Ingen reklam. Den 21 januari 2012



För några månader sig gjorde Blogger reklam för sin AdSense, genom vilken bloggare kan förtjäna pengar. Blogger påstod att min blogg "verkar vara populär". Att min blogg enligt Bloggers eller Googles statistik är populär eller välbesökt beror nog främst på att jag skrivit så många inlägg. Flertalet av besökare läser inte det senaste inlägget, utan besöker istället äldre inlägg, som de hittat via en sökmaskin. Väl så. Jag länkar även från mina nya inlägg till äldre inlägg.

Knappast skulle jag kunna förtjäna några stora summor på min blogg. För att förtjäna via reklam på min blogg vore jag tvungen att vara mera försiktig med upphovsrättsskyddat material. Liksom en stor del av alla bloggare rör jag mig i en gråzon när det gäller urklipp och bildmaterial.

Den huvudsakliga orsaken till att jag inte prövat på AdSense är ändå att jag på inget sätt skriver blogg för att förtjäna på det. Tvärtom har bloggandet kostat mig en hel del. Förutom allt tid som jag satt ner på bloggskrivandet har jag betalat för digitala tidningar och artiklar. Ett jobb måste vara lönsamt, men en hobby får kosta. AdSense doesn't make sense.

Det är lite intressant att Google erbjuder tjänster så som Blogger (bloggar på Blogspot) utan att ta betalt eller ens påtvinga reklam. Eventuellt förtjänar Google själv lite på AdSense, men det är nog inte företagets motiv bakom tjänsten. Lika väl är Googles intressen kommersiella. Det är inte mina.


Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012

http://yrjohakanen.fi/valtuustossa/2012/2134/ 
I gårdagens blogginlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012"  skrev jag om beslutet att riva kraftverket Hanaholmen-B och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Denna som på stadsfullmäktigemötet starkast kritiserade planerna på att riva och bygga nytt är Yrjö Hakanen. Hakanens anförande kan läsas på hans webbplats. Jag citerar ur anförandet:

Päästöjen osalta esitys olisi kuitenkin huonompi. Pricewaterhousecoopersin HelEnille tekemän selvityksen mukaan hiilidioksidipäästöt olisivat aluksi suuremmat ja sitten samaa tasoa kuin paljon halvemmassa, HelEnin johtokunnan esittämässä vaihtoehdossa. Liekö tässä syy siihen, että selvitystä ei ole tämän päätösasiakirjan liitteenä?

Toinen, ehkä vielä isompi riski koskee Vuosaareen suunnitellun monipolttoainelaitoksen ja sen kuljetusjärjestelyjen vaikutuksia Östersundomin ja Mustasaaren Natura- ja luonnonsuojelualueisiin. Ely-keskuksen lausunnon perusteella hanke edellyttää Natura-vaikutusten arviointia. Ympäristölautakunnalle on jo kerrottu, että voimalalle pitänee hakea valtioneuvostolta Natura-poikkeuslupa ja sille EU:n hyväksyminen. Lain mukaan se voi saada vain, jos vaihtoehtoja ei ole ja tilalle osoitetaan korvaava alue. Jo tämän päätöksen valmistelu osoittaa, että vaihtoehtoja on, joten hanke voi kaatua siihen, että poikkeuslupaa ei tule.

Hakanen talar felaktigt om "Östersundomin ja Mustasaaren Natura-alue". Han syftar naturligtvis på Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue. Officiellt heter Natura 2000-området Lunden på Svarta Backen och fågelvattnen i Östersundom, men vid Svarta backen finns även ett skilt naturskyddsområde i det område som redan före inkorporeringen av Östersundom hörde till Helsingfors.



Hakenen publicerade igår även ett blogginlägg med rubriken "Savupiippujen varjossa". Även Hakanens blogginlägg "Guggenheimin varjossa" från den 12 januari handlar om kraftverksplanerna. På Hakanens webbplats hittar man även artikeln "Helsingissä tekeillä miljardikupru gryndereille", som publicerats i tidningen Tietonantaja den 12 januari. Här skriver Hakanen korrekt om "Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue":

Vuosaareen suunniteltu uusi monipolttoainevoimala edellyttää Uudenmaan Ely-keskuksen lausunnon perusteella Natura-vaikutusten arviointia, koska se heikentäisi merkittävästi Östersundomin ja Mustavuoren Natura- ja suojelualueiden luontoarvoja.

