Förslag på onsdag. Den 4 februari 2012

Hbl 4.2 2012 s 8

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommitté träter om Östersundom". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommiténs förslag för planeringen av Östersundomområdet borde offentliggöras på onsdag och att de finns fem alternativ. Jag har behandlat de fem alternativen, av vilka endast skuggplanen hittills har offentliggjorts, i mina inlägg "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011"
och "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

HS 4.2 2012 s A 8

Just på onsdag skall även finansministeriets eller tjänstemannagruppens förslag till ny kommunstruktur läggas fram. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Esitys: Kuntien määrä voisi pudota jopa 65:een".

Regeringens förlängda arm. Den 3 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" noterar jag att flera komuner tagit beslutet att inte betala medlemsavgiften till kommunförbundet. Kommunsyrelsen i Korsholm hade på föredragningslistan för sitt möte på måndagen ett ärende med rubriken "Medlemsavgiften till Finlands Kommunförbund". I tisdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Ännu inget beslut om medlemsavgiften till kommunförbundet i Korsholm". Den 20 januari publicerade Yle en notis med rubriken "Kommunerna protesterar mot sitt förbund". Monica Sirén-Aura, som är viceordförande i kommunstyrelsen i Korsholm, säger här att den planerade protesten är barnslig, men på ett ljudklipp som publicerats tillsammans med notisen påpekar hon att kommunförbundet är något av riksdagens förlängda arm, då kommunförbundets styrelse består av riksdagsmän.

Igår valde kommunförbundets styrelse Helsingfors biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen till kommunförbundets vice verkställande direktör. (Hatainen ersätter Kari Nenonen, som i sin tur ersätter Jukka Peltomäki som stadsdirektör i Vanda.) Valet av Haatainen manifesterar ytterligare Helsingfors maktposition i kommunförbundet. När det gäller agerandet i fallet Sibbo gäller min kritik dock inte i första hand att kommunförbundet agerade för Helsingfors intressen på Sibbos bekostnad. Min kritik gäller istället att kommunförubundet gick regeringens ärenden. Det var uttryckligen i regeringens intresse att man snabbt fick en lösning på "Sibbofrågan", så att regeringen och strukturgruppen kunde komma överens om Paras-ramlagen. Strukturgruppen eller den parlamentariska gruppen som beredde och förhandlade om kommunreformen KSSR var praktiskt taget identisk med kommunförbundets styrelse.

Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012

http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/01_julkaisut/08_muut_julkaisut/20120131Kuntie/Kuntatalous_31012012_NETTI.pdf

Igår var det igen dags för en mängd nyheter i anslutning till kommunreformen. Finansministeriet publicerade en utredning med rubriken "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024". I rapporten skildras dystra utsikter för Helsingfors i förhållande till kranskommunerna. Utsikterna är i sig ingen nyhet, men i samband med den förra kommunreformen KSSR och Sibbofrågan gav man en fullständigt förvrängd bild av stadens utmaningar och problem. Förutom en nyhet med rubriken "VM: Kunnat pahoissa vaikeuksissa 2020-luvulla" i anslutning till den ovannämnda utredningen publicerade Yle igår även nyheter med rubrikerna "Keskusta haluaa stopin 'kuntakohellukselle'", "Keskusta väläyttää välikysymystä kunnista" och "Kuntauudistusta viedään vauhdilla eteenpäin".

Gårdagens intressantaste nyhet hittar man i Suomenmaa. I nyhetsartikeln "Kapinakunnat syyttävät Kuntaliittoa hallituksen myötäilemisestä" kan man läsa följande:

Kuntaliiton toimintaan tyytymättömät kunnat ovat edenneet kapinassaan sanoista tekoihin.

Ainakin Asikkala, Janakkala, Juva, Rusko ja Sulkava ovat päättäneet lopettaa toistaiseksi Kuntaliiton jäsenmaksun maksamisen. Orimattila ja Sysmä aikovat puolestaan jäädyttää osan maksuistaan.

Kapinakuntien edustajien mukaan Kuntaliitto suhtautuu hallituksen valmistelemaan kuntauudistukseen liian myötämielisesti. Juvan kunnanjohtajan Heikki Laukkasen mielestä liitto ei ole pitänyt pienten kuntien puolta, vaan ajaa pelkästään keskuskaupunkien etuja.

Bl.a. Iltalehti publicerade den 13 januari FNB:s notis med rubriken "Useat kunnat pohtivat Kuntaliiton jäsenmaksun jäädyttämistä". MTV3 publicerade den 16 januari en nyhet med rubriken "Ensimmäiset kunnat päättivät jättää Kuntaliiton jäsenmaksuja maksamatta".

