Östersundomin raidekäytävävaraukset. Den 16 mars 2010

Helsingfors stad har idag på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Kaupunginvaltuuston käsittelyssä Karhusaarentien kaavamuutos". Jag har svårt att se något större nyhetsvärde i nyheten. Stadsplaneringsnämnden godkände för sin del förslaget till ändring redan för över fem månader sedan. Enligt Herlsingfors förslag skall Björnsövägen bli en "gata" som förvaltas och sköts av helsingfors stad istället för av vägtrafikverket. Dessutom skall staden bygga en lättrafikled längs vägen. Arbetet med cykelvägen har i verkligheten redan kommit så lång att man på ett Natura 2000-område och nationellt fågelskyddsområde har hunnit fälla alnar med den världsunika trädsvampen Skeletocutis friata.

Stadsplaneringsnämnden har på föredragningslistan för sitt möte i torsdag inga ärenden som direkt berör inkorporeringsområdet. Närmast kommer man i ett förslag att grundanda ett par nya koloniträdgårdar. I föredragningslistan noteras angående föslaget på att grunda en kloloniträdgård i Mellungsbacka invid Österleden att "Alueen suunnittelussa tulee ottaa huomioon Östersundomin raidekäytävävaraukset." Några officiella reserveringar som skulle beröra den tänkta koloniträdgården finns inte. Däremot finns det inofficiella utkast och en hittills opublicerad utredning om en snabbspårvagnsled längs Österleden. Få se om den utredningen tas upp på mötet nästa vecka.

Hur skydda? Den 15 mars 2010

Yle har idag publicerat en text med rubriken "Idéer om Storskogen välkomna". Miljöministeriet torde ha begärt om utlåtanden från berörda kommuner. Så mycket idéer lär det väl intre bli fråga om. Vanda är fäl den part som mest heljärtat stöder en nationalpark och ett fredande av ett så stort område som möjligt. I Sibbo torde man i högre grad lyssna till markägarnas invändningar. För Helsingfors del innebär en nationalpark en möjlighet att byta mark med staten, eftersom en nationalpark endast kan bestå av statsägd mark. Alla Fortsstyrelasen fyra alternativ för ett skyddande av Sibbo storskog utgör hinder för Helsingfors planer för stordistriket Östersundom. Skyddandet av Sibbo storskog är dock mycket viltigt för De grönas trovärdighet i Helsingfors.

I Sibbo är även jägare och jaktlag oroade över planerna på en nationalpark. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick en insändarartikel med rubriken "Metsästäjä – Sipoonkorven uusi uhanalainen laji?" skriven av Mats-Peter Fredriksson. Jag återger här några rader ur insändaren:

Sipoonkorven tulevaisuudesta keskustellaan yhä kiivaammin. Tilanne tuo mieleen vastikään käydyt keskustelut Helsingin ja Sipoon raja-alueesta. Päällimmäiseksi jäi tunne, että on aivan sama mitä me Sipoolaiset teemme, alue viedään meiltä kuitenkin. Loppupelissä oli vain kysymys siitä, miten iso alue menetetään. Samanlainen tunne tulee nyt myös tässä kansallispuistoasiassa. Tällä kertaa ei pelkästään Sipoolaisena vaan metsästäjänä. Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtajan Otto Lehtipuun mukaan tavoite kansallispuiston perustamiseen on Helsingin kaupunginvaltuustossa hyväksytty, mutta että sen laajuudesta ollaan vielä eri mieltä (Sipoon Sanomat 25.02.2010).

Jälleen jää tunne, että asiasta on jo sovittu, vaikka alueen aktiivisimpia käyttäjiä, metsästäjiä, maanomistajia tai alueella asuvia ei ole tässä asiassa kunnolla kuultu. ...

Voi asettaa kyseenalaiseksi onko kansallispuisto ainoa, ja edes oikea, tapa säilyttää alueen luonto alkuperäisenä? On varmasti keinoja saada aikaan metsäalue, johon kaikkien käyttäjäryhmien toiveet saadaan yhdistettyä ympäristölle parhaalla tavalla. Toivonkin, että metsästäjät, jotka alueen metsissä eniten liikkuvat, otetaan tiiviisti mukaan alueen suunnitteluun.

Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010

Tidningarna har idag publicerat en arbetsplatsannons där Kommunförbundet söker en ny direktör för juridiska ärenden. Enligt annonsen sökes en ny direktör, "när vår nuvarande direktör för juridiska ärenden går in för att sköta utvecklingsuppgifter inom kommunalförvaltningen och lagstiftningen" ("Nykyisen lakiasiain johtajan keskittyessä kunnallishallinnon ja -lainsäädännön kehittämistehtäviin etsimme lakiasiain yksikköön"). Min gissning är att nuvarande direktören för juridiska ärenden Kari Prättälä skall bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet. Prättälä har redan från tidigare uppdrag vid Mari Kiviniemis avdelning. Till de centrala uppgifterna för den juridiska avdelningen vid Finlands kommunförbund hör att bevaka kommunernas intressen vid beredningen av lagstiftning. Nu förefaller direktören för den juridiska avdelningen i princip att byta sida.

Prättälä hade en viktig om än relativt osynlig roll i fallet Sibbo. Det är min gissning att Prättälä skrivit centrala delar av utredningsman Pekka Myllyniemis raport (se "Tack. Den 24 januari 2009" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008"), men det har jag inga säkra bevis för. Säkert är i varje fall att Prättälä bistod Myllyniemi med de juridiska tolkningarna i Sibboutredningen, vilket är synnerligen problematiskt med tanke på att Prättäläs underställda kollega och parhäst vid Kommunförbundet Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Månne inte Harjula kommer att söka tjänsten som direktör för juridiska ärenden. Eventuella konkurrenter kunde dra fördel av att det rotas lite i Prättäläs och Harjulas garderob. Och andra sidan är det Rakel Hiltunen som i egenskap av styrelseordförande fungerar som ordförande för Kommunförbundet. Redan i sig är det intressant med kopplingarna mellan Kommunförbundet och kommunavdelningen vid finansministeriet. Det är minsann inte alltid så lätt att se vems intressen man egentligen går.

Miljöminister Paula Lehtomäki har den 5 mars besvarat ett skriftligt spörsmål om skyddandet av Sibbo storskog. Jag återger här slutet av miljöministerns svar:

Miljöministeriet sänder Forststyrelsens utredning på en omfattande remiss i mars. På grundval av utlåtandena besluts det ändamålsenligaste sättet att trygga natur- och rekreationsvärdena i Sibbo storskog och de närbelägna Natura 2000-områdena. Att inrätta en nationalpark är ett mycket beaktansvärt alternativ i denna granskning. Under remissen utreds också om kommunerna i området är villiga att dela på kostnaderna för utvecklande och underhåll av rekreations- och guidetjänster med staten. Det är också viktigt att utreda vilken slags områdesavgränsning som skulle göra kommunerna i området beredda att stöda inrättandet av en nationalpark.

Miljöministeriet betonar på samma sätt som frågeställarna ett angreppssätt som tar sikte på helheten och vill samordna områdets naturvärden, de lokala invånarnas och rekreationsanvändarnas önskemål och kommunernas ståndpunkter. Byggandets förhållande till Natura-områdena samt de eventuella konsekvenserna av byggande för dem avgörs på normalt sätt i samband med den generalplan som håller på att göras upp för dem på grundval av markanvändnings- och bygglagen och en senare kompletterande mera detaljerad planläggning.

Oron över hur naturvärdena i Sibbo storskog ska kunna bevaras under trycket från huvudstadsregionens tillväxt är känd och erkänd också inom regeringen. Man måste komma ihåg att det finns många privatägda jordbruks- och skogsbruksdominerade lägenheter i Sibbo storskog förutom det statliga och kommunala ägandet. Miljöministeriet har samarbetat med de privata markägarna för att trygga bevarandet av viktiga naturvärden. Privat mark kan inte anslutas till en nationalpark. Samarbetsnätverket kring METSO, handlingsprogrammet för mångfalden i skogarna i södra Finland, kan vara ett sätt att bevara Sibbo storskog enhetlig och livskraftig utan att se till jordägandet.

Osäkra planer. Den 13 mars 2010

I torsdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Med tåg eller metro till flygplatsen". Artikeln handlar om planer på utvidgning av spårnätet i huvudstadsregionen. Östmetron nämns inte i själva artikeln, men "Östtersundommetron" har ritats ut som en förlängning av metrolinjen till Melungsbacka på en karta över "planerade spårvägar i Helsingforsregionen". Dessutom räknas metron till Östersundom upp i en lista över "satsningar som pågår".

