VNP, SMP och VMP. Den 28 november 2009

På finansministeriets webbplats finns en förteckning över förändringar i kommunindelningen som förverkligades (eller skulle förverkligas) den 1 januari 2009. Inte sedan år 1944 har lika många kommuner utplånats från kartan över Republiken Finland. Förändringarna i kommunindelningen hänger naturligtvis samman med kommunreformen Paras. Det är främst Socialdemokraterna och Samlingspartiet som önskar minska antalet kommuner, men Centern, som motsätter sig tvångssammanslagningar av hela kommuner, framhåller gärna det stora antalet frivilliga sammanslagningar. För Centern är det, liksom för Sfp, viktigt att kommunerna själva får avgöra om de går samman. Detta gynnar naturligtvis Centern, som är ett starkt kommunparti, men är betydligt svagare på ett nationellt plan. Sfp har här liknande förutsättningar, fastän antalet kommuner där Sfp är i majoritet är betydligt färre än de Centerledda kommunerna. På ett motsvarande sätt är det i Centerns intresse att framhålla landskapsförbundens "vilja", så som i fallet Karleby. I samband med förhandlingarna om Paras år 2006 var det av största betydelse för Centern och Hannes Manninen att bevara kommunernas rätt att själva bestämma om kommunsammanslagningar. Det är klart att Centern och Manninen i denna situation var beredd på att ge efter för Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. Det torde vara klart att man även från Sfp:s sida i denna situation var beredd att diskuterar kompromisser och speciallösningar som skulle trygga kommunernas fortsatta självbestämmanderätt.

I den ovannämnda förteckningen över ändringar i kommunindelningen år 2009 finns även fem delsammanslagningar. Förändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo är den enda av dessa fem som gjorts på basen av statsrådest beslut (VNP). De övriga fyra besluten har tagits antingen av inrikesministeriet (SMP) eller finansministeriet (VNP). Centerns och Manninens förhoppningar torde ha varit att även beslutet i Sibbofrågan kunde ha tagits av inrikesministeriet. Detta hade förutsatt att kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt förslaget till en ändring i kommunindelningen.

Ett av de två ovannämnda besluten som togs av finansministeriet togs gällde en förändring av kommunindelningen mellan Helsingfors och Vanda. Det aktuella området eller fastigheten på 293 kvadratmeter som beslutet gällde hörde år 2008 ännu till Sibbo.

Utlåtande av grundlagsutskottet. Den 27 november 2009

Förslaget till ny kommunindelningslag behandlades i onsdags av riksdagens grundlagsutskott. Grundlagsutskottet har som sakkunniga hört bl.a. Arto Sulonen, Heikki Harjula och Olli Mäenpää, som jag omnämn i bl.a. inläggen "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008" och "Förvaltning och rättskipning. Den 1 november 2008". Grundlagsutskottet kommer föga överraskande till slutsatsen att lagen kan stiftas i normal ordning. Lite intressant är det ändå hur man lyfter fram de språkliga rättigheterna samt kommunindelningsutredarens sakkunskap. Jag citerar ur utskottets ställningstagande:

Kielelliset oikeudet

Perustuslakivaliokunta on perustuslakiesityksen johdosta antamassaan mietinnössä pitänyt perustuslain 122 §:n 2 momentin kannalta tärkeänä sen huomioon ottamista, että kuntajaon muutokset eivät johda kuntien kielellisen aseman muuttumiseen eivätkä myöskään huononna kieliryhmien mahdollisuuksia tulla toimeen omalla kielellään (PeVM 10/1998 vp , s. 35, ks. myös PeVL 37/2006 vp , s. 7/II). Valiokunta korostaa tämän - samoin kuin muiden perustuslain 122 §:stä ja 17 §:stä seuraavien vaatimusten - merkitystä sovellettaessa lakiehdotuksen 4 §:n 4 momentin säännöksiä kielellisistä oikeuksista huolehtimisesta kuntajakoa muutettaessa.

