Avgränsning av nationalparken. Den 2 maj 2010

Även ett flertal föreningar har gett utlåtanden över Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog. Bl.a. har Landbon omakotiyhdistys ry och Puroniityn asukasyhdistys ry gett ett gemensamt utlåtande. Jag citerar ur utlåtandet:

Rajaus

Tuemme ehdotusta, jossa Sipoonkorven kansallispuisto perustetaan Metsähallituksen laajimman vaihtoehdon (VE3) pohjalle. Tämän lisäksi toivomme puistoon liitettäväksi Helsingin kaupungin Hältingträskin, Talosaaren ja Kasabergetin alueet sekä Mustavuoren lehdon Natura 2000-alue. ...

Suunnitellun kansallispuiston alueella on lisäksi tärkeätä turvata eri osien ekologisten käytävien, puskurivyöhykkeiden ja muiden luonto- ja virkistysalueiden säilyminen tulevassa maankäytössä.

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ry/ Helsingfors naturskyddsförening rf ger i sitt utlåtande "Lausunto Ympäristöministeriölle Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä" ett liknande förslag till avgränsning:

Kansallispuistorajausta tulisi laajentaa Sipoonkorpi VE3 osalta niin että mukana on:
1) Koko Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet -Natura 2000 -alue (tärkeimmiltä osin myös yksityiset suojelualueet tulisi ottaa harkintaan liittää mukaan kansallispuistoon). Lisäksi rajausta tulisi laajentaa länsiosasta koskemaan nykyisiä virkistysalueita.
2) Kasabergetin kallioalueet
3) Mustavuoresta pohjoiseen, Porvoontien pohjoispuolella sijaitseva Helsingin kaupungin omistama alue
4) Talosaari ja Husön kartanoalue

Natur och miljö är i sitt utlåtande "Utlåtande om utredning om förutsättningarna för grundandet av Sibbo Storskogs nationalpark" på samma linje:

3. Nationalparkens avgränsning

Natur och Miljö anser, att nationalparken redan från början bör vara större är Forststyrelsens mest omfattande förslag (VE3). Norr om motorvägen E 75 bör alla områden, som ägs av staten eller kommunerna, höra till nationalparken. Således bör området kring Hältingträsk i sin helhet ingå i nationalparken. Området är redan nu ett mycket populärt utflyktsmål och det skulle kunna fungera som en viktig inkörsport för besökare till nationalparken och avlasta längre bort belägna områden med ännu större naturvärden.

Forststyrelsens utredning innehåller starka ekologiska argument för att grunda en nationalpark som knyter ihop Sibbo Storskog med de redan skyddade områdena söder om motorvägen. Nationalparken skulle bli en unik helhet, som sträcker sig från strandmiljöer till skoglig natur, en dimension som hittills saknas i nätverket av nationalparker. Natur och Miljö utgår ifrån att Naturaområdet Svarta backen - Labbacka inom kort kommer att övergå i statlig ägo och att det således kan integreras i nationalparken.

De fortfarande fungerande nord-sydliga grönkorridorerna mellan Sibbo storskog och Svarta backen - Labbacka respektive de till Natura 2000 –nätverket hörande fågelvattnen får inte brytas av kompakt bebyggelse. För att säkra den västliga grönkorridorens funktion anser Natur och Miljö att Kasabergets skyddade område bör ingå i nationalparken. Därtill bör även Helsingfors stads områden på Husö ingå i nationalparken.

Fördelning av kostnaderna. Den 1 maj 2010

I föredragningslistan för Helsingfors miljönämnds möte nästa vecka ingår ett ärende med rubriken "Ympäristölautakunnan maastoretki Sipoosta liitetylle alueelle". Bättre sent en aldrig, men en dylik utfärd borde ha ordnats redan 2006. Jag har i många sammanhang kritiserat det sätt på vilket man i Sibbo försökte avvärja hotet om en inkorporering. Istället för att att göra egna planer på massiv bebyggelse i Östersundom borde man i Sibbo ha framhållit att största delen av Östersundom inte lämpar sig för bebyggelse. Då Helsingfors tog sitt initiativ till en ändring i kommunindelningen föreslogs dock att ett betydligt större område skulle ha anslutits till Helsingfors. På detta 5 000 hektar stora område fanns mark som åtminstone med tanke på ekologiska aspekter betydligt bättre än Östersundom hade lämpat sig för bebyggelse. Liksom i Sibbo var det få i Helsingfors som visste att förslaget på det 5 000 hektar stora området var en bluff. När utredningsmannen Pekka Myllyniemni lade fram sitt förslag på ett knappt 3 000 hektar stort område den 30 november 2006 hördes det vissa protester från grönt håll, men då var Helsingfors Sibboprojekt redan i rullning - liksom Sibbos eget projekt.

