Porvari. Den 25 fabruari 2012

I mitt inlägg "Från Helsingfors perspektiv. Den 22 februari 2012" uppmärksammade jag ärendet "Östersundomin yhteinen yleiskaavaluonnos nro YK0035" i föredragningslistan för Vanda stadsplaneringsnämnds möte på måndag. I inlägget noterar jag att föredragningslistan inte är helt identiskt med Östersundomkommitténs beslutsförslag. Bl.a. har namnet Porvari lämnats bort och ersatts med Länsisalmi (Västersundom). Igår publicerades även föredragningslistorna för Helsingfors stadsplaneringsnämnds och Sibbo planläggningssektionens möte nästa vecka. Då det gäller det aktuella ärendet skiljer sig  föredragningslistan för planläggningssektionen i Sibbo från så väl Östersundomkommitténs beslutsförslag som från föredragningslistan för mötet i Vanda. Förslaget till beslut är dock det samma och i planläggningssektionens föredragningslista är det även översatt till svenska. "Utvecklingsdirektörens förslag", som i stjälva verket är Östersundomkommitténs förslag, lyder på svenska enligt följande:

Planläggningssektionen föreslår kommunstyrelsen att
1. kommunstyrelsen förordar Östersundomkommittén att godkänna generalplaneutkastet enligt alternativ B, daterat den 9 februari 2012, som utgångspunkt för generalplaneförslaget för Östersundom.
2. kommunstyrelsen förordar Östersundomkommittén att godkänna bemötandet enligt växelverkansrapporten till dem som har framfört en åsikt eller sitt ställningstagande.

Föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte på tisdag är åtminstone då det gäller det sista stycket identiskt med föredragslistan för stadsplaneringsnämnden i Vanda. Även här har man alltså lämnat bort namnet Porvari för området invid avtaget från Österleden till Ring III. I föredragningslistorna för mötena i Helsingfors och Sibbo finns en bilaga, som saknas ur föredragningslistan för Vanda stadsplaneringsnämnds möte. Bilagan är en karta eller illustration (havainnekuva) över södra delen av området för den gemensamma generalplanen. (Se bilden ovan.)

På det aktuella utkastet finns många intressanta detaljer, men de intressantaste gäller kanske just området "Porvari". Västerkulla gårds åkrar söder om Österleden är här helt och hållet bebyggda. Vägsträckningarna skiljer sig här från planutkastet B, där det aktuella området delvis är övertäckt och betecknats som specialplaneringsområde ES1.

De fantastiska visionerna för det aktuella området har jag tidigare behandlat speciellt i inläggen "Liittymäympäristön suunnittelua. Den 3 april 2011", "Uudenlainen kaupunkimainen pientalualue. Den 26 september 2011" och "Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011".

Mikko Särelä, som är grön suppleant i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors, publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Östersundom". I inlägget ingår en intressant karta över "stadsdelarna" i Östersundom. Jag har inte sett kartan förut, men den torde inte vara speciellt ny. Avgränsningen av området för den gemensamma generalplanen har för Majviks del något ändrats sedan kartan ritats. På kartan har stadsdelen Sundberg (Salmenkallio) delats upp i Salmenkallio, Porvarin-lahti och Porvari. De motsvarande svenska namnen borde vara Borgarstrandsviken och Borgarstrand. På kartan har även andra stadsdelar och delområden delats upp. Östersundom har här fått ytterligare en exklusiv betydelse.

Kommunernas språkliga indelning. Den 24 februari 2012

Hbl 23.2 2012 s 9

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Är det någon som bryr sig?" Texten handlar om förslaget att slå samman Sibbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla och Esbo, men den tar avstamp i "tvångsannekteringen" av sydvästra Sibbo. Artikeln börjar med följande stycke:

I Östersundom, den tvångsannekterade delen av Sibbo som blivit Helsingfors, reser invånarna nu billigare än förr med stadens bussar. Men som helsingforsare är kön nu mycket längre för dem när de skall till läkare. Exemplet från Östersundom är kanske inte det bästa, men visar hur det kan gå när kommuner går samman.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Finlandssvenska kommuner följer Folktinget", där det noteras att "Folktinget anser att det inte går att slå ihop kommuner så att majoritetsspråket i en kommun ändras utan kommunens medtycke." Vidare kan man läsa följande:

Folktinget backar inte heller i sin tolkning av lagen, trots att den har utsatts för en del kritik.

