Sibbo säljer. Den 25 april 2012

Kommunstyrelsen i Sibbo godkände på mötet igår för sin del markaffären på 33 miljoner euro. Yle har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Sibbo säljer mark till Helsingfors".

Beslutet var väl självklart. Affären skall formellt ännu godkännas av kommunfullmäktige i Sibbo. Även stadsfullmäktige i Helsingfors skall ännu ta ställning till affären.

Helsingfors stadsplaneringskontor har under våren undersökt grunden vid det 25 miljoner euro värda området vid Borgåleden (se "Ekonomiska intressen. Den 24 april 2012"), där Helsingfors planerar ett köpcentrum. I sig är det inte märkligt, speciellt som det här planeras en metrostation. Det märkliga är att man undersöker en relativt rak linje ända från avtaget från Österleden till Ring III. Vad är det här för en linje?

Ekonomiska intressen. Den 24 april 2012

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår i enlighet med förslaget i föredragningslistan att godkänna markaffären på 33 miljoner euro med Sibbo kommun. Idag skall kommunstyrelsen i Sibbo behandla affären. I föredragningslistan till stadstyrelsens möte kan man läsa att "Kauppahinnan pääosa, 25.000.000 euroa kohdistuu voimassa olevan asemakaavan noin 89 000 k-m²:n liike-, toimisto- ja asuinrakennus-oikeuteen Porvoonväylän Landbon eritasoliittymän vieressä." I föredragningslistan för kommunstyrelsens möte kan man läsa följande:

Östersundomin liikekeskuksen asemakaavassa on liike-, asuin - ja toimistorakentamiseen varattu 89 003 k-m2 Sipoon kunnan omistamaa rakennusoikeutta.
Sipoon kunta ja Helsingin kaupunki tilaisivat arvion voimassa olevan asemakaavan mukaisen rakennusoikeuden markkina-arvosta Catella Property Oy:ltä sekä Newsec Valuation Oy:ltä.  Arviot tehtiinkauppa-arvo menetelmällä ja ne perustuvat pääkaupunkiseudulla tehtyihin vertailukauppoihin. Arviot olivat 22,5 miljoonaa €:a ja 27,5 miljoonaa euroa +-/15 %.

Värdet på det ovannämnda området är beroende av att Sibbo kommun detaljplanerat området och att den nuvarande ägaren således har existerande byggnadsrätt. I praktiken torde värdet i första hand bero på hur området betecknats i utkasten till gemensam generalplan och landskapsplan. Sibbo har med andra ord haft ekonomiska intressen på spel i planeringen, men en kommun kan väl juridiskt sett inte vara jävig.


Ledaren i dagens nummer av Östra Nyland har rubriken "Hemortspartierna växer i förändringen". I ledarartikeln kan man läsa följande:

I Ingå har de obundna har sju av 27 platser i Ingåfullmäktige; i Sibbo har  VGS-Vårt Gemensamma Sibbo har sju platser av 43.

Gemensamt för de båda kommunerna är att SFP i vardera under 00-talet tappade sin majoritetsställning. Sibbo miste dels, oöverträffat skamligt, sin guldkust i Östersundom till Helsingfors. Men dels kom också Sibbo kommuns gamla, försiktiga bondelinje, ledd av SFP, till vägs ände.

De som gick i livbåtarna bildade ortspartiet VGS.

Jag vill passa på att ännu en gång påpeka att det minsann inte var "Sibbo kommuns gamla, försiktiga bondelinje" som förorsakade inkorporeringen, men visst innebar inkorporeringen i högsta grad en ändring av Sibbos linje.

33 miljoner. Den 23 maj 2012

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte idag behandla köpet av fastigheter av Sibbo kommun, som bordlades för en vecka sedan. Med tanke på att även Guggenheim finns på föredragningslistan, torde beslutet att betala 33 miljoner euro för fastigheterna inte att få värst mycket uppmärksamhet. På tisdag skall kommunstyrelsen i Sibbo behandla affären. Kartan ovan är ur föredragningslistan för kommunstyrelsens möte. Det ofärgade vita området i högra hörnet äger Helsingfors stad från förut. Det är ett av de områdens som Helsingfors fått gratis av Sibbo med högsta förvaltningsdomstolens välsignelse. (Se bl.a. "Två omröstningar. Den 13 april 2011", "Aktuellt med överklagan på EU-nivå. Den 14 april 2011" och "Bananrepubliksprejudikat. Den 15 april 2011".) För ett år sedan var det aktuellt att försöka föra HFD:s avgörande i ersättningsfrågan vidare till europeisk instans eller på något annat sätt att föra fallet vidare. Månne den den aktuella markaffären bidragit till att man i Sibbo lagt ersättningsfrågan åt sidan?

