Zon C. Den 10 mars 2012

I Helsingin Sanomat  3-4.3 2012 ingår en artikel med rubriken "Helsingin pohjois- ja itälaidat jäämässä C-vyöhykeelle". På tidningens webbplats har artikeln publicerats under rubriken "Vyöhykemaksu nostaa bussilippujen hintoja Helsingin reunoilla". Vantaan Sanomat publicerat samma artikel under rubrikerna "Ala-Tikkurila jäämässä C-vyöhykkeelle" och "Matkat Ala-Tikkurilasta Tikkurilaan halpenisivat lippu-uudistuksessa". Jag har tidigare noterat att Östersundom kommer att höra till en annan tariffzon än det övriga Helsingfors. (Se "Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012"  t.ex.) Vad jag däremot inte noterat är att även Nedre Dickursby, som hör till Helsingfors men ligger norr om Ring III, skall höra till zon C.

Vantaan Sanomat 3-4.3 2012 s 4

Våren 2006 förhandlade Helsingfors och Vanda om en bytesaffär där Helsingfors skulle få den så kallade Västerkullakilen i utbyte mot det till arealen betydligt mindre bostadsområdet Nedre Dickursby, som gränsar till Vanda administrativa centrum. Invånarna i Nedre Dickursby, som inte ville ha förhöjd kommunalskatt, motsatte sig emellertid den föreslagna ändringen i kommunindelningen. Istället avstod Vanda från ett mindre område söder om Österleden i utbyte mot statlig finansiering av Ringbanan. (Se t.ex. "Manuskript. Den 26 september 2008".) Ännu år 2008 krävde dock Jukka Peltomäki Nedre Diskursby i ersättning för Västerkullakilen. (Se "Nedre Dickursby. Den 9 februari 2008".)

Markaffärer med släkten Borgström. Den 9 mars 2012

I mitt inlägg "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012" berättar jag om en större markaffär mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun. Igår beslöt fastighetsnämnden i Helsingfors som väntat att för stadsstyrelsen föreslå att stadsstyrelsen beviljar fastighetsnämnden rätt att förverkliga affären. Av någon anledning saknas i föredragningslistan länkar till bilagorna. En karta, där de aktuella områdena markerats, publicerades dock redan den 2 mars samtidgigt av Helsingfors stad och Sibbo kommun. De aktuella områdena har även markerats på en karta som ingår som bilaga till ett ärende som gäller en annan markaffär, som fastighetsnämnden lika så godkände igår.

Den andra markaffären som godkändes igår är intressant så till vida att säljaren är släkten Bergström, som äger Östersundom gård och som är en central markägare i Östersundom. Områdena som Helsingfors stad nu köper av släkten Borgström är obetydliga jämfört med vad som återstår att förhandla om i centrala delar av Östersundom. De områden som Helsingfors stad föreslås köpa av Sibbo kommun har även tillhört Östersundom gård och släkten Borgström. Området som Helsingfors stad köper direkt av släkten Borgström är 2,9 hektar stort och köpesumman är 1,91 miljoner euro. Säljaren behåller förvaltningsrätten av fastigheten Lilla Massängen till slutet av år 2016.

Som motivering till affären med släkten Borgström anges följande:

Määräalan palstat sijaitsevat keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Massängenin palsta rajoittuu lännessä ja kaakossa kaupungin omistamiin alueisiin.

Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Som motivering till den planerade markaffären mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun anges följande:

Esillä olevan maakaupan toteutuminen on merkittävä lisäys kaupungin maaomaisuuteen Östersundomin keskialueilla, jossa kaupungin maanomistus on vähäistä. Kaupan kohteena olevat maat rajoittuvat osittain kaupungin ennestään omistamiin maihin.

Kiinteistöjen hankinta helpottaa Östersundomin keskeisesti sijaitsevien alueiden kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman aktiivisen maapolitiikan periaatteiden mukainen. Tämä ja toisaalla tällä esityslistalla oleva kauppa, jolla kaupunki myy Sipoon kunnalle Majvikissa omistamansa pienehköt alueet, ovat omiaan helpottamaan Östersundomin yhteisen yleiskaavan suunnittelua ja toteutusta myös Sipoon puoleisella yleiskaava-alueella.

