Porvari - Västersundom. Den 8 juni 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2012/Halke_2012-04-02_Khs_13_El/BB28CB20-6CEF-4174-8E59-19630E7C070A/Liite.pdf

I mitt inlägg "Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012"' noterar jag att det på webbplatsen Uutta Helsinkiä den 30 december 2011 publicerats en text med rubriken "Tämä on uusi Östersundom". Tydligen hade texten endast uppdaterats, för efter motsvarande svenskspråkiga text med rubriken "Det här är nya Östersundom" står det "Publicerad: 25.11.2009". Texten "Tämä on uusi Östersundom" har uppdaterats på nytt, tydligen den 28 maj. Kvar finns fortfarande länken till de märkliga "specialsidorna" om inkorporeringen på adressen, http://www.hel2.fi/liitos, fastän webbplatsen inte längre existerar. Här finns även nytt innehåll. Bl.a. kan man läsa följande:

Talosaaren ulkoilualueelle on tullut uusia ulkoilureittejä opasteineen. Alueelle on myös suunnitteilla uimapaikka.

Exakt samma text finns i artikeln "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina". (Se "Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012".) En svenskspråkig version av den sistnämnda artikeln skall ha publicerats under rubriken "Solenergi och logistik är framtidsvisioner för Östersundom" samma dag som den finskspråkiga. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Byggnadskontoret reser ett fågelbeskådningstorn på Husö. Kontoret utför också vård av redan byggda objekt.

Månne stenbryggan på Husö hör till de redan byggda objekten som skall få  byggnadskontorets vård? Planerna på fågelbeskådningstorn på Husö har jag tidigare behandlat i inläggen "Färdigt starka baskommuner. Den 14 november 2011" och "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011". I den aktuella artikeln kan man även läsa följande:

Friluftsområdet på Husö har fått nya friluftsrutter försedda med vägvisande skyltar. I området planeras också en badstrand.

I den aktuella texten har benämningen "Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueella sijaitsevasta Porvarin alue" översatts till "Västersundomområdet vid Ring III:s och Österledens korsningsställe". Satsen "Itämetron ensimmäinen asemakin olisi Porvarissa" har översatts "östmetrons första station är planerad till Västersundom". Namnet Porvari, som torde komma från Porvarinlahti (på svenska Borgarstrandsviken), har alltså inte getts någon svensk motsvarighet. Namnet Borgarstrand skulle kanske vara olämpligt, emedan området saknar strand. Västersundom (Länsisalmi) är dels ett namn på en stadsdel i Vanda, dels namnet på en registerby, som delats mellan Vanda och Helsingfors.

Den 25 maj publicerades även artikeln "Ny näridrottsplats i Landbo" på webbplatsen Uutta Helsinkiä (eller Nytt i Helsingfors). Här kan man bl.a. läsa följande:

Staden har löst in mera mark runt omkring området, så den nya idrottsplatsens areal fördubblas från vad den hittills varit.

Motsvarande finskspråkiga text har jag behandlat i inlägget "Kaupunki on lunastanut lisää maita. Den 30 maj 2012".

Den 30 maj publicerades även på Helsingfors stads egenetliga webbplats en "nyhet" med rubriken  "Östersundomissa pyritään hyödyntämään aurinkoenergiaa". Här kan man läsa följande:

Aurinkoenergian hyödyntäminen ja logistisen risteyspaikan rakentaminen ovat pari varteenotettavaa toimintalinjaa nyt myös muotoutumassa olevissa Östersundomin tulevaisuusvisioissa.

Kyse olisi Porvoonväylän energiakäytävästä sekä Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueella sijaitsevasta Porvarin alueesta, jonka näkymänä on kehittyä tavara- ja ihmisvirtojen kohtauspaikaksi, johon on sujuvat yhteydet Vuosaaren satamakeskuksesta ja lentoasemalta. Itämetron ensimmäinen asemakin olisi Porvarissa, ja potentiaalia tarjoavat myös Jokerilinjojen mahdollinen risteäminen siellä, sekä niiden toteutus pikaraitiotienä.