I verkligheten finns metron till Sibbo inte längre med bland de aktuella planerna på en utveckling av spårtnätet i huvudstadsregionen. Östmetron är endast ett av flera möjliga alternativ till spårvägslösning för Östersundom. Den linje som ritats ut på kartan i Hufvudstadsbladet verkar även vara tagen ur luften. Speciellt felaktig är kostnadsberäkningen 70 miljoner euro. I trafiksystemsutredningen för ramplanen Helsingfors-Borgå har kostnaderna för alternativet "metro till Söderkulla" uppgetts till 440 miljoner. I Helsingin Sanomat ingick den 17 februari en artikel med rubriken "Halpa vai nopea raide itään?", där kostnaderna för en 8,3 km lång metrolinje från Mellungsbacka till Zachrisbacken beräknas till 400 miljoner euro utgående från kostnaderna för Västmetron. (Se "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".)

I dokumentet "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors förvaltningscentral sände till Inrikesministeriet i oktober 2006 och som plagierades av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi, har kostnaderna för en 6,3 km lång metrolinje med fyra stationer beräknats till 140 - 150 miljoner euro. Av okänd anledning tog Myllyniemi inte med det aktuella textavsnittet i sin utredning. Ovannämnda beräkning ingick inte heller i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, som i det stora hela är identiskt med förvaltningscentralens utredning. Kanske informerades Myllyniemi skilt om att kostnadsberäkningarna och planerna på en 6,3 km lång metrolinje var allt för osäkra.

Av någon anledning har man dröjt med att publicera utredningarna över spårvägsalternativen för Östersundom. Utredningen torde dock behandlas av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors ännu i mars.

Yle publicerade i onsdags en text med rubriken "Joko metrolla hurauttaa Sipooseen?"

Tyrannvälde. Den 12 mars 2010

Christel Liljetröm, som är kommunfullmäktigeordförande i Sibbo, har idag publicerat ett kort blogginlägg med rubriken "Oikea hinta?" I inlägget noterar Liljeström att Helsinghfors enligt Helsingfors förvaltningsdomstols beslut betalar 0,26 €/m² för den inkorporerade marken, medan Helsingfors av en privat ägare köpt mark i området till priset 23 €/m². Liljeström har dividerat summan 7,9 miljoner € med 3 000 000 000 m², liksom Helsingin Sanomat gjorde i en kort text den 28 februari. Priserna är naturligtvis inte jämförbara, men jämförelsen saknar inte helt relevans. Intressantare vore dock att veta till vilket pris man beräknat värdet för tomtmarken då det gäller de bebyggda fastigheter, som enligt förvaltningsdomstolens beslut skall överföras från Sibbo kommun till Helsingfors stad. Till saken hör att priset 23 €/m² gäller 7,2 hektar oplanerad skog, som enligt Forststyrelsen bör förbli obebyggd.

I ett annat inlägg med rubriken "Mediernas agenda" noterar Liljeström idag att "I Sipoon Sanomat fanns i dag resultatet av en webbfråga bland läsarna, där 67 % av de svarande tyckte att Helsingfors ersättning för annekteringen är korrekt." Jag har inte sett Senaste nummer av Sipoon Sanomat, men resultatet som Liljeström nämner är det samma som för en vecka sedan då jag "röstade". Via lite omvägar hittar man på på tidningens webbplats dock ett helt annat resultat. Liljeström kommer i blogginlägget även med andra intressanta kommentarer, bl.a. avslöjande och lite motstridiga påståenden då det gäller beslutsfattarnas förteoende för kommundirektören, eller tvärtom.

Sipoon sanomat publicerade på tidningens webbplats den 4 mars en artikel med rubriken "Sipoolaiset maksavat Östersundomia kauan". En läsare har skrivit en intressant kommentar till artikeln. Läsaren frågar sig varför Sibbos ledning inte förde beslutet om inkorporeringen vidare till "EU:s domstol" och skriver vidare att "Herää jopa epäilys, että sipoolaisten poliitikkojen vastarinta ei ollut todellista vaan pelkkää teatteria kotiyleisölle." Jag har tänkt i liknande tankebanor själv. Det bör dock noteras att det inte riktigt finns någon europeisk instans dit en kommun kan besvära sig över ett förvaltningsbeslut. Däremot kunde enskilda invånare och medborgarrörelser ha fört saken vidare till europeisk instans. Då dåvarande medlemmen i Europaparlamentet Henrik Lax lyfte fram möjligheten verkar han ha fått föga respons från sitt eget parti. Kanske var man inom Sfp på något plan trots allt tillfreds med att Sibbofrågan löstes som ett "specialfall". Å andra sidan hade föreningen För Sibbo lovat föra saken vidare till europeisk domstol. Varför föreningen svek sina löften vet jag inte. Istället engagerade sig en stor del av styrelsemedlemmarna i valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo, som bildade en koalition med Samlingspartiet i Sibbo. Sedan senaste vecka är även föreningens hemsida nedlagd.

