Pakkoselvittäjä. Den 7 juni 2012

http://yle.fi/uutiset/hallituksen_kuntauudistus_eduskunnan_ruodittavana/6167059

Igår var det dags för remissdebatt om kommunreformen i riksdagen. Oppositionen beskyllde regeringen för planer på tvångsutredningar och tvångssammanslagningar. Centergruppens ordförande Kimmo Tiilikainen talade sarkastiskt om "frivilligt tvång", varefter SDP:s gruppordförande Jouni Backman frågade vilken typ av tvång Centern använde i fallen Pelkosenniemi och Sibbo. Backman sade sig citera Mauri Pekkarinen från juni 2009, men uttalandet kommer från Sibbopolitikern Joukko Tikkanen (c), som skrivit boken "Sipoon ryöstö". (Se "Sipoolainen poliitikko purki Helsinki-katkeruutensa trilleriksi".) Backamns citat lyder enligt följande:

Ministerit Vanhanen ja Katainen ovat johtaneet teloituskomppaniaa silmät sumeina antamatta tosiasioiden vaikuttaa päätökseen. Sipoon kunta on ammuttu polvilleen, mutta se ei ole kuollut.

Vad Pekarinen i verkligheten sade Helsingin Sanomat i juni 2007 är "Se on järisyttävän raju paikallinen kannan ilmaus missä tahansa asiassa maan ja taivaan välillä." Det är intressant att notera att Backman hade tillgång till citaten.

Centerns partiordförande Mari Kiviniemi svarade att Sibbo var en partiell sammanslagning ("Sipoo oli osakuntaliitos"), som man enligt lagen kunde göra när det var förnuftigt.

Även då  riksdagen debatterade kommunreformen i november påminde man om att tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo gjordes då Kiviniemi var kommunminister. (Se "Pakkoliitos. Den 26 november 2011".) Att Kiviniemi formellt jävade sig då statsrådet behandlade Sibbofrågan hade här ingen betydelse, då Kiviiemis linje var klar för alla. Tack vare fallet Sibbo är Kiviniemi inte en trovärdig oppositionsledare när det gäller att kritisera kommunreformen. Att Kiviniemi liksom sin föregångare Hannes Manninen stödde tvångssammanslagningen av en del av Sibbo för att förhindra tvångssammanslagningar av hela kommuner tycks ingen notera.

I ett senare anförande talade Kiviniemi även om "tvångsutredare" (pakkoselvittäjä). Om en tvångsutredare är en utredare som tillsätts med tvång eller en utredare som utreder tvångssammanslagningarvet jag inte, men då det gäller Pelkosenniemi så tillsatte Kiviniemi själv en kommunindelningsutredare mot Pelkosenniemis vilja. Några förutsättningar för en tvångssammanslagning ansågs det dock inte att föreligga. En liten kuriositet i sammanhanget är att Kiviniemi faktiskt utnämnde Pekka Myllyniemi att utreda en sammanslagning mellan Kemijärvi och Pelkosenniemi. (Se t.ex. "En slutrapport till slut. Den 23 juli 2008".)

Trauma. Den 6 juni 2012

http://valtioneuvosto.fi/ajankohtaista/tallenteet/fi.jsp#videoId=33003372

Igår gavs det igen ny information om kommunreformen. Denna gång var det regeringen själv som stod för informationen. Statsrådet publicerade ett pressmeddelande med rubriken "Regeringen fastställde kommun- och servicestrukturreformens riktlinjer för att bilda starka primärkommuner" ("Valtioneuvosto antoi tiedonannon eduskunnalle kuntauudistuksen etenemisestä"). På statrådets webbplats kan man även ta del av presskonferensen "Tiedotustilaisuus kuntauudistuksesta". Under presskonferensen frågade Talouselämä om utredningen mellan Sibbo och Helsingfors utgjort en modell eller förorsakat trauma.