Flera förslag till metrolinje. Den 22 april 2012

I mitt inlägg "B3. Den 20 april 2012" påpekar jag att nästan alla utredda eller föreslagna dragningar av metrolinjen till Östersundom går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III och att det uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Jag skriver här även "Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg." Här misstar jag mig något. Uudenmaan uutiset sände den 20 januari 2010 ett inslag där det i bakgrunden syntes ett flertal utkast till plan för Östersundom. (Se ovan och "Yleinen etu. Den 21 januari 2010".) En del förslag till dragning av metrolinjen verkar närmast desperata. Enligt ett förslag går en metrolinje från Nordsjö via Sundberg, medan en annan linje dragits från Mellungsbacka till Västersundom, varifrån linjen fortsätter mot Håkansböle i Vanda. Enligt ett annat förslag dras en metrolinje från Mellungsbacka österut längs Nya Borgåvägem, medan man samtidigt förlängt linjen från Nordsjö till Sunberg. (Se nedan.)

Det märkligaste förslaget är ändå en linje från Nordsjö via Sundberg till Västersundom! Från Sundberg svänger linjen här västerut till Västersundom, för att sedan svänga tillbaka österut. (Se nedan.)

Det torde vara uppenbart att  de ovannämnda linjerna inte är realiserbara, men det är inte heller syftet med metrolinjen till Östersundom. Metrolinjen måste ändå vara tillräckligt realistisk för att ritas in i landskapsplanen för Nyland. Först tar Helsingfors stadsplaneringskontor ställning för en metrolinje som pendlar mellan de områden som Helsingfors stad råkar äga. Sedan ritas metrolinjenn, den så kallade mutkametro, ut på utkastet till landskapsplan. Då man sedan ritat ut en metrolinje via Västersundom och Sundberg kan områdena, som hittills varit rekreationsområden, betecknas som område med tätortsfunktioner, eftersom det planeras en metrolinje genom områdena.

Parlamentarisk beredning. Den 21 april 2012

Att Kari Prättälä lämnade sin post som direktören för juridiska ärenden vid kommunförbundet och efterträddes av Arto Sulonen är en av många märkliga episoder i anslutning till fallet Sibbo. (Se "Prättäläs efterträdare. Den 9 juni 2010".) När kommunförbundet i mars 2010 annonserade efter en ny direktör hette det att "vår nuvarande direktör för juridiska ärenden går in för att sköta utvecklingsuppgifter inom kommunalförvaltningen och lagstiftningen. Min gissning var då att Prättälä skulle bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet, där han tidigare haft uppdrag. Prättälä stannade dock kvar vid kommunförbundet, där han numera endast är ledande jurist.

En antydan till varför Prättälä lämnade posten som direktör kan man hitta i en video på webbplatsen Kunta-TV. (Se ovan 5:00-6:41.) Man har glömt dateringen av videon med intervjun av Prättälä, men den är från vårvintern. I intervjun noteras det att Prättälä upprepade gånger framhållit att regeringen inte ensidigt borde driva igenom kommunreformen, utan att den borde beredas "parlamentariskt". Prättäla berättar att kommunförbundet år 2010 tog ett initiativ till ett tillsättande av en "parlamentarisk" kommitté, som skulle ha berett en kommunlag och gått igenom servicestrukturen. Prättälä noterar vidare att kommittén, som skulle stå på en "parlamentarisk" grund, aldrig tillsattes. Istället gick regeringen efter valet in för att regeringen själv förverkligar reformen. Prättälä anser att en reform som går över regeringsperioder och som berör samhället på ett så grundläggande sätt som kommunalförvaltningen bör reformen beredas "parlamentariskt". Månne det inte var tänkt att Prättälä och kommunförbundet skulle ha en ledande roll i den "parlamentariska" beredningen. Månne man inte kan skönja en viss bitterhet i Prättäläs kritik av regeringens sätt att sköta kommunreformen. Ett tecken på bitterhet är det kanske även att Prättälä läckt ut att en tjänsteman från finansministeriet hört sig för hos kommunförbundet om att flytta på kommunalvalet. Se "Hämmentävä paljastus".