Tolkningen härstammar från ett betänkande från år 1998, där riksdagens grundlagsutskott konstaterar att "ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunens språkliga ställning".

Folktinget har konsulterat grundlagsexperter och anser att tolkningen får stöd av senare utlåtanden och betänkanden.

I motiveringarna till statsrådets beslut om en ändringen av kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda noterades det speciellt att "Eftersom Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad enligt 5 § i språklagen alla är tvåspråkiga kommuner, där majoritetens språk är finska, medför förslaget inga ändringar i kommunernas språkliga indelning eller rätten att få service på sitt eget språk för dem som bor på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors." (Se "Grundlagen. Den 20 januari 2008".) För inrikesministeriets motiveringar ansvarade Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Den aktuella tolkningen av lagen har i Sibbo ansets skydda kommunen mot en delning i samband med den nya kommunreformen. (Se "Fungerande tvåspråkighet. Den 3 januari 2012".)

Spår. Den 23 februari 2012

BBl 23.2 2012 s 2

Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Spår i Östersundom är ingen intern affär". I ledarartikeln kan man bl.a. läsa följande:

En metrolinje mellan Östra centrum och Majvik (sex stationer) kostar 730 miljoner euro. En snabbspårväg Östra centrum-Majvik skulle kosta 150 miljoner. De årliga driftkostnaderna för de två alternativen skulle vara de samma, då man beaktar matarbusstrafiken.

När projektet, med metro som primärt altenativ, nu senast presenterades (8.2), talade trafikingenjör Heikki Hälvä om andra utgifter: "… en metro till Majvik (fem stationer) kommer att kosta omkring 700 miljoner euro. (…) Förslaget med bara snabbspårväg skulle enligt honom (Hälvä) gå lös på omkring 450 miljoner euro plus 170 miljoner för en förlängning av metrolinjen med en station" (Bbl, 9.2).

Vad var det för fel på den enkla snabbspårvägen, med bussar som matartarfik? Nu jämförs metron av någon orsak med ett betydligt mångsidigare spårvägsalternativ, ett som kostar 620 miljoner jämfört med tidigare 150 miljoner. ...

Effekterna av kollektivtrafiklösningarna i Östersundomområdet återspeglas långt österut. Nu noteras detta inte i tillräcklig omfattning i Östersundomplanen.

De nya beräknade kostnader för de olika alternativen för Östersundom hittar man i utredningen "Östersundomin liikennejärjestelmävertailu. 31.1.2012", men ledarartikeln torde i första hand varit inspirerad av ett seminarium om en järnväg från Helsingfors österut, som hölls igår. I dagens nummer av Borgåbladet ingår även en artikel med rubriken "Helsingfors och Borgå har olika åsikt om Helibanans reservering". Här kan man bl.a. läsa följande (knappast ordagrant återgivna eller översatta) citat av Helsingfors stadsstyrelseordförande Risto Rautava:

- Vi anser att reserveringen för Helibanan måste avföras från landskapsplanen. Reserveringen är ett hinder för oss när vi ska utveckla de annekterade områdena i Sibbo.

Bbl 23.2 2012 s 8

Med anledning av det ovannämnda seminariet har Borgåbladet även publicerat en artikel med rubriken "Flygplats i Backas inte längre aktuell". Under seminariet kom Rautava med den aktuella uppgiften. Det ser nu ut som om att en ersättande flygplats för flygfältet i Malm kommer att byggas i Orimattila. Yle publicerade igår en artikel med rubriken "Itäisestä rantaradasta päätös 10 vuoden sisällä". Här säger Rautavaatt "Ei ole enää mitään järkeä pitää sitä Heli-varausta, koska se ehkäisee meillä sen alueen kehittämistä tällä hetkellä jos sitä pidetään". Själv spår jag att den nya snabba "östbanan" via Helsingfors-Vanda flygplats aldrig kommer att gå via Borgå. Istället kommer banan att gå via Lahtis och  Orimattila (Henna).