Osmo Soininvaara publierade igår ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 29.4.2010". I inlägget kommenteras även stadsplaneringsnämndens utlåtande om Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog:

Lausunto Sipoonkorven kansallispuistosta

Lautakunta kannatti kansallispuistoa ainakin Porvoonväylän pohjoispuolelle. Sen mahdollista laajentamista väylän eteläpuolelle pitää tarkastella yhdessä muiden kaavoitukseen liittyvien tavoitteiden kanssa. Äänin 5-3 hylättiin lisäys, jossa olisi painotettu vähän enemmän suojelun tärkeyttä.

Jag har svårt att i stadsplaneringsnämndens utlåtande överhuvudtaget hitta något stöd för en nationalpark. Stöder man en nationalpark, så gäller det ett område som ligger mycket långt norr om motorvägen. Indirekt stöder stadplaneringsnämnden fastighetsnämndens förslag att dela Sibbo storskog i två delar: en nationalpark i norr, som ägs av staten, och ett rekreationsområde längre söderut, som ägs av staden - och som vid behov senare kan exploateras. Jag citerar ur stadsplaneringsnämndens utlåtande:

Kustannusten jakautuminen on myös yksinkertaisinta, kun valtio huolehtii kansallispuiston kustannuksista ja kunnat puolestaan omista virkistys- ja retkeilyalueistaan.

Jaettavissa. Den 30 april 2010

Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors beslöt på sitt möte igår att anta föredragandens förändrade förslag (se "Päin senää. Den 28 april 2010") till utlåtande om Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog.

Tidigare i veckan ingick i tidningen Vatti (bl.a. upplagan Itä-Helsinki) en artikel med rubriken "Lautakunnat puoltavat Sipoonkorven kansallispuistoa".

I mitt inlägg "Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010" noterade jag att Kommunförbundet söker en ny direktör för juridiska ärenden. Jag gissade att den nuvarande direktören Kari Prättälä skulle bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet, där han redan nu har uppdrag. Min gissning var fel. Prättälä fortsätter vid Komunförbundet med andra uppgifter. Föga överraskande har Prättäläs kollega och parhäst vid Kommunförbundet Heikki Harjula sökt tjänsten som direktör för juridiska ärenden. På lisan över sökande finns även ett annat namn som är bekant från fallet Sibbo och denna blogg: Arto Sulonen från kommunavdelningen vid finansministeriet.

Borgåbladet kan idag berätta att kommundirektören i Sibbo inte kommer att återvända till sin tjänst. Det är minst sagt begripligt. Vissa politiska kretsar i Sibbo har sedan år 2006 utnyttjat inkorporeringen för att göra revolution och ta över makten i kommunen. Spelet om den nya direktören är redan igång med fula medel. Rubriken på huvudnyheten i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Direktörskupp i Sibbo förargar".

På webbplatsen Uutta Helsinkiä publicerades igår ett meddelande med rubriken "Östersundomin Karhusaarentiestä katu – viereen uusi kevyen liikenteen väylä". Nyheten gäller ett beslut som togs för sex veckor sedan. Man förefaller ha brist på nyheter om Östersundom. Å andra sidan publicerades på samma sida så sent som den 22 april en nyhet med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto jaettavissa suojelu- ja virkistysosaan".

I senaste nummer av Vantaalainen, som utges av Vantaan Demarit, finn en artikel med rubriken "Sipoonkorpi kaikkien saavutettaville".

Avainasemassa. Den 29 april 2010

I flera blogginlägg, senast i "Vaalirahoiitajien kuudes tukumies. Den 14 april 2010", har jag framhållit betydelsen av regeringen Vanhanen I:s program för främjande av träbyggande. Statsminister Matti Vanhanen och bostadsminister Hannes Manninen ville öka andelen trähus, vilket i praktiken skulle betyda en ökad andel småhus. Som känt är invånare i egnahemshus relativt goda skattebetalare. Dess värre led Helsingfors brist på tomter för egnahemshus. Saten hade visserligen redan med Helsingfors stad kommit överens om att överlåta flygfältet i Malm till Helsingfors stad, som här planerade ett nytt stort bostadsområde för egnahemshus. Dess värre lyckades Vanhanen med stöd av Centern i Helsingfors riva upp avtalet, som även var i Jussi Pajunens personliga ekonomiska intresse. I samband med förhandlingarna om kommunreformen PARAS lovade Manninen och Vanhanen således kompensera Helsingfors genom att låta huvudstaden inkorporera sin "färdiga tomtmark" i sydvästra Sibbo. Enligt överenskommelsen skulle Helsingfors här uttryckligen bygga småhusbebyggelse, vilket nu dess värre visar sig vara oförenligt med en metrolinje.