Den tidigare kommunreformen KSSR (Paras) bereddes uttryckligen parlamentariskt, i betydelsen att oppositionen deltog i beredningen. I praktiken betydde den "parlamentariska" beredningen här att kommunförbundets representanter och speciellt kommunförbundets styrelseordförande Rakel Hiltunen hade en central roll, liksom Prättälä själv hade. Den parlamentariska beredningen hade dock inte så  mycket med parlamentarism att göra. Någon parlamentarisk kontroll kan man överhuvudtaget inte tala om, när regeringspartiernas och oppositionspartiernas ledare tillsammans tar besluten i slutna kabinett. (Se mitt inlägg "Parlamentarism? Den 1 november 2011".) Det var just tack vare den "parlamentariska" beredningen som man i samband med KSSR kunde ta beslutet om inkorporeringen av sydvästra Sibbo utan att ens dokumentera själva beslutet.

Prättälä är själv en doldis när det gäller fallet Sibbo. Det samma kan kanske inte sägas om Hiltunen, men hon skulle inte kunna sitta kvar som styrelseordförande för kommunförbundet, om det var allmänt känt hur hon agerade för inkorporeringen. På webbplatsen Kunta-TV finns det även en video med Hiltunens synpunkter på den aktuella kommunreformen.

B3. Den 20 april 2012

När Östersundomkommittém supeonsdagen den 8 februari publicerade de fem förslagen till plan för Östersundom offentliggjordes samtidigt en hel del nytt utredningsmaterial. I dokumentet "Luonnosvaihtoehtojen arviointi ja vertailu - OSA I" hittar man en karta med "alla alternativ",som jag inte kan minnas mig ha sett någon annanstans. På kartan finns ytterligare ett alternativ till linje för metron till Östersundom. Linjen presenteras visserligen i utredningen "Itämetron esiselvitys" från 2010, men jag har inte noterat den förut. Linjen 3 eller alternativet B3 står för en linje som förgrenar sig mellan Östra centrum och Kvarnbäcken och går längs Mellungsbacka friluftled norr om Österleden och längs Österleden från och med vägskälet till Nordsjö.

Att man överhuvudtaget utrett det ovannämnda alternativet visar att en förlängning av metrolinjen till Mellungsbacka österut inte alls har varit en självklarhet, fastän en tredje förgrening är mycket problematisk. Kartan med alla alternativ visat att fem av sex alternativ går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III. Det har uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg. Just i dessa områden äger Helsingfors stad mark, som man vill exploatera med hjälp av en metrolinje.

Mellan två Natura-områden. Den 19 april 2012

De gröna i Helsingfors puvblicerade redan den 10 april, samma dag som stadsstyrelsen i Helsingfors behandlade utkastet till generalplan för Östersundom, ett meddelande med rubriken "Helsingin Vihreät: Östersundomin luontoarvot turvattava". I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Erityisen tärkeänä vihreät olisivat pitäneet Talosaaren rajaamista rakentamisen ulkopuolelle.

- Talosaari on kahden Natura-alueen välissä ja sisältää itsessään tärkeitä luontoarvoja. Säästämällä Talosaari rakentamiselta turvattaisiin lintulahtien rauha ja Östersundomin uudet asukkaat saisivat virkistyskohteen upean luonnon keskelle.

I mitt inlägg "Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012" noterar jag att Helsingfors stadsstyrelse på ett anmärkningsvärt sätt avvek från stadsplaneringsnämndens förslag genom att lämna bort krav "Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta." Å andra sidan föreslog även den gröna gruppen att stadsstyrelsen avviker från nämndens förslag genom att bl.a. lägga till kravet "Talosaaren alue rajataan rakentamisen ulkopuolelle ja merkitään virkistysalueiksi." Frågan är varför man inte lyckades komma fram till ett förhandlingsresultat före stadsstyrelsemötet, fastän ärendet bordlades hela två gånger i stadsplaneringsnämnden. Kanske var det viktigt för De gröna att utåt visa sin miljövänliga linje angående Östersundom.


Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors hade på föredragningslistan för sitt möte i tisdags ett ärende med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunto aloitteesta, joka koskee kaupunkipientalojen aluekokonaisuuden toteuttamista Östersundomissa Vantaan asuntomessujen yhteydessä 2015". Nämnden godkände på mötet förslaget till utlåtande. Som en kuriositet kan nämnas att Susanna Vuorinen (saml) och 14 andra fullmäktigeledamöter till fullmäktigemötet i Sibbo den 10 april lämnade in en motion om en ansökan om att få arrangera bostadsmässa i Husöområdet.(Se "'Utredningsområde'. Den 27 februari 2007" och "Dilemma. Den 4 mars 2007".)