Metropolisering. Den 15 april 2007

I tisdagens Hufvudstadsblad ingick en artikel med rubriken "Nya regeringen jobba för Helsingfors" där professor Matti Kortteinen talade om Helsingfors som en "metropol i fickformat". I onsdagens Hufvudstadsblad kommenterade Johanna Westman i ladarartikeln "Politikprogram, inte minister" utrycket "metropol i fickformat" och påpekade att "metropolisering betyder tillbakagång för innerstan medan välbeställda, förmögna 'element' koncentreras i ett växande bälte av förstäder." Det är väl närmast just metropoliseringen som ger anledning att betrakta Helsingforsregionen som ett metropolområde. Sett ur denna synvinkel är hypen kring metropolen löjlig och pinsam.

Kommunsammanslagningar är ett sett att försöka råda bot på de problem och utmaningar som metropoliseringen medför. Ett allternativ till mammutkommuner är metropolfövaltning. I Helsingfors har speciellt Samlingspartiet tagit avstånd från förslag till metropolförvaltning. Då en fusion av städerna i huvudstadsregionen inte anses realistisk, satsar man på en kommundelssammanslagning. En annektering av delar av Sibbo skulle ge Helsingfors möjlighet att ta del av de "förmögna element" som genom metropoliseringen koncentreras till kranskommunerna. Helsingfors skulle bli så väl centrum som periferi.

I verkligheten söker sig "förmögna element" till kranskommunerna för att bostadspriserna eller priset på tomtmark här är lägre. (Se till exempel artikeln "Kehyskunnat vetävät puoleensa koulutettuja ja hyvätuloisia muuttajia" med underrubriken "Helsinki suurin häviäjä nuorten menestyjien muuttoliikkeessä Uudellamaalla", som publicerades i Helsingin Sanomat den 30 mars.) De dyraste bostäderna finns i stamstaden. Utvecklingen i Helsingfors metropolområde avviker från utvecklingen i många andra metropolområden, där innerstaden eller stadsdelar nära centrum har förslummats. I Helsingfors finns de största socioekonomiska problemen i stadens nordöstra del, i s.k. betongförorter som byggdes på 1960- och 1970-talet. Liknande förorter finns även i Vanda. Att betongförorterna med hög andel socialt boende är koncentrerad till huvudstadsregionens nordvästra del, betyder att den ekonomiska bördan i huvudstadsregionen är ojämt fördelad till Helsingfors och Vandas nackdel. I sig skulle en annektering av sydvästra Sibbo inte lösa några problem i huvudstadsregionens nordöstra del. Tvärtom är det närheten till naturen och landsbygden som lockat många att bosätta sig i östra Helsingfors eller Vanda.

I Helsingin uutiset kunde man senaste höst läsa om hur östra Helsingfors förslummas om inte metropolen får växa i österut. Kanske hade redaktören missförstått stadsledningens budskap. I verkligheten anser sig Helsingfors behöva sydvästra Sibbo som kompensering för de utgifter som staden har i "östra Helsingfors". Den 17 augusti ifjol höll stadsstyrelsens ordförande Jan Vapaavuoi i Nordsjö ett tal där han indirekt lät förstå att begreppet östra Helsingfors (Itä-Helsinki) är ett imageproblem för Nordsjö. I talet, som Vapaavuori get rubriken "Sipoon alueliitos muuttaisi Itä-Helsingin asemaa", sade Vapaavuori bl.a. följande:

Vanhimmat vuosaarelaiset muistavat keskustelun, jota käytiin Vuosaaren liittämisestä Helsinkiin neljäkymmentä vuotta sitten. Alueliitos oli ollut esillä pitkään. Helsingin maalaiskunnan valtuusto siunasi kauaskatseisesti liitoksen ylivoimaisella ääntenenemmistöllä. Helsingin kaupunginvaltuustossa liitos hyväksyttiin lähes yksimielisesti.