Från Helsingfors perspektiv. Den 22 februari 2012

I mitt inlägg "Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012" noterar jag ett Östersundomkommittén publicerat ett beslutsförslag för stadsplaneringsnämnderna i Helsingfors och Vanda och planläggningssektionen i Sibbo, som går ut på att man för att för respektive stadsstyrelse eller kommunstyrelse föreslå att man tar ställning för det "utvecklade" planutkastet B för Östersundom. Stadsplaneringsnämnden i Vanda behandlar det aktuella ärendet den 27 februari, medan stadsplaneringsnämnden i Helsingfors behandlar ärendet den 28 och planläggningssektionen i Sibbo den 29 februari. Nu har föredragningslistan för mötet i Vanda den 27 februari publicerats. Till största delen är föredragningslistan här identisk med Östersundomkommitténs förslag, men det finns även skillnader. Bl.a. har sista stycket bytts ut, så att det tydligare framkommer att synpunkterna som gäller bostadsproduktion och markegendom representerar Helsingfors perspektiv. Sista stycket i Östersundomkommitténs beslutsförslag lyder enligt följande:

Asuntotuotannon, maanomistuksen ja Helsingin näkökulmasta Salmenkallion ja sen metroaseman rakentaminen on luonteva lähtökohta alueen laajamittaisemmalle toteutukselle. Porvarin alueen (Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteysalue, Porvarinlahden pää) suunnittelu on monimutkaisempi prosessi johtuen kuntarajoista, maanomistuksesta ja toiminnallisesta monimuotoisuudesta. Sen tarkempiasteinen kaavoitus on kuitenkin syytä aloittaa samanaikaisesti Salmenkallion kanssa, koska metro ensimmäisine asemineen on Porvarissa.

I föredragningslistan för Vanda stadsplaneringsnämnds möte har det stycket bytts ut mot följande:

Metrolinjan ensimmäisen Länsisalmen aseman keskuksen (Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteysalue) suunnittelu ja toteutus on Helsingin ja Vantaan yhteisprojekti, jonka ajoituksesta sovitaan erikseen. Helsingin asuntotuotannon ja maanomistuksen näkökulmasta Salmenkallion ja sen metroaseman rakentaminen on luonteva lähtökohta alueen laajamittaisemmalle toteutukselle.

Det märkliga namnet Porvari, som lämnats bort i föredragningslistan, har jag kort kommenterat i mitt inlägg  "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012". Porvari är en finsk översättning av Borgarstrand, som gett namn åt Borgarstrandsviken, på finska Porvarinlahti. Borgarstrandsviken har tidigare sträckt sig ända till avtaget från Österleden till Ring III, där Porvarin asema/ Länsisalmen asema nu planeras.

Starka och svaga kommuner. Den 21 februari 2012

I mitt inlägg "Del I. Den 11 februari 2012" uppmärksammar jag Del I av "En livskraftig kommun- och servicestruktur", som finansministeriet publicerade den "svarta dagen", den 8 februari. I Del II - Regional genomgång behandlas förslagen till kommunsammanslagningar eller "områden för kommunindelningsutredning".

Utredningen börjar med en historisk översikt av kommunsammanslagningar i Nyland, där det noteras att "för tryggandet av en balanserad utveckling av samhällsstrukturen i huvudstadsregionen överfördes genom statsrådets beslut områden från Sibbo och Vanda till Helsingfors." Här kan man även läsa att "Den senaste kommunsammanslagningen i huvudstadsregionen före delsammanslagningen av Sibbo skedde 1966, när Nordsjö anslöts till Helsingfors". Uttrycket "delsammanslagningen av Sibbo" är en dålig översättningen av den i sammanhanget lite väl informella benämningen "Sipoon osaliitos". I övrigt nämns Sibbo speciellt i anslutning till förslaget till sammanslagningen av städerna i huvudstadregionen och Sibbo. Bl.a. kan man läsa följande:

De fyra kommunerna i huvudstadsregionen utgör ett enhetligt område för pendling och uträttande av ärenden. Helsingfors är pendlingsregionens centrum där en betydande andel av invånarna i de övriga kommunerna arbetar: Vanda över 40 procent, Esbo 37,7, Grankulla 39,8 och även Sibbo 34,8. Av alla kommuner i den funktionsmässiga regionen är pendlingen och uträttandet av ärenden kraftigast just mellan de fyra kommunerna i huvudstadsregionen vilket också visar att det utöver Helsingfors förekommer förhållandevis mycket pendling också mellan de övriga kommunerna.

