Tystnad. Den 6 januari 2008

Att Hannu Penttiläs uttalande om en Lex Sibbo kom som en blixt från en klar himmel. Tidigare är det främst Kai Kalima som hotat med en speciallag, som det inte går att besvära sig mot. Kalimas uttalanden har varit så hetska, osakliga och motstridiga att de inte har getts någon större tyngd. Att Penttiläs uttalande överraskade beror ändå i första hand på att de som tidigare lobbat för en annektering har legat lågt den senaste tiden. Det verkar som om Penttilä helt saknade känsla för situationen när han bröt tystnaden med ett sprängladdat uttalande.

Jag har nu och då försökt kolla upp om tidigare ivriga förespråkare för en annektering har fortsatt att uttala sig i Sibbofrågan. De flesta riksdagskandidater har efter valet slutat blogga och i (den traditionella) offentligheten är det inte många som tagit ställning för en annektering efter statsrådets beslut den 28 juni. Professor Laura Kolbe har tidigare varit en av de synligaste förespråkarna för en annektering av sydvästra Sibbo, vilket delvis torde bero på att hon är centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Jag har i ett flertal blogginlägg kritiserat hennes uttalanden, där hennes roller som helsingforspolitiker och professor i historia förenades på ett problematiskt sätt. Flera av dessa blogginlägg publicerades för ett år sedan under rubriken "Sibbo(över)fallet – urval ur bloggdagboken" i tidskriften Skärgård (Nr 4 / 2006), som utges av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Kolbe har faktiskt fortsatt att regelbundet skriva blogg, men även hon har undvikit fallet Sibbo under hela år 2007. Å andra sidan vistades hon senaste vår i Sverige, där Sibbofrågan inte fått någon uppmärksamhet. Min gissning är dock att Kolbe delvis har ändrat iställning i frågan.

I Stockholm arrangerade Stads- och kommunhistoriska institutet den 7 maj 2007 ett seminarium kring temat "Kommunala gränser". Laura Kolbe höll här ett föredrag under rubriken "Den kommunala autonomin – dröm och verklighet i Finland". I föredraget hade Sibbofrågan en central ställning, åtminstone enligt Kolbes utkast, som publicerats på Kolbes hemsida. De franska sträcken i utkastet bygger till stor del på Siv Sanbergs artikel "Sibbofallet avslöjar maktpolitikens innersta väsen". Slutet av Kolbes utkast är direkt kopierat ur Sanbergs artikel - som ursprungligen publicerades i Skärgård Nr 4 / 2006.

Sibbo och Tusby. Den 5 januari 2008

Borgåbladet har idag publicerat en insändare av Bo Melander under rubriken "Språket - problemets Moder". I insändaren tolkar Melander ministrarna Vanhanens och Kiviniemis agerande i fallet Sibbo som en språkfråga. Sibbofrågan är onekligen även en språkfråga, fastän Sfp har velat tona ner språkfrågan i fallet Sibbo. En ändring i kommunidelningen enligt statsrådets beslut hade delvis stärkt svenskans och Sfp:s ställning i Sibbo, men ändå har Sfp både på det lokala och det nationella planet motsatt sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Inställningen till Sibbo påverkas i hög grad av inställningen till svenska språket, men Helsingforspolitikernas avoga inställning torde främst bero på det egna partiets begränsade inflytande i Sibbo. Sibbo styrdes fram till juni 2006 huvudsakligen av Sfp, vilket motsvarar det mandat partiet fick i senaste kommunalval.

Jag finner det viktigt att språkliga dimensionen i fallet Sibbo lyfts fram. Ändå vill jag passa på att rätta till en synpunkt som jag betraktar som en missuppfattning. Melander skriver att Vanhanen i egenskap av statsminister sålde delar av Sibbo till Helsingfors i hopp om att kunna inhandla huvudstadsröster åt Centern i riksdagsvalet. Naturligtvis hoppades Vanhanen på röster i riksdagsvalet, men detta motiv räcker inte för att förklara Vanhanens agerande. Vanhanens och Hannes Manninens agerande sommaren 2006 förbryllade många. Därför sökte man förklaringar i stil med Centerns försök att erövra huvudstaden. Stödet för en annekteringen av sydvästra Sibbo torde dock knappast ha gett Centern många extra röster i Helsingfors. Vanhanens och speciellt Manninens agerande måste istället förklaras med påtryckningar från Helsingfors. Här har förhandlingarna om KSSR varit helt avgörande.