Det är en tid sedan jag stött på några visoner om småhusbebyggelse i trä i Östersundom, i sitt tal vid AsuntoForum för en dryg vecka sedan lyfte bostadsminister Jan Vapavuori fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. Jag cietarar ur talet:

Olen kerta kerran jälkeen todennut, että Helsinkiin liitetyn läntisen Sipoon entiset alueet ovat aivan avainasemassa koko suomalaisen pientaloasumisen tulevaisuuden näkökulmasta. Sen parempaa aluetta kaupunkimaisen pientaloasumiskonseptin läpilyöntiin maassamme ei ole, eikä tule. Alue on ideaalisella paikalla monestakin eri syystä. Se on myös riittävän iso erilaisten pilottien mutta myös uusia uria aukovan, yhtenäisen pientaloalueen suunnittelemiseksi ja toteuttamiseksi.

Siksi on monien muidenkin kun pääkaupungin itsensä intressissä, että tätä ainutlaatuista aluetta ei sössitä, vaan että siihen panostetaan tarvittava määrä kehityspanoksia, että kunnianhimon rima asetetaan riittävän korkealle, ja että siitä pyritään aidosti rakentamaan ylpeyttä tuottava näyteikkuna suomalaiselle modernille ja urbaanille pientalorakentamiselle.

Östersundomin alueen toteutumista ei kuitenkaan voi eikä saa jäädä odottelemaan, vaan hyviä esimerkkejä ja kokeiluja tarvitaan sitä ennenkin eri puolilla Suomea.

Päin senää. Den 28 april 2010

I gårdagens blogginlägg "Laajin vaihtoehto. Den 27 april 2010" noterade jag Tuija Brax pressmeddelande "Oikeusministeri Tuija Brax ehdokkaaksi Uudellemaalle", där Brax tar ställning för det största alternativet för Sibbo storskog samtidigt som hon meddelar att hon byter valdistrikt. Meddelandet föranledde redan igår ett blogginlägg med rubriken "Vaalipiirikikkailua, 27.04.2010" av Jan Vapaavuori. Bostadsministerns beskyllningar om "kikkailua" är måttlöst. Det är svårt att hitta någon annan förklaring till Vapaavuoris utbrott än att han upplever att Brax sviker "metropolpolitiken", som de facto handlar om att driva Helsingfors stads och Helsingforspolitikernas intressen. Ett tydligt stöd av metropolpolitiken är inte förenligt med en kandidatur i Nylands valkrets.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Vanda stöder Sibbo storskog". I texten refererar man till Helsingin Sanomat, fastän Helsingin Sanomats notis i gårdagens tidning direkt baserade sig på stadsstyrelsens beslut om Vanda stads utlåtande i måndags.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en notis med rubriken "40 000-50 000 ska bo i Östersundom". Hbl hävdar här att Helsingfors tänker rita in byggnadsrätt för "40 - 50 000 personer i det som förr var sydvästra Sibbo." Påståendet baserar sig på förslaget till stadsplaneringsnämndens utlåtande om Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog, men Hbl skriver att "Uppgifterna framgår ur det utlåtande som Helsingfors bereder kring planerna på en nationalpark i Storskogen i Sibbo."

Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 29.4.2010". I inlägget avslöjar Soininvaara att han inte deltog i stadplaneringsnämndens senaste möte senaste vecka. Noterar även följande:

Lausunnon sisällöstä päästiin kuulemma yksimielisyyteen. Esitystä on muutettu, mutta en tiedä, vastaako tämä sitä, mitä sovittiin.

Minua ahdistaa ekologisen kaupunkirakenteen ja luonnonsuojelun välinen konflikti Östersundomissa. Kun vastakkain on kaksi vihreää tavoitetta, soisi osapuolten istuvan alas ja käyvän läpi toistensa tärkeät tavoitteet ja etsivät mahdollisimman tehokkaan kompromissin. Tällaisesta sovittelusta ei ole jälkeäkään, vaan molemmat tahot tuntuvat ajavan täysillä päin seinää.

