Sibbohörnet. Den 4 december 2009

"Metropoli laajenee rajusti itään" är rubriken på en artikel i dagens nummer av Helingin sanomat". På tidningens webbplats kan man läsa en kortare version av artikeln under rubriken "Helsinki haluaa ulottua Porvooseen 2050". I artikeln presenteras det utkast till ramplan och strategiska målsättningar som Helsingfors stadsplaneringsnämnd godkände igår. Motiveringarna för den nya tänkta expansionen är liknande som de som framfördes i samband med den egentliga Sibbofrågan. Jag citerar ur artikeln:

Taustalla on Helsingin kaupungin halu luoda uusi kasvukäytävä myös idän suuntaan. "Metropolialuetta on tähän saakka kehitetty länteen, pohjoiseen ja sisämaahan. Porvoon suunta on jäänyt huomiotta", hankkeen vetäjä, Helsingin kaupungin yleiskaavasuunnittelija Aimo Huhdanmäki sanoo.

På samma sida i tidningen finns en kortare artikel med rubriken "Östersundomilaiset tehokaavaa vastaan".

En faktaruta på samma sida i tidningen har rubriken "Tästä on kyse".

Yle har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Helsingin ja Porvoon välin asuttaminen kiihtyy".

Rubriken på paradsisan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Praktgräl om Sibbohörnets framtid". Här gäller det inte ramplanen, utan motgången för den gemensamma delgeneralplanen för planeringen av "Sibbohörnet" inklusive Västersundom och Granö.

"Förhandlingar om Sibbohörnet på is" är rubriken på själva artikeln. (Klicka på bilderna.)

Strid om planeringen. Den 3 december 2009

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta")". På Tidningens första sida finns en rubrik som lyder "Sipoosta sukeutui mahtiriita".

Sibbo är här en missvisande benämning. Konflikten gäller i själva verket en planerad gemensam delgeneralplan för inkorporeringsområdet, Västersundom och Granö. (Se även "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Jag återger här början och slutet på artikeln:

Helsingin ja Vantaan erimielisyys Sipoon liitososien kaavoituksesta uhkaa viivyttää hanketta vuosilla.

Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto on laatinut suunnitelman, jolla Sipoon liitosmaiden ja siihen liittyvien Vantaan itäosien osayleiskaavan valmistelu ja hyväksyntä olisi annettu pienelle Östersundom-toimikunnalle. Erittäin poikkeuksellinen toimintamalli pohjaa uuteen maankäyttö- ja rakennuslakiin, joka edellyttää yhteisen toimielimen pystyttämistä yleiskaavatyöhön.

Laaditun muistion mukaan toimikuntaan olisivat kuuluneet vetäjänä Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi ja jäseninä Vantaan kaupunkisuunnittelujohtaja Jukka Kullberg sekä Sipoon kehitysjohtaja Mikko Aho. ...


Taustalla on myös liitosalueiden rakentamismäärien turvaaminen. Toimikunta olisi joutunut ottamaan kantaa myös suojeltujen Natura-alueiden ja Sipoonkorven rajoihin. Tausta-arvioissa on todettu, että virkamiehistä koostuvan toimikunnan olisi ollut helpompi muokata suojeltujen alueiden rajoja kuin poliitikoista kootun toimikunnan.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Hellre metro än snabbspårväg" och en kortare text med rubriken "Frågan om kollektivtrafiken behandlas separat". Den längre artikeln handlar om utkastet till ramplan, som Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall ta ställning till idag. Hbl har däremot valt att behandla endast det andra ärendet som tas upp på stadsplaneringsnämndens möte, planerna för Ärtholmen. Det är utvecklingsdirektör Mikko Aho som hellre vill ha metro.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Praktgräl om Sibbohörnets framtid". Jag återkommer.

Brutet motstånd. Den 2 december 2009

Helsingfors stad har nu även på stadens finska hemsida publicerat stadsplaneringskontorets nyhet från igår, "Helsingin ja Porvoon välisen alueen maankäyttöä suunnitellaan". En av de få kommentarerna till förslaget till strategi för markanvändningen som jag hittat på nätet är Hannu Vepsäläinens blogginlägg "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma". Vepsäläinen är Esbobo, vänsterförbundare och ingenjör med generalplanering som specialområde. Hans kommentarer verkar varken orginella eller speciellt kritiska. Jag återger här de inledande raderna ur blogginlägget:

Uusi suunnitelma esittää uutta maankäyttöä paitsi Helsinkiin liitetylle Östersundomiin myös Sipoon Söderkullaan ja Porvoon ympärille. Kaikkiaan alueelle mahtuisi 150 000 asukasta. Laajenemissuunta itään on luonteva - sen on estänyt tähän asti Sipoon vastustus, joka nyt on siis murrettu. Asiaa edistää myös maakuntaliittojen yhdistyminen. Laajenemissuuntaa perustelevat Vuosaaren satama ja sen synnyttämät työpaikka-alueet. Rannikko on epäilemättä myös houkutteleva asuinympäristö.