Tänään meitä puhuttaa kysymys läntisen Sipoon kohtalosta. Helsingin kannalta alueliitoksessa on kyse ennen kaikkea asunto- ja tonttipulasta sekä näihin kytkeytyvistä asuntojen korkeista hinnoista. Tämä heijastuu mm. työvoiman saantiin sekä alueen yleiseen elinvoimaisuuteen ja kilpailukykyisyyteen. Nämä taas vaikuttavat koko alueen - ja itse asiassa koko Suomen hyvinvointiin.

Toteutuessaan alueliitos loisi myös todellisen kasvusysäyksen koko Itä-Helsingille, joka sen jälkeen ei enää ainakaan maantieteellisesti edes olisi itäistä, vaan pikemminkin keskistä Helsinkiä.

Om beteckningen "Itä-Helsinki" är ett imageproblem för stadsdelarna i nordöstra Helsingfors, så har staden till stor del bidragit till detta imageproblem. I sig är det inget problem att Nordsjö eller andra stadsdelar i "östra Helsingfors" ligger i stadens östra del. Det gör även Brändö, Tammelund och Marudd. Att "östra Helsingfors" har ett dåligt rykte beror till stor del på att Helsingfors högutbildade och förmögna befolkning är koncentrerad till stamstaden. Att nuvarande "östra Helsingfors" ligger utanför innerstaden borde i metropoliseringens tidevarv inte vara ett problem i sig. Vill man upplösa själva begreppet "Itä-Helsinki", så finns det andra sätt än att skapa ett nytt Östhelsingfors. Frågan är om Östersundom ens längre skulle locka till sig förmögna element, om Helsingfors planer för sydvästra Sibbo förverkligas.

21:00
Ministerportföljerna har delats ut. Kommunministern är även i nästa regering en centerpartist. Det är svårt att säga om det är bra eller dåligt. En bra sak är det i alla fall att bostadsministern inte är centerpartist.

Bristfälligt utredda planer. Den 14 april 2007

I dagens Helsinginsanomat ingår en notis med rubriken "Vantaa moittii Sipoon rakennussuunnitelmia". I notisen säges det att "Vantaan mielestä suunnitelmissa asukasmäärän kasvu ja tieverkon kehitys eivät vastaa toisiaan, ja esimerkiksi työmatkaliikenteen hoitamista Vantaan suurille työpaikka-alueille ei ole selvitetty kunnolla." Stadsstyrelsen i Vanda skall på sitt möte i måndag ta ställning till stadsplaneringsnämndens förslag till utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Liksom i den nyländska landskapsstyrelsens utlåtande över utkastet till generalplan är det lätt att hitta politiska baktankar i förslaget som ingår i föredragslistan (MS Word) för stadsstyrelsens möte. Sfp:s representant i stadsplaneringsnämnden Astrid Nurmivaara lämnade in avvikande åsikt till protokollet (MS Word) från stadsplaneringsnämndens möte den 4 april. I förslaget till utlåtande kan man läsa bl.a. följande:

Vantaan kaupunki pitää tärkeänä Helsingin metropolialueen monipuolista kehittämistä ja suhtautuu lähtökohtaisesti myönteisesti kaupunkirakenteen jatkamiseen metroon tukeutuen Etelä-Sipooseen. Vantaa katsoo, että ns. itäsuunnan raideliikenteeseen tukeutuvasta kaupunkirakenteesta ei toistaiseksi ole sellaista eri osapuolten yhteisesti hyväksymää suunnitelmaa, jonka perusteella maankäyttöratkaisut voitaisiin osoittaa Vantaan yleiskaavassa. Vantaa on varautunut metron jatkamiseen osoittamalla raideliikenteen kehittämissuunnan ja on valmis osallistumaan itäisen kasvusuunnan suunnitteluun eri osapuolten kanssa.

Jag undrar om en del av kritiken i det ovanciterade utlåtandet i själva verket är en kritik mot Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund. I utlåtandet talas det nämligen om brister i utredningen om den planerade befolkningsökningens följder för trafiken genom Vanda. Å andra sidan träffar kritiken även Helsingfors planer för sydvästra Sibbo. I själva verket är Sibbos planer för Östersundom med omnejd en light version av Helsingfors inofficiella planer för området.

I gårdagens Helsinginsanomat ingick en notis med rubriken "Sipoo sai yleiskaavaan 82 ehdotusta". I notisen betonas det att det lämnades in bara 82 åsikter om utkastet till generalplan. Notisen i Helsingin Sanomat bygger på ett två veckor gammalt pressmeddelande med rubriken "Det råder en mycket stark utvecklingsvilja i Sibbo" från den 28 mars! Att Sibboborna inte kommit med flera "åsikter" torde bero på att man är tvungen att välja mellan två onda ting och väljer det mindre onda, Sibbos utkast till generalplan. De som vill "utveckla" Sibbo har kunnat utnyttja den panikreaktion som Helsingfors förslag från förra sommaren gav uphov till samt Sibbobornas obefogade pessimism. Sibbos motdrag är kanske taktiskt smart, men jag är inte så övertygad om nödvändigheten i att kopiera Helsingfors mycket dåligt utredda planer.

Klagomål till justitiekanslern. Den 13 april 2007

Dagens Borgåblad har i en notis med rubriken "Sibbobo klagar över justering av Vandagräns" noterat att "Sibbo-, urskogs- och Östersundomaktivisten Leena Liipola har vänt sig till justitiekanslern med klagan där hon ber att han utreder om Vanda stad hade tillräcklig information då staden beslöt sig för att överlåta den så kallade Vandakilen till Helsingfors." Klagomålet torde uttryckligen gälla stadsstyrelsemötet i Köpenhamn den 20 - 21 juni. Vanda stadsstyrelse beslöt då enligt protokollet (MS Word) följande:

a) merkitä saatu informaatio tiedoksi,

b) todeta, että Vantaan kaupunginhallitus pitää tärkeänä Helsingin metropolialueen monipuolista kehittämistä.

Saadun informaation perusteella Vantaan kaupunginhallitus suhtautuu myönteisesti Helsingin kaupungin esitykseen, joka mahdollistaa seudullisesti ja myös valtakunnallisesti merkittävän asuntorakentamisen lisäämisen Sipoon suunnalla.

Vandatyrelsen förhöll sig alltså på basen av den mottagna informationen positivt till Helsingfors förslag, vilket torde ha varit en förutsättning för att Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni skulle kunna fatta sitt annekteringsbeslut. Enligt Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuoris anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte berodde "se, että asian valmistelu meni niin viime tippaan" på att "Helsinki ja Vantaa ... ovat pääkaupunkiseudun yhteistyösopimuksessa - itse asiassa juuri Sipoon kysymyksen takia - sitoutuneet käymään neuvotteluja aluevaihdoksista Vesterkullan kiilan ja Ala-Tikkurilan osalta" och att "neuvotteluja olemme kaupunginjohtajan ja valtuuston puheenjohtajan [Rakel Hiltunen] kanssa käyneet Vantaan poliittisen ja virkamiesjohdon kanssa vielä alkuviikosta".

Enligt notisen i Borgåbladet anser Liipola att "Vanda stadsstyrelse haft fel uppgifter om markområdets omfattning och invånartal". Vandastyrelsen utgick från att Helsingfors äger 2 400 ha mark innanför det av Helsingfors föreslagna området på 5 000 ha. I verkligheten äger Helsingfors här mindre än 700 ha. (Se Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007.) Av denna markegendom ligger största delen i Sibbo storskog.

Yle Intenytt/ Mallannyland har i noterat klagomålet till justitiekanslern i en notis med rubrikerna "Sibbobo klagar". Yle Uudenmaan uutiset/ Itä-Uudenmaan uutiset och Ylen aikainen/ Pääkaupunkiseudun uutiset har uppmärksammat klagomålet i en notis med rubriken "Kantelu oikeuskanslerille Västerkullan kiilan luovutuksesta".

Sibbo kommun har på kommunens webbplats, troligtvis idag, publicerat besväret, som kommunstyrelsen i Sibbo lämnade in till Högsta förvaltningsdomstolen den 22 mars. Liksom framgår ur pressmeddelandet från den 22 mars Sibbo kommun, kräver Sibbo att såväl Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari som Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 29 november upphävs.

Protokollet från Nylands landsskapsstyrelses möte den 23 mars har publicerats på landskapsförbundets hemsida. På mötet tog styrelsen ställning till ett förslag om ett utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Ur protokollet framgfår att styrelsen på Harry Bogomoloffs initiativ gjorde ett litet tillägg till förslaget i föredragningslistan. Tillägget lyder "Helsinki on saattanut valtioneuvoston ratkaistavaksi ehdotuksen kuntajaon muuttamiseksi Sipoon lounaisosassa." I protokollet står det även att "Merkittiin pöytäkirjaan, että Pekka Myllyniemi esteellisenä poistui kokouksesta asian käsittelyn ajaksi." Myllyniemi jävade sig även då landskapsstyrelsen tidigare i år röstade om förslaget på en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund. Jag undrar verkligen om Myllyniemis uppdrag som kommunindelningsutredare gör honom jävig att ta ställning till utlåtanden som berör Sibbo. Att Myllyniemi genom sitt medlemskap i landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktige för Nylands förbund tidigare gjort sig jävig som utredningsman anser jag däremot uppenbart.

Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007

I mitt blogginlägg "Stadsstyrelsemötet i Köpenhamn. Den 31 mars 2007" citerade jag protokollet från Vandas extraordinära styrelsemöte den 20 - 21 juni. En detalj i protokollet gick mig förbi. Jag citera ett stycke ur protokollet (MS Word) på nytt:

Helsingin edustajilta saadun ennakkotiedon mukaan Helsingin kaupunginhallitus ja kaupunginvaltuusto kokoontuvat 21.6.2006 päättämään esityksen tekemisestä Valtioneuvostolle Sipoon kunnan läntisten osien ja Vantaan kaupungin kaakkoisosan merenrannikon ja Itäväylän välisen osan liittämisestä Helsingin kaupunkiin. Sipoon kunnassa alue on laajuudeltaan noin 5 000 ha, josta Helsingin kaupungin omistamaa maata on noin 2 400 ha. Vantaalla liitettäväksi esitettävä alue on kooltaan noin 200 ha. Alueella asuu tällä hetkellä noin 2 000 henkilöä.

Ur Helsingfors stadsfullmäktigeledamöters personliga bloggar framgår att medlemmer i Helsingfors stadsfullmäktige har haft en fullständigt felaktig bild av Helsingfors markegendomar i Sibbo. Ur Vanda stadsstyrelses protokoll framgår svart på vitt att Vandastyresen har fått felaktig information av Helsingfors representanter eller åtminstone fattat sitt beslut utgående från helt felaktig information. Det betyder att Helsingfors stadsfullmäktige fattat sitt beslut utgående från information om ett "stöd" som Vandastyrelsen uttryckte på basen av felaktig information.


Enligt utredningsman Pekka Myllyniemis rapport liksom enligt protokollet från Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni bor det 3 500 invånare i det aktuella området, enligt Sibbos utlåtande "nästan 4 000". Talet 2 000 motsvarar istället ivånarantalet på det område som skildrades på kartan i Hufvudstadsbladet den 21 juni. (Se "Hemliga kartor. Den 28 mars 2007".) Landområdet som Helsingfors äger på fastlandet i det föreslagna området är i verkligheten under 700 hektar. För att komma upp till siffran 2 400 måste man förutom Helsingfors markägendomar på öar i skärgården ta med ett vattenområde på 1 400 hektar. I den nämnda arean på 5 000 hektar ingår dock varken öar eller vattenområden. De land- och vattenområden som Helsingfors äger inom det område som Helsingfors föreslog att annektera torde för övrigt i sin helhet finnas innanför område som skildrades på kartan i Hbl. Helsingfors markegendom framgår ur en karta som publlicerades i Helsingin Sanomat den 6 november.

