Berghäll och Östersundom. Den 6 februari 2012

Nät det gäller presidentvalet representerade röstningsområdena 11F Berghäll D och 55A Östersundom Helsingfors ytterligheter. I Berghäll D i stadens bögvänligaste stadsdel fick Pekka Haavisto hela 75,8 % av rösterna, medan Sauli Niinistö fick 72,1 i Östersundom. Totalt fick Niinistö endast 50,2 % av rösterna i Helsingfors. Redan i första omgången fick Haavisto 59,4 % av rösterna i Berghäll, medan han fick endast 21,0 % mot 57,3 % för Niinistö i Östersundom. Där det finns mycket enrummare i Berghäll domineras Östersundom helt av egnahemshus. Där Bergäll representerar singlar och ogifta representerar Östersundom familjer. Jämfört med Berghäll står Östersundom även för traditionella högervärden. Där till representerar Östersundom landsbygd i förhållande till det urbana Berghäll.

http://www.vaalikone.fi/presidentti2012/tulos/vaali2/01/091/091055A/

En lite pikant detalj är att röstningsområdet 55A faktiskt heter Itäsalmi på finska. Till röstningsområdet 55A hör endast de delar av stordistriktet Östersudom som inkorporerades från Sibbo. Den så kallade Västerkullakilen, som tidigare hörde till Vanda, har istället anslutits till röstningsområdet 54G, som från förut består av en del av Nordsjö.

I mitt inlägg "Gränsen för röstningsområdet 54G. Den 7 april 2010" har jag noterat att gränsen för röstningsområdet 54G går längs Österledens gamla sträckning, där kommungränsen går enligt inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut. Det 10 hektar stora området mellan Österledens nya och gamla sträckning hör överhuvudtaget inte till något valdistrikt. Med artikeln "Helsingin äänikuninkuudesta tiukka kisa – näin äänet jakautuivat" publicerade Helsingin Sanomat en karta över valdistrikten, där gränsen för röstningsområdet helt korrekt dragits längs vägens gamla sträckning.

Grädden. Den 5 februari 2012

HS 3.2 2012 s A 5

I mitt inlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" berättar jag om finansministeriets  utredning "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024", där det ges en dyster prognos för Helsingfors framtida ekonomi. I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel eller "nyhetsanalys" med rubriken "Länsi kuorii Uudenmaan kerman", som tydligen är ett svar på utredningen. I artikeln kan man läsa följande:

Helsinki menettää muuttovirroissa vuosittain miljoonia euroja.

Helsinkiin muuttaa paljon pienituloisia tai työmarkkinoiden ulkopuolella olevia: opiskelijoita, nuoria ja maahanmuuttajia. Samalla ovenavauksella poistuu keskituloisia perheitä - niitä hyviä veronmaksajia.

Sama ilmiö kilisyttää kehyskuntien kassaan verotuloja miljoonia euroja.

Tätä kehitystä helsinkiläiset kutsuvat kermankuorinnaksi. Kehyskuntien mielestä se on tervettä kilpailua.

Mutta kermakaan ei jakaudu tasaisesti. Kehyskuntien välillä on tapahtumassa eriytymistä, osoittavat tilastot.

Espoon kohdalla kulkee haamuraja, jonka länsipuolelle hakeutuvat eniten tienaavat asukkaat.

Kauniainen, Kirkkonummi ja Siuntio kuorivat hienoimman kerman, jos vertaillaan tulomuuttajien vuosiansioita. Myös Sipoo noukkii hyvätuloisia.

Nämä kunnat vaurastuvat, koska niillä on maata, minne kaavoittaa pientaloalueita. Omakotiasujat ovat parasta kermaa.

Medan de som flyttar till Sibbo i medeltal har en årsinkomst som är nästan 2 000 euro större än de som flyttar från kommunen, har de som flyttar till Helsingfors i medeltal en årsinkomst som är 3 766 euro mindre än de som flyttar ifrån kommunen. Sibbo har ändå inte hittills varit en allvarlig konkurrent till Helsingfors. Problemet är istället gräddskummarna i väst. Redan inför den förra kommunreformen KSSR ville man i Helsingfors rätta till problemen genom en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Några tvångssammanslagningar av hela kommuner kunde Centern dock inte gå med på. Istället erbjöd kommunminister (och bostadsminister) Hannes Manninen sydvästra Sibbo år Helsingfors med motiveringen att "vanliga Helsingforsbor skall ha rätt att bo i egnahemshus utan att byta kommun". Sibbos planer på att själv bygga ut Östersundom gjorde inkorporeringen extra viktigt för Helsingfors. De officiella motiveringarna till inkorporeringen var dock de raka motsatta til de verkliga motiven.