Kommunförbundet driver inte bara de stora städernas intressen på de mindre kommunernas bekostnad. Komminförbundet går även regeringens eller regeringarnas ärenden. Jag har på denna blogg redogjort för hur kommunförbundet inofficiellt genom mygel stödde regeringarna Vanhanen I och Vanhanen II att förverkliga en olaglig inkorporering av sydvästra Sibbo. I mitt inlägg "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011" har jag skrivit om Sibbo kommuns och Helsingfors stads "nytta" av att vara medlemmar i kommunförbundet.

Svarta backen och Östersundom. Den 1 februari 2012

I mina inlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012" och "Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012" har jag behandlar behandlat beslutet eller planerna att riva kraftverket Hanaholmen-B i Sörnäs och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Igår publicerade den före detta Hbl-journalisten Bjarne Nitovuori ett blogginlägg med rubriken "Guggenheim och Nordsjökraftverket". Nitovuori inleder sitt inlägg med att säga att "Härmed ansluter jag mig till dem som förvånar sig över att ett beslut som kostar nästan tio gånger så mycket som Guggenheim kan drivas igenom så utan offentlig debatt." Även i övrigt är Nitovuori på samma linje som Yrjö Hakanen. Nitovuori noterar även det "nya argumentet mot projektet":

Under det gångna året har ett nytt argument mot projektet framkommit. Det ligger nära Natura-områden (Svarta Backen och Östersundom) och enligt Nylands Ely-central försvagar projektet naturvärdena på ett betydande sätt. För ett sådant projekt får tillstånd inte ges utan statsrådets dispens och det förutsätter att projektet är av viktigt allmänt intresse och att man söker kompenserande områden samt att även EU-kommissionens medgivande inhämtas. Något sådant förfarande har ännu inte tillämpats i Finland.

Natura-området heter officiellt Lunden på Svarta backen och fågelvattnen i Östersundom, på finska Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet. Det 355 hektar stora området besår av fyra delar har koden FI0100065. I många sammanhang anges koden felaktigt som F10100065, så även i flera citat på denna blogg.

Igår skidade jag för första gången denna vinter från Svarta backen ända fram till Husö gård. Ännu på måndagen slutade det preparerade spåret vid Husövägen, men igår hade spårmaskinen fortsatt en liten bit på andra sidan vägen. Ända fram till Husö gård hade spårmaskinen åndå inte dragit upp spår, eftersom det på åkern som är under havsnivå (se "Holland. Den 12 mars 2011" och "Olympiska spelen i Östersundom. Den 7 april 2011") finns det fortfarande vatten under snötäcket.Kanske kommer vattnet att frysa nu när det blir kallt.

Större kommun. Den 31 januari 2012

Helsingin Sanomat publicerade i söndags en artikel med rubriken "Haavisto liittäisi kuntia rahan avulla, Niinistö vapaaehtoisuuden pohjalta". Av artikeln att döma stöder ingendera av de två återstående presidentkandidaterna tvångsammanslagningar av kommuner till större kommuner. Pekka Haavisto är dock den av de två som uttalat sig mera kritiskt mot tvångssammanslagningar. I övrigt har Sauli Niinistö i valkampanilen överraskande tydligt profilerats som en samlingspartistisk kandidat.

Regeringen behöver i princip inte oppositionens godkännande för att driva igenom tvångssammanslagningar. Grundlagen förhindrar inte tvångssammanslagningar, åtminstone inte enligt Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Yle publicerade den 2 september en nyhet med rubriken
"Perustuslaki sallii kuntien pakkoliitokset", där Sulonen säger att "kuntarajat eivät nauti perustuslain suojaa." Påståendet är bekant från fallet Sibbo. Bilden av Sulonen ovan användes av Yle även tillsammans med nyheten "Virkamies hämmästelee puheita Kevan erityistilintarkastuksesta" från den 19 juni 2009.

Sulonen var i egenskap av tjänsteman på finansministeriet ansvarig för övervakningen av Keva, som är intrasslat i affärerna kring snöskoterfabriken i Rovaniemi. Jag har skrivit om härvan speciellt i inllägget "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009". Om Sulonens försvar av Kevas agerande kan man läsa bl.a. på Uusi Suomis webbplats i artikeln "Keva-Nova-selvitys: Tähän ei vastattu". Igår inledde Helsingfors tingsrätt behandlingen av muthärvan kring snöskoterfabriken. Sulonens roll torde inte behandlas. Å andra sidan har Sulonen betydligt värre skelett i garderoben. (Se t.ex. "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" och  "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

Bbl 31.1 2012 s 9

I mitt inlägg "Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012" refererar jag till en artikel i Borgåbladet där Christel Liljeström säger att "Socialdmokraterna i Sibbo har ju sagt at de är för stora kommuner". I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Vem har sagt det?" där Kjell Grönqvist och Rainer Boman säger att det inte stämmer - såvida man med en "större kommun" inte menar Sibbo före annekteringen.

