Del I. Den 11 februari 2012


Senaste onsdag publicerade arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur sin utredning i "En livskraftig kommun- och servicestruktur" i två delar: Del I - Utredningsdel (250 sidor) och Del II - Regional genomgång (118 sidor). Utredningarna har alltså översatts till svenska, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att finansministeriet i ett pressmeddelande med rubriken "Arbetet pågår fortfarande för arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur" från den 13 januari hävdar att "Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beredningen av kommunkartan ända till slutet av januari." Med tanke på den tid översättningen har tagit är det klart att arbetsgruppens förslag i praktiken var färdigt för en månad sedan. Låt vara att det finns vissa små skillnader mellan kartan som publicerades i Suomen Kuvalehti och kartorna som finansministeriet publicerade i onsdags. (Se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012".)

I Del omnämns Sibbo, förutom i tabeller, i ett enda sammanhang. I kapitlet "Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete" i avsnittet "3.4 Helsingforsregionens utveckling 1946-2011" kan man läsa följande:

Under regeringsperioden 2007–2011 färdigställdes fyra utredningar om utvecklingen av och strukturerna för samarbetet inom regionen. Tre av dem utgick från kommunerna och en hade beställts av statsrådet. Då genomfördes också en partiell sammanslagning mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur. På hösten 2010 gav statsrådet dessutom en redogörelse om metropolpolitiken.

Uttrycket "för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur" är  lånad just från redogörelsen om metropolpolitiken. Hela kapitlet "Aikaisemmat kuntauudistukset ja kaupunkiseutujen yhteistyön kehittäminen" finns på Internet som ett skilt pdf-dokument från den 27 januari.


Bbl 10.2 2012 s 7

Efter publiceringen av de fem alternativen för Östersundom senaste onsdag (se "Superonsdag. Den 9 februari 2012") passade Borgåbladet igår på att publicera artiklar med rubriken "Helsingfors köper gärna upp mark" och "Östersundombor säljer och flyttar". Borgåbladet har besökt Clas-Håkan och Camilla Nyman, som sålt sitt hem,men har rätt att bo kvar minst fem år.


I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick med rubriken "Små kommuner fick titta på". Texten, som är skriven av Mikael Kosk, behandlar kommunförbundet och kommunreformen. Kosk finner det problematiskt att "intressebevakaren varit så djupt involverad i den politiska processen innan kommunfältet tar ställning till resultatet."


Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012


I gårdagens blogginlägg "Superonsdag. Den 9 februari 2012"  skrev jag om den extraordinära, nyhetsintensiva onsdagen. I medierna har dagen beskrivits som en "svart dag". Kanske var det trots allt inte så smart att publicera kommunkartan så att den associeras med den svarta dagen. Eftermidagspressens löpsedlar såg igår ut som om det var fråga om krig. För Sibbos del kunde man faktiskt tala om ett fortsättningskrig. Den stora skillnaden till den förra striden är att Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Bland de kommunala beslutsfattarna och tjänstemännen är motståndet mot kommunreformen stort i hela landet. Så även i Helsingforsregionen och huvudstadsregionen frånsett Helsingfors. Det kan även noteras att Eero Lehtis (Suomen Lehtiryhmäs) tidningar denna  gång har som linje att gå emot Helsingfors anspråk. Sipoon Sanomat, Aamuposti, Keski-Uusimaa, Länsi-Uusimaa, Länsiväylä, Helsingin Uutiset, Tamperelainen, Vantaan Sanomat, Uusimaa, Nurmijärven Uutiset, Turkulainen, Seinäjoen Sanomat, Katkkilainen, Vihdin Uutiset, Mäntsälä-lehti, Lappeenrannan Uutiset och Imatralainen publicerade igår A-P Pietiläs text "Kuntaremontti tarvitaan Helsingin rahapulaan". Några större förutsättningar att återerövra Östersundom torde den nya kommunreformen dock inte ge.

Bbl 9.2 2012 s3
I Borgåbladet lyfte man igår fram att "metropolen" kan sluka Sibbo, men i Helsingin Sanomat påpekar man att Helsingfors skulle svälja fyra grannar. På onsdagen publicerade Borgåbladet på webben en artikel med rubriken "En östnyländsk storkommun kan bildas – Sibbo till Helsingfors".


HS 9.2 2012 s A 4
I gårdagen nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki haukkaisi neljä naapuria". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Pajusen mielestä Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen ovat asukkaiden näkökulmasta yksi ja sama kaupunki. "Sipoon kuuluminen tähän on perusteltua", hän lisää. 