Förslag på onsdag. Den 4 februari 2012

Hbl 4.2 2012 s 8

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommitté träter om Östersundom". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommiténs förslag för planeringen av Östersundomområdet borde offentliggöras på onsdag och att de finns fem alternativ. Jag har behandlat de fem alternativen, av vilka endast skuggplanen hittills har offentliggjorts, i mina inlägg "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011"
och "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

HS 4.2 2012 s A 8

Just på onsdag skall även finansministeriets eller tjänstemannagruppens förslag till ny kommunstruktur läggas fram. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Esitys: Kuntien määrä voisi pudota jopa 65:een".

Regeringens förlängda arm. Den 3 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" noterar jag att flera komuner tagit beslutet att inte betala medlemsavgiften till kommunförbundet. Kommunsyrelsen i Korsholm hade på föredragningslistan för sitt möte på måndagen ett ärende med rubriken "Medlemsavgiften till Finlands Kommunförbund". I tisdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Ännu inget beslut om medlemsavgiften till kommunförbundet i Korsholm". Den 20 januari publicerade Yle en notis med rubriken "Kommunerna protesterar mot sitt förbund". Monica Sirén-Aura, som är viceordförande i kommunstyrelsen i Korsholm, säger här att den planerade protesten är barnslig, men på ett ljudklipp som publicerats tillsammans med notisen påpekar hon att kommunförbundet är något av riksdagens förlängda arm, då kommunförbundets styrelse består av riksdagsmän.

Igår valde kommunförbundets styrelse Helsingfors biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen till kommunförbundets vice verkställande direktör. (Hatainen ersätter Kari Nenonen, som i sin tur ersätter Jukka Peltomäki som stadsdirektör i Vanda.) Valet av Haatainen manifesterar ytterligare Helsingfors maktposition i kommunförbundet. När det gäller agerandet i fallet Sibbo gäller min kritik dock inte i första hand att kommunförbundet agerade för Helsingfors intressen på Sibbos bekostnad. Min kritik gäller istället att kommunförubundet gick regeringens ärenden. Det var uttryckligen i regeringens intresse att man snabbt fick en lösning på "Sibbofrågan", så att regeringen och strukturgruppen kunde komma överens om Paras-ramlagen. Strukturgruppen eller den parlamentariska gruppen som beredde och förhandlade om kommunreformen KSSR var praktiskt taget identisk med kommunförbundets styrelse.

Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012

http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/01_julkaisut/08_muut_julkaisut/20120131Kuntie/Kuntatalous_31012012_NETTI.pdf

Igår var det igen dags för en mängd nyheter i anslutning till kommunreformen. Finansministeriet publicerade en utredning med rubriken "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024". I rapporten skildras dystra utsikter för Helsingfors i förhållande till kranskommunerna. Utsikterna är i sig ingen nyhet, men i samband med den förra kommunreformen KSSR och Sibbofrågan gav man en fullständigt förvrängd bild av stadens utmaningar och problem. Förutom en nyhet med rubriken "VM: Kunnat pahoissa vaikeuksissa 2020-luvulla" i anslutning till den ovannämnda utredningen publicerade Yle igår även nyheter med rubrikerna "Keskusta haluaa stopin 'kuntakohellukselle'", "Keskusta väläyttää välikysymystä kunnista" och "Kuntauudistusta viedään vauhdilla eteenpäin".

Gårdagens intressantaste nyhet hittar man i Suomenmaa. I nyhetsartikeln "Kapinakunnat syyttävät Kuntaliittoa hallituksen myötäilemisestä" kan man läsa följande:

Kuntaliiton toimintaan tyytymättömät kunnat ovat edenneet kapinassaan sanoista tekoihin.

Ainakin Asikkala, Janakkala, Juva, Rusko ja Sulkava ovat päättäneet lopettaa toistaiseksi Kuntaliiton jäsenmaksun maksamisen. Orimattila ja Sysmä aikovat puolestaan jäädyttää osan maksuistaan.

Kapinakuntien edustajien mukaan Kuntaliitto suhtautuu hallituksen valmistelemaan kuntauudistukseen liian myötämielisesti. Juvan kunnanjohtajan Heikki Laukkasen mielestä liitto ei ole pitänyt pienten kuntien puolta, vaan ajaa pelkästään keskuskaupunkien etuja.

Bl.a. Iltalehti publicerade den 13 januari FNB:s notis med rubriken "Useat kunnat pohtivat Kuntaliiton jäsenmaksun jäädyttämistä". MTV3 publicerade den 16 januari en nyhet med rubriken "Ensimmäiset kunnat päättivät jättää Kuntaliiton jäsenmaksuja maksamatta".