Melander noterar att Vanhanen och Kiviniemi har intagit en helt annan inställning till det finskspråkiga Tusby än till Sibbo. Visst kan det ha en betydelse att Tusby är fisnkspråkigt och att Centern där har en starkare ställning än i Sibbo. Den viktigaste skillnaden är dock att frågan om en ändring i kommunindelningen mellan Tusby, Kervo och Träskända inte ingick i (de inofficiella) förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen, åtminstone inte i förhandlingarna mellan Helsingfors och staten. I övrigt finns det många intressanta paralleller mellan fallet Sibbo och fallet Tusby. På hemsidan för tidningen Keski-Uusimaa, som ingår i Eero Lehtis mediekoncern, har man under rubriken "Alueliitoskeskustelu" samlat diskussionsinslag om fallet Tusby. Här hittar man artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut", ur vilken det framgår att det var Toivo Pihlajaniemi som noterade att utredningsman Jussi-Pekka Alanen hade tolkat kommunindelningslagen fel. (Se Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007.) I artikeln "Selvitysmies Alanen tunnusti pinta-alaselvityksensä virheen" från den 3 oktober 2007 erkänner Alanen att Pihlajaniemi har rätt och att han själv tolkat kommunindelningslagens femte paragraf fel. I artikeln "Kuntajakolakia luomassa ollut Pihlajaniemi lyttää Alasen perustelut" påpekar Pihlajaniemi även andra fel som Alanen gjort i sin utredning. Jag citerar:

Pihlajaniemen mielestä Alanen on tehnyt selvityksessään pinta-alapykälän lisäksi myös saman virheen, johon hän katsoo Sipoon ja Helsingin välistä rajansiirtoa selvittäneen Pekka Myllyniemen syyllistyneen. Pihlajaniemi painottaa, että kuntajakolain edellytysten täyttymistä arvioitaessa liitosalueiden tulevaisuuden visiot eivät saa ratkaista.
– Äkkipäältään tuntuu, että samoilla linjoilla ollaan liikkeellä kuin Sipoossa. Siinä on ongelma, jos ei puhuta niistä asukkaista, jotka jo asuvat alueella, vaan potentiaalisista asukkaista.
Hallitus päätti kesäkuun lopussa Sipoon ja Helsingin välisen rajan siirtämisestä Helsingin eduksi. Sipoo valitti asiasta korkeimpaan hallinto-oikeuteen, joka on lupaillut ratkaisua asiasta loppuvuodesta.
Kiivaana käyneet keskustelut kuntien rajojen siirtämisestä selvityksineen ja niistä kummunneet kritiikit antavat ymmärtää, että kuntajakolaki taipuu kunkin tarpeisiin.
– Sellainen mielikuvahan asiasta tuntuu nyt olevan, saa nähdä mitä se on sitten kun KHO antaa päätöksensä. Minun kantani on, että laissa ei ole niin paljon tulkinnanvaraa, Pihlajaniemi toteaa.

I dagens Helsingin Sanomat näms Sibbo inte en enda gång. Ändå ingår i dagens tidning en debattartikel med rubriken"Helsingillä tilaisuus muuttaa asuntopolitiikan linjaa". Artikeln har skrivits av Maija Anttila, som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och var ordförande för socialdemokraternas fullmäktigegrupp tills hon för ett år sedan ersattes av Kai Kalima. I artikeln skriver Anttila att "Satamilta ja miuden kaavavalmistelussa olevien alueiden jälkeen Helsisngissä on jälessä vain muutama iso alue, kuten Malmin lentokenttä ja Santahamina." Sydvästra Sibbo nämner Anttila inte alls. Det kan nämnas att man från Samlingspartiets sida förespråkat en annektering av delar av Sibbo för att kunna bevara Sandhamn i nuvarande militärt bruk, medan man från Centerns sida förespråkat annekteringen för att kunna bevara flygfältet i Malm. SDP skulle gärna bebygga så väl Sandhamn som Malm. Anttilas partikamrat Kalima torde ha drivit på en annektering närmast med tanke på att han ville ha Granö, men Pekka Myllyniemi tog inte med Granö i sitt förslag.

HFD har redan tagit beslutet? Den 4 januari 2008

Christel Liljeström har strax efter elva på förmiddagen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Olidligt spännande…", där hon uppger att "Högsta Förvaltningsdomstolen har tagit beslutet gällande annekteringen i sydvästra Sibbo." Beslutet lär dock inte ha undertecknats. Motsvarande finsskspråkiga blogginlägg har rubriken "Jännitys kestää vielä runsaan viikon…". Liljeström skriver här att domslutet tillkännages vecka 3, kring den 15 januari.

Tidigare på förmiddagen har Liljeström publicerat ett inlägg med rubriken "Spänningen stiger", där hon ännu kommenterar Hannu Penttiläs uttalande om en Lex Sibbo. Liljeström uppger att Penttiläs uttalanden kommer att kommenteras i de lokala TV-nyheterna (Uudenmaan uutiset) i kväll klockan 19. Uudenmaan uutiset har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Sipoossa tyrmätään puheet Lounais-Sipoon liittämisestä Helsinkiin erillislailla". Itä-Uudenmann uutiset har publicerat en något längre version av notisen under rubriken "Sipoo tyrmää puheet erillislaista rajakiistan ratkaisijana". Jag citerar ur notisen:

Kunnanhallituksen puheenjohtaja Christel Liljeström pitää Helsigin tulevan apulaiskaupunginjohtajan Hannu Penttilän lausuntoa erillislaista ylimalkaisena.

Penttilä sanoi Helsingin Sanomien haastattelussa keskiviikkona liitoksen toteutuvan viimeistään sen mahdollistamiseksi laadittavan erillislain, Lex Sipoon, voimin.