Största delen av resor i ärenden i Nyland görs inom huvudstadsregionen. Också resorna mellan Sibbo och Helsingfors samt mellan Sibbo och Vanda är rätt många. Kommunerna bildar ett enhetligt område också med avseende på näring och regionalekonomi. Det visas utöver av en stark inbördes pendling också av att Helsingfors av fem kommuner är den enda som på nationell nivå hör de starkaste kommunerna när det gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och personer som arbetar inom sin egen kommun.

Tolkningen av statistiken enligt vilken Helsingfors är den enda som hör till "de starkaste kommunerna när det gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och personer som arbetar inom sin egen kommun" är sökt. Helsingfors pendelområde är allt för stort för att kommunreformen skulle kunna utgå från pendelområden, som det heter i regeringsprogrammet. Istället heter det nu att den nya kommunstrukturen skall bygga på "starka" kommuner. Enligt ovan citerade definition på stark kommun räcker det med att slå ihop "svaga" kommuner för att få "starkare" kommuner. Eftersom invånare i Esbo jobbar i Vanda och invånare i Vanda jobbar i Esbo skulle en ny kommun bestående av nuvarande Esbo och Vanda vara "starkare" än Esbo och Vanda idag är skilda för sig. Att Vanda har en själsförsörjning av arbetsplatser på 103 % nämns inte, men nog att i Vanda andelen personer som arbetar i egen kommun är under hälften av de sysselsatta". Därtill noteras det att "Grankulla och Sibbo hör i ett nationellt perspektiv till de svagaste kommunerna i sammanhanget".

Trots att Esbo ligger endast några kilometer väster om Helsingfors centrum kommer Esbo knappast att slås samman med Helsingfors, vilket kommunminister Henna Virkkunen (saml) medgav redan i september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Hos Samlingspartiet  Esbo är motståndet mot en sammanslagning allt för stort för att tjänstemannagruppens förslag skall kunna förverkligas som sådant. Däremot förhåller sig Samlingspartiet i Vanda, eller åtminstone stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen, positivt till en sammanslagning. Om Vanda slås samman med Helsingfors torde det inte vara så svårt att med tvång sammanslå även Sibbo eller södra Sibbo med huvudstaden. Att Sibbo är en "svag" kommun är här en bra motivering. För konsekvensens skull kan Esbo tvångssammanslås med det "svaga" Grankulla.


Helsingin Sanomat publicerade den 10 februari resultaten från "HS-rådets" ställningstagande till frågan "Pitäisikö pääkaupunkiseudun kaupungit pakottaa yhteen?" Igår publicerade Helsingin Sanomat resultaten även på tidningens webbplats. Rubrikerna är "HS-raadin kaikki vastaukset kysymykseen: Pitäisikö pääkaupunkiseudun kaupungit pakottaa yhteen?" och "HS-raati: Viiden kunnan metropolia ei pidä luoda väkisin". I den förstnämnda texten stöter man på följande påståenden:

Voimakkaimmin yhdistymisen puolesta on puhunut Helsingin ylipormestari Jussi Pajunen. Hänen mielestään metropolialue pitäisi toteuttaa mahdollisimman pian ja mahdollisimman laajana.

Varakas Kauniainen on sitä vastoin vastustanut liitoksia. Sipoo on niin ikään vastustanut kaikkea yhteistyötä Helsingin kanssa, joskin sen kanta on viime aikoina hieman lientynyt.