Kartan ovan med alternativet "Metro Söderkullaan" är "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma", som ingår som bilaga i stadsplaneringsnämndens föredragningslista för mötet i morgon.

Helsingin uutiset och vantaan sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta"). Jag återkommer.

Maankäytön strategiset tavoitteet . Den 1 december 2008

Helsingfors stadsplaneringskontor har idag publicerat en nyhet med rubriken "Ennakkotiedote: Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta 3.12.2009". Den första underrubriken lyder "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelmalla haetaan yhteistä tahtotilaa", men medierna har ännu inte uppmärksammat förslaget till ramplan. Den enda diskussionen som jag har hittat på nätet är i samband med Osmo Soininvaaras blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 3.12.2009". Beslutet som Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall ta på torsdagens möte är i och för sig inte speciellt viktigt. Nämnden skall bara för sin del ta ställning till eller godkänna de "strategiska målsättningarna för markanvändningen" (maankäytön strategiset tavoitteet) i kustområdet mellan Helsingfors och Borgå. Formellt är Helsingfors stad bara en instans av flera som skall godkänna målsättningarna. Målsättningarna är i sig desto mera anmärkningsvärda. Jag återger här de inledande raderna:

Hyödynnetään Helsinki-Porvoo-välin rannikkoalueen vetovoimaa uusien asunto- ja työpaikka-alueiden rakentamisessa, huomattava määrä tulevasta rakentamisesta sijoittuu lähelle merta· Varaudutaan 150 000 uuteen asukkaaseen, Hepo-alue ottaa metropolialueen kasvusta 1/5 tulevina vuosikymmeninä.

Att tillväxten i Helsingforsregionen skall koncentreras just till kusten i Sibbo är ingen självklarhet, men de föreslagna målsättningarna motsvarar väl visionerna i det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision. (Se "East Coast City. Den 14 december 2007".) I rapporten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" refereras det även till Greater Helsinki Vision. Det är skäl att minnas att Emerald var ett beställningsarbete, som när det gällde exploateringen av den östra kusten markan skilde sig från andra prisbelönta bidrag. Det är uttryckligen i Helsingfors stads och inte hela Helsingforsregionens intresse att tillväxten konsentreras till södra Sibbo. Dels vill Helsingfors stad förhindra att stamstaden blir ett "påsbotten". Dels vill Helsingfors genom att satsa på attraktiva områden längs den östra kusten stärka Helsingfors möjligheter i konkurrensen med Esbo. Detta är åtminstone de motiveringar som ledande Helsingforspolitiker framfört.

Förslaget till strategi för området mellan Helsingfors och Borgå skulle minsann förtjäna en kritisk granskning och diskussion. Frågan är om man från Sfp-håll, efter inkorporeringen, vågar komma med kritik mot visionerna.

Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd har på föredragningslistan för sitt möte i torsdag ett ärende med rubriken "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma". Som bilaga till föredragningslistan ingår två pdf-dokument: "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" och "Helsinki-Porvoo liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto". Omslaget på det förstnämnda dokumentet pryds av en manipulerad bild av Sibbo viken, som enligt dokumentet är "maisemarakenteellisesti ihanteellinen sijainti uudelle kaupunkikeskittymälle". Det senare dokumentet har underrubriken "Liikenteellinen arviointi 5.11.2009" och utgör egentligen en ppt-presentation eller diaserie konverterad till pdf. Presentationen har gjorts av Strafica Oy, av vilken Helsingfors beställt en utredning (liikennejärjestelmäselvitys), som borde vara färdig senast idag.

Helsingfors stadsplaneringskontor har inte ännu publicerat (resultatet av) utredningen, men redan diaserien innehåller en del intressanta detaljer och kartor. Kartorna motsvarar till sitt innehåll kartor i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009" och "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Speciellt anmärkningsvärt finner jag ändå förslaget på en sbabbspårvägsförbindelse till Granö (och Söderkulla).