I pressmeddelandet kan man bl.a. läsa följande:

I metropolområdet behövs det både ändringar i kommunstrukturen och någon form av metropolförvaltning. Man utreder olika alternativa metropollösningar som stöder den gemensamma planeringen och styrningen av området, särskilt i frågor som gäller markanvändning, boende och trafik, samt stärker konkurrenskraften och förhindrar segregation. Arbetet inleds genom en förhandsutredning där de kommande kommunindelningsutredningsområdena och de olika alternativen till metropollösningar kartläggs tillsammans med kommunerna i området.

Att det blir en utredning om en mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde kunde Helsingin Sanomat berätta redan på måndagen. (Se "Mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde. Den 5 juni 2012".) Beskedet har välkomnats av stadsdirektörerna i Esbo och Vanda, men beklagats av Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen. Beskedet om en utredningen av en "metropolförvaltning" tolkas som att det inte blir någon sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen.

HS Digilehti 6.6 2012

I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår en artikel med rubriken "Pääkaupunkiseudun kuntaliitos otti takapakkia" och underrubriken eller ingressen "Espoon Mäkelän mielestä metropolihallinto ja Helsinki- vetoinen kuntaliitos eivät sovi yhteen." I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Metropoliselvitys on uusi linjaus, sillä tähän asti kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) on aja-nut ensi sijassa kuntarajojen muutoksia. Hänen asettamansa työryhmä esitti talvella selvitettä-väksi muun muassa koko pääkaupunkiseudun liittämistä yhdeksi kunnaksi.
Espoossa metropolihallinnon selvittämistä pidetään hyvänä. "Sehän kuulostaisi ihan erikoiselta, että yhdistettäisiin Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo, ja sitten tehtäisiin metropoli-hallinto. Se olisi ihan tårta på tårta", sanoo kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä (kok).
Useat muut lähteet arvioivat HS:lle, että suurliitos on aiempaa epätodennäköisempi.

Bbl 6.6 2012 s 1

Rubriken på huvudnyheten på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Borgå hålls utanför metropolen". Enligt Helsingin Sanomat skulle Borgå inte höra till de kommuner som berörs av utredningen om en "metropolförvaltning". Borgå har själv, liksom Lojo, meddelat att staden önskar ingå i metropolområdet. Lite märkligt är det att Mäntsälä men inte Borgå skulle omfattas av metropolförvaltningen. Borgå är faktiskt grannkommun till Sibbo, som är en av de fem kommuner som enligt finansministeriets tjänstemannaförslag skulle utgöra den nya staden Helsingfors.

En annan sak är att benämningen metropolen i sammanhanget är pinsam. Helsingfors är ingen metropol, men det existerar ett "metropolområde" (metropolitan area) kring Helsingfors, så till vida att stadsstrukturen spridit sig utanför Helsingfors stads gränser.

Mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde. Den 5 juni 2012

HS 5.6 2012 s A 5

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en nyhetsartikel med rubriken "Metropolialue saamassa selvityksen". Samlingspartiet har alltså gett efter för kravet på en utredning om en mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde, en "metropolförvaltning". I artikeln kan man läsa bl.a. följande:

Uudellamaalla on käynnistymässä 14 kunnan yhteisen metropolihallinnon selvittäminen. Ko-koomus on antanut neuvotteluissa periksi sille, että selvittäminen voi alkaa. ...
HS:n neuvottelulähteestä saamien tietojen mukaan kokoomus yritti viimeiseen asti pitää kiinni kuntaministeri Henna Virkkusen (kok) kevään aikana useasti toistamasta kannasta, että myös pääkaupunkiseudulla selvitetään ensin vain kuntarakenteet.
Alkuperäisen esityksen mukaan Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo olisivat kuntalii-tosselvityksen kaupunkiviisikko.
Erityisesti Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) on vastustanut tiukasti 14 kunnan metropolialuetta.

Tillsammans med nyhetsartikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Mikä on vahva kunta?" Regeringens officiella målsättning är att skapa "starka" baskommuner, som självständigt kan sköta kommunal service, men på finansministeriet har man omdefinierat begreppen stark och svag, så att bl.a. Sibbo och Grankulla klassificeras som "svaga" kommuner. (Se "Starka och svaga kommuner. Den 21 februari 2012".)