Asuntorakentamisen keskittäminen itään. Den 30 januari 2012

Fallet Sibbo har naturligtvis synts på många diskussionsforum. I mitt inlägg "Metro pikaraitiotieksi? Den 3 augusti 2010" noterar jag diskussionen "Östersundomin metro pikaraitiotieksi?" på webbplatsen jlf.fi (Joukkoliikennefoorumi). Denna diskussion eller "kedja" inleds den 9 december 2008. Redan på förmiddagen den 21 juni 2006 - samma dag som Helsingfors stadsfullmäktige beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen - inleds emellertid på samma forum en diskussion med rubriken "Sipoon ja Itä-Vantaan alueiden pakkoliitos Helsinkiin ja mahdollinen itämetron jatke". Diskussionen är här saklig och relativt sakkunnig. Antero Alku bidrar den 15 juli med ett långt inlägg, där beslutsfattarnas sakkunnighet ifrågasätts. Diskussionen inleds av signaturen "Rainer.", som bl.a. noterar att "Asuntorakentamisen keskittäminen itään vinouttaa väestörakennetta entisestään." Så kunde man även se på den påstådda snedvridningen av samhällsstrukturen, som nödvändiggjorde inkorporeringen med tanke på en balanserad utveckling av Finlands enda metropol. Skribenten kommer även med ett annat intressant påstående: "Helsingin suunnitelmat on rakentaa näille alueille mm uusia asumalähiöitä ja niitä yhdistävä metro Vuosaaresta ja Mellunmäestä aina Vantaan Koivukylään." Så här torde man ha förstått metroplanerna i Vanda.

Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012

http://www.kuntalehti.fi/Pdfarkisto/KL-1116.pdf

I mitt inlägg "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011" noterar jag att Kuntalehti publicerat en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Kuntalehti 16 2011, där artikeln publicerats, finns nu i pdf-format på Ingternet. Föga överraskande nämns inte fallet Sibbo i artikeln, fastän lösningen på "Sibbofrågan" har haft en avgörande betydelse på kommunreformen KSSR. Artikeln handlar i själva verket om både den gamla och den nya kommunreformen, samt om övergången från förre till den senare. Här noteras även Jan Vapavuoris roll. Frågan är i vilken mån Vapaavuoris krav representerar Samlingspartiets intressen och linje. Åtminstone i samband med KSSR drev han närmast Helsingfors intressen.

Om det är Vapaavuori och Samlingspartiet i Helsingfors som driver på kommunreformen, så saknar det inte relevans att Vapaavuori sett en regionförvaltning som ett alternativ till kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Även i samband med den nya kommunreformen skall Helsingfors naturligtvis ha sitt. Denna gång kan kommunministern knappast erbjuda en bit av Sibbo utan att motiven är allt för uppenbara. En regionförvaltning eller "metropolförvaltning" skulle därför betyda att nuvarande Helsingforspolitiker via regionförvaltningen skulle få mycket stor makt över metropolområdet. För Sibbos delär den stora frågan om metropolförvaltningen endast skulle gälla huvudstadsregionens fyra städer eller även Helsingforsregonens kranskommuner. Under Hannes Manninens tid som kommunminister föreslog Jussi-Pekka Alanen en mellanstegsförvaltning som förutom helsingforsregionens fyra städer även skulle innefatta Kyrslätt och Sibbo. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)

Bbl 27.1 2012 s 7

Christel Liljeström har låtit förstå att det inte är någon idé att slå vakt om Sibbos självständighet, ifall kommunen tvingas med i en metropolförvaltning. (Ett alternativ är här en splittring av kommunen, där en del av Sibbo kunde anslutas till Borgå.) Lljeström ser dock frågan ur en beslutfattares perspektiv. För den enskilda kommuninvånaren är den lokala identiteten och servicen viktigare än politisk makt. De facto har Sibbo redan i nuläge avstått från kommunens planeringsmonopol. Liljeström har skrivit om metropolförvaltning i blogginlägget "Metropolens olika skepnader" från den 13 februari 2011.