Pakkoselvittäjä. Den 7 juni 2012

http://yle.fi/uutiset/hallituksen_kuntauudistus_eduskunnan_ruodittavana/6167059

Igår var det dags för remissdebatt om kommunreformen i riksdagen. Oppositionen beskyllde regeringen för planer på tvångsutredningar och tvångssammanslagningar. Centergruppens ordförande Kimmo Tiilikainen talade sarkastiskt om "frivilligt tvång", varefter SDP:s gruppordförande Jouni Backman frågade vilken typ av tvång Centern använde i fallen Pelkosenniemi och Sibbo. Backman sade sig citera Mauri Pekkarinen från juni 2009, men uttalandet kommer från Sibbopolitikern Joukko Tikkanen (c), som skrivit boken "Sipoon ryöstö". (Se "Sipoolainen poliitikko purki Helsinki-katkeruutensa trilleriksi".) Backamns citat lyder enligt följande:

Ministerit Vanhanen ja Katainen ovat johtaneet teloituskomppaniaa silmät sumeina antamatta tosiasioiden vaikuttaa päätökseen. Sipoon kunta on ammuttu polvilleen, mutta se ei ole kuollut.

Vad Pekarinen i verkligheten sade Helsingin Sanomat i juni 2007 är "Se on järisyttävän raju paikallinen kannan ilmaus missä tahansa asiassa maan ja taivaan välillä." Det är intressant att notera att Backman hade tillgång till citaten.

Centerns partiordförande Mari Kiviniemi svarade att Sibbo var en partiell sammanslagning ("Sipoo oli osakuntaliitos"), som man enligt lagen kunde göra när det var förnuftigt.

Även då  riksdagen debatterade kommunreformen i november påminde man om att tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo gjordes då Kiviniemi var kommunminister. (Se "Pakkoliitos. Den 26 november 2011".) Att Kiviniemi formellt jävade sig då statsrådet behandlade Sibbofrågan hade här ingen betydelse, då Kiviiemis linje var klar för alla. Tack vare fallet Sibbo är Kiviniemi inte en trovärdig oppositionsledare när det gäller att kritisera kommunreformen. Att Kiviniemi liksom sin föregångare Hannes Manninen stödde tvångssammanslagningen av en del av Sibbo för att förhindra tvångssammanslagningar av hela kommuner tycks ingen notera.

I ett senare anförande talade Kiviniemi även om "tvångsutredare" (pakkoselvittäjä). Om en tvångsutredare är en utredare som tillsätts med tvång eller en utredare som utreder tvångssammanslagningarvet jag inte, men då det gäller Pelkosenniemi så tillsatte Kiviniemi själv en kommunindelningsutredare mot Pelkosenniemis vilja. Några förutsättningar för en tvångssammanslagning ansågs det dock inte att föreligga. En liten kuriositet i sammanhanget är att Kiviniemi faktiskt utnämnde Pekka Myllyniemi att utreda en sammanslagning mellan Kemijärvi och Pelkosenniemi. (Se t.ex. "En slutrapport till slut. Den 23 juli 2008".)

Trauma. Den 6 juni 2012

http://valtioneuvosto.fi/ajankohtaista/tallenteet/fi.jsp#videoId=33003372

Igår gavs det igen ny information om kommunreformen. Denna gång var det regeringen själv som stod för informationen. Statsrådet publicerade ett pressmeddelande med rubriken "Regeringen fastställde kommun- och servicestrukturreformens riktlinjer för att bilda starka primärkommuner" ("Valtioneuvosto antoi tiedonannon eduskunnalle kuntauudistuksen etenemisestä"). På statrådets webbplats kan man även ta del av presskonferensen "Tiedotustilaisuus kuntauudistuksesta". Under presskonferensen frågade Talouselämä om utredningen mellan Sibbo och Helsingfors utgjort en modell eller förorsakat trauma.

I pressmeddelandet kan man bl.a. läsa följande:

I metropolområdet behövs det både ändringar i kommunstrukturen och någon form av metropolförvaltning. Man utreder olika alternativa metropollösningar som stöder den gemensamma planeringen och styrningen av området, särskilt i frågor som gäller markanvändning, boende och trafik, samt stärker konkurrenskraften och förhindrar segregation. Arbetet inleds genom en förhandsutredning där de kommande kommunindelningsutredningsområdena och de olika alternativen till metropollösningar kartläggs tillsammans med kommunerna i området.