Tekniskt sett är markaffären i "Majvik" en skild affär och ett skilt ärende. Som motivering till affären kan man i föredragningslistan för fastighetsnämndens möte läsa följande:

Helsinki on viime vuosina luopunut niistä Sipoon maaomistuksistaan, joita ei ole tarvittu kaupungin käyttöön. Sipoon kunnan kanssa on vaihdettu Nikkilän alueen maita Östersundomin alueen maihin ja valtion kanssa on useassa otteessa tehty laajoja maanvaihtoja Sipoonkorven kansallispuistoon liitetyistä ja liitettävistä maista. Myytävä alue hankittiin edistämään Östersundomin yleiskaava-alueen toteuttamista, mahdolliseksi vaihtomaaksi.

Pienen, Sipoon kunnan alueella sijaitsevan määräalan kehittäminen ei tarjoa Helsingille sellaisia arvonnousumahdollisuuksia, jotka puoltaisivat sen pitämistä Helsingin omistuksessa. 

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsingin ja Sipoon maakaupat etenivät". I notisen kan man bl.a. läsa följande:

Isompi, 28,5 hehtaarin alue sijaitsee Östersundomin keskustassa. Siinä on voimassa oleva kaava ostoskeskukselle.

Det svaga Sibbo. Den 8 mars 2012

Borgåbladet publicerade på webbplatsen www.ostnyland.fi på måndagen en artikel med rubriken "Leena Harkimo: för lite jobb i Sibbo". Motsvarande artikel ingår i tisdagens tidning. I artikeln återges Leena Harkimos åsiktsyttring i kolumnen "Kutauudistus vaatii aktiivisuutta" i Sipoon Sanomat 1.3 2012.

Sipoon Sanomat 1.3 2012 s 2

I sin kolumn säger Harkimo att det är i Sibbos intresse att gå samman med städerna i huvudstadsregionen. Harkimo noterar dessutom att Sibbo tillsammans med Grankulla hör till Finlands "svagaste" kommuner när det gäller självförsörjningsgraden angående arbetsplatser. Man kan fråga sig vad som fått Leena Harkimo, som är invald i riksdagen från Nylands valkrets, att ställa sig bakom finansministeriets märkliga kriterier på "starka" och "svaga" kommuner. De aktuella kriterierna har jag tidigare behandlat i mitt inlägg "Starka och svaga kommuner. Den 21 februari 2012.

Finansministeriet definition av "starka" och "svaga" kommuner har som enda syfte att motiverra vissa kommunsammaslagningar, medan vissa starka samlingspartistiska fästen får gå fria.  Fastän Esbo hör till Helsingfors pendlingsområde behöver Esbo inte slås samman med Helsingfors, eftersom Esbo färdigt är en relativt "stark" kommun. I övrigt gäller det att ju flera sammanslagningar, desto "starkare" kommuner.  Finansministeriets kriterier på "starka" kommuner skulle vara komiska, ifall syftet inte var att faktiskt förverkliga en ny kommunstruktur utgående från dessa.

Igår publicerade Borgåbladet på webben en artikel med rubriken "'Hfrs-fusion det realistiska'". I artikeln uttrycker Kenneth Udd en åsikt som torde vara ganska allmän i Sibbo. Motsvarande rubrik på paradsidan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Troligt med en fusion västerut", medan rubriken på själva artikeln är "Näst ett självständigt Sibbo är Helsingfors mest realistiskt". Rubriken är något missvisande, för "äckelrealisten" Udd ser ett självantändligt Sibbo som det bästa alternativet men en fusion med Helsingfors som det troliga.

Helsingin Sanomat publicerade igår en notis med rubriken "Vantaa pohtii vielä Östersundomin kaavaluonnosta". I notisen säger biträdande stadsdirektör Juha-Veikko Nikulainen att "Vihreät ja samalla koko kaupunginhallitus halusivat vielä selostusta, eikä asia ole kiireellinen". Vad som inte nämns är att ärendet på De grönas initiativ bordlades av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors. (Se "Himmelidemokratia. Den 29 februari 2012".)