Todennäköisesti voimalalle pitäisi hakea poikkeuslupaa EU:ltä. Se voidaan myöntää vain jos vaihtoehtoja ei ole ja jos tilalle osoitetaan korvaava alue. Tässä tapauksessa vaihtoehtoja on, joten luvan saaminen olisi vähintäänkin kiistanalaista.

Ledaren i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "Adjö till den stora kolhögen". Ledarskribenten försvarar stadsfullmäktiges beslut, men skriver lika väl i liknande ordalydelse som Hakanen att "I skuggan av den heta debatten om att bygga ett Guggenheimmuseum fattade Helsingfors stadsfullmäktige ett beslut som till sin ekonomiska dimension är mångfaldig och som har ännu större konsekvenser för stadsmiljön."

Som en kuriositet kan nämnas att bilden av kraftverket på Hakanens webbplats är taget från Cargotecs (f.d. Parteks) kontor, där jag medan jag doktorerade och senare studerade till matematiklärare jobbade som receptionist och kvällsvaktmästare. Nu kan jag se fram emot att få se det nya kraftverket i Nordsjö från mitt köksfönster.


En dryg miljard. Den 19 januari 2012

Helsingfors ville inkorporera Östersundom för att via nya goda skattebetalare få ordning på stadens ekonomin. Nu verkar Helsingfors igen ha gott med pengar. Man är inte bara beredd att satsa hundra tals miljoner på ett Guggenheimmuseum. På sitt möte igår beslöt stadsfullmäktige i Helsingfors, i konflikt med  förslaget från direktionen för Helsingfors Energi, att ge Helsingfors Energi i uppdrag att riva det relativt nya kraftverket Hanaholmen-B i Sörnäs och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Kraftverket anses störa stadsbilden i det nya bostadsområdet Fiskehamnen. Utgiften för det nya kraftverket beräknas till 1,2 miljarder euro, enligt vad Hufvudstadsbladet skriver i agens tidning. Jag har i mitt inlägg "Nordsjö och Natura 2000-området. Den 9 november 2011" noterat miljönämndens utlåtande utlåtande om utvecklingsprogrammet för Helsingfors energi, där även det föreslagna kraftverket i Nordsjö behandlades. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65§:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

Vuosaaren satamahankkeen arvioitiin jo yksinään aiheuttavan Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueella niiden luontoarvojen heikentymistä, joiden johdosta alue on liitetty suojelualueiden verkostoon.

I föredragningslistan refereras miljönämndens utlåtande bl.a. enligt följande:

Vuosaaren monipolttoainevoimalaitos ja sen vaatima polttoainesatama tarvitsevat mm. asemakaavan muuttamisen, ympäristövaikutusten  arviointimenettelyn ja luonnonsuojelulain mukaisen Natura-arvioinnin. Nämä valmisteluprosessit vievät huomattavan paljon aikaa, eikä uuden voimalan investointipäätösvalmiuteen tähtääviä toimia kannattaisi näin ollen siirtää.

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65 §:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

En synlig effekt av ett kraftverk skulle vara att röken/ångan från kraftverket reflekterar ljuset från Nordsjö hamn, så att omgivningen ytterligare lyses upp, men det finns naturligtvis även andra effekter. I princip kan ett nytt kraftverk Nordsjö ytterligare försvåra planeringen av Östersundom, då de totala effekterna för Natura-området tas i beaktande.



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kehäradasta tulossa metsärata". I artikeln berättas det att byggandet av det nya bostadsområdet Marja-Vanda försenas. Tidningen noterar att Vanda inte har informerat staten om fördröjningen, fastän Vanda lockade staten med i ringbaneprojektet med hänvisning till det nya bostadsområdet. I verkligheten torde "staten" ha gått med på finansieringen i utbyte mot att Vanda avstod från Västerkullakilen för att möjliggöra inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Detta kan man läsa om bl.a. i mina inlägg "Manuskript. Den 26 september 2008" och "Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011".