Liljeströmin mielestä Penttilä väittää kommentillaan Helsingin voittavan kiistan Sipoon lounais-osista vähintäänkin isomman oikeudella.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Cronberg tukevasti Pekkarisen linjoilla". Texten har även publicerats på Kimmo Oksanens blogg "Suurkaupungin hai". Artikeln utgår från Jan Vapaavuoris blogginlägg "Kaikkien sitouduttava hallituksen metropolipolitiikkaan", där Vapaavuori kritiserar uttalanden som Tarja Cronberg gjort i Keskisuomalainen. Det är inte angående Sibbofrågan som Cronberg hoppat över till Pekkarinens linje, utan angående regionalpolitiken. (Det har hon kanske ingför sitt parti råd med efter sitt ställningstagande i Sibbofrågan.) På sin blogg håller Vapaavuori upp regeringsprogrammet, som om det vore ett avtal som man kan gå till domstolen med. Regerinsprogrammet är 90 sidor långt. I regeringsprogrammet heter det, liksom Vapaavuori påpekar i sitt blogginlägg, att "regeringen har som mål att effektivisera regionalpolitiken i synnerhet i de svagaste regionerna, stärka storstadspolitiken och lägga grunden för metropolpolitiken." Där till nämns metropolpolitiken i följande stycke:

För specialfrågorna i huvudstadsregionen läggs grunden för en metropolpolitik som syftar till att lösa problemen i anslutning till markanvändningen, boendet och trafiken, främja näringspolitiken och internationaliseringen samt förhindra utslagning. Kulturell mångfald och tvåspråkighet främjas. Mellan staten och kommunerna i huvudstadsregionen stärks och utvidgas systemet med avsiktsförklaringar och det samarbete som grundar sig på partnerskap mellan olika statliga förvaltningsområden.

Man kan fråga sig vad allt men kan läsa ut ur detta korta stycke. Cronberg har i Keskisuomalainen tagit fasta på regionalpolitiken i de svagaste regionerna, men hennes uttalande strider enligt Vapaavuori alltså mot metropolpolitiken, som alla bör förbinda sig till. Den 28 juni 2007 publicerade miljöministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Sipoo päätös upea alkulaukaus hallituksen metropolipolitiikalle 28.06.2007", där bostadsministern betecknar statsrådets Sibbobeslut som ett "strålande startskott för regeringens metropolpolitik", fastän det hette att Sibbofrågan inte kunde ingå i regeringsprogrammet. Månne Vapaavuori accepterar att en del ministrar tar avstånd från en Lex Sibbo, eller skulle även det strida mot regeringens metropolpolitik?

I de regionala TV-nyheterna 19:00 intervjuades även Mari Kiviniemi, som ville vänta på HFD:s beslut innan hon drar några slutsatser. Kiviniemi sade dock att ministeriet (som från och med nyär är finansministeriet) inte har några planer på en speciallag, Lex Sibbo.

Lex Sibbo. Den 3 januari 2008

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Stadsdirektör föregick HFD i Sibbofrågan". Svensk Presstjänst har talat med migrations- och Europaminister Astrid Thors och med Karlo Tuori, som är professor i allmänn rättslära vid Helsingfors universitet. Tuori säger angående Helsingfors nya biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs Sibbo-uttalande att "det är egendomligt att HFD:s beslut kommenteras innan det är klart." Tuori säger vidare att Penttiläs uttalande om ett stiftande av en speciallag, "Lex Sibbo" ifall HFD ogiltigförklarar regeringens Sibbo-beslut kan ses som ett försök att påverka HFD. Enligt Tuori kan HFD:s motiveringar avgöra huruvida en speciallag är möjlig. Tuori säger att om HFD betonar grundlagens bestämmelser om kommunal självstyrelse, så är det inte självklart att speciallagen kan stiftas i vanlig ordning. Astrid Thors undrar för sin del om Penttilä fått signaler om att HFD skulle fatta beslutet till Sibbos fördel. Thors säger att det voresvårt även för andra partier att stifta en speciallag för en annektering, emedan någon sådan inte togs upp i regeringsförhandlingarna.

SPT:s artikel ingår även i Hufvudstadsbladet under rubriken "'Föregå inte HFD:s Sibbobeslut'". I ingressen noteras det att "Högsta förvaltningsdomstolen väntas fatta beslut i Sibbofrågan under de närmaste två veckorna, men redan nu uttalar sig helsingforsare självsäkert." Den påstådda självsäkerheten gäller dock inte domslutet, utan slutresultatet. Snarare kan Penttiläs uttalanden om en speciallag tolkas som att vissa helsingforsare vill gardedera sig mot HFD:s domslut.

Helsingin Sanomat skrev igår följande:

Lounais-Sipoo liitetään Helsinkiin, päätti korkein hallinto-oikeus (KHO) asiasta mitä tahansa, arvioi Helsingin tuleva apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä.

Hänen mukaansa asia on itsestäänselvä, koska asialla on maan ylimmän johdon tuki.

"Jos päätös kaatuu muotoseikkaan, niin sitten laaditaan erillislaki, Lex Sipoo", Penttilä uskoo.

Hufvudstadsbladet skriver idag:

- Det är egendomligt att HFD:s Sibbo-beslut kommenteras innan det är klart. Det säger Kaarlo Tuori, professor i allmän rättslära vid Helsingfors universitet, om blivande biträdande stadsdirektören i Helsingfors, Hannu Penttiläs Sibbo-uttalande.