Vidare kan man läsa följande:

Monissa kunnissa istuu tiukassa toive itsenäisyydestä. "Liitoksia ei tarvita", jyrähti näkemyksensä Keravan hallitusveturi Eero Lehti (kok).

Egentligen föreslås Helsingfors svälja alternativt tre och en halv, fyra eller fem grannar. Ett av tjänstemannagruppens förslag är att Sibbo delas, ett annat att även Kyrkslätt skall slås samman med huvudstaden. På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen artiklar med rubrikerna "Pääkaupunkiseudulle ehdotetaan viiden kunnan metropolia" och "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista".

HS 9.2 2012 s A 14
Även förslagen till gemensam generalplan för Östersundom uppmärksammas i gårdagens nummer av Hrelsingin Sanomat. Rubriken är "Luonto kaipaa suojaa asukkailta". I artikeln kan man läsa följande märkliga påpekande:

Millekään osapuolelle ei ole epäselvää, ettei toinenkaan ehdotus sellaisenaan täytä Natura-vaatimuksia, jotka tulevat EU-lainsäädännöstä.

"Kaavan tehtävä on hakea muoto, jolla kaupunkirakenne ja suojelualueet voi yhdistää. Kun ehdotus on valmis, myös Natura-vaatimukset ovat kunnossa", sanoo Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi.



På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen en artikel med rubriken "Östersundomiin on tyrkyllä viisi metroasemaa".

BBl 9.2 2012 s 10

Borgåbladet publicerade igår artiklar med rubrikerna "Majvik föreslås bli ny ändstation för östmetron" och "Lagstridigt förslag kan inte förverkligas". På webben publicerade Borgåbladet på onsdagen en artikel med rubriken "Metroalternativ starkast för Östersundom".

Bbl 9.2 2012 s 10

Redan igår, en dag efter att man presenterat de fem alternativen för Östersundom, beslöt Östersundomkommittén formellt att sända planutkastet till kommunerna. Kommittén publicerade även ett beslutsförslag för de berörda nämnderna och sektioner att för respektive stadsstyrelse eller kommunstyrelse föreslå att man tar ställning för alternativ B. Se "Östersundom-toimikunta lähetti kaavaluonnoksen kuntien käsiteltäväksi".


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundomin suunnitelma eteni".





Superonsdag. Den 9 februari 2012


Gårdagen var en lindrigt uttryckt nyhetsintensiv dag. Redan i onsdagens ledare "Den tokiga onsdagen" i Borgåbladet junde man läsa om Mercredi folle journée:

Vi tar det lokala först: den nya Östersundomplanen presenteras. Den andra nyheten har på sätt och vis samma tema: förslaget till ny kommunkarta läggs fram. Den tredje är i sin tur en nyhet med stor betydelse för Svenskfinland: försvarsmakten informerar om vilka garnisoner som kunde läggas ned.

Yle publicerade igår på morgonen en notis, där man talade om superonsdagen. Till publiceringen av Östersundomplanerna, kommunkartan och nedläggningen av garnisoner kommer Nokias nyhet om att tusen arbetstagare får gå i Salo. Om det är ett sammanträffande att alla fyra nyheter publiceras samma dag, så är det säkert ingen tillfällighet att man väntat med publiceringen efter presidentvalet.




Vill man få så lite publikation som möjligt, så skall man komma ut med en nyhet en dag då nyheten skyms av andra nyheter. Om detta var syftet med publiceringen av förslagen till gemensam generalplan för Östersundom, så ser man ut att ha prickat in tidpunkten för publiceringen väl. I medierna framlades igår även konspirationsteorier om en samordnad publicering.




Om förslaget till ny kommunstruktur skall jag återkomma senare. Jag vill dock med det samma påpeka att förslaget att ansluta Sibbo men inte t.ex. Kyrkslätt eller Kervo till Helsingfors är inkonsekvens. Det finns skäl att misstänka att Sibbo föreslås anslutas till Helsingfors med tanke på att Helsingfors igen måste kompenceras, ifall det inte blit någonting av inkorporeringen  av Esbo. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".)




På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades igår de fem förslagen till plan för Östersundom, samt nytt utredningsmaterial. Här publicerades även ett videoklipp där Mati Visanti presenterar de fem alternativen.

Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton". Jag återger här meddelandet i sin helhet:

Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton

Luonnonsuojelijat arvioivat Östersundomin yhteisen yleiskaavan pääluonnosvaihtoehdon toteuttamiskevottomaksi ja osin myös lainvastaiseksi. Luonnonsuojelualueet, muut arvokkaat luontoalueet sekä niiden väliset ekologiset yhteydet tulee turvata kaavoituksessa. Rakentaminen voidaan kuitenkin sovittaa luonnon reunaehtoihin ympäristöjärjestöjen ekologisen varjokaavan avulla.

"Nyt päävaihtoehdoksi nostettu vaihtoehto B Östersundomin yleiskaavasta on selvä uhka useille luontoalueille", sanoo Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

"Toteuttamiskelvottomien ja laittomien vaihtoehtojen tuominen lausuntokierrokselle on huonoa kaavoitusta, verovarojen tuhlausta ja kansalaisten harhauttamista. Siksi on hyvä, että mukana on myös järjestöjen ekologinen yleiskaava, joka mahdollistaa lisärakentamisen, mutta turvaa samalla riittävät luonto- ja virkistysalueet. Ekologinen vaihtoehtomalli mahdollistaisi myös Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen merella asti."

"Ekologinen vaihtoehto olisi Helsingille nopein ja riskittömin vaihtoehto kaavoituksen toteuttamiseen, koska siinä on jo huomioitu lainsäädännön suojaamat luontoarvot ja sopeutettu rakentaminen sen mukaan - eikä päinvastoin! Nyt esitelty viiden metroaseman malli B edellyttäisi todella rajua rakentamista nykyisin lähes rakentamattomalle seudulle. Luonto voidaan kuitenkin nähdä alueen kilpailuetuna", uskoo toiminnanjohtaja Ursula Immonen Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiristä.

Vaihtoehtoja voidaan ja pitää pohtia rauhassa, koska Helsingillä ja koko pääkaupunkiseudulla on paljon jo valmiiksi kaavoitettua maata. Selvityksistä ei voi tinkiä kiireen takia. Mikäli lainvastaiset kaavamerkinnät viedään eteenpäin, päätökset kaatuvat viimeistään tuomioistuimissa.


Hufvudstadsbladet publicerade igår - före publiceringen av kommunkartan - en artikel om kommunförbundet med rubriken "Kommuner risar Kommunförbundet". I själva tidningen lyder rubriken "'Förbundet har inte skött sin roll'".


Trettio kommuner. Den 8 februari 2012


Idag skall Östersundomkommittén offentliggöra ett förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats på morgonen publicerat enartikel med rubriken "Östersundom voi jarruttaa koko Uudenmaan kaavaa". Rubriken på motsvarande text i dagens tidning lyder "Luonto voi hyydyttää maakunnan"

"
HS 8.2 2012 s A 10

I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Maakuntakaava menee maaliskuussa maakuntahallitukseen. Aikataulu on tiukka, koska kaavan olisi valmistuttava ennen kuntavaalikauden loppua. Ensi vuonna liiton valtuustossa ja hallituksessa aloittavat kuntapoliitikot eivät välttämättä sitoudu siihen, mitä kaavaan on tulossa.

Muulle maakunnalle olisi tärkeä tietää, mihin esimerkiksi hypermarketteja saa rakentaa. Tai mihin tulisi läntisen maakunnan havittelema oikorata, joka vaikuttaa Lohjan uuteen keskustaan. Nämä ratkeavat maakuntakaavassa.

Jollei Helsinki taio Östersundomiin Naturaan istuvaa maankäyttöä, maakuntakaavan aikataulu on vaarassa.

Uudenmaan liitto laskee pystyvänsä hyödyntämään Helsingin Natura-selvitystä. Jokin merkintä maakuntakaavaan on pakko saada, muuten ympäristöministeriö ei voi vahvistaa sitä. Ministeriö vahvistaa myös Östersundomin osayleiskaavan.

"Oh", sanoo Östersundom-hankkeen helsinkiläinen projektipäällikkö Matti Visanti, kun kuulee, että liitto haluaisi Natura-arviota maaliskuuksi.

"Väliraportteja voimme tuottaa, mutta arvio valmistuu sopimuksen mukaan joulukuussa." Sopimus on tehty Finnish Consulting Groupin kanssa. Yhden väliraportin on määrä tulla julki tänään.

Helsingillä ei voi kuin koettaa sorvata sopivan kaavan.