Sidor föreslagna för radering. Den 18 januari 2012


Idag är engelskspråkiga Wikipedia att släckas i protest mot ett amerikanska lagförslag om att utöka möjligheterna för amerikanska myndigheter och upphovsrättsinnehavare att bekämpa piratkopiering (SOPA). Finska och svenska Wikipedia bör därmed vara tillgängliga. Det händer dock att enskilda finska och svenska sidor raderas. Just nu pågår en omröstning om sidan om Leppävirta-rörelsen bör raderas. Sidan handlar om en lokal politisk grupp i Leppävirta.

På den "hemliga" kommunkartan, som publicerades i Suomen Kuvalehti den 13 januari (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") har två kommuner betecknats med texten "Kunnan jakaminen mahdollista". Den ena kommunen är Sibbo, den andra Leppävirta i Norra Savolax. Några andra likheter med Sibbo än att kommunen gränsar till flera städer (Kuopio, Varkaus och Pieksämäki) kan jag inte se. På sidan Wikipedia:Poistoäänestykset/Leppävirta-Liike kan man dock hitta följande diskussionsinlägg:

Paikallistason toimijoistakin tarvitaan tietoa WikiPediaan, täältähän kuntalaiset ensimmäisenä tietoa etsivät. Jos puhutaan paikallistason toimijoista , niin en täällä Savonmualla muista nähneeni artikkeleita mediassa Tuusulan_puolesta ryhmittymästä. Leppävirtaliike 11. tammikuuta 2012 kello 18.06 (EET)
Ei ole pahemmin täälläkään näkynyt. Pitää huomata että kyseistä artikkelia ei ole isommalla porukalla arvioitu, kuten ei suurinta osaa Wikipedian artikkeleista. --Harriv 11. tammikuuta 2012 kello 23.15 (EET)
Minä sen sijaan näin ihan Helsingissä asti uutisointia Tuusulan puolesta, tai oikeastaan vastaan, kun sipoonkaappaushankkeen kanssa yhtäaikaisesti Kerava ja Järvenpää yrittivät kaapata Ristikydön Tuusulalta samoin perustein kuin Helsinki Sipoolta Östersundomin. Siinä sitten Helsingin Sanomissa asti haukuttiin Helsingin herrojen suilla TuPulaiset pataluhiksi, kun uskalsivat puolustaa Tuusulan oikeutta maihinsa - Sipoossa sentään taivuttiin vahvemman määräysvallan alle. Iivarius 12. tammikuuta 2012 kello 02.52 (EET)

http://fi.wikipedia.org/wiki/Stop_Online_Piracy_Act

Bland de företag som motsätter sig det aktuella lagförslaget finns även Google, som upprätthåller webbtjänsten Blogger, där denna blogg publiceras. Blogger och denna blogg lär dock inte släckas idag. Om lagförslaget går igenom är det dock troligt att Google och andra Internetföretag tvingas stänga tjänster, som  används för medborgarjournalism och fri informationsspridning.




Nourish! Den 17 januari 2012


Igår publicerades resultaten från planeringstävlingen för "Sibbesborg". Jag är föga entusiastisk. Kanske kan visionerna hjälpa Sibbo att bevara sin självständighet i samband med den nya kommunreformen, men effekterna kan även vara den motsatta. Lite surt känns det att första priset togs av WSP (WSP Finland Oy), som även stod bakom det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision och som gjorde kommunikationsministeriets flygfältsutredning, där flygfältet placerades i "Backas" i Borgå. På denna blogg har jag även noterat WSP Finlands roll i planeringen av Östersundom och speciellt av bryggan och badstranden på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".)




I mitt inlägg "Nauha, Ranta, Metsä och Rannikko. Den 3 augusti 2011" har jag konstaterat att Helsingfors planer för Östersundom, Suur-Östersundom inte är förenliga med Sibbos planer för "Sibbesborg". På kartan ovan av WSP Finland Oy:s vinnande bidrag Nourish! kan man notera en metrolinje längs Nya Borgåvägen. En metrolinje som kurvar sig genom Östersundom ("mutkametro") är föga lämplig som spårvägsförbindelse för Söderkullaområdet. För övrigt är hela metron i blåsväder efter beslutet om (endast) en halvautomatisering av metron.




