De gröna i Vanda är emot. Den 21 augusti 2010

Parachute journalism, att man "släpper ner" journalister i områden där de saknar insikter, kan kanske vara motiverat ibland, då det inte alltid finns sakkunniga reportrar att tillgå. Men varför publicerar Helsingin Sanomat en kommenterande kolumn av en journalist som inte förstår någonting av det han skriver om? I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår som "välihuomio" en kolumn med rubriken "Itämetro mahtuu eläinten sekaan". Här skriver tidningens journalist Mikko-Pekka Heikkinen om konflikten mellan de två "viktiga planerna" östmetron och nationalparken i Sibbo storskog. Heikkinen lär tidigare ha skrivit artiklar om skog och natur, men stadsplanering måste vara ett helt främmande ämne för honom. Heikkinen noterar att man kan bygga tunnlar under metron för djuren att passera i. Dess värre är det naturligