Metropolisering. Den 15 april 2007

I tisdagens Hufvudstadsblad ingick en artikel med rubriken "Nya regeringen jobba för Helsingfors" där professor Matti Kortteinen talade om Helsingfors som en "metropol i fickformat". I onsdagens Hufvudstadsblad kommenterade Johanna Westman i ladarartikeln "Politikprogram, inte minister" utrycket "metropol i fickformat" och påpekade att "metropolisering betyder tillbakagång för innerstan medan välbeställda, förmögna 'element' koncentreras i ett växande bälte av förstäder." Det är väl närmast just metropoliseringen som ger anledning att betrakta Helsingforsregionen som ett metropolområde. Sett ur denna synvinkel är hypen kring metropolen löjlig och pinsam.

Kommunsammanslagningar är ett sett att försöka råda bot på de problem och utmaningar som metropoliseringen medför. Ett allternativ till mammutkommuner är metropolfövaltning. I Helsingfors har speciellt Samlingspartiet tagit avstånd från förslag till metropolförvaltning. Då en fusion av städerna i huvudstadsregionen inte anses realistisk, satsar man på en kommundelssammanslagning. En annektering av delar av Sibbo skulle ge Helsingfors möjlighet att ta del av de "förmögna element" som genom metropoliseringen koncentreras till kranskommunerna. Helsingfors skulle bli så väl centrum som periferi.

I verkligheten söker sig "förmögna element" till kranskommunerna för att bostadspriserna eller priset på tomtmark här är lägre. (Se till exempel artikeln "Kehyskunnat vetävät puoleensa koulutettuja ja hyvätuloisia muuttajia" med underrubriken "Helsinki suurin häviäjä nuorten menestyjien muuttoliikkeessä Uudellamaalla", som publicerades i Helsingin Sanomat den 30 mars.) De dyraste bostäderna finns i stamstaden. Utvecklingen i Helsingfors metropolområde avviker från utvecklingen i många andra metropolområden, där innerstaden eller stadsdelar nära centrum har förslummats. I Helsingfors finns de största socioekonomiska problemen i stadens nordöstra del, i s.k. betongförorter som byggdes på 1960- och 1970-talet. Liknande förorter finns även i Vanda. Att betongförorterna med hög andel socialt boende är koncentrerad till huvudstadsregionens nordvästra del, betyder att den ekonomiska bördan i huvudstadsregionen är ojämt fördelad till Helsingfors och Vandas nackdel. I sig skulle en annektering av sydvästra Sibbo inte lösa några problem i huvudstadsregionens nordöstra del. Tvärtom är det närheten till naturen och landsbygden som lockat många att bosätta sig i östra Helsingfors eller Vanda.

I Helsingin uutiset kunde man senaste höst läsa om hur östra Helsingfors förslummas om inte metropolen får växa i österut. Kanske hade redaktören missförstått stadsledningens budskap. I verkligheten anser sig Helsingfors behöva sydvästra Sibbo som kompensering för de utgifter som staden har i "östra Helsingfors". Den 17 augusti ifjol höll stadsstyrelsens ordförande Jan Vapaavuoi i Nordsjö ett tal där han indirekt lät förstå att begreppet östra Helsingfors (Itä-Helsinki) är ett imageproblem för Nordsjö. I talet, som Vapaavuori get rubriken "Sipoon alueliitos muuttaisi Itä-Helsingin asemaa", sade Vapaavuori bl.a. följande:

Vanhimmat vuosaarelaiset muistavat keskustelun, jota käytiin Vuosaaren liittämisestä Helsinkiin neljäkymmentä vuotta sitten. Alueliitos oli ollut esillä pitkään. Helsingin maalaiskunnan valtuusto siunasi kauaskatseisesti liitoksen ylivoimaisella ääntenenemmistöllä. Helsingin kaupunginvaltuustossa liitos hyväksyttiin lähes yksimielisesti.

Tänään meitä puhuttaa kysymys läntisen Sipoon kohtalosta. Helsingin kannalta alueliitoksessa on kyse ennen kaikkea asunto- ja tonttipulasta sekä näihin kytkeytyvistä asuntojen korkeista hinnoista. Tämä heijastuu mm. työvoiman saantiin sekä alueen yleiseen elinvoimaisuuteen ja kilpailukykyisyyteen. Nämä taas vaikuttavat koko alueen - ja itse asiassa koko Suomen hyvinvointiin.

Toteutuessaan alueliitos loisi myös todellisen kasvusysäyksen koko Itä-Helsingille, joka sen jälkeen ei enää ainakaan maantieteellisesti edes olisi itäistä, vaan pikemminkin keskistä Helsinkiä.

Om beteckningen "Itä-Helsinki" är ett imageproblem för stadsdelarna i nordöstra Helsingfors, så har staden till stor del bidragit till detta imageproblem. I sig är det inget problem att Nordsjö eller andra stadsdelar i "östra Helsingfors" ligger i stadens östra del. Det gör även Brändö, Tammelund och Marudd. Att "östra Helsingfors" har ett dåligt rykte beror till stor del på att Helsingfors högutbildade och förmögna befolkning är koncentrerad till stamstaden. Att nuvarande "östra Helsingfors" ligger utanför innerstaden borde i metropoliseringens tidevarv inte vara ett problem i sig. Vill man upplösa själva begreppet "Itä-Helsinki", så finns det andra sätt än att skapa ett nytt Östhelsingfors. Frågan är om Östersundom ens längre skulle locka till sig förmögna element, om Helsingfors planer för sydvästra Sibbo förverkligas.

21:00
Ministerportföljerna har delats ut. Kommunministern är även i nästa regering en centerpartist. Det är svårt att säga om det är bra eller dåligt. En bra sak är det i alla fall att bostadsministern inte är centerpartist.

Google+ Followers