Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för morgondagens möte ett ärende med rubriken "Esityksen tekeminen kaupunginhallitukselle kiinteistöjen vaihdosta Sipoon kunnan kanssa Nikkilässä ja Helsingin Östersundomissa". Helsingfors stad har, utöver området i Nickby (och Pigby) som Sibbo av miljöministeriet och HFD beviljats rätt att inlösa, pantat på en hel del mark i (nuvarande) Sibbo. Sibbo kommun äger för sin del en hel del mark i inkorporeringsområdet. Nu skall Helsingfors och Sibbo byta fastigheter. Kartorna ovan och nedan ingår i bilagor till föredragningslistan.
Ny information. Den 27 september 2009
I sitt inledande anförande (esittelypuheenvuoro) vid remissdebatten om förslaget till ny kommunindelningslag anknöt kommunminister Mari Kiviniemis flera gånger indirekt till fallet Sibbo, eftersom lagarbetsgruppen i sin promemoria hänvisar till fallet Sibbo. Vissa påpekanden stämde dock föga överens med det "rättspraxis" som det aktuella fallet erbjuder. Jag citerar ur Kiviniemis anförande:
Kuntia yhdistettäessä luovutaan nykyisestä asian kaksinkertaisesta käsittelystä valtuustotasolla. Valtioneuvosto voisi siten ehdotuksen mukaan kuntien yhteisen esityksen tultua valtioneuvostoon päättää asiasta ilman uutta kuulemis- ja lausuntokierrosta. Nykyinen valtioneuvoston käynnistämä niin sanottu kenttäkierros ei käytännössä ole tuonut mitään uutta valtioneuvoston harkintaan vaikuttavaa tietoa kuntaliitoksen edellytysten täyttymisestä. Kuntaliitosprosesseissa siirrytään muutenkin pääsääntöisesti soveltamaan yleisiä hallinto-oikeudellisia periaatteita ja säännöksiä.
Kiviniemi talar här om förfarandet vid sammanslagning av hela kommuner, men enligt förslaget till ny kommunindelningslag skall partiella kommunsammanslagningar kunna göras enligt samma modell, så att inga möjligheter till anmärkningar erbjudes efter att de berörda kommunernas fullmäktigen tillsammans framlägger en framställning till ändring i kommunindelningen. Se bilden ovan, som är ur kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria. Då en framställning görs av en enskild kommun kvarstår utlåtelserundan efter att att en framtällning gjorts till ministeriet. Se bilden nedan.
Enligt förslaget till ny kommunindelningslag skall däremot inte erbjudas möjlighet att (till berörda kommuner) göra anmärkningar efter att utredningsmannens förslag överlämnats till ministeriet. Eventuella anmärkningar görs istället efter att kommunindelningsutredaren gjort ett förslag till kommunerna. Istället bifogas kommunernas utlåtanden till utredningsmannens förslag. Se bilden nedan.
Påståendet "niin sanottu kenttäkierros ei käytännössä ole tuonut mitään uutta valtioneuvoston harkintaan vaikuttavaa tietoa kuntaliitoksen edellytysten täyttymisestä" är, trots att det i första hand gäller sammanslagningar av hela kommuner, anmärkningsvärt. Statrådets beslut i fallet Sibbo grundade sig på utredningsman Pekka Myllyniemis utredning och rapport. Utredningen saknade dock all trovärdighet, då Myllyniemi direkt kopierat motiveringarna ur Helsingfors egen utredning samtidigt som han uppenbarligen missförstått en del av motiveringarna. Högsta förvaltningsdomstolen kunde i sitt beslut inte gärna hävda att Myllyniemis utredning utgjorde en tillräcklig grund för statsrådet beslut. HFD undviker i sitt hundra sidor långa beslut att kommentera påståendena om brister i Myllyniemis utredning, men antyder att bristerna i kommunindelningsutredarens framställning kompletteras av övrigt beredningsmaterial:
Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.
Det övriga beredningsmaterialet som HFD ansåg att kompletterade Mullyniemis utredning utgjordes uttryckligen av anmärkningar och utlåtanden som gjordes efter att Mylyniemis framställning överlämnades till inrikesministeriet. Dessa anmärkningar och utlåtanden innehöll minsann en hel del information, som borde ha haft betydelse för bedömningen av grunderna för inkorporeringen. En annan sak är att varken Arto Sulonen, som ansvarade för beredningen, eller majoriteten av ministrarna som deltog i statsrådetsbeslut, tog notis av den relevanta kompletterande informationen.