I gårdagens Helsingin Sanomat sade Penttilä att sydvästra Sibbo annekteras av Helsingfors genom en speciallag oberoende av vad högsta förvaltningsdomstolen beslutar.

- Uttalandet kan ses som ett försök att påverka HFD, säger Tuori.

- Är det möjligt att stifta en Lex Sibbo -speciallag?

- Allt beror på HFD:s motiveringar. Om HFD i utslaget betonar grundlagens bestämmelser om kommunal självstyrelse, som enligt mig är betydelsefulla i sammanhanget, är det inte självklart att speciallagen kan stiftas i vanlig ordning, säger Tuori.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Penttilä".

Stadsdirektörer i rampljuset. Den 2 januari 2008

I Helsingin Sanomat ingår idag en artikel med rubriken "Uusi johtaja uskoo Sipoon olevan ratkaisu Helsingin tonttihuoliin". Artikeln "Hannu Penttilä: Lounais-Sipoo liitetään Helsinkiin vaikka erillislailla" utgör en del av denna text, som handlar om Pekka Korpinens efterträdare som biträdande stadsdirektör i Helsingfors. (Se gårdagens inlägg "Nyårstal. Den 1 januari 2008".) Jag citerar ur den förstnämnda artikeln:

Helsinkiin pitäisi rakentaa seuraavan kymmenen vuoden aikana 5 000 asuntoa vuodessa. Koko Helsingin seudulla vuositavoite on 13 000 asuntoa. "Seuraavan kymmenen vuoden tavoite on hyvin saavutettavissa Helsingissä Sipoolta liitettävien alueiden kanssa. Tontteja löytyy kyllä ennen sitäkin", Penttilä sanoo. Helsinkiä on kritisoitu siitä, että se hamuaa naapureiden maita vaikka kaupungin sisällä on yllin kyllin rakennuskelpoista maata. Penttilä haluaakin satamalta vapautuvien alueiden rakentamisen lisäksi täydentää ja tiivistää vanhoja lähiöitä. Kaavoitukseen hän aikoo saada vauhtia myös laittamalla kaupunkisuunnittelu- ja kiinteistövirastot vetämään samaan suuntaan ja ottamalla asukkaat paremmin mukaan suunnitteluun. Hallitus päätti kesällä liittää Itäsalmen ympäristön Lounais-Sipoosta Helsinkiin. Korkein hallinto-oikeus (KHO) ratkaissee päätöksen lainmukaisuuden näinä päivinä.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Eiköhän aleta kaikki puhua yksinkertaisesti vain Helsingistä". Denna text har även publicerats på Kimmo Oksanens blogg under rubriken "Eiköhän aleta vain helsinkiläisiksi". Liksom jag gjorde i mitt blogginlägg igår tar Oksanen fasta på motsättningarna i stadsdirektörernas nyårstal. Oksala tycker inte bara att Esboborna skall betrakta sig som helsingforsare, utan antyder att perifera kommuner som även Borgnäs och Hyvinge bör inkluderas i begreppet Helsingfors. Fråga är om inte Oksala med sina oanalytiska och naiva texter gör Helsingfors en björntjänst. Oksalas syn på "Helsinki" motsvarar för övrigt ungefär vad man på sidorna för Helsingin Sanomats lokala nyheter numera omfattar i begreppet Kaupunki. Helsingin sanomat har rent ekonomiska intressen i en utvidgning av begreppen Helsinki liksom av begreppet Kaupunki.

På Hufvudstadsbladets Helsingforsblogg har det idag publicerats ett inlägg med rubriken "Sibbobelsutet – riktigt snart" där det hävdas att "Ett beslut om att göra det mesta av sydvästra Sibbo till en den del av Helsingfors lär vara fattat." Så illa som det låter lär det dock inte vara. Vad man på Hbl har för sig är att Högsta förvaltningsdomstolen har funderat färdigt och nu endast slipar på motiveringarna. Jag vet inte från vilken källa Hbl har fått sina uppgifter, men det har gått olika rykten om att beslutet redan skulle ha fattats. Det har även gått rykten om att beslutet inte skulle ha fattats. Ursprungligen lovade HFD göra sitt domslut före slutet av år 2007, men senare hette det att även om beslutet fattas i december, kan det gå till januari innan domslutet med motiveringar offentliggörs. Att inse att statsrådets gränsbeslut bör upphävas torde inte ha varit svårt för domarna på HFD. Att beslutet dröjer torde bero på att det finns så många grunder på vilka statsrådets beslut kan upphävas. Domstolen måste ta ställning till varje anmärkning skilt för sig. Nyhetschefen på Hbl:s Helsingforsredaktion har idag även publicerat ett annat blogginlägg med rubriken "Fnurror på tråden? Pajunen dementerar." Även det inlägget berör Esbo stadsdirektörs nyårstal och konflikten mellan de två stadsdirektörerna. I blogginlägget refereras till ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat, där det berättas att stadsirektörerna i Helsingfors och Esbo i december inte kunde komma överens om det "frivilliga" samarbetet i huvudstadsregionen och att "Jussi Pajunen olisi ollut niin suivaantunut Espoon kollegaansa Marketta Kokkoseen, että paiskoi papereita kokouksen päätteeksi".