Att det blir en utredning om en mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde kunde Helsingin Sanomat berätta redan på måndagen. (Se "Mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde. Den 5 juni 2012".) Beskedet har välkomnats av stadsdirektörerna i Esbo och Vanda, men beklagats av Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen. Beskedet om en utredningen av en "metropolförvaltning" tolkas som att det inte blir någon sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen.

HS Digilehti 6.6 2012

I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår en artikel med rubriken "Pääkaupunkiseudun kuntaliitos otti takapakkia" och underrubriken eller ingressen "Espoon Mäkelän mielestä metropolihallinto ja Helsinki- vetoinen kuntaliitos eivät sovi yhteen." I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Metropoliselvitys on uusi linjaus, sillä tähän asti kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) on aja-nut ensi sijassa kuntarajojen muutoksia. Hänen asettamansa työryhmä esitti talvella selvitettä-väksi muun muassa koko pääkaupunkiseudun liittämistä yhdeksi kunnaksi.
Espoossa metropolihallinnon selvittämistä pidetään hyvänä. "Sehän kuulostaisi ihan erikoiselta, että yhdistettäisiin Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo, ja sitten tehtäisiin metropoli-hallinto. Se olisi ihan tårta på tårta", sanoo kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä (kok).
Useat muut lähteet arvioivat HS:lle, että suurliitos on aiempaa epätodennäköisempi.

Bbl 6.6 2012 s 1

Rubriken på huvudnyheten på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Borgå hålls utanför metropolen". Enligt Helsingin Sanomat skulle Borgå inte höra till de kommuner som berörs av utredningen om en "metropolförvaltning". Borgå har själv, liksom Lojo, meddelat att staden önskar ingå i metropolområdet. Lite märkligt är det att Mäntsälä men inte Borgå skulle omfattas av metropolförvaltningen. Borgå är faktiskt grannkommun till Sibbo, som är en av de fem kommuner som enligt finansministeriets tjänstemannaförslag skulle utgöra den nya staden Helsingfors.

En annan sak är att benämningen metropolen i sammanhanget är pinsam. Helsingfors är ingen metropol, men det existerar ett "metropolområde" (metropolitan area) kring Helsingfors, så till vida att stadsstrukturen spridit sig utanför Helsingfors stads gränser.

Mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde. Den 5 juni 2012

HS 5.6 2012 s A 5

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en nyhetsartikel med rubriken "Metropolialue saamassa selvityksen". Samlingspartiet har alltså gett efter för kravet på en utredning om en mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde, en "metropolförvaltning". I artikeln kan man läsa bl.a. följande:

Uudellamaalla on käynnistymässä 14 kunnan yhteisen metropolihallinnon selvittäminen. Ko-koomus on antanut neuvotteluissa periksi sille, että selvittäminen voi alkaa. ...
HS:n neuvottelulähteestä saamien tietojen mukaan kokoomus yritti viimeiseen asti pitää kiinni kuntaministeri Henna Virkkusen (kok) kevään aikana useasti toistamasta kannasta, että myös pääkaupunkiseudulla selvitetään ensin vain kuntarakenteet.
Alkuperäisen esityksen mukaan Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo olisivat kuntalii-tosselvityksen kaupunkiviisikko.
Erityisesti Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) on vastustanut tiukasti 14 kunnan metropolialuetta.

Tillsammans med nyhetsartikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Mikä on vahva kunta?" Regeringens officiella målsättning är att skapa "starka" baskommuner, som självständigt kan sköta kommunal service, men på finansministeriet har man omdefinierat begreppen stark och svag, så att bl.a. Sibbo och Grankulla klassificeras som "svaga" kommuner. (Se "Starka och svaga kommuner. Den 21 februari 2012".)

Ysi och inkorporeringen. Den 4 juni 2012

Sipoon Sanomat 31.5 2012 s 2

I mitt inlägg "Jatkosuunnitteluohjeet. Den 25 maj 2012" noterar jag en artikel i Sipoon Sanomat den 24 maj med rubriken "Yhteinen Sipoomme haluaa jatkossakin itsenäisen kunnan". I det senaste numret av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Ysi Helsingin valtuustoon", som handlar om den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo (Ysi). I Insändaren skriver Bo Melander följande:

Ysi ssyyttää Sipoota ja sen harjoittamaa politiikka siitä, että Östersundomin alue vietiin. Tosi on, että Helsinki on väittänyt aluevaltauksen johtuen siitä, ettei Sipoo rakentanut tarpeeksi asuntoja. Mutta nyt, kun kunnallamme on suunnitelmat koskien juuri näitä alueitamme, jota pääkaupunki myös himoitsi, ja olemme rakentamassa asuntoja tuhansille, Helsinki onkin ilmoittanut, ettei voi hyväksyä sitä, että naapurikuntiin rakennetaan ja mukamas viedään heidän veromaksajiaan eli  lisävaltauksen paikka löytyy.