Rappakalja. Den 7 mars 2012

Hbl 29.2 2012 s18

Hufvudstadsbladet publicerade den 29 mars en insändarartikel av Nalle Valtiala med rubriken "Slumpens spel". I artikeln säger Valtiala att en sammanslagning av de finlandssvenska förlagen Schildts och Söderströms inte hade förverkligats om Christoffer Grönholm inte dött i cancer. Valtiala jämför denna "slump" med Helsingfors annekteringen av sydvästra Sibbo och hävdar att inkorporeringen inte ägt rum i fall Leif Sevón varit Högsta domstolens president då Sibboaffären behandlade.

Hbl 3.3 2012 s 20

Den 3 mars publicerade Hufvudstadsbladet en insändarartikel av Carl-Henrik Nyberg med rubriken "Sakfel i argumentering". I artikeln påpekar Nyberg att det var Högsta förvaltningsdomstolen och inte Högsta domstolen som fällde avgörandet om Sibboannekteringen. (Leif Sevo´n var president för Högsta domstolen 2001 - 2005.) Nyber noterar vidare att annekteringen grundade sig på politik och inte på juridik. Slutligen påpekar Nyberg Centerns inkonsekvens och bristande trovärdighet, då partiet, enligt Nyberg, kraftigt stödde en tvångsannektering av sydvästra Sibbo.

Hbl 6.3 2012 s16

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel av Leif Sevón själv. I insändaren, som har rubriken "Missförstånd om HD-presidenten", säger Sevón att han inte föreställt sig att han i egenskap av president för Högsta förvaltningsdomstolen skulle ha kunnat förhindra annekteringen. Han noterar bl.a. att presidenten i HFD kan röstas ner och bli i minoritet. Däremot medger Sevón att han kritiserat förfarandet då Helsingfors stadsfullmäktige fattade beslut i frågan.

Det är alltså inte så relevant att spekulera om annekteringen förverkligats, ifall Sevón varit president då frågan avgjordes i HFD. Min personliga uppfattning är ändå att inkorporeringen inte kunde ha förverkligats med en Leif Sevón som HFD:s president. För det första hade de ansvariga ministrarna knappast litat på HFD, ifall HFD:s president hett Leif Sevón. För det andra avgjordes fallet Sibbo redan vid  HFD:s handläggning av ärendet. HFD:s beslut i fallet Sibbo är skenbart utförligt och välmotiverat. I verkligheten är beslutet (beslutstexten) rena rappakaljan. Knappast hade föredragandena (de var två) lagt fram dylikt nonsens, ifall presidentens ståndpunkt inte varit känd på förhand.

Angående Nybergs påståenden om Centern, kan det påpekas att det endast var några centerministrar och Centern i Helsingfors som stödde inkorporeringen. Att överenskommelsen om inkorporeringen var nödvändig för ett förhandlingsresultat om KSSR var inte allmänt känt inom Centern. Den föredragande ministern Mauri Pekkarinen argumenterade starkt emot inkorporeringen. Istället var det Jyrki Katainen som vid statsrådets sammankomst förslog en ändring i kommunindelningen enligt kommunindelningsutredarens förslag. Centerns trovärdighet lider dock så länge Mari Kiviniemi är ordförande. Hon är en av de få centerpolitiker som aktivt stödde inkorporeringen.

I beslutsmeddelandet från Vanda stadsstyrelses möte på måndagen kan man läsa att ärendet om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom bordlades.

Spårvagnsstaden. Den 6 mars 2012

Sirpa Kauppinen, som är grön stadsstyrelseledamot i Vanda, publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Österdundomin ratikkavaihtoehto tehty tahallaan järjettömäksi". I inlägget skriver Kauppinen att "Östersundomin kaavavaihtoehdoissa ratikkaversio (D) on tehty tahallaan järjettömäksi." Mycket tyder på att Kauppinen här har rätt. (Se utkastet ovan.) Det kan tilläggas att man gjort alternativ D, ”Spårvagnsstaden” linattraktiv även genom att lämna bort en grönförbindelse genom Västersundom, som finns med i det "utvecklade", på metro baserade alternativet B.