Kuntajakoselvittäjä

Valtiovarainministeriö voi lakiehdotuksen 15 §:n 1 momentin mukaan määrätä kuntajaon muuttamista koskevan asian laajuuden tai vaikeuden johdosta taikka muusta perustellusta syystä toimitettavaksi erityisen kuntajakoselvityksen. Tätä varten ministeriö asettaa kyseessä olevia kuntia kuultuaan yhden tai useamman kuntajakoselvittäjän. ...

Lakiehdotuksessa ei ole säännöksiä kuntajakoselvittäjän kelpoisuudesta tai pätevyysehdoista. Sääntelyä on valiokunnan mielestä syytä täydentää esimerkiksi esityksen perusteluja vastaavalla maininnalla siitä, että tehtävään määrättävällä henkilöllä on tehtävän hoitamiseen riittävä asiantuntemus ja kokemus.

Bristande kunskaper. Den 26 november 2009

Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte i tisdags att köpa ytterligare en fastighet vid Bäckängsvägen. Denna gång handlar det om en fastighet på hela 2 hektar. (Jämför "0,252 hektar. Den 15 november 2009".) Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall för sin del på sitt möte idag ta ställning till ett förslag att ordna en Townhouse-koncepttävling. Helsingfors och speciellt Kai Kalima har tidigare talat om att bygga en ny typ av mindre bostadshus av modellen townhouse i Östersundom. Enligt förslaget i föredragningslistan skall husen dock byggas på Busholmen och Degerö. Inkorporeringsområdet nämns överhuvudtaget inte i förslaget. Tävlingen omnämns även i Helsingin uutiset. (Se nedan.)

I senaste nummer av tidningarna Helsingin uutiset och Itäväylä ingår även en artikel med rubriken "Espoon kokoomusjohto: Ministerit Kiviniemi ja Vapaavuori syrjään". Jag citerar ur artikel:

Espoon kokoomusryhmän johtaja Tommi Laakso pitää käsittämättömänä, että ministeri voi olla näin tietämätön tosiasioista.

–Helsinkiläisministerit Kiviniemi ja Vapaavuori on saatava sivuun metropolipolitiikan valmistelusta, koska he eivät perusta mitään kommenttejaan faktoille. Ministereinä he eivät edusta objektiivisuutta, vaan kommentoivat asioita ainoastaan Helsingin kaupunginvaltuutetun roolistaan, ja siinäkin ilman tosiasioiden tuntemusta, Laakso lataa.

4 §. Den 25 november 2009

Enligt förslaget till ny kommunindelningslag är "strävan med en särskild kommunindelningsutredning ... att kommunen ska bestå av ett enda område", men ett sammanhänande område är inte längre ett krav vid kommunsammanslagningar. På Wikipedia finns det en sida med titel "Kuntaliitokset Suomessa ilman yhteistä rajaa". Exemplena på kommunsammanslagninmgar utan gemensam gräns är här endast tre till antalet: Anslutningen av Hattula till Tavastehus, anslutningen av Savonranta till Nyslott och anslutningen av en del av Sibbo till Helsingfors. Samtliga tre ändringar i kommunindelningen förverkligades den 1 januari 2009.

Mellan sammanslagningen i Tavastehusregionen och fallet Sibbo har det dragits paralleller, men sammanslagningen mellan Savonranta och Nyslott har fått mindre publicitet. Den sistnämnda kommunsammanslagningen är dock högst spektakulär vad det geografiska området beträffar. Se kartan över det nya Nyslott nedan!

För att det nya Nyslott skulle utgöra ett sammanhängande område anslöts även ett område från Enonkoski till staden. I motiveringarna till statsrådets beslut att inkorporera en del av Enonkoski heter det att syftet är "ainoastaan täyttää kuntajakolain vaatimus yhteisestä rajasta ja liitoksen myötä muodustavan kunnan alueellista eheydestä". Kravet på en gemensam gräns finns emellertid inte direkt inskriven i nuvarande kommunindelningslag, utan utgör endast en allmänn tolkning av kravet på ett "sammanhängande område". I fallet Sibbo tolkades lagen så att det krävdes en gemensam landgräns, varför det inte räckte med att Sibbo och Helsingfors från förut hade en gemensam havsgräns. Inkorporeringen av en del av Vanda motiverades uttryckligen av detta krav. Den långa, smala korridoren som sammanbinder Savonranta med Nyslott utgörs dock till stor del av vattenområden. Något sammanhängande landområde bildar inte det nya Nyslott.