Oikeuskäytäntö. Den 26 september 2009
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår det en artikel med rubriken "Pajunen vaatii lamalääkkeiksi säästökuuria ja valtavaa velkapottia". I artikeln noteras det att "Suuren osan rahasta nielevät Jätkäsaaren, Kalasataman, Kruunuvuorenrannan ja Östersundomin uudet kaupunginosat, joiden odotetaan nostavan Helsingin ennen näkemättömään kukoistukseen." Det låter som ironi.
Kommunminister Mari Kiviniemis inledande anförande (esittelypuheenvuoro) vid remissdebatten om förslaget till ny kommunindelningslag innehåller några försägningar, som tyder på att kommunministern fått hjälp med att skriva anförandet. (Se även "Yllätyshyökkäys. Den 24 september 2009".) Jag citerar ur Kiviniemis introduktion:
Kunnan osa voitaisiin siirtää toiseen kuntaan nykyiseen tapaan, jos asianomaisten kuntien valtuustot eivät siirtoa vastusta. Valtioneuvosto voisi päättää kunnanosan siirrosta valtuuston vastustuksesta huolimatta, jos muutos on laissa tarkemmin säädetyn kokonaisarvion perusteella kunnan kannalta vähäinen. Nykyisistä siirrettävän alueen asukasmäärää ja pinta-alaa koskevista kaavamaisista prosenttirajoista ehdotetaan tältä osin luovuttavaksi. Lisäksi alueen kehittämisen edellyttämiä aluesiirtoja kuntien välillä voitaisiin vastaisuudessakin tehdä vastoin kunnanvaltuuston tahtoa, kunhan muutos ei merkittävästi heikennä muutosta vastustavan kunnan toimintakykyä ja edellytyksiä vastata palveluiden järjestämisestä tai rahoituksesta. Tältä osin säännösten muotoilussa on otettu huomioon asiaa koskeva oikeuskäytäntö.
Det är svårt att föreställa sig någon annat exempel på ovannämnda rättspraxis än HFD:s avgörande i fallet Sibbo. I lagarbetsgruppens promemoria refereras det flera gånger till HFD:s avgörande eller avgöranden i fallet Sibbo. I själva verket är delar av citatet ovan nästan en direkt återgivning av motiveringar i HFD:s Sibbobeslut. HFD:s beslut baserade sig inte på rådande lag, men nu föreslås det att lagen anpassas till "rättspraxis", så som jag noterat redan i inlägget "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".
Remissdebatten kan ses (och höras) på GoodMoodTV.
Palmberg. Den 25 september 2009
I dagens nummer av helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Poliisi selvittää myös Lemminkäisen konsernin vaalirahaa". MTV3 publicerade igår en nyhetsartikel med rubriken "Lemminkäisessä sisäinen tarkastus vaalirahasotkun takia". Jag citerar ur den sistnämnda artikeln:
MTV3:n tietojen mukaan Nova Kiinteistökehityksen entinen toimitusjohtaja Arto Merisalo on kertonut viranomaisille sopineensa Alfred Palmberg -yhtiön kanssa keskustan vaalitukien maksamisesta yhdessä.
Merisalon mukaan Palmbergin olisi pitänyt maksaa puolet keskustan varainhankintayhdistys Menestyvä Suomi ry:lle annetusta 100 000 euron potista. Merisalo ei tänään halunnut kommentoida sopimusasiaa.
I mina inlägg "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007" har jag skrivit om Matti Vanhanens relationer till byggnadsbolaget Alfred Palmberg.
