Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd har på föredragningslistan för mötet nästa torsdag ett ärende med rubriken "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet". Stadsplaneingskontoret har redan en tid annonserat ut att ärendet skall tas upp på mötet den 8 oktober. I föredragningslistan ingår därtill ett ärende med rubriken "Karhusaarentietä koskeva asemakaavan muutosehdotus (nro 11930)". I och för sig finns det praktiska skäl att börja med Björnsö, men det är betecknande att Helsingfors börjar planeringen av inkorporeringsområdet med det område där de största ekonomiska fördelarna finns att söka. Björnsö hänger minsann inte samman med den övriga stadsstrukturen i Helsingfors, som man hävdat att bör utvidgas österut. Som bilaga till föredragningslistan ingår bl.a. rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet" (pdf) på 23 sidor. Bilden nedan visar en sida ur dokumentet.

Invid skärgårdsmiljön ovan skall Björnsö centrum byggas enligt förslaget i föredragningslistan. Förslaget lyder i sin helhet enligt följande:

Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee hyväksyä Karhusaaren
suunnitteluperiaatteet seuraavasti:

1. Karhusaaren asukaslukutavoitteena pidetään 2500 - 4000 asukasta.
2. Karhusaari on luonteeltaan pientalokaupunkia. Rakennukset ovat I - III kerroksisia. Tonttien rakentamistehokkuudet ovat vähintään et=0.3 joitakin poikkeuksia lukuun ottamatta. Jo rakennetut tontit voidaan jakaa ja sallia useampiasuntoiset rakennukset. Uusilla rakentamisalueilla tavoitteellinen alin tonttitehokkuus on et= 0.4.
3. Rantaviivasta vähintään 50 % on julkisessa käytössä.
4. Karhusaaren keskustaa kehitetään saaren itärannalle Winbergin sataman tuntumaan.
5. Karhusaarentietä kehitetään saaren pääkatuna.
6. Saaren katuverkossa varaudutaan vähintään toiseen siltaan mantereelle.

En del av bildmaterialet i den ovannämnda rapporten återfinns i dokumentet "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" (pdf), som stadsplaneringskontoret publicerat redan den 25 september. Detta gäller bl.a. bilden nedan. Det finns skäl att återkomma även till detta dokument.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Egendomstvist kan ge Sibbo ett kommunhus".

Länsi-Sipoo. Den 4 oktober 2009

I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven ulkoilureiteille opastavat vasta kyltit". I samma tidning får Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" stor publicitet. Utgivningen av Alanens pamflett sammanföll med Nylands förbunds presentation av tre modeller för hur Helsingforsregionen kan växa. Bl.a. i Helsingi Sanomat precenterades dessa tre modeller i torsdagens tidning tillsammans med Alanens budskap att Metropolen behöver en egen lag. Angående de tre modellerna kan det vara på plats att notera att fingermodellen, med vilken inkorporeringen motiverades, fortfarande endast är en av flera aktuella modeller.

På kommunförbundets webbplats Kunnat.net publicerades redan i torsdags en notis med rubriken "Tutkimus: Helsingin seudun yhteistyötä tiivistettävä lailla". Här kallas Alanens skrift "tutkimus", men pamflett är nog en riktigare benämning. Alanen må vara före detta direktör på Kommunförbundet, före detta biträdande stadsdirektör i Helsingfors och en erfaren utredningsman, men den aktuella skriften är minsann ingen forskningsrapport. Istället upprepar Alanen populära missuppfattningar och schabloner. Här ett prov:

Helsinkiä kohtaan tunnetaan seudulla edelleen epäluuloa – aiheesta tai ilman. Lisäväriä tähän on tuonut Sipoon alueliitoksen toteuttamistapa, jonka monet näkivät voimapolitiikan esimerkkinä. Toisaalta loputtomasta jääräpäisyydestä helposti seuraa ratkaisujen tekemisen lipsuminen muiden käsiin. Sipoossakin tunnettiin hyvin itäisen Helsingin muutospaineet, mutta etsikkoajan – ja samalla vaikuttamismahdollisuuksien – annettiin livahtaa ohi. Luotettiin liikaa kapeaan poliittiseen tukeen ja jätettiin sillan rakentaminen väliin. Hyvä esimerkki huonosta yhteistyökulttuurista puolin ja toisin.