Jag har inte noterat det tidigare, men i föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i morgon finns ett modifierat förslag till nämndens utlåtande. Fölande textavsnitt har tagits bort ur det gamla förslaget till utlåtande:

Kansallispuiston perustaminen Sipoonkorpeen edistää alueen houkuttelevuutta retkeily- ja virkistyskohteena, mikä on tärkeä tavoite pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen laajetessa itään.

Tähän tulevaisuudenvisioon nähden Metsähallituksen esittämät kustannusvaikutukset, 400 000–450 000 € viiden vuode aikana, vaikuttavat kovin vaatimattomilta. Summa vastaa kahden kilometrin pituisen valaistun lenkkipolun kustannuksia.

Valtion omistama ja hallinnoima selvärajainen kansallispuisto Porvoon moottoritien pohjoispuolella on hyvä lähtökohta Sipoonkorven suunnitelmalliselle kehittämiselle koko pääkaupunkiseutua hyödyttävänä ulkoilu- ja retkeilyalueena.

I det nya förslaget till utlåtande finns följande nya textavsnitt:

Sipoonkorpi on seudullisesti tärkeä hanke. Sen kehittäminen parina Nuuksion laajalle ulkoilu- ja virkistysalueelle tuo erinomaisen lisän seudun yli miljoonan asukkaan käyttöön. Sipoonkorvesta on kehitettävissä monipuolinen ja kaivattu lisä kasvavan kaupunkirakenteen osaksi. Tähän metsähallituksen raporttikin selvästi tähtää. Em. tavoitteen hyvä toteuttaminen edellyttää kuitenkin huolellista suunnittelua ja laajaa yhteistyötä kaikkien osapuolien kesken.

Sipoonkorven pohjoisosa kuuluu Vantaan ja Sipoon voimassaoleviin yleiskaavoihin ja Sipoonkorven alueen laajuus on määriteltävissä näiden pohjalta. Sipoonkorven eteläosan osalta laajuus on määriteltävissä käynnissä olevan Östersundomin yleiskaavatyön pohjalta. Tämän yleiskaavoituksen valmistaminen tähtää vuoden 2014 loppuun.

Suunnittelu tullaan hoitamaan maankäyttö- ja rakennuslain edellyttämällä tavalla ja normaalien vuorovaikutusmenettelyjen puitteissa.

Tähän tulevaisuudenvisioon nähden Metsähallituksen esittämät kustannusvaikutukset vaikuttavat kovin vaatimattomilta.

Valtion omistama ja hallinnoima selvärajainen kansallispuisto on hyvä lähtökohta Sipoonkorven suunnitelmalliselle kehittämiselle koko pääkaupunkiseutua hyödyttävänä ulkoilu- ja retkeilyalueena.

Sipoonkorven suojelutapa tulee perustua alueen luontoarvoihin, luontevaan liittymiseen kaupunkirakenteeseen, ja kaiken kaikkiaan moneen eri tekijään ja eri vaatimusten suhteen yhteensopivalla tavalla niin, että se parhaiten palvelee seudun asukkaiden tarpeita.

Laajin vaihtoehto. Den 27 april 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Vantaa kannattaa Sipoonkorpeen laajaa kansallispuistoa". Jag citerar ur notisen:

Kaupunki otti samalla myönteisen kannan kiistanalaisiin ekokäytäviin, jotka ulottuisivat Vantaan puolelta Sipoosta Helsingille siirretyille Östersundomin maille.

Tämä tarkoittaa, että Vantaan kaupungilla ei ole mielenkiintoa rakentaa Sipoonkorven alueelle lähitulevaisuudessa.

Helsingin kaavailema metrolinjaus alueelle edellyttäisi myös Vantaan panostusta alueen asuntorakentamiseen. Metsähallituksen esityksen mukaan ekologisille käytäville ei saisi rakentaa.

Det kan noteras att miljönämnden i Helsingfors förre veckan antog ett utlåtandet där det heter att "Helsingin uusien liitosalueiden taajamarakentaminen tulisi toteuttaa niin, ettei se uhkaa olemassa olevia viheryhteyksiä." Månne stadsdirektören tar med satsen i föredragandes förslag till stadens (stadsstyrelsens) utlåtande?