Melander föreslår sarkastiskt att Ysi (Vgs) försöker erövra Helsingfors stadsfullmäktige och därtill utreder varför statsrådet och rättsväsendet stödde inkorporeringen.

Växtvärk. Den 3 juni 2012

HS 3.6 2012 s A 11

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lännen tie vaatii arkea kuntoon", som handlar om svårigheten att ta beslut om kommunsammanslagningar i västra Nyland. Tillsamman med denna artikel har man publicerat en kommenterande text med rubriken "Lännen sotkut ovat Helsingin kasvukipuja". Här kan man läsa följande synpunkter:

Vaikein tilanne on Siuntiossa. Poliitikot ovat toistensa kurkuissa kiinni, mutta sen naapurikunnissakaan ei ole vältytty kovalta peliltä. Miksi tämä on niin vaikeaa?
Vastaus voi löytyä metropolin toiselta puolelta, Sipoosta.
Valtio leikkasi vuonna 2009 osan Sipoota Helsingille, jotta niemennokkaan ahdettu pääkaupunki voi laajeta itään.
Kiistelty päätös muutti Sipoossa kaiken. Riitoja käytiin, pahoja sanoja sanottiin.
Lopulta poliittiset blokit uusiutuivat, ja harvaan asutussa peltokunnassa alkoi kova kaavoitus. Nyt koeteltu kunta valmistautuu vastaanottamaan Helsingistä purkautuvan paineen.
Lännessä tämä keskustelu vasta alkaa. Kalliin asumisen metropolista katsellaan ympärille, ja lännen vehreät peltomaisemat houkuttelevat lapsiperheitä.
Se koettelee rantakunnissa vanhoja asetelmia, kuten poliittisia voimasuhteita ja asukkaiden identiteettiä.
Helsinkiläiset tulevat. Ei ole ihme, että riidellään.
Kuvaavaa on, että pääkaupunkiseudulta lähtevät joka suuntaan pitkät moottoritiet – paitsi länteen.

I sammanhanget är det skäl att notera att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med att spridningen av samhällsstrukturen norrut och västerut måste stoppas.

Kommunreform och sjukvårdsreform. Den 2 maj 2012

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoo jatkaa valitsemallaan tiellä". I artikeln, kommenterar kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas promemorian om kommunreformen som Helsingin Sanomat läckte ut i början av veckan (se "Trollkonst. Den 26 maj 2012"):

Kriteerit on selkeästi räätälöity niin, etteivät kyseisten alueiden kehyskunnat niitä täytä. Tämä on yksi tapa naamioida pakottaminen

I artikeln kan man även läsa följande:

Lounais-Sipoon menettämisen myötä Sipoossa on paiskittu töitä kasvun eteen ja nyt se alkaa konkretisoitua. Seuraavan kahden, kolmen vuoden aikana kunnan väkiluku kasvaa 2 000-3 000 asukkaalla, Grannas huomauttaa.

Sibbo anses behöva tillväxt för att stärka sina förutsättningar att förbli en självständig kommun, men Sibbo behöver nya invånare även för att ersätta bortfallet av skattebetalare som inkorporeringen medförde. Speciellt är det nya bostadsområdet på Storören och Lillören ("Sibbo strand") tänkt att ersätta förlusten av goda skattebetalare. Förverkligandet av Sibbo strand går dock inte som planerat. Yle publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Utbyggnaden av Sibbo Strand blir kraftigt försenad", där det berättas att färdigställandet skjuts upp med flera år. I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel, där det förklaras att fördröjningen beror på låg efterfrågan. Den låga efterfrågan kan få följder även för utvecklingen av inkorporeringsområdet.

Efter att promemorian med kriterier för utredningar om kommunsammanslagningar läckt ut har nu även ett dokument om sjukvårdsreformen läckt ut. Ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Kuntauudistusta ajetaan terveydenhoidon kautta".