Metropolförvaltning. Den 24 november 2009

Flera tidningar har idag publicerat FNBs artikel med en intervju med Mari Kiviniemi, där Kiviniemi flaggar för en "metropolförvaltning". (Se t.ex. HS, "Kiviniemi: Metropolihallinto hillitsisi pääkaupunkiseudun luokkajakoa".) Kiviniemis motivering är intressant: Metropolförvaltningen behövs för att stoppa den ojämlika utvecklingen i regionen, som innebär att Esbo och Grankulla skjuter över ansvaret att bygga sociala bostäder åt Helsingfors. Detta är den verkliga obalansen i Huvudstadsregionen och det var på grund av denna obalans som Helsingfors ansett sig ha rätt till kompensering i form av ett småhusområde för goda skattebetalare i Östersundom. Kiviniemi får samtidigt mothugg i en kortare text, som i Borgåbladet publicerats under rubriken "'Kiviniemi talar i nattmössan'". Bl.a. Borgåbladet har publicerat ytterligare en notis där Kiviniemi antyder att hon är beredd att bli statsminister! Kiviniemis chanser torde ligga där i att det utöver Matti Vanhanen knappast finns någon annan centerpartist som Samlingspartiet i Helsingfors skulle godkänna som statsminister. Kiviniemi skulle i egenskap av statsminister möjliggöra en fortsättning på den ohederliga alliansen mellan Centern och Helsingfors.

Min största insats för mångfald i medieutbudet har jag kanske trots allt gjort genom att betala TV-avgift. Se videoklippet nedan, eller välj en skild, större ruta. ;) Det tar en stund att "ladda" filmklippet, men filmen är cool!

Östersundom gård. Den 23 november 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en helsidesartikel med rubriken "Gården från år 1347 får snart metron till granne". Hbl har torde dock inte kommit över någon inside information vad medtroutredningen beträffar. I artikeln berättas bl.a. att Helsingfors stad i år har förvärvat sammanlagt 20 hektar innanför inkorporeringsområdet, medan staden tidigare ägde 950 hektar. I artikel säger Matti Visanti från Helsingfors stadsplaneringskontor vidare att "Östersundom är ett framtidsprojekt så det brådskar inte." Så har man medgett det. Andra visor hörde man för ett par år sedan.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Grundlagsdomstol vinner inte gehör". I sin artikel "Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan" i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 hävdade Kaarlo Tuori att Sibbo-beslutet strider mot grundlagen och lade samtidigt fram ett förslag om en grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) Det kan påpekas ett HFD i sitt avgörande i fallet Sibbo refererar till ett ställningstagande som gjorts av riksdagens grundlagsutskott.

Diaserie. Den 22 november 2009

Förslaget till ny kommunindelningslag har ännu under den gångna veckan behandlats i förvaltningsutskottet, där man hört Arto Sulonen i egenskap av sakkunnig. På finansministeriets webbplats har det en tid funnits en "diaserie" (presentation konverterad från ppt till pdf), som presenterar lagförslaget. Ur diaserien, som omfattar hela 86 dior, framgår förhållandet mellan lagförslaget och fallet Sibbo. Överraskningsattacker modell Helsingfors skall inte längre vara möjliga, men framför allt skall den nya lagen bättre stämma överens med avgörandet i fallet Sibbo. Då domslutet föregår lagen kan man fråga sig om inte lagförslaget även kommer att ha betydelse då frågan om ersättning avgörs. Min gissning är att lagförslaget här har en storbetydelse, fastän förvaltningsdomstolen eller HFD knappast kan refererar till den nya lagen.