Speciellt väl tycks Alanen inte ha följt med de senaste vändningarna. Alanen skriver att "Espoon länsimetro, Vantaan Kehärata ja metron jatke itään Sipooseen, samoin kuin Helsingin vapautuvat satama-alueet, avaavat uusia mahdollisuuksia suunnitelmalliselle yhdyskuntarakentamiselle." Sibbometron var ju en central motivering till inkorporeringen, men nu är den endast ett av flera alternativ för kollektivtrafikförbindelse till Östersundom.

Alanen behandlar i sin pamflett även ur Helsingfors administrativa gränser justerats genom historien. Om den stora inkorporeringen 1946 skriver Alanen bl.a. följande:

Espoon jääminen kokonaan kunnallista jaotusta koskevien ratkaisujen ulkopuolelle kertoo kielikysymysten ja maanomistusolojen vaikutuksesta. Samoja piirteitä oli myös Sipoon suunnalla.

Det stämmer att utredningsman Yrjö Harvia år 1936 föreslog delar av Esbo skulle anslutas till Helsingfors, men att så inte skedde. (Se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007".) Harvia föreslog även att Västerundom och Nordsjö i öster skulle anslutas till huvudstaden, men inte heller här följdes Harvias förslag. Däremot föreslog Harvia inte att delar av Sibbo skulle ingå i inkorporeringsområdet. En liten pikant detalj är att Östersundom på en karta i Alanens pamflett kallas Länsi-Sipoo.

Kedjereaktion. Den 3 oktober 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en ledarskrift med rubriken "Uudenmaan jako joutaa mennä". I artikeln uppmärksammans sambandet mellan Sibbofrågan och landskapsindelningen i Nyland. Jag citerar:

Silmäys värikkäisiin rakennekarttoihin paljastaa oitis, että maakuntaliiton Uusimaa on muotopuoli. Lännessä lähdetään Hankoniemen kärjestä, mutta idässä jo Porvoo on valkeaa aluetta. Sipoo on päässyt mukaan Uudenmaan suunnittelukartalle, koska se on irtautumassa Itä-Uudenmaan maakuntaliitosta.

Valtioneuvoston päättämä Lounais-Sipoon pakkoliitos Helsinkiin käynnisti ketjureaktion, jonka tuloksena koko Itä-Uudenmaan maakunta palaa kotiinsa muun Uudenmaan yhteyteen. Eriseuraisuutta on pitkään ruokkinut sama syy, joka piti Sipoota siilipuolustuksessa: kaksikielisyyden turvaaminen. Nykytilanteessa ruotsin kielen asemaa ajaa kuitenkin paremmin se, että Itä- ja Länsi-Uusimaa ovat samassa maakuntaliitossa.

Itä-Uudenmaan liitto ja kunnat ovat lausuntojensa perusteella valmiit liittymään muuhun Uuteenmaahan. Oikeastaan ainut avoin kysymys on ajankohta. Sipoo tulisi vaikka ensi vuoden alusta. Valtiovarainministeriössä ollaan kallistumassa siihen, että koko Itä-Uusimaa, Sipoo mukaan lukien, liittyisi vuoden 2011 alusta.