"Jos kaava heikentää merkittävästi Naturaa, edessä on monimutkainen juridinen prosessi. Mutta ei meidän huonoa kaupunkiakaan kannata suunnitella", Visanti pyörittää.



http://www.oecd.org/dataoecd/47/24/49564001.pdf


Just igår, dagen före finansministeriet lägger fram ett förslag till ny kommunstruktur, har OECD publicerat en rapport, som starkt tar ställning för den planerade kommunreformen. Frågan är dock om finansministeriets (läs: Samlingspartiets) planer på att minska antalet kommuner till hundra eller rentav sjuttio räcker till. I rapporten kan man läsa följande:

Previous municipal mergers have so far not yielded expected productivity gains, and planned reforms therefore have to be accompanied by a more consolidated provision of services to achieve desired gains from scale economies. International evidence suggests that a population base of around 200 000 is needed for efficient care provision. In Finland, this would mean moving from more than 330 to about 30 municipalities.

En kommunstruktur med endast trettio kommuner är inte längre en struktur bestående av kommuner i den betydelse som primärkommun har i Finland. I OECD:s rapport lyfter man faktiskt fram ett mera realistiskt alternativ:

Should the municipal reform fail to achieve a high level of mergers and substantially lower the number of municipalities, efficient management of health care by municipalities would be difficult. This would raise questions on the need for potentially more radical reforms to boost equity and efficiency, for example through the creation of regional or national health funds, as some Finnish institutions have suggested.

Problemet med den senare modellen är att den inte stöder Samlingspartiets maktpolitiska ambitioner att riva ner strukturer som gynnar Centern.


Esitys kuntajakoselvittäjien asettamisesta. Den 7 februari 2012


Imorgon skall Östersundomkommittén publicera ett förslag till gemensam generalplan för Östersundom-området. Förslaget kommer knappast att få så stort utrymme i medierna, eftersom finansministeriet just i morgon onsdag klockan 11 skall lägga fram ett förslag till ny kommunstruktur. Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas har idag på Twitter kommit med lite tilläggsinformation:

Kommunkartorna synes bifogas av ett sjuhelgolands frågebatteri = massor tilläggsdon. Fullmäktigesvar per 13.4

Suomen Kuvalehti, som noga bevakat kommunreformen (se bl.a. "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012"), har idag på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Ministeriö suunnitteli vaalien siirtämistä poikkeuslailla kuntauudistuksen vuoksi". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Suuren kuntauudistuksen valmistelussa pohdittiin jopa kunnallisvaalien lykkäämistä.

Suomen Kuvalehden saamien tietojen mukaan valtionhallinnossa otettiin viime syksynä keskusteluun lokakuun 2012 kuntavaalien siirtäminen poikkeuslailla mahdollisesti syksyyn 2014. Jos hallituksen kaavailema kuntauudistus toteutuisi vuoden 2015 alusta, uusien suurkuntien valtuustot olisi valittu niissä vaaleissa ja ne olisivat voineet aloittaa työskentelynsä välittömästi.  ...
Suomen Kuvalehden tietojen mukaan virkamiehet ottavat keskiviikkona julkistettavassa selvityksessä kantaa myös pakkokeinoihin. Selvitysraportissa todetaan, että kuntaliitoksia ei saada kaikilla alueilla toteutettua vapaaehtoisesti, joten pakkoliitoksiakin mahdollisesti tarvitaan.

Virkamiesten raportti sisältänee myös esityksen kuntajakoselvittäjien asettamisesta tutkimaan kuntaliitoksia. Jos selvittäjät asetetaan kuntiin kesään mennessä, hallituksen ei tarvitsisi ottaa kantaa kuntakarttaan ennen kuntavaaleja. 

Finansministeriet har för sin del publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Uppskov av kommunalvalet har inte övervägts".


Idag har spårmaskinen dragit upp eller preparerat skidspåret från Husö gård vidare till "badplatsen" och "sercicebryggan". (Se Sports Tracker.)  Eftersom isarna ännu är dåliga har spåret dragits upp längs den nya "räddningsvägen". Jag hitattade även en ny karta över friluftsområdet. (Se "Friluftsstråk. Den 29 december 2011".) Fastän det nu finns kartor och skyltar som visar var skidspåret går och var ridvägarna går hade skidspåret förstörts av hästar. Det har jag inte varit med om på Husö förut.