Vanda stadsstyrelse fick genom dåvarande styrelseordförande Tapani Mäkinen tisdagen den 20 juni klockan 15:50 veta att Helsingfors skulle lämna in ett förslag på 5 000 hektar. I övrigt var informationen helt felaktig. Att man tagit misste på storleken på Helsingfors markägendom finns det ingen ursäkt till. Att Mäkinen uppgav ett felaktigt invånarantal kan eventuellt bero på att man i förhandlingarna mellan Vanda och Helsingfors måndagen den 19 juni ännu talade om ett mindre område av Sibbo.

Att jag överhuvudtaget noterat de felaktiga uppgifterna i protokollet från stadsstyrelsemötet i Köpenhamn beror på att en privatperson nu har gjort ett klagomål till justitiekanslern angående Vanda stadsstyresemötes beslut den 21 juni.

Regeringen behöver inte fatta något beslut. Den 11 april 2007

Fredagen den 6 april ingick i Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Metropolstrategi utan Sibbo" där det hävdades att "Helsingfors annekteringsplaner tar regeringen ställning till först när högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt" och vidare att "Om det innebär att det inte finns juridiska hinder för Helsingfors tvångsannektering av sydvästra Sibbo har sfp en besvärlig sits." Eftersom jag bedömde att Hbl hade förväxlat HFD behandling av Sibbos besvär med en eventuell behandling av ett besvär över regeringens beslut i frågan, försökte jag reda upp förvirringen i mitt blogginlägg "Regeringen väntar på besked från HFD. Den 6 april 2007". I en insändare med rubriken "Strikt juridisk fråga" i dagens Hbl skriver statssekreterare Stefan Johansson (sfp) att "Hbl:s notis om regeringsförhandlingarna kontra Sibbofrågan 6.4 verkar innehålla ett missförstånd eller kan åtminstone missförstås." Den stora förvirringen kan delvis bero på att politikerna är dåligt insatta eller medvetet har gett en vilseledande bild av förutsättningarna för en annektering. Jag citerar vidare ur Johanssons insändare:

Sibbofrågan ligger i inrikesministeriet och beredningen har skett utgående från utredningsman Myllyniemis förslag. Till det tar inte Högsta förvaltningsdomstolen ställning förrän det finns ett regeringsbeslut i frågan, som någon sedan anfört besvär över. Den nya regeringen har i sig ingen skyldighet att fatta beslut i ärendet. Om ministeriet fortsätter att bereda frågan och kommer till att kommunindelningslagen inte uppfylls, stannar processen vid det.

Yle Internytt/ Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Ingen oro i Sibbo över H:forsöverklagan". Här finns även ett audioklipp med en kommentar av Christel Liljeström. Liljeström har även i ett blogginlägg kommenterat saken. Jag finner det inte helt omöjligt att Stefan Wallins och Stefan Johanssons ställning vid miljöministeriet bidragit till Helsingfors till synes meningslösa beslutet att besvära sig över miljöministeriets beslut.

Helsingfors besvärar sig över miljöministeriets beslut. Den 10 april 2007

Yle har talat med Riksdagsledamot Leena Harkimo (saml) från Sibbo. Enligt en notis med rubriken "Harkimo: Ny regering sannolikt för Hfrs" på Yle Internytt (och en notis med rubriken "Sibbofrågan och den nya regeringen" på Yle Internytt/ Östnyland) tror Harkimo att den nya regeringen kommer att avgöra frågan om markkonflikten mellan Sibbo och Helsingfors till Helsingfors favör.
Jag vet inte vad Harkimo baserar sin bedömning på, men jag misstänker att hon inte är tillräckligt insatt i de juridiska aspekterna. Oberoende av vem som sitter i regeringen måste regeringen följa lagen. Gör regeringen ett olagligt beslut, går det att överklaga beslutet. I teorin kunde riksdagen stifta en lag som möjliggjorde en annektering, men varför skulle riksdagen stifta en så tvivelaktig lag? Det skulle vara i strid mot rättstatens grundläggande principer att retroaktivt stifta en lag som skulle ge Helsingfors rätt i den aktuella tvisten, där redan en utredningsman tillsatts.