I Sibbo verkar det som om representanterna för den nya politiska hegenomin i själva verket är tillfredställd med inkorporeringen. Inkorporeringen och dess negativa följder kan skyllas på det tidigare maktpartiet Sfp i allmänhet och på den (delvis gamla) politiska ledningen i synnerhet. Inkorporeringen och de interna beskyllningarna ledde till en tidigare ej skådad revolution på kommunal nivå. I politikens historia är mönstret dock mycket bekannt. Tyranner får sin makt med hjälp av en yttre makt (främmande rike), men legitimerar makten genom att svartmåla tidigare maktutövare.

Metsien helmi. Den 11 mars 2010

Ledaren i dagens nummer av Borgåbled har rubriken "Efter tio år är de fem? – Jo, högst sannolikt". Artikeln handlar om "Metropol-Jussis visioner av fem kommuner i Nyland. I dagens Borgåblad ingår även en artikel med rubriken "Storskogen fångad på film". I artikeln berättas det om filmen som hade premiär i går, men även om det stora stöd som bevarandet av Sibbo storskog har i Vanda.

Yle publicerade igår på eftermiddagen en text med rubriken "Sipoonkorven dokumentaristi palasi kuvausapajilleen".

Den 23 mars arrangeras i Nickby ett seminarium om "Sipoonkorpi - metsien helmi".

Funktionellt mångsidig nationalpark. Den 10 mars 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kort notis med rubriken "Nej till naturskydd i Östersundom". Det är fastighetsnämnden i Helsingfors som på sitt möte igår antog ett utlåtande mot grundandet av ett priviat naturskyddsområde vid Bäckängsvägen i den nordöstra ändan av inkorporeringsområdet. Vad Hbl inte noterar att miljönämnden i Helsingfors samma dag på sitt möte antog ett utlåtande som förespråkar grundandet av det aktuella naturskyddsområdet. Man kan fråga sig om ärendet överhuvudtaget angår fastighetsnämnden. Hade bara miljö- och stadsplaneringsnämnden gett utlåtanden, hade stadsstyrelsens föredaragare haft ett utlåtande för och ett utlåtande mot att utgåpå ifrån då förslaget till stadssytyrelsens utlåtande i ärendet sätts ihop. Det behövdes alltså en nämnd till med hökar för att ge övervikt för motståndet till naturskydd.

I mitt inlägg "Tarkoituksena on. Den 16 februari 2010" noterade jag att det på Helsingfors stadplaneringskontors webbplats för Östersundomprojketet inte längre heter att "Helsingin ja Vantaan kaupungit sekä Sipoon kunta laativat yhteistyössä kuntien yhteisen osayleiskaavan", utan endast att "tarkoituksena on laatia kuntien yhteinen osayleiskaava yhteistyössä Helsingin ja Vantaan kaupunkien sekä Sipoon kunnan kanssa". På de motsvarande svenskspråkiga sidorna heter det dock fortfarande att "Områdets delgeneralplan kommer att göras upp gemensamt av Helsingfors, Vanda och Sibbo kommun." I mitt inlägg "Veneilyn tarpeita. Den 6 mars 2010" noterade jag att det på den aktuella webbplatsen inte längre hette att "Tavoitteena on suunnitella Granö toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi." Istället hade satasen bytts ut mot satsen "Esimerkiksi veneilyn tarpeita ajatellen Granöllä voi olla suuri merkitys." Motsvarande ändring har inte gjorts på den svenska webbplatsen. Här har man även gjort ett lustigt fel och översatt kansanpuisto (folkpark) till nationalpark, som på finska heter kansallispuisto. Under rubriken "Planeringsprinciperna för naturområdena" heter det således att "Granö planeras som en modern, funktionellt mångsidig nationalpark." Det stämmer kanske lite dåligt överens med planerna på broförbindelse och flera snabbspårvägsstationer eller med kravet på att Sibbo kommun markerar området som "område med tätortsfunktion".