Utvecklingen mot en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund kan väl tolkas som en kedjereaktion. Jag gissar att förre kommun- och regionminister Hannes Manninen lovat att Östra Nylands förbund får bestå, ifall sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors. I varje fall lovade Jan Vapaavuori i hemliga förhandlingar våren 2006 att Helsingfors tar bort sitt krav på en sammanslagning av landskapsförbunden, ifall Sibbo (formellt) frivilligt gick med på att avstå ett 3000 hektar stort område. I sin Sibboutredning förutsätter Pekka Myllyniemi, som när det begav sig var medlem av landskapsstyrelsen för Nylands förbund, dock en sammanslagning av landskapsförbunden. Kedjereaktionen kan dock främst förklaras med att enstaka Sfp-politiker i Sibbo sommaren som en följd av Helsingfors initiativ och år 2006 förlorade förtroende för ledningen i Sibbo och för kommunens traditionella linje. Ett omedelbart bytet av landskapsförbund betraktades mera allmänt som ett sätt att förhindra en inkorporering. När inkorporeringen trots allt förverkligades tog nya politiska grupperingar över makten i Sibbo. I den nya maktens intresse är att skylla inkorporeringen på Sfp och försvaga Sfp:s inflytande lokalt och regionalt.

Påståendet att Östra Nyland "återvänder hem" har upprepats många gånger, men Östnyland har aldrig förut hört till samma landskaps- eller regionplaneringsförbund som Helsingfors. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".) Intessant är även påståendet att "Nykytilanteessa ruotsin kielen asemaa ajaa kuitenkin paremmin se, että Itä- ja Länsi-Uusimaa ovat samassa maakuntaliitossa." I sin utredning anger Myllyniemi "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen" som ett argument för en sammanslagning av landskapsförbunden. Knappast handlade det här dock om att man vill värna om det svenska språkets ställning. Sfp:s och de svenskspråkigas starka ställning i Östnyland har däremot irriterat Helsingforspolitikerna, vars inflytande varit begränsat i österled.

Juristeri? Den 2 oktober 2009

Jussi-Pekka Alanen pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" fick igår stor publicitet. Hufvudstadsbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Metropolen behöver en egen lag", utan citationstecken. Helsingfors stad publicerade lika så på stadens webbplats en nyhet med rubriken "Helsingin metropoli tarvitsisi erillislain", utan citationstecken. Påståendet är direkt taget ur Alanens pamflett, där ett avsnitt bär rubriken "Helsingin seutu tarvitsee erillislain". När Alanen år 2004 kom med liknande slutsatser i en utredning år 2004 väckte förslaget på statlig inblandning häftiga protester från Helsingfors och speciellt Jussi Pajunens och Samlingspartiets sida. Nu verkar Alanen vara på samma linje som Pajunen.

Alanen berör i sin pamflett fallet Sibbo i flera sammanhang. Pamfletten avslutas med ett starkt ställningstagande för inkorporeringen - och HFD:s beslut. Samtidigt lyfter Alanen indirekt fram sin egen roll i sammanhanget. Det finns anledning att att återkomma med kommentarer. I detta inlägg nöjer jag mig med att citera Alanen:

TAHTOIHMISET PAJUNEN JA MANNINEN

Yksi kunnallisen jaotuksen historian erikoisimmista ratkaisuista oli Sipoon osaliitos Helsinkiin. Se perustui kahden henkilön yhteistyöhön, jonka intressipohja on erikoinen. Ylipormestari Jussi Pajunen oli hakemassa konkreettista ratkaisua Helsingin aluerakenteen keventämiselle, turhautuneena pääkaupunkiseudun seisovaan tilaan. Alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen oli käynnistänyt Helsingin seudun kuntien yhteistyön kehittämistä koskevan selvitystyön, mutta laihoin tuloksin. Herrat olivat jo tuon selvityksen aikana, jolloin Pajunen oli vielä kaupunginhallituksen puheenjohtajana, aloittaneet vuoropuhelun seudun kehittämisestä.

Heidän välilleen syntyi luottamus, joka mahdollisti osaliitoksen valmistelun niin, että asian julkistamisvaiheessa osapuolilla oli jo käsitys, mitä on tulossa. Sen jälkeen prosessi eteni omaa rataansa. Herrat haukuttiin ja päätökset moitittiin, mutta hanke toteutui.

Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.

Ledaren i dagens nummer av Borgåbledet har rubriken "Sibbo storskog behöver ett avgörande beslut".

Påverkar inte huvudkonflikten. Den 1 oktober 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo ja Helsinki sopivat vaihtokaupoista". I artikeln hävdas det att "Kauppa ei vaikuta itse pääkiistaan Sipoon ja Helsingin välillä. Kunnat ovat eri mieltä siitä, mistä kaikesta Helsingin tulisi maksaa Sipoolle rajansiirron vuoksi." En faktaruta med rubriken "Tästä on kyse" ger dock bilden av att affären åtminstone delvis skulle lösa ersättningskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo, så som även finska Yle antydde igår. Se "Byte av fastigheter. Den 30 september 2009". Om den aktuella byteshandeln har jag även skrivit i inlägget "Byteshandel. Den 28 september 2009".

I Helsingin Sanomat ingår idag även en artikel med rubriken "Helsingin metropolin malleina monikeskus, silmukka ja sormi ". Artikeln är skriven med anledninga av Jussi-Pekka Alanens bok "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" (pdf). Det finns minsann anledning att återkomma. Alanens bok eller pamflett till ära har Alanen fått en egen "etikett" på min blogg.

Byte av fastigheter. Den 30 september 2009

Helsingfors fastighetsnämnd behandlade igår ett förslag till byte av fastigheter mellan Sibbo kommun och Helsingfors stad, vilket jag skrivit om i inlägget "Byteshandel. Den 28 september 2009". Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Sibbo & Hfors byter fastigheter" och "Sipoon ja Helsingin riita pienenee vaihtokaupalla". I Yles finskspråkiga notis hävdas det att byteshandeln skulle lindra konflikten mellan Helsingfors och Sibbo eller rentav att "Vaihdetut kiinteistöt osaltaan helpottavat kunnanosaliitoksen aiheuttamaa taloudellisia korvauksia koskevaa erimielisyyttä Sipoon ja Helsingin välillä." Jag betvivlar att den aktuella överenskommelsen har någon betydelse för ersättningstvisten, som förvaltningsdomstolen skall avgöra. Fastigheterna som ingår i byteshandeln skulle inte ha tillfallit Helsingfors som en följd av inkorporeringen. Fastigheterna vid Zachrisbacken ingår inte heller i byteshandeln. Inte heller ingår området i Nickby (och Pigby) som miljöministeriet och HFD beviljat Sibbo rätt att inlösa och som Hannes Manninen hade velat ge Sibbo i ersättning för det inkorporerade området. På Helsingfors karta är det sistnämnda området färgat i grått.

Kartellen faller samman. Den 29 september 2009

Dagens huvudnyhet är naturligtvis beskyllningarna mot statsminister Matti Vanhanen som framfördes i programmet Silminnäkijä. Övriga nyheter med nyheten om att HFD dömt Lemminkäinen till böter på 68 miljoner € för att ha upprätthållit en kartell har hamnat i skymundan. Å andra sidan dömdes Lemminkäinen till böter redan år 2007, vilket jag noterat i blogginlägget "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". I samma inlägg noterade jag att även Oy Alfred Palmberg Ab, hör till Lemminkäinen-koncernen. Efter domen mot Lemminkäinen torde det vara slut på asfaltskarteller i Finland på ett tag. Samtidigt har en annan kartell fallit samman. I blogginlägget "Politisk kartell. Den 13 augusti 2009" berättade jag om att professor Heikki Paloheimo hävdar att regerings- och konsensuspolitiken som bedrivs i Finland binder partierna till "politiska karteller". Man kunde tillägga att medierna i Finland dåligt uppfyllt funktionen som den fjärde eller tredje statsmakten, utan tvärtom varit en del av kartellen. Detta gäller alldeles speciellt fallet Sibbo. Knappast hade Matti Vanhanen kunnat föreställa sig att det tysta samförståndet om praxisen ("maan tapa") när det gäller gentjänster och valbidrag skulle upphävas så abrupt.