Kommunförbundet driver inte bara de stora städernas intressen på de mindre kommunernas bekostnad. Komminförbundet går även regeringens eller regeringarnas ärenden. Jag har på denna blogg redogjort för hur kommunförbundet inofficiellt genom mygel stödde regeringarna Vanhanen I och Vanhanen II att förverkliga en olaglig inkorporering av sydvästra Sibbo. I mitt inlägg "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011" har jag skrivit om Sibbo kommuns och Helsingfors stads "nytta" av att vara medlemmar i kommunförbundet.

Svarta backen och Östersundom. Den 1 februari 2012

I mina inlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012" och "Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012" har jag behandlar behandlat beslutet eller planerna att riva kraftverket Hanaholmen-B i Sörnäs och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Igår publicerade den före detta Hbl-journalisten Bjarne Nitovuori ett blogginlägg med rubriken "Guggenheim och Nordsjökraftverket". Nitovuori inleder sitt inlägg med att säga att "Härmed ansluter jag mig till dem som förvånar sig över att ett beslut som kostar nästan tio gånger så mycket som Guggenheim kan drivas igenom så utan offentlig debatt." Även i övrigt är Nitovuori på samma linje som Yrjö Hakanen. Nitovuori noterar även det "nya argumentet mot projektet":

Under det gångna året har ett nytt argument mot projektet framkommit. Det ligger nära Natura-områden (Svarta Backen och Östersundom) och enligt Nylands Ely-central försvagar projektet naturvärdena på ett betydande sätt. För ett sådant projekt får tillstånd inte ges utan statsrådets dispens och det förutsätter att projektet är av viktigt allmänt intresse och att man söker kompenserande områden samt att även EU-kommissionens medgivande inhämtas. Något sådant förfarande har ännu inte tillämpats i Finland.

Natura-området heter officiellt Lunden på Svarta backen och fågelvattnen i Östersundom, på finska Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet. Det 355 hektar stora området besår av fyra delar har koden FI0100065. I många sammanhang anges koden felaktigt som F10100065, så även i flera citat på denna blogg.

Igår skidade jag för första gången denna vinter från Svarta backen ända fram till Husö gård. Ännu på måndagen slutade det preparerade spåret vid Husövägen, men igår hade spårmaskinen fortsatt en liten bit på andra sidan vägen. Ända fram till Husö gård hade spårmaskinen åndå inte dragit upp spår, eftersom det på åkern som är under havsnivå (se "Holland. Den 12 mars 2011" och "Olympiska spelen i Östersundom. Den 7 april 2011") finns det fortfarande vatten under snötäcket.Kanske kommer vattnet att frysa nu när det blir kallt.

Större kommun. Den 31 januari 2012

Helsingin Sanomat publicerade i söndags en artikel med rubriken "Haavisto liittäisi kuntia rahan avulla, Niinistö vapaaehtoisuuden pohjalta". Av artikeln att döma stöder ingendera av de två återstående presidentkandidaterna tvångsammanslagningar av kommuner till större kommuner. Pekka Haavisto är dock den av de två som uttalat sig mera kritiskt mot tvångssammanslagningar. I övrigt har Sauli Niinistö i valkampanilen överraskande tydligt profilerats som en samlingspartistisk kandidat.

Regeringen behöver i princip inte oppositionens godkännande för att driva igenom tvångssammanslagningar. Grundlagen förhindrar inte tvångssammanslagningar, åtminstone inte enligt Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Yle publicerade den 2 september en nyhet med rubriken
"Perustuslaki sallii kuntien pakkoliitokset", där Sulonen säger att "kuntarajat eivät nauti perustuslain suojaa." Påståendet är bekant från fallet Sibbo. Bilden av Sulonen ovan användes av Yle även tillsammans med nyheten "Virkamies hämmästelee puheita Kevan erityistilintarkastuksesta" från den 19 juni 2009.

Sulonen var i egenskap av tjänsteman på finansministeriet ansvarig för övervakningen av Keva, som är intrasslat i affärerna kring snöskoterfabriken i Rovaniemi. Jag har skrivit om härvan speciellt i inllägget "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009". Om Sulonens försvar av Kevas agerande kan man läsa bl.a. på Uusi Suomis webbplats i artikeln "Keva-Nova-selvitys: Tähän ei vastattu". Igår inledde Helsingfors tingsrätt behandlingen av muthärvan kring snöskoterfabriken. Sulonens roll torde inte behandlas. Å andra sidan har Sulonen betydligt värre skelett i garderoben. (Se t.ex. "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" och  "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

Bbl 31.1 2012 s 9

I mitt inlägg "Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012" refererar jag till en artikel i Borgåbladet där Christel Liljeström säger att "Socialdmokraterna i Sibbo har ju sagt at de är för stora kommuner". I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Vem har sagt det?" där Kjell Grönqvist och Rainer Boman säger att det inte stämmer - såvida man med en "större kommun" inte menar Sibbo före annekteringen.