Lägesfaktorer. Den 20 februari 2012

På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte imorgon tisdag ingår ett ärende med rubrike "Townhouse-rakentaminen Helsingissä". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Östersundom on tarkoitus rakentaa pientalokaupunkina, johon tulisi nykyisten suunnitelmien mukaan jopa 19 000 pientaloasuntoa, joista townhouse-tyyppisiä asuntoja noin 7 400. Östersundom toteutuu pääosin vuoden 2020 jälkeen.

Östersundom är dock inte nog för att tillfredsställa behovet av småhusbebyggelse. Förklaringen är följande:  "Östersundom ei sijaintitekijöistä johtuen yksin riitä kattamaan Helsingin kysyntää". 

Som bilaga  till föredragningslistan ingår en utredning med lika så titeln "Townhouse-rakentaminen Helsingissä". Här kan man bl.a. läsa mera om vad lägesfaktorerna innebär:

Östersundomin rooli osana tulevaa pientalotarjontaa on sijaintitekijöistään johtuen ja toteuttamiseen liittyvien epävarmuuksien takia arvioitava suhteessa seudullisiin asuntomarkkinoihin. Sijainnin perusteella voidaan olettaa, että kun alue aikanaan rakennetaan, se tulee houkuttelemaan ensi sijassa Helsingissä ja muualla pääkaupunkiseudulla asuvia lapsiperheitä. Tämä perustuu ennen kaikkea kotitalouksien tasapainoiluun saavutettavuuden ja riittäväksi koetun asumisväljyyden välillä. Koska maan ja vastaavasti asuntojen hinta alenee keskustaetäisyyden myötä, keskituloinen lapsiperhe pystyy ostamaan tai vuokraamaan omien asumismieltymysten kannalta riittävän suuren uuden asunnon, kun tinkii saavutettavuusvaatimuksesta eli on valmis sijoittumaan riittävän kauas keskustasta. ...

Östersundomin rakentamisen ajoitus ja ohjelmointi ovat vielä monelta osin avoimia kysymyksiä, joten täsmällisten arvioiden tekeminen asuntotarjonnan osalta on vaikeaa.

I rapporten kan man lika väl även läsa följande:

Inventaarin ja oletetun yleiskaavavarannon perusteella Helsingin (vuoden 2008) rajojen sisälle sijoittuisi yhteensä 640 000 k-m² pientalorakentamista. Östersundomiin sijoittuisi 2 322 000 k-m² tuottaen koko Helsingin summaksi 2 962 000 k-m². Asuntojen määrällä tämä tarkoittaisi 4 200 vanhaan Helsinkiin ja 15 000 Östersundomiin, eli yhteensä 19 200 pientaloasunnon oteuttamismahdollisuutta vuoteen 2030 mennessä. Östersundomin osalta aikajänne voi olla pitempikin.

När det gäller bostadsutbudet i hela huvudstadsregionen har Östersundom ingen större betydelse. Däremot är Östersundom viktigt för Helsingfors när det gäller att kunna erbjuda boende i "småhus", speciellt som planerna för Malm och Sandhamn fördröjts.

Sinuskurva. Den 19 februari 2012

Helsingin Uutiset 18-19.2 2012 s

I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundomin yleiskaavassa magaluokan suunnitteluvirhe". I artikeln noterar Juhani Mäkelä att den planerade metrolinjen slingrar sig som en sinuskurva, medan spårvägslinjen dragits rätlinjigt. Enligt Mäkelä borde det vara precis tvärtom.

Mäkelä syftar med generalplanen uttryckligen på alternativ B, ”Har utvecklats”, där metrolinjen kompletterats med en snabbspårvägslinje längs Österleden, Nya Borgåvägen och Knutervägen och en annan snabbspårvägslinje längs Vikkullavägen över Borgerstrandsviken till Nordsjö hamn. Spårvägslinjerna är fortsättningar på Jokerlinjerna I och III. (Se "Jämföra alternativen" på webbplatsen Yheteinen Östersundom.)

I sak har Mäkelä rätt. Metrolinjens huvudsakliga syfte torde dock vara att i landskapsplanen omvandla  grönområden till områden med tätortsfunktioner. Utgångspunkten för sinuskurvan är den mark som Helsingfors stad äger i Östersundom.