Ysi och inkorporeringen. Den 4 juni 2012

Sipoon Sanomat 31.5 2012 s 2

I mitt inlägg "Jatkosuunnitteluohjeet. Den 25 maj 2012" noterar jag en artikel i Sipoon Sanomat den 24 maj med rubriken "Yhteinen Sipoomme haluaa jatkossakin itsenäisen kunnan". I det senaste numret av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Ysi Helsingin valtuustoon", som handlar om den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo (Ysi). I Insändaren skriver Bo Melander följande:

Ysi ssyyttää Sipoota ja sen harjoittamaa politiikka siitä, että Östersundomin alue vietiin. Tosi on, että Helsinki on väittänyt aluevaltauksen johtuen siitä, ettei Sipoo rakentanut tarpeeksi asuntoja. Mutta nyt, kun kunnallamme on suunnitelmat koskien juuri näitä alueitamme, jota pääkaupunki myös himoitsi, ja olemme rakentamassa asuntoja tuhansille, Helsinki onkin ilmoittanut, ettei voi hyväksyä sitä, että naapurikuntiin rakennetaan ja mukamas viedään heidän veromaksajiaan eli  lisävaltauksen paikka löytyy.

Melander föreslår sarkastiskt att Ysi (Vgs) försöker erövra Helsingfors stadsfullmäktige och därtill utreder varför statsrådet och rättsväsendet stödde inkorporeringen.

Växtvärk. Den 3 juni 2012

HS 3.6 2012 s A 11

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lännen tie vaatii arkea kuntoon", som handlar om svårigheten att ta beslut om kommunsammanslagningar i västra Nyland. Tillsamman med denna artikel har man publicerat en kommenterande text med rubriken "Lännen sotkut ovat Helsingin kasvukipuja". Här kan man läsa följande synpunkter:

Vaikein tilanne on Siuntiossa. Poliitikot ovat toistensa kurkuissa kiinni, mutta sen naapurikunnissakaan ei ole vältytty kovalta peliltä. Miksi tämä on niin vaikeaa?
Vastaus voi löytyä metropolin toiselta puolelta, Sipoosta.
Valtio leikkasi vuonna 2009 osan Sipoota Helsingille, jotta niemennokkaan ahdettu pääkaupunki voi laajeta itään.
Kiistelty päätös muutti Sipoossa kaiken. Riitoja käytiin, pahoja sanoja sanottiin.
Lopulta poliittiset blokit uusiutuivat, ja harvaan asutussa peltokunnassa alkoi kova kaavoitus. Nyt koeteltu kunta valmistautuu vastaanottamaan Helsingistä purkautuvan paineen.
Lännessä tämä keskustelu vasta alkaa. Kalliin asumisen metropolista katsellaan ympärille, ja lännen vehreät peltomaisemat houkuttelevat lapsiperheitä.
Se koettelee rantakunnissa vanhoja asetelmia, kuten poliittisia voimasuhteita ja asukkaiden identiteettiä.
Helsinkiläiset tulevat. Ei ole ihme, että riidellään.
Kuvaavaa on, että pääkaupunkiseudulta lähtevät joka suuntaan pitkät moottoritiet – paitsi länteen.

I sammanhanget är det skäl att notera att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med att spridningen av samhällsstrukturen norrut och västerut måste stoppas.

Kommunreform och sjukvårdsreform. Den 2 maj 2012

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoo jatkaa valitsemallaan tiellä". I artikeln, kommenterar kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas promemorian om kommunreformen som Helsingin Sanomat läckte ut i början av veckan (se "Trollkonst. Den 26 maj 2012"):

Kriteerit on selkeästi räätälöity niin, etteivät kyseisten alueiden kehyskunnat niitä täytä. Tämä on yksi tapa naamioida pakottaminen

I artikeln kan man även läsa följande:

Lounais-Sipoon menettämisen myötä Sipoossa on paiskittu töitä kasvun eteen ja nyt se alkaa konkretisoitua. Seuraavan kahden, kolmen vuoden aikana kunnan väkiluku kasvaa 2 000-3 000 asukkaalla, Grannas huomauttaa.