Kartorna innehåller en hel del ny information om eventuella dragningar av järnväg, metro och snabbspårväg, kostnader samt beräknat befolkningsunderlag. Enligt samtliga alternativ kalkyleras det med 2000 invånare på Granö, som med snabbspårväg beräknas vara på 43 minuters avstånd från Helsingfors centrum. Så var det med den nya typen av folkpark.

Oliktänkande samlingspartist. Den 29 november 2009

När Vanda stadssryrelse och stadsfullmäktige skulle ta ställning till ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda fanns det en samlingspartist som vågade framföra egna åsikter: Paula Lehmuskallio. (Se bl.a. "Avvikande åsikt. Den 9 oktober 2007" och "Påtryckningar. Den 7 april 2009".) Lehmuskallio har även haft en egen åsikt då det gällt förslaget att slå ihop Vanda med Helsingfors. I gårdagens nummer av tidningen Volt, som är en månadsbilaga till Hufvudstadsbladet, ingår fem texter under den gemensamma rubriken "Branfacklor" ("Oliktänkare: Demokrati och debatt kunde vara bättre i Finland"). En av texterna handlar om Lehmuskallio, som betraktas som en "samlingspartist som gått allena emot strömmen i metropolfrågan". Jag citerar ur texten:

"När Helsingfors planerade att kapa till sig sydvästra Sibbo diskuterade man också överlåtandet av Västerkullakilen från Vanda till Helsingfors. Redan då var
retoriken sådan att det aldrig rådde något tvivel om vilket resultatet skulle bli", säger Paula Lehmuskallio (Saml) som satt med i utredningsgruppen. ...

– Pressen på beslutsfattarna är enorm, det finns många metropolkritiska politiker men tystnaden bland dem beror på rädsla för den egna karriären. Jag är över sextio, jag har inget att vara rädd för längre. Men straffas skulle hon. ...

På Samlingspartiets gruppmöte i höstas kom frågan om metropolen upp igen. Lehmuskallio meddelade att hennes ståndpunkt står fast och att hon i varje omröstning kommer att stå för ett självständigt Vanda.
– Jag ombads lämna mötesrummet medan resten diskuterade huruvida jag skulle uteslutas ur gruppen. ...

– Det stämmer att det spekuleras om varför Mäkinen vill sälja ut Vanda, men det vill jag inte insinuera något om.

VNP, SMP och VMP. Den 28 november 2009

På finansministeriets webbplats finns en förteckning över förändringar i kommunindelningen som förverkligades (eller skulle förverkligas) den 1 januari 2009. Inte sedan år 1944 har lika många kommuner utplånats från kartan över Republiken Finland. Förändringarna i kommunindelningen hänger naturligtvis samman med kommunreformen Paras. Det är främst Socialdemokraterna och Samlingspartiet som önskar minska antalet kommuner, men Centern, som motsätter sig tvångssammanslagningar av hela kommuner, framhåller gärna det stora antalet frivilliga sammanslagningar. För Centern är det, liksom för Sfp, viktigt att kommunerna själva får avgöra om de går samman. Detta gynnar naturligtvis Centern, som är ett starkt kommunparti, men är betydligt svagare på ett nationellt plan. Sfp har här liknande förutsättningar, fastän antalet kommuner där Sfp är i majoritet är betydligt färre än de Centerledda kommunerna. På ett motsvarande sätt är det i Centerns intresse att framhålla landskapsförbundens "vilja", så som i fallet Karleby. I samband med förhandlingarna om Paras år 2006 var det av största betydelse för Centern och Hannes Manninen att bevara kommunernas rätt att själva bestämma om kommunsammanslagningar. Det är klart att Centern och Manninen i denna situation var beredd på att ge efter för Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. Det torde vara klart att man även från Sfp:s sida i denna situation var beredd att diskuterar kompromisser och speciallösningar som skulle trygga kommunernas fortsatta självbestämmanderätt.

I den ovannämnda förteckningen över ändringar i kommunindelningen år 2009 finns även fem delsammanslagningar. Förändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo är den enda av dessa fem som gjorts på basen av statsrådest beslut (VNP). De övriga fyra besluten har tagits antingen av inrikesministeriet (SMP) eller finansministeriet (VNP). Centerns och Manninens förhoppningar torde ha varit att även beslutet i Sibbofrågan kunde ha tagits av inrikesministeriet. Detta hade förutsatt att kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt förslaget till en ändring i kommunindelningen.

Ett av de två ovannämnda besluten som togs av finansministeriet togs gällde en förändring av kommunindelningen mellan Helsingfors och Vanda. Det aktuella området eller fastigheten på 293 kvadratmeter som beslutet gällde hörde år 2008 ännu till Sibbo.