Helsingin Sanomat har på eftermiddagen på tidningens webbsidor publicerat FNB:s notis med rubriken "Sipoo valitti Itä-Uudenmaan kaavasta". Borgåbladet har på kvällen publicerat en egen artikel med rubriken "Skarp kritik mot landskapsplanen". I artikeln noteras bl.a. att et rätta förfarandet enligt Sibbo hade varit att "vänta på vad Högsta förvaltningsdomstolen kommer att säga om bråket mellan Sibbo och Helsingfors och statsrådets beslut att låta Helsingfors få annektera delar av sydvästra Sibbo". I artikeln noteras även att Sibbo naturskyddare har lämnat in ett besvär mot landskapsplanen. Jag citerar:

Sibbo naturskyddare ber miljöministeriet att inte fastställa områden för byggande i sydvästra Sibbo, bland annat för att de områdena sträcker sig in i Sibbo storskog, som ses som ett nationellt värdefullt skogsområde och som enligt föreningen borde bevaras. Miljöministeriet gav i ett svar på ett riksdagsspörsmål ett svar som säger att bostäder, trafik och annan effektiv markanvändning borde styras bort från området. Därför borde inte heller landskapsplanen kunna tillåta sådan utbyggnad, säger föreningen.

Förra veckan gav Sipoon Sanomat stor uppmärksamhet åt Helsingfors stad besvär mot landskapsplanen för Östra Nyland. I besväret hävdar Helsingfors att Östra Nylands förbund inte skulle ha rätt att i landskapsplanen inkludera områden som enligt statsrådets beslut skall anslutas till helsingfors och därmed till Nylands förbund. Denna tvivelaktiga tolkning bygger på att kommunindelningslagen säger att en kommun inte har rätt att ändra planen för en del av kommunen som skall anslutas till en annan kommun. Statsrådets gränsbeslut har emellertid inte trätt i kraft innan HFD tagit ställning till besvären mot beslutet. Sipoon Sanomat berättar även att manfrån Helsingfors stad har rinkt upp Sibbo och förbjudit Sibbo att planera tomtmark på Björnsö. Man kan fråga sig vad Helsingfors här har för inträssen. Vill man själv göra ekonomisk vinst genom att planera marken som Sibbo kommun äger på Björnsö? Även här är lagen oklar, då det saknas prejudikat. Sipoon Sanomat har talat med docent Toivo Pihlajaniemi, som har en klar syn på domslutet angående själva gränsbeslutet. Jag citerar ur artikeln "Onko Sipoolla oikeutta koskea Karhusaareen?":

Vaikka Karhusaaren kaavatilanne onkin epäselvä, on Pihlajaniemellä kuitenkin selvä näkemys Sipoon rajataistelun loputuloksesta Korkeimmassa hallinto-oikeudessa.

Hänen mukaansa päätösvaihtoehtoja on tasan yksi.

- En voi veikata muuta kuin, että se menee nurin.

- Asia on juridisetsi selvä, ja minulle olisi yllätys, jos se menisi läpi, Pihlajaniemi rohkaisee sipoolaisia.

Nyårstal. Den 1 januari 2008

Helsingin Sanomat har fem minuter in på det nya året publicerat en artikel med rubriken "Pajunen uudenvuodenpuheessa: Helsingin ja naapurikuntien kuntaliitokset mahdollisia". Jag citerar ur artikeln:

Helsingin ja sen naapurikuntien kuntaliitokset eivät ole poissuljettuja, totesi Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen uudenvuodenpuheessaan Senaatintorilla.

Pajusen mukaan Helsinki ja naapurikunnat ovat muodostamassa entistä vahvempaa yhteistä seutua.

När Helsingin Uutisets ledarskribent för ett halft år sedan plötsligt förringade betydelsen av sydvästra Sibbo och istället talade för en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo var det ett tecken på att man även inom Samlingspartiet börjat inse att HFD inte kommer att godkänna den aktuella annekteringen. Samtidigt föreslog ledarskribenten att Kervo, Träskända och Tusby går samman, fastän det här var tänkt att prejudikatet Sibbo skulle möjliggöra en partiell kommunsammanslagning. Förslaget att Helsingfors, Vanda och Sibbo bör gå samman har senare upprepats av Tapani Mäkinen. Kai Kalima (sdp) hade redan tidigare flera gånger hotat Sibbo att hela kommunen inkorporeras när han i en insändare i Helsingin Sanomat skrev Kalima i juli att "ainoaksi ratkaisuksi jää uuden kuntakokonaisuuden luominen, kun Helsinki, Sipoo ja Vantaa yhdistetään". Här medgav även juridikprofessorn Kalima indirekt att den aktuella annekteringen hade krävt att Sibbo kommun hade "samarbetat" och godkänt förslaget.

Att Helsingfors och Vanda fusioneras inom en nära samtid är inte speciellt orealistiskt. Däremot finner man inom Samlingspartiet der orealistiskt att alla huvudstadsregionens städer skulle sammanslås, eftersom motståndet i Esbo är allt för stort. Annekteringen av sydvästra Sibbo har av bl.a. Jan Vapaavuori motiverats med att en fusion av (alla) huvudstadsregionens kommuner inte är realistisk. Helsingfors (och Vanda) behöver Sibbo eller sydvästra Sibbo för att kunna konkurrera med Esbo.