Angående alternativ D, som alltså bygger på snabbspårvägsförbindelser, kan det vidare noteras att man trots allt ritat ut en metrolinje till Västersunom eller "Porvari". Metrolinjen går i sin helhet i Vanda. Metrolinjen har tagits med och inkluderats i kostnadsberäkningarna, trots att det i det aktuella planutkastet finns så väl en snabbspårvägslinje frön Östra centrum längs Österleden Österut och en linje längs Ring III. Linjerna representerar förlängningar av linjerna Joker I och Joker III. På webbplatsen Yhteinen Österundom kan man om alternativ D läsa följande:

I alternativ D, ”Spårvagnsstaden” motsvarar byggsättet den traditionella parkstaden, och bebyggelsen är inte lika tät som i alternativen A och B. Byggområdena i områdets västra del är mer sammanhållna och en anmärkningsvärt omfattande ekologisk korridor leder från Sibbo storskog till havet. Förlängningarna på Joker 1- och 3-linjerna finns med. Metron har byggts ut med ytterligare en station. Det finns ingen spårvägstrafik österut mot Sibbesborg och Borgå.

Slutligen kan det noteras att ett nästan identiskt när av snabbspårvägslinjer finns med i det av Östersundomkommittén föreslagna alternativet B, medan det saknas i det ursprungliga utkastet, alternativ A.

Naturvärden. Den 5 mars 2012

I fredagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Naturvärden får inte äventyras i Östersundom". Det är planläggningssektionen i Sibbo som anser säger att naturvärden inte år äventyras, trots att sektionen föreslår för kommunstyrelsen att. kommunstyrelsen förordar Östersundomkommittén att godkänna generalplaneutkastet enligt alternativ B. Planutkastet B äventyrar i sig naturvärden.




Sibbo kommun publicerade senaste torsdag på kommunens webbplats en nyhet med rubriken "Planutkastet för Östersundom framskrider i Sibbo". I texten återges beslutsförslaget i föredragningslistan, som ursprungligen är Östersundomkommittens förslag till beslut, men här kan man även läsa att "Planläggningssektionen konstaterade också, att i den fortsatta planeringen säkerställer man att uppkomsten av betydande olägenhet på naturvärden i Natura 2000 områden förebyggs." Dessutom noteras det att "Kommunstyrelse besluter om saken 13.3.2012." Den 13 mars skall Helsingfors stadsplaneringsnämnd på nytt behandla frågan om planutkast för Östersundom.Månne inte kommunstyrelsen i Sibbo väntar med sitt beslut tills ärendet behandlats färdigt i Helsingfors stadsplaneringsnämnd.

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades den 1 mars en nyhet med rubriken "Sipoon kaavoitusjaosto hyväksyi kaavaluonnoksen ehdotuksen mukaisesti 29. helmikuuta". Även här kan man läsa att "Lisäksi kaavoitusjaosto totesi, että jatkosuunnittelussa on varmistettava, että merkittävän haitan muodostuminen Natura 2000 -alueiden luontoarvoille ehkäistään." Man kan fråga sig hur tillägget är förenligt med ett uttalat stöd av planutkast B. Här kan man ytterligare läsa att "Sipoon kunnanhallitus käsitellee asiaa maaliskuun aikana."

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades tidigare denna vecka en nyhet med rubriken "Vantaan kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi esityksen kaavaluonnoksesta 27. helmikuuta". Här kan man läsa att stadsstyrelsen i Vanda behandlar det aktuella ärendet redan den 5 mars. Ärendet finns helt riktigt med på föredragningslistan för stadsstyrelsens nästa möte.

Till protokollet från Vanda stadsplaneringsnämnds senaste möte finns som bilaga ett dokument med rubriken "Vihreiden esitys lautakunnalle". I uttalandet kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin alueen rakentamisessa lähtökohtana tulee olla luonnon asettamat ehdot. Jatkotyössä tulee edetä vaihtoehto B:ssä vaihtoehto C:n eli luontojärjestöjen varjokaavan suuntaan, niin että asukasmäärä on nyt esitettyä huomattavasti pienempi,jolloin pystytään säästämään alueen tärkeät luontoalueet koskemattomina sekä leveämmät puskurivyöhykkeet Natura-alueiden ja Sipoonkorven kansallispuiston ympärillä. Näin toimien ehkäistään kaava-alueen painetta. Naturan merkittävään heikentämiseen ja pitkäkestoiseen oikeusprosessiin.