Sibbo anses behöva tillväxt för att stärka sina förutsättningar att förbli en självständig kommun, men Sibbo behöver nya invånare även för att ersätta bortfallet av skattebetalare som inkorporeringen medförde. Speciellt är det nya bostadsområdet på Storören och Lillören ("Sibbo strand") tänkt att ersätta förlusten av goda skattebetalare. Förverkligandet av Sibbo strand går dock inte som planerat. Yle publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Utbyggnaden av Sibbo Strand blir kraftigt försenad", där det berättas att färdigställandet skjuts upp med flera år. I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel, där det förklaras att fördröjningen beror på låg efterfrågan. Den låga efterfrågan kan få följder även för utvecklingen av inkorporeringsområdet.

Efter att promemorian med kriterier för utredningar om kommunsammanslagningar läckt ut har nu även ett dokument om sjukvårdsreformen läckt ut. Ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Kuntauudistusta ajetaan terveydenhoidon kautta".

Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012

I gårdagens blogginlägg "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012" berättar jag om förslaget till Helsingfors fastighetsnämnds utlåtande till stadsstyrelsen om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Ärendet bordlades på mötet igår, vilket är anmärkningsvärt så till vida att utlåtandet begärts före den 31 maj.

På mötet igår togs däremot ett beslut om köp av en fastighet i Västersundom. Som bilaga till föredragningslistan ingår ett par intressanta kartor. Kartorna är de samma som de kartor som fastighetsnämnden använt då man tagit beslut om köp av fastigheter i Östersundom. Kartan som visar platsen för den aktuella fastigheten har tidigare alltid begränsats, så att man inte direkt sett att kommungränsen dragits i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. Gränsen går alltså på kartan helt tydligt längs Österledens gamla sträckning.

Som bilaga till föredragningslistan ingår även en karta över Helsingfors stads markegendomar i Östersundom inklusive de områden i Sibbo och Vanda som ingår i den gemensamma generalplanen. På kartan har för första gången även Vanda stads markegendomar ritats ut (i lila).

Skälet till att även Vanda stads markegendomar markerats torde framgå ur motiveringarna till affären:

Fastigheten är avsedd att användas som bytesmark vid ett markbyte mellan Helsingfors och Vanda. Bytet gäller de av Vanda stad ägda markerna i den sk. Västerkullakilen i Helsingfors.

Anskaffandet av fastigheten underlättar anskaffandet av mark i den sk. Västerkulla kilen och är sålunda i enlighet med staden markanskaffningspolitik.

Helsingfors stad äger ca 70 ha på den del av Östersundom generalplaneområde, som ligger i Vanda stad. Vanda stad äger i sin tur ca 45 ha i Helsingfors, i den sk. Västerkulla kilen, där Helsingfors stads markägande är obefintligt.

Den mark som Helsingfors redan från förut äger i det område av Vanda som ingår i området för den gemensamma generalplanen torde räck till för att Helsingfors skulle kunna byta åt sig Vanda stads 45 hektar i "Västerkullakilen". Helsingfors har dock knappast för avsikt att avstå från sin mark närmast Österleden och den planerade metrostationen.

I den ena kartbilagan ingår även en mera detaljerad karta. Ur kartan framgår det att det går en friluftsled genom området. Friluftsleden leder till en tunnel under Borgåleden. På vintern går här ett skidspår, som jag själv använder flitigt. På den gällande landskapsplanen utgör området en del av en grönförbindelse, vilken strukits i förslaget till etapplandskapsplan. I samma bilaga ingår även ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan.

I utkastet till gemensam generalplan har områdets markerats som ett relativt tättbebyggt bostadsområde och arbetsplatsområde.

På internet saknas två bilagor: utkastet till köpebrev och offerten, eftersom de skulle avslöja säljaren, som tydligen vill förbli anonym. Säljaren av fastigheten, som har namnet Nedre-Kärras, lär dock vara svenskspråkig, emedan det aktuella ärendet i föredragningslistan översatts till svenska.Kanske känner säljaren skam över att sälja till Helsingfors stad.