Att efter en rivning höja ribban är ett sätt att försöka rädda ansiktet. Det luktar "surt sa räven". Det är lätt att föreställa sig att Pajunen är på samma linje som partibrodern Mäkinen och inte i första hand föreställer sig en sammanslagning av Esbo med Helsingfors. Eller var Pajunens påpekande att "eikä meilläkään kuntaliitokset ole poissuljettuja" hans hälsning till Esbo, som på nyårsaftonen inledde firandet av sitt jubileumsår? Pajunens kollega i Esbo Marketta Kokkonen framhöll i sitt tal på nyårsaftonen att Esbos målsättning är "itsenäisten kaupunkien luja liitto".

I sitt tal betonade Pajunen, liksom han gjort många gånger förut, betydelsen av yhteen hiileen puhaltaminen. Jag återger här de sista raderna i Pajunens tal:

Arvoisa juhlayleisö

Suomalainen yhteiskunta muuttuu huimalla vauhdilla. Kuntakenttä on vastannut muutoksen haasteeseen. Moni kaupunki ja kunta on yhdistymässä. Kuntien määrä tulee lähivuosina merkittävästi laskemaan. Suunta on aivan oikea ja tällaisia toimia pitää kannustaa kaikkialla Suomessa. Myös Helsinki ja naapurikunnat ovat muodostamassa entistä vahvempaa yhteistä seutua, eikä meilläkään kuntaliitokset ole poissuljettuja. Uudistustyö koskettaa koko maata ja jokaista suomalaista. Siksi lähtökohtana täytyy olla se, että Suomea kehitetään yhtenä kokonaisuutena ja niin, että menestyksen hedelmät ovat yhteisiä.

"Yhdessä – yhteen hiileen puhaltaen." Se on suomalaisen menestystarinan avain – myös tulevaisuudessa.

Helsingin Sanomat har 21:00 publicerat en artikel med rubriken "Hannu Penttilä: Lounais-Sipoo liitetään Helsinkiin vaikka erillislailla". Jag citerar ur artikeln:

Lounais-Sipoo liitetään Helsinkiin, päätti korkein hallinto-oikeus (KHO) asiasta mitä tahansa, arvioi Helsingin tuleva apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä.

Hänen mukaansa asia on itsestäänselvä, koska asialla on maan ylimmän johdon tuki.

"Jos päätös kaatuu muotoseikkaan, niin sitten laaditaan erillislaki, Lex Sipoo", Penttilä uskoo.

Hannu Penttiläs uttalande kan ses som ytterligare ett tecken på att man i Helsingfors inte räknar med att HFD godkänner statsrådets gränsbeslut. Kalimas partikamrat Penntilä behöver inte rädda sitt eget ansikte, eftersom han inte direkt är inblanad i fallet Sibbo. Istället ger hans uttalande en antydan om varför man från Helsingfors sida pressade statsministern att deltaga i Sibbobeslutet, fastän beslutet riskerar falla på hans jäv: Man ville binda Vanhanen till ett ställningstagande. En Lex Sibbo är osannolik, men Vanhanens och Katainens ställningstaganden gör den något mindre osannolik. En viktig fråga är om Vanhanen våren 2006 lovade förverkliga en annektering av sydvästra Sibbo eller bara lovade stöda en inkorporering.

En sammanslagning av Helsingfors och Vanda behöver inte nödvändigtvis en speciallag. Vill man ha Sibbo eller en del av Sibbo med krävs det däremot lagstiftning. I Finland är det fortfarande riksdagen och inte regeringen som stiftar lagar.

Året 2007. Den 31 december 2007

Så väl Helsingin Sanomat som Hufvudstadsbladet noterar igen fallet Sibbo i sina årskrönikor. De torde de ha anledning att göra även nästa år, då HFD:s domslut är den stora nyheten. Jag har valt att här lyfta fram ett blogginlägg från varje månad. Inläggen är inte de mest betydelsefulla, utan jag har valt inlägg som uppmarksammar händelser som varit aktuella när jag skrivit inläggen. Texten nedan är direkt kopierad från respektive blogginlägg. Länkar till de inlägg som jag bedömmer som de viktigaste finns i marginalen till höger.


Sensationella avslöjanden. Den 16 januari 2007
Sibbo kommun har på sin webbplats idag publicerat besväret till Högsta förvaltningsdomstolen, samt ett bifogat utlåtande av docent Erkki Mennola. Texten i besväret handlar inte bara om juridiska tolkningar, utan tar även ställning till hur det gick till då Helsingfors i juni gjorde sitt annekteringsbeslut. Besväret och i synnerhet Mennolas utlåtande borde i högsta grad intressera så väl medier som ministrar.
Erkki Mennolas utlåtande omfattar även Pekka Myllyniemis rapport. Utlåtandet skulle vara tidernas nyhetsbomb, om inte jag på min blogg redan analyserat Myllyniemis rapport. Mennola har dock gjort en självständig analys och föreslår bl.a. att delar av Myllyniemis rapport i själva verket härstammar från ett dokument som ursprungligen varit ämnat att ge motiveringar för en sammanslagning av Östra Nylands förbund med Nylands förbund. Mennola säger även att allting tyder på att förutom Helsingfors stad även Nylands förbund deltagit i författandet av rapporten.