Minister Hannes Manninen (c) och ansvariga i Helsingfors förefaller ha varit dåligt insatta i de juridiska förutsättningarna för en annektering. Åtminstone hade man helt missat ministrarnas domarroll innan justitiekanslern upplyste ministrarna därom. Det kan finnas en större överenskommelse som förutsätter att Sibbofrågan avgörs till Helsingfors fördel, men i så fall bygger överenskommelsen på ohållbara grunder.

Stadsstyrelsen i Helsingfors skall enligt föredragningslistan på sitt möte idag ta ställning till stadsdirektörens förslag om att Helsingfors skall besvära sig över miljöministeriets beslut att ge Sibbo rätt att inlösa den mark som Helsingfors äger i Nickby.

18:30
Helsingin Sanomat har publicerat FNB:s notis under rubriken "Helsinki valittaa Sipoon saamasta lunastusluvasta". I notisen heter det att "Helsingin kaupunginhallitus katsoo, ettei lunastusluvalle ole riittäviä oikeudellisia edellytyksiä ja että alueiden luovuttaminen Sipoolle voidaan sopia vapaaehtoisella kaupalla." I beslutsmeddelandet heter det att styrelsen beslöt i enlighet med förslaget. I Helsingfors stadsstyrelses utlåtande (MS Word) till miljöministeriet från den 27 juli 2006 heter det att "Jos valtioneuvosto päättää alueliitoksesta, nyt lunastettaviksi haettuja alueita tai niistä saatavaa korvausta voidaan käyttää maajärjestelyissä Sipoon kunnan kanssa."

Stadsstaten Helsingfors. Den 9 april 2007

I gårdagens blogginlägg argumenterade jag för att inkorporeringen av sydvästra Sibbo kan ses som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Kommunminister Hannes Manninens stöd av en inkorporeringen av sydvästra Sibbo kan även tolkas som en ersättning för en utebliven större inkorporering. I blogginlägget "Storhelsingfors. Den 14 augusti 2006" kallar jag det aktuella förslaget Lill-Storhelsingfors.

I samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen heter det att "Frågan om en utredning av för- och nackdelarna med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen avgörs separat i sammanhanget." Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har i sin rapport kopierat flera stycken från samarbetsavtalet (daterat 14.2.2006). Jag citerar här ur den svenska översättningen av Myllyniemis rapport:

Huvudstadsregionen föreslår att partnerskapet med staten och kommunerna i regionen stärks. Man hoppas man att staten skall spela en starkare roll än tidigare i metropolpolitiken och konkret stödja strategiskt betydande regionprojekt. Man föreslår att ett avtal för huvudstadsregionen ingås mellan städerna i regionen och staten. Avtalet skulle innehålla centrala konkreta åtgärder och projekt för regionens utveckling vilka bägge instanserna definierat tillsammans. Dessutom föreslås att inrikesministeriet avstår från projektet för utveckling av Helsingforsregionens förvaltning.

Under 2008 utvärderar städerna inom huvudstadsregionen hur samarbetet fungerat och vilka resultaten är samt fattar beslut om vidare åtgärder. Beslut om en utredning av fördelar och nackdelar med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen fattas separat i sammanhanget. Städerna i huvudstadsregionen utvärderar också i samråd med staten huruvida åtgärderna för ett fördjupat samarbete mellan städerna i regionen och statens stöd för utveckling av regionen utfallit i enlighet med det ovan nämnda avtalet för huvudstadsregionen.

Städerna i huvudstadsregionen förutsätter att Nylands och Östra Nylands landskapsförbund sammanslås. Endast på detta sätt möjliggörs en behärskad utvidgning av stadsstrukturen i landets enda metropolområden även i östlig riktning.