Alueen ekologisia ja virkistyskäyttöä palvelevia viherkäytäviä tulee edelleen leventää, jotta kaavassa pystyttäisiin turvaamaan lain vaatima luonnonsuojelualueiden kytkeytyneisyys ja toimivat viheryhteydet. Vantaan puoleinen Länsisalmen metsän luonnonsuojelualue on osa merenrannan Natura-alueilta Mustavuoresta Kasabergetin kautta pohjoiseen johtavaa eliöstölle erittäin tärkeää viherkäytävää, joka on edelleenkin esitetty liian kapeana. Lisäksi se katkeaa Porvoontien varren tiiviiseen rakentamiseen (tumman punainen).

Pikaraitiotie sopii kaupunkimaiseen rakentamiseen, ja voi korvata metron.

Färdig metrostadsdel. Den 4 mars 2012

Stadsfullmäktige i Vanda skall på sitt möte på måndag behandla ett ärende med rubriken "Svar på ledamoten Kimmo Kiljunens och flera andra ledamöters (14) motion om att bygga ut östmetron till Håkansböle" ("Vastaus valtuutettu Kimmo Kiljusen ja useiden muiden (14) valtuutettujen aloitteeseen 'Itämetro Hakunilaan'"). I föredragningslistan kan man ur motionen läsa bl.a. följande:

I förutredningen om östmetron har tre olika linjedragningsalternativ kartlagts. Metron kan fortsätta från någondera av den nuvarande metrons förgreningar eller mellan dessa. Om metron dras vidare till Östersundom från förgreningen i Nordsjö skulle detta samtidigt främja verksamhetsområdesbyggande inom hamnzonen och möjliggöra att banan fortsätter från Mellungsbacka till Håkansböle i Vandaområdet. I Vanda generalplan finns en reservering för detta.

Håkansböle är ett tätt bebyggt område och en färdig metrostadsdel med 25 000 invånare. Området kunde vara den sista av Vandas stora förorter som omfattas av spårtrafiken.

Priset för ett banavsnitt på ca fem kilometer från Mellungsbacka till Håkansböle uppgår till ca 200 miljoner euro och till 50 miljoner euro per station. Statens andel skulle här utgöra en tredjedel dvs.lika mycket som för metrobyggandet i övrigt. Förhandlingar måste föras om Helsingfors och Vandas andelar, men för avsnittet Gårdsbacka–Mellungsbacka betalade Vanda 20 % av kommunernas andel.

Helsingfors, Vanda och Sibbo utarbetar som bäst en gemensam delgeneralplan för
Östersundomområdet. I detta sammanhang behandlas också linjedragningsalternativen för utbyggandet av östmetron.

Det är nu rätt tillfälle att kartlägga möjligheten att bygga ut östmetron till Håkansböle. Vilka åtgärder kommer stadsstyrelsen att vidta i detta fall?"

I föredragningslistan kan man även läsa svaret som getts av "Verksamhetsområdet för markanvändning och miljö". Jag citerar ur svaret:

En förgrening av metrobanan från Mellungsbacka både till Östersundom och Håkansböle skulle innebära att metrons kapacitet inte längre räcker till för det planerade markanvändningsbehovet i Östersundom, speciellt om metron i ett senare skede dras vidare längre in i Sibbo (Sibbesborg).

I praktiken är en förgrening av metrolinjen från Melungsbacka inte möjlig, men metron till Östersundom kunde dras från Nordsjö, varvid metrolinjenfrån Melungsbacka kunde fortsätta til Håkansböle. Ett problem är att Helsingfors nödvändigtvis vill rita ut en metrostation i Västersundom, där staten äger mark. I samband med utredningen för metroförbindelsen till Östersundom föreslogs dock att en metrolinje från Mellungsbacka kunde fortsätta mot Håkansböle via Västersundom. (Se "HSprojekti. Den 27 mars 2011".) Om idén att dra en metroförbindelse till Håkansböle har jag även skrivit om i inläggen  "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007", "Östmetron till Håkansböle. Den 2 januari 2011" och "Aina Hakunilaan. Den 11 februari 2011".