Helsingin Sanomat har i en artikel med rubriken "Itämetro päättyisi siltojen kaupunkiin" dagens tidning lyft fram just östmetron.

HS 17.1 2012 s A 11


Till sist vill jag påpeka att Sibboviken och Sibbo å utgör kärnan i Sibbesborg, medan Helsingfors i sin ursprungliga framställning till ändring i kommunindelningen försökte göra viken och ån till naturliga gränser.

New urbanism. Den 16 januari 2012


På webbplatsen Yhetinen Östersundom finns fyra temata, varav ett är "Tätt stadsboende i småhus". Detta är den trollformel genom vilken Helsingfors stadsplaneringskontor skall förverkliga de motstridiga målsättningarna för inkorporeringsområdet. På sidan för temat "Tätt stadsboende i småhus" finns en länklista med en enda länk. Länken leder till webbplatsen "New Urbanism". På denna webbplats presenteras tio principer för ny urbanism. Den 8. principen är "Smart Transportation", som innebär "A network of high-quality trains connecting cities, towns, and neighborhoods together". Trots att man gör sken av att planera Östersundom som en del av "utvecklingskorridoren" mellan Helsingfors och Borgå, har inkorporeringen indirekt resulterat i att man slopat planerna på en järnväg genom Östersundom. Enligt utkastet till gemensam generalplan för Östersundom skall spårvägstrafiken från Östersundom endast ledas mot Helsingfors centrum. Lite ironiskt är det att det första som man hittar på webbplatsen "New urbanism" är en bild av och en video om höghastighetståg.




Nyrpeä suhtautuminen pikaratikkaan. Den 15 januari 2012

Den "hemliga" kommunkartan i Suomen Kuvalehti fanns i bakgrunden till många av ledarartiklarna i lördagens dagstidningar. Dettä gäller även ledaren i Borgåbladet, som har rubriken "Finessen finns i finjusteringen". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sibboveteranen Christel Liljeström i Sibbo var tidigt ute och sade det som förr eller senare behöver sägas – att nuvarande Sibbobors intressen möjligen bäst tas tillvara i en kommunreform om kommunen delas. Olyckligtvis borde hon ha valt en annan tajming, eftersom det i hennes egen kommun uppfattades som att hon i fel ögonblick kastade Sibboyxan i sjön.

Osmo Soininvaara publicerade på fredagen ett blogginlägg, som torde ha inspirerats av artikeln och kartan i Suomen Kuvalehti. Soininvaara förespråkar kommunsammanslagningar speciellt för att han anser att konkurensen mellan kommuner är skadlig för samhällsstrukturen. Blogginlägget, som har rubriken
"Onko kuntien välinen kilpailu hyväksi?", publicerades vidare av Suomen Kuvalehti på tidningens webbplats. Soininvaara är kanske den som ivrigast av alla har förespråkat en metrolinje till Östersndom. I sitt blogginlägg skriver han följande:

En tiedä, mutta luulen, että Helsingin nyrpeä suhtautuminen pikaratikkaan Östersundomissa johtuu siitä, että pikaratikka tukisi työpaikkoja ja palveluja väärällä puolella kaupungin rajaa, kun taas metro tuo turvallisesti keskustaan ja Kalasataman tulevalle työpaikka-alueelle.

Soininvaara vet nog mera än han antyder. Soininvaara är själv viceordförande i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och när det gäller Östersundom hävdade han så sent som hösten 20110 att "Meillä on ... kaupunkisuunnittelulautakunnassa aika hyvä henki virkamiesten kanssa". (Se "Ota tai jätä. Den 6 november 2010".) I Helsingfors har man dock även andra skäl att ta ställning för en metrolinje. Förlängningen av metron till Östersundom var en förutsättning för inkorporeringen. Då kommunsammanslagningar diskuteras i samband med den nya kommunreformen ser det inte bra ut om Helsingfors öppet medger att metron inte kommer att byggas. Därtill kommer behöver Helsingfors metrolinjen på landskapsplanen för att man skall kunna omvandla friluftsområden till område med tätortsfunktioner.