Städerna anser att förutom en ändring av planeringsgränserna bör även en ändring av kommungränserna bli föremål för samarbete mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo. För att utvidga bosättningen går Helsingfors och Vanda in för områdesbyten i fråga om Nedre Dickursby och den s.k. Västerkullakilen. Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen.

Förslaget till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen finns alltså med i samarbetsavtalet, men endast som en fråga för utredning. Av helsingforspolitikerna torde förutom Jan Vapaavuori (saml) även Laura Kolbe (c) ha förespråkat en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. I sin kolumn "Ikuisuusongelmana asuntokysymys?" i Helsingin uutiset den 28 januari 2006 skriver Kolbe ännu att "Helsingin pinta-ala ei näillä näkymin kasva." I samma samma tidning i artikeln "Helsinki ja kivulias alueyhteistyö" (inte HS 20.11.2005) skriver hon en månad senare, den 25 februari 2006 följande:

Valtion ohjauksen voimistuminen voi jälleen koitua, kuten vuonna 1945, Helsingin seudun hyväksi. Silti sopii kysyä, miten sopu kuntarajojen yli tapahtuvasta kehittämisestä saavutetaan? Miten sopimuksen mainitsemaan ”yhteiseen näkemykseen” päästään? Kenestä muodostuu mediaa miellyttävä käskynhaltija? Miten sitovia neuvottelukunnan esitykset tulevat olemaan? Muuttuvatko valtuustot ja lautakunnat kumileimasimiksi, kun alueen 28 eliittiluottamushenkilöä sopii asioista?

Uusilla yhteistyökuvioilla tavoitellaan alueen kansainvälisen kilpailukyvyn turvaamista. Pääkaupunkiseudun yhteistyön henki ilmentää maanosamme politiikan valtavirtaa: Eurooppaa hahmottuu yhä enenemän alueidensa kautta. 2000-luvulla tulee profiloitua vahvana alueena. Näkyvissä on jo vahva ja itsenäinen pääkaupunkiseutu, joka verkottuu omaksi metropolitihentymäksi. Se ei enää ehkä edes tarvitse valtiota. Mutta tilaa on jo rohkeammillekin avauksille, hallinnolliselle yhdentymiselle. Laaja Suur-Helsinki voi olla dynaaminen ja vahva toimija Euroopassa. Sellaista säteilee voimaa myös Suomen valtioon!

Huruvida Kolbes "laaja Suur-Helsinki" är en primärkommun kan jag inte säga, men benämningen "hallinnollinen yhdentyminen" antyder att så är fallet. I artikeln "Vahvaa Suur-Helsinkiä pidettävä yhä tavoitteena", som publicerades på ledarsidan ("Vieraskynä") i Helsingin Sanomat den 2 juli 2004, talar Kolbe lika så för "hallinnollinen yhdentyminen", men här går hon ett steg längre och föreslår att Helsingfors utvecklas till en "stadsstat", jämförbar med de antika städerna Athen och Rom... Helsingfors förslag till en kolonisering av Sibbo är i jämförelse mycket futtigt och anspråkslöst. Jag citerar:

Valtion ohjauksen voimistuminen saattaa koitua Helsingin seudun hyväksi. Ulkoisen uhan alla metropolialueen kunnat turvautuivat kuitenkin perinteiseen ratkaisuun. Jo olemassa olevien lukuisten yhteistyöelinten ja -verkostojen rinnalle perustettiin uusi vapaaehtoispohjainen neuvottelukunta.

Tilaa on silti vielä rohkeammillekin avauksille. On vakavasti pohdittava hallinnollisen yhdentymisen tarjoamia etuja: vahva, yhtenäinen ja toimiva metropolialue lisää pääkaupunkiseudun autonomiaa ja voimantuntoa. Tällaisesta suuralueesta voi muodostua luovan toiminnan vetovoimainen keskus, jonka vaikutus tuntuisi kansallisella ja globaalilla tasolla. Laajennettu Helsinki ei enää olisi vain Suomen pääkaupunki, vaan siitä muodostuisi kaupunkivaltio kansallisvaltiossa, dynaaminen ja vahva toimija.