De senaste dagarna har många krävt statsminister Matti Vanhanens avgång. Enligt min mening borde Vanhanens avgång ha krävts redan i samband med Sibbohärvan i juni 2006. Regeringen kunde ha berett ett lagförslag om ändring av kommunindelningen mellan Helsingfors och Sibbo i enlighet med Heikki Harjulas och Kari Prättäläs anvisningar i Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar. Inrikesministeriet kunde även direkt ha utnämnt en kommunindelningsutredare eller gjort en egen framställning till ändring i kommunindelningen. Vardera förfarandena hade varit unika och kontroversiella, men troligtvis lagliga. Matti Vanhanen och Hannes Manninen valde dock av förekommen anledning att mygla ihop med lokalpolitiker från Helsingfors. Här borde Sibbo kommun ha krävt Vanhanens avgång, fastän en avgång varit osannolik med tanke på det stundande EU-ordförandeskapet. Istället valde lokalpolitiker i Sibbo att kräva att Sibbos egen kommundirektör och dåvarande kommunstyrelseordförande skulle avgå.
Yllätyshyökkäys. Den 24 september 2009
I förslaget till ny kommunindelningslag har man tagit i beaktande erfarenhet från tidigare ändringar i kommunindelningen. Alldeles speciellt har man tagit lärdom av fallet Sibbo. Statsrådets och HFD:s avgörande i Sibbofrågan stämmer betydligt bättre överens med förslaget till ny lag än med den rådande lagen. (Se "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".) Det finns dock även undantag. Det skall inte längre gå att göra framställningar till ändring i kommunindelningen utan att berörda kommuner först har hörts. Jag citerar ur kommunminister Mari Kiviniemis inledande inlägg vid remissdebatten i tisdags:
Hallituksen esityksellä pyritään myös parantamaan pöytätapoja kunnanosan siirtämistä toiseen kuntaan koskevissa asioissa. Valmisteltaessa esitystä kunnanosan siirtämisestä toiseen kuntaan edellytettäisiin esityksen käsittelyä asianomaisissa kunnissa ennen sen toimittamista valtioneuvostolle. Yksittäisten kuntien suoraan valtioneuvostolle tekemiin esityksiin perustuvat yllätyshyökkäykset rajansiirtoasioissa eivät siten enää olisi mahdollisia.
Månne Kiviniemis talskrivare inte noterat att minister Kiviniemi när det begav sig i juni 2006 själv i egenskap av minister och stadsfullmäktigeledamot visade upp ett dåligt bordskick då Helsingfors gjorde sitt överraskningsanfall mot Sibbo?
Raideliikenne Porvoon ja Helsingin välillä. Den 23 september 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista". Artikeln är exakt den samma som publicerades i Helsingin uutiset redan den 2 september. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Raideliikenne Porvoon ja Helsingin välillä mahdollista 2020-luvulla". (Klicka på bilden ovan.) Artikeln bygger på en intervju med Olli Veltheim. I artikeln konstateras det bl.a. att "Pikaraitiotie ei voisi mennä Porvooseen. Detta är väl en självklarhet, fastän överborgmästera Jussi pajunen faktisktr talat om snabbspårvägsförbindelse till Borgå.
Blir det en snabbspårvägsförbindelse till Östersundom, utgör den en förlängning av någon av Jokerlinjerna. Detta framgår även ur en karta i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". Jokerlinjerna kommer dock inte att förverkligas eller åtminstone inte få räls på mycket länge.
Igår var det dags för remissdebatt i riksdagen om förslaget till ny kommunindelningslag. Diskussionsinläggen kan läsas på riksdagens webbplats. Riksdagen remitterade ärendet till förvaltningsutskottet, som grundlagsutskottet ska lämna utlåtande till.
Östersundom-projekti. Den 22 september
Helsingfors stadsplaneringskontor har idag äntligen uppdaterat webbplatsen för Östersundom-projektet så att sidorna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" och "Kehyssuunnitelma" är tillgängliga. Sidorna innehållerr inte några större nyheter, men ur texten framgår klart att Östersundom-projektet inte begränsar sig till inkorporeringsområdet. Så som jag tidigare noterat inkluderar den "gemensamma" generalplanen även Västerkulla, Västersundom och Granö, medan ramplanen omfattar ett kustområde som sträcker sig ända till Borgå. Helsingfors har ett intresse av att utveckla axeln Kyrkslätt-Borgå för att stärka Helsingfors position som ett centrum och inte bara som ett "påsbotten", men Helsingfors torde ha andra baktankar när det gäller strandområdena i Sibbo och speciellt när det gäller Granö. Jag skulle gärna veta på vilket sätt Sibbo är representerat då det gäller att göra upp en gemensam delgeneralplan med Helsingfors och Vanda.