Tuija Brax gav igår ut ett pressemddelande under rubriken "Oikeusministeri Tuija Brax ehdokkaaksi Uudellemaalle". I Pressmeddelandet tar Brax ställning till frågan om utsträckningen av en nationalpark i Sibbo storskog. Månne det finns ett samband mellan valet att byta valdistrikt från Helsingfors till Nyland och åsikten om Sibbo storskog?

Brax puhui tiedotustilaisuudessa myös Sipoonkorven kansallispuiston puolesta.

- Mielestäni Sipoonkorven suojelluista osista on mahdollisimman pian muodostettava kansallispuisto Metsähallituksen laatiman niin sanotun laajimman vaihtoehdon mukaisesti.

Laajinta kansallispuistovaihtoehtoa voidaan lisäksi täydentää ympäristöjärjestöjen esittämillä lisäyksillä sekä yksityisten maanomistajien kanssa tehtävillä vapaaehtoisilla maakaupoilla.

Spelknapp. Den 26 april 2010

Obalansen i samhällsstrukturen ansågs motivera inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Helsingfors hade bara kunnat växa i två riktningar, medan en språkmur stått i vägen för en utvidgning österut. I verkligheten ser de strukturella problemen i Helsingforsregionen helt annorlunda ut. Problemen, så som de upplevs i Helsingfors, hänger samman med att Tekniska högskolan, Nokia och elektronikindustrin koncentreras till Esbo. Ett av huvudsyftena med Aalto-universitetet torde vara att återerövra Tekniska högskolan till Helsingfors, men något elektronikkluster torde vi aldrig få se i östra Helsingfors. I ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat behandlas de strukturella problemen, som enligt Helsingin Sanomat hotar dela regionen i tu. Analysen är inte speciellt djupgående. Jag citerar ur ledaren. som har rubriken "Helsingin seutu uhkaa revetä kahtia":

Pidemmällä aikavälillä Helsinkikin on vaikeassa tilanteessa.

Kaupungin luonteva kasvusuunta on itä, kun taas Vantaan ja Espoon toimet suuntautuvat länteen. Näin Helsingin ongelma on, miten saadaan kumppaneilta lisävoimaa myös idän suunnan kehittämiseen. Muuten vaarana on alueen jakautuminen kehittyvään länteen ja taantuvaan itään. Tässä auttaisi, jos Vantaalla riittäisi voimavaroja Länsimäenkin kehittämiseen.

Helsingin tulee rakentaa tiiviit suhteet Sipooseen ja edelleen Porvooseen. Tämä rannikkoyhteys tarjoaa mahdollisuuden tasapainottaa metropolialueen kehitystä. Siinä olisi Sipoollekin aivan uudenlaisen kasvun mahdollisuus.

Mutta mitään ei tapahdu, ellei kaupunkisuunnittelun verisuonistoa, joukkoliikenneväyliä, rakenneta. Tarvitaan sitoutumista suuriin liikenneratkaisuihin ja niitä varten uudenlaista rahoitusajattelua.

Ledaren är kanske inspirerad av Samlingspartiets pamflett "Metropolimme 2030", som publicerades i fredags. Åtminstone artikeln "Metropolipolitiikka synnytti vain läjän paperia" i fredagens tidning anknyter till pamfletten.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en kolumn av tidningens indirekta ägare, Eero Lehti. Kolumnen, som har rubriken "Sipoon kultalusikat piilotettu peltomaan alla" är osaklig när det gäller språkpolitiska kommentarer. I kolumnen tar Lehti fasta på en intervju med kommunstyrelseordförande Eero Seppänen, vars visioner Lehti prisar. Lehtis egna vision för Sibbo går ut på att Sibbo genom en lyckad planering skall samla "parasta asukaspohja". Lehti avslutar kolumnen med att hoppas att Sibbo år 2060 förutom Finlands högst värdesatta bostadsområde skall vara en självständig kommun. Dess värre är det knappast troligt att Sibbo förblir en självständig kommun, ifall Sibbo blir en allvarlig konkurrent om goda skattebetalare.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även en mycket intressant kolumn av Esa Mäkinen. I kolumnen, som har rubriken "Helsinki käyttää Sipoonkorpea pelinappulana" Uttrycker Mäkinen ett stort tvivel dådet gäller De grönas vilja att skydda Sibbo storskog. (Klicka på bilden nedan för att läsa kolumnen.)

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även notiser med rubrikerna "Uudenmaan liito haluaa Sipoonkorven vain valtion maille" och "Kansanedustajat kiirehtivät päätöstä Sipoonkorvesta".