Berghäll och Östersundom. Den 6 februari 2012


Nät det gäller presidentvalet representerade röstningsområdena 11F Berghäll D och 55A Östersundom Helsingfors ytterligheter. I Berghäll D i stadens bögvänligaste stadsdel fick Pekka Haavisto hela 75,8 % av rösterna, medan Sauli Niinistö fick 72,1 i Östersundom. Totalt fick Niinistö endast 50,2 % av rösterna i Helsingfors. Redan i första omgången fick Haavisto 59,4 % av rösterna i Berghäll, medan han fick endast 21,0 % mot 57,3 % för Niinistö i Östersundom. Där det finns mycket enrummare i Berghäll domineras Östersundom helt av egnahemshus. Där Bergäll representerar singlar och ogifta representerar Östersundom familjer. Jämfört med Berghäll står Östersundom även för traditionella högervärden. Där till representerar Östersundom landsbygd i förhållande till det urbana Berghäll.

http://www.vaalikone.fi/presidentti2012/tulos/vaali2/01/091/091055A/

En lite pikant detalj är att röstningsområdet 55A faktiskt heter Itäsalmi på finska. Till röstningsområdet 55A hör endast de delar av stordistriktet Östersudom som inkorporerades från Sibbo. Den så kallade Västerkullakilen, som tidigare hörde till Vanda, har istället anslutits till röstningsområdet 54G, som från förut består av en del av Nordsjö.



I mitt inlägg "Gränsen för röstningsområdet 54G. Den 7 april 2010" har jag noterat att gränsen för röstningsområdet 54G går längs Österledens gamla sträckning, där kommungränsen går enligt inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut. Det 10 hektar stora området mellan Österledens nya och gamla sträckning hör överhuvudtaget inte till något valdistrikt. Med artikeln "Helsingin äänikuninkuudesta tiukka kisa – näin äänet jakautuivat" publicerade Helsingin Sanomat en karta över valdistrikten, där gränsen för röstningsområdet helt korrekt dragits längs vägens gamla sträckning.



Grädden. Den 5 februari 2012

HS 3.2 2012 s A 5
I mitt inlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" berättar jag om finansministeriets  utredning "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024", där det ges en dyster prognos för Helsingfors framtida ekonomi. I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel eller "nyhetsanalys" med rubriken "Länsi kuorii Uudenmaan kerman", som tydligen är ett svar på utredningen. I artikeln kan man läsa följande:


Helsinki menettää muuttovirroissa vuosittain miljoonia euroja.

Helsinkiin muuttaa paljon pienituloisia tai työmarkkinoiden ulkopuolella olevia: opiskelijoita, nuoria ja maahanmuuttajia. Samalla ovenavauksella poistuu keskituloisia perheitä - niitä hyviä veronmaksajia.

Sama ilmiö kilisyttää kehyskuntien kassaan verotuloja miljoonia euroja.

Tätä kehitystä helsinkiläiset kutsuvat kermankuorinnaksi. Kehyskuntien mielestä se on tervettä kilpailua.

Mutta kermakaan ei jakaudu tasaisesti. Kehyskuntien välillä on tapahtumassa eriytymistä, osoittavat tilastot.

Espoon kohdalla kulkee haamuraja, jonka länsipuolelle hakeutuvat eniten tienaavat asukkaat.

Kauniainen, Kirkkonummi ja Siuntio kuorivat hienoimman kerman, jos vertaillaan tulomuuttajien vuosiansioita. Myös Sipoo noukkii hyvätuloisia.

Nämä kunnat vaurastuvat, koska niillä on maata, minne kaavoittaa pientaloalueita. Omakotiasujat ovat parasta kermaa.

Medan de som flyttar till Sibbo i medeltal har en årsinkomst som är nästan 2 000 euro större än de som flyttar från kommunen, har de som flyttar till Helsingfors i medeltal en årsinkomst som är 3 766 euro mindre än de som flyttar ifrån kommunen. Sibbo har ändå inte hittills varit en allvarlig konkurrent till Helsingfors. Problemet är istället gräddskummarna i väst. Redan inför den förra kommunreformen KSSR ville man i Helsingfors rätta till problemen genom en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Några tvångssammanslagningar av hela kommuner kunde Centern dock inte gå med på. Istället erbjöd kommunminister (och bostadsminister) Hannes Manninen sydvästra Sibbo år Helsingfors med motiveringen att "vanliga Helsingforsbor skall ha rätt att bo i egnahemshus utan att byta kommun". Sibbos planer på att själv bygga ut Östersundom gjorde inkorporeringen extra viktigt för Helsingfors. De officiella motiveringarna till inkorporeringen var dock de raka motsatta til de verkliga motiven.