliin. Tavoitteena on näköjään ollutkin vain kuntien ajaminen yhteen. ...

Tuusulan kunta aikoo käyttää kaikki lailliset keinot osakuntaliitoshankkeen torppaamiseksi. Kunnanhallitus on jo viime kokouksessaan päättänyt palkata avukseen saman lakitoimiston, joka oli Sipoon kuntaa tukemassa. ...

Osakuntaliitoshanke tulee viemään aikaa. Uskon, että kuntaministeri pitää lupauksestaan kiinni, ja hylkää nopeasti Keravan ja Järvenpään hankkeen. ...

Tämän aamun Helsingin sanomien verkkolehti kirjoittaa: ”Korkein hallinto-oikeus (KHO) hylkäsi Helsingin ja Sipoon alueliitoksesta tehdyt valitukset. KHO:n päätös tarkoittaa käytännössä sitä, että osa Lounais-Sipoota ja Vantaan niin kutsuttu Västerkullan kiila liitetään Helsinkiin.” ...

Tässä KHO päätöksessä on varmasti heijastevaikutuksia Järvenpään ja Keravan kuntaliitostoiveisiin. Hehän edelleen haluavat vallata osia Tuusulasta itselleen. Kuitenkaan tässä Tuusulan kuntaliitostapauksessa ei mielestäni ole Sipoon tapauksen kaltaisia ”erityisen painavia edellytyksiä”. Luotan edelleen kuntaministerin kesäiseen lupaukseen, että hän tulee suhtautumaan nihkeästi tuleviin pakkoliitoksiin.

http://www.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=67453:henna-virkkunen-kuntauudistuksesta-perustuslailliset-naekoekohdat-taerkeitae&catid=8:kotimaa-paeaeuutinen-&Itemid=31

Verkkouutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Henna Virkkunen kuntauudistuksesta: Perustuslailliset näkökohdat tärkeitä". I artikel kan man bl.a. läsa följande:

- Itsehallinto ei suojaa kuntien rajoja. Kunnat eivät itse päätä rajoistaan, vaan siitä päättää valtioneuvosto, toteaa kuntauudistuksesta vastaava ministeri Henna Virkkunen.

Tolkningen att grundlagen inte skyddar kommungränser härstammar från riksdagens grundlagsutskott.
I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar även HFD att - enligt riksdagens grundlagsutskott - en ändring av kommunindelningen mot en kommuns vilja inte strider mot den kommunala självstyrelsen. Med tanke på hur det gick i fallet Sibbo så kan man dock fråga sig hur reell den kommunala självstyrelsen är, ifall statsrådet kan bestraffa kommuner med ändringar i kommunindelningen.

Påståendet att statsrådet beslutar över kommungränserna stämmer endast till en del. Enligt rådande kommunindelningslag kan statsrådet inte mot kommuners vilje bestämma om en enda kommunsammanslagning av hela kommuner. Statsrådet kan bara vägra att slå samman kommuner som själva önskar gå samman, ifall statsrådet bedömer att sammanslagningen inte uppfyller de i kommunindelningslagen definierade kriterierna. Det är endast riksdagen som genom att stifta lagar har befogenheter att sammanslå kommuner mot deras vilja. I princip borde statsrådet (enligt den gamla kommunindelningslagen) inte ens ha haft befogenhet att besluta om inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Av förekommen anledning ville man inte överlåta uppgiften till riksdagen. När det gäller den nya kommunkartan ämnar regeringen dock lägga fram ett lagförslag, som måste godkännas av riksdagen.