Över 93 procent röstade nej. Den 25 februari 2007

Enligt HS var röstningsprocenten 65,5. 93,2 % röstade nej. Enligt Yle röstade 5,1 % ja till Myllyniemis förslag. 1,4 % röstade blankt och 0,3 % av rösterna förkastades.

Rapporten borde ha underkänts. Den 1 mars 2007

Dagens Helsinginsanomat behandlar Helsingforsfullmäktiges beslut i en artikel med rubriken "Helsinki tyytyy pitkin hampain Sipoo-esitykseen". Förmodligen var åtminstone Osmo Soininvaaras tänder långa. Jag citerar:

Vihreiden Osmo Soininvaaran mukaan Helsinki toimii epäitsekkäästi. Hänen mukaansa Lounais-Sipoon rakentamista ei voi jättää Sipoon kontolle. "Sipoosta tulisi uusi Espoo, jolla ei ole kaupunkimaista rakennetta", hän sanoi.

Kai Kalima, som vid mötet den 30 november, sade att Sibbo är en korvkiosk, fortsatte med huvudlösa påståenden. Jag citerar HS:

"Selvitysmiehen esitys on torso", Kai Kalima (sd) sanoi. Hän piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille.

En ny kommunminister. Den 17 april 2007
Mari Kiviniemi (c) blir ny kommunminister! Att Mari Kiviniemi utses till kommunminister när Jan Vapaavuori redan utnämnts till bostadsminister är spektakulärt. Det vore lätt att tolka det hela som ett bevis på att man försöker rädda en överenskommelse mellan å ena sidan Manninen och Centern och å andra sidan Helsingfors och SDP. Centern kan dock ha andra motiv till att välja sin enda riksdagsman från Helsingfors till kommunminister. Kivimäki torde ha backats upp av Vanhanen. Sammanlagt blir det hela fem ministrar från Helsingfors i den nya regeringen. Helsingfors valkrets har 21 platser i riksdagen.

Pekkarinen gillar inte regeringens linje. Den 11 maj 2007
I Radio Vegas nyhetssändning avslöjar Mauri Pekkarinen det egentliga motivet till att jäva sig i Sibbofrågan: Han ogillar förslaget på en annektering! Yle Internytt har publicerat en uppdaterad artikel med rubriken "Pekkarinen överväger jäv på nytt". Jag citerar de inledande och avslutande raderna:

Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) överväger att dra tillbaka sitt beslut om jäv i Sibbofrågan. Samtidigt framkommer det varför han inte ville bereda ärendet – statsministern var av annan åsikt.
...
- Jag tycker inte att regeringens linje i den här frågan är bra. Jag har alltid varit emot sådana åtgärder där regeringen fattar beslut utan att lyssna på vad kommunen i fråga vill.
- Det är orsaken till varför jag inte ville bereda den här saken, uppger Pekkarinen till svenska YLE.

Föredragande minister: "Beslutet går mot kommunlagen." Den 28 juni 2007
Yle Internet har 13:55 publicerat en notis med rubriken "Helsingfors växer österut" . Rubriken är dåligt vald. Nu förs frågan vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det har kommundirektör Markku Luoma bekräftat.

Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007

Kalima döljer dåligt sitt missnöje över att Helsingfors inte fritt kan planera Granö för annat än rekreation. Jag citerar ur insändaren:

Alueellisesti torso valtioneuvoston rajansiirtopäätös on ennen kaikkea näiden saarten osalta. Merellisiä virkistystarpeita ei tällä ratkaisulla kyetty turvaamaan. Helsingin kaupunginvaltuusto teki 21.6. 2006 oman ehdotuksen noin 5000 hehtaarin siirtämisestä Helsinkiin. Alue olisi käsittänyt myös nuo saaret ja merkittäviä alueita muun muassa Östersundomissa.

Ovanciterade stycke är till innehållet rent nonsens, men den verkliga godbiten kommer på de sista raderna i Kalimas insändare:

Ministerien jääväysteatteria hämmästellen on saatu seurata niitä kannanottoja, joissa Sipoon kunnan johto kertoo jatkavansa taistelua rajansiirtoa vastaan.

On poliittista lukutaidottomuutta pyrkiä jatkamaan omaksutulla linjalla, jossa Helsingin kanssa ei edelleenkään neuvotella. Tällöin ainoaksi ratkaisuksi jää uuden kuntakokonaisuuden luominen, kun Helsinki, Sipoo ja Vantaa yhdistetään.

Alueellisesti tämä turvaisi Suomen ainoan metropolin kehittymisen seuraavien neljän vuosikymmenen ajan. Vantaan ja Helsingin osalta ratkaisun perustana olisi vapaaehtoinen kuntaliitos.

Tjugo bevär. Den 3 augusti 2007

Sibbo kommun har idag på förmiddagen på Internet publicerat kommunen besvär (pdf) till Högsta förvaltningsdomstolen över statsrådets gränsbeslut från den 28 juni. Besväret har även lämnats in på förmiddagen, enligt vad Helsingin Sanomat skriver i en notis med rubriken "Sipoo jätti valituksen rajapäätöksestä".

Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007

Att Sibboborna står så eniga mot en inkorporering beror i hög grad på Helsingfors och vissa ministrars förafarande. Detta tycks Korpinen inte ha insett, utan säger till Uutislehti Demari följande:

- Operaatio oli yllätyksellinen, mutta jälkikäteen tarkastellen varsin tuloksekas, Korpinen sanoo.

- Vähän kiviä se jätti kenkään Sipoossa, mutta niin olisivat todennäköisesti tehneet kaikki vaihtoehdot. Näin suuria rajatarkistuksia ei synny ilman kitkaa millään menetelmällä.

Korpinen avslöjar mera; jag citetat vidare:

Neuvotteluissa Vantaan kiilasta päästiinkin Korpisen mukaan jo "hyvin pitkälle", mutta sitten Rantala jätti yllättäen kaupunginjohtajan paikkansa ja asian eteneminen hidastui.
Helsingin johtoon noussut Jussi Pajunen valitsi suoraviivaisemman tyylin. Sipooseen päätettiin rynnätä, vaikka neuvottelut Vantaan kiilasta olivat auki.
Korpisen mukaan tämä näkyi myöhemmin siinä, että kiila typistyi Rantalan kanssa alustavasti sovitusta.
Ratkaisevaa Sipoo-liitoksen toteutumiselle oli Korpisen mukaan Pajusen silloiseen kuntaministeriin Hannes Manniseen luoma erittäin hyvä suhde.

Fallet Tusby. Den 1 oktober 2007
Rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens Hufvudstadsblad lyder "Sibbos exempel följs nu i Tusby". (Se ovan.) Artikeln på sidorna 4 - 5 lyder "Ska de öppna landskapen i Tusby bli sovstad?". Jag citerar ur artikeln:

Gränsjusteringen för Sibbo och Vanda skulle vara ett undantag, absolut inte prejudikat. Det har alla toppolitiker försäkrat, senast inrikesminister Mari Kiviniemi, (c).

Men långt innan Hfd-presidenten ens hunnit svinga klubban i fallet Sibbo är Tusby tvunget att börja fila på egna besvär.

Kallelse till förhandlingar. Den 22 november 2007

Kopplingen mellan KSSR och fallet Sibbo är absurd. Först ställer Helsingfors i samband med KSSR-diskussionen krav på att sydvästyra Sibbo ansluts till "huvudstadsregionen". Sedan ger kommunminister Hannes Manninen, påhejad av Mari Kiviniemi, sitt stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors, men hävdar att inkorporeringen ingenting har med KSSR att att göra. Sedan tar statsrådet ett juridiskt högst tvivelaktigt beslut om att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors, med motiveringen att Sibbo klarar sig bra även utan kommunens sydvästra del. Sedan sänder inrikesministeriet en förfrågan till Sibbo med bl.a. en fråga om kommunen planerar en kommundelsammanslagning för ett "stärkande av kommunstrukturen". Eftersom Sibbo kommun i princip inte kan veta HFD domslut angående statsrådets gränsbeslut kan kommunen inte ge ett definitivt svar på hur kommunen ämnar uppnå ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för sjukvården. Då sänder inrikesministeriet en kallelse till förhandling till Sibbo kommun för att påminna om att ramlagens villkor om befolkningsunderlag även gäller Sibbo.
Cristel Liljeström har med anledning av inrikesministeriets lista publicerat ett blogginlägg med rubriken "Jumbolistad". Jag citerar ur inlägget:

När statssekreterarna trodde att det skulle bli deras uppgift att kalla in berörda kommuner var det Katainens (kok) statssekreterare Nummikoski som genast sade sig ta Grankulla och Sibbo. Vi vet ju alla vad samlingspartiet har för intressen att göra med Sibbo. Tack och lov är det nu bekräftat att det är ministeriets ”vanliga” tjänstemän som skall föra diskussionen och inte de politiska. Därmed fick jag också bekräftat att ministeriet ämnar invänta utslaget från Högsta Förvaltningsdomstolen innan man kontaktar Sibbo.

Men hoppsan - statsrådet sade ju att annekteringen inte försvårar Sibbos förutsättningar att verka som självständig kommun fastän kommunen skulle mista drygt 2 000 invånare. Ministeriet tycks då inte vara av samma åsikt. Detta bör vi väl då se till att HFD är medveten om.

Ett berg av dokument. Den 3 december 2007

Hufvudstadbladet har tidigt på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbobeslut tidigast i januari". Jag citerar ur notisen:

Det fanns små förhoppningar, eller farhågor, om att inkorporeringen av sydvästra Sibbo till Helsingfors skulle välsignas av HFD ännu på 2007 års sida. Så blir det knappast, säger infromationschef Teuvo Arolainen.

Enligt honom sammanträder sektionen som granskar Sibboärendet i mitten av december. Sektionen leds av Högsta förvaltnningsdomstolens president Pekka Hallberg. Domarna har ett litet berg av dokument att titta på – blande dem förslag, besvär och motbesvär.

– Saken är komplicerad och gruppen kan begära nya utlåtanden. Min gissning är att beslutet dröjer åtminstone till januari och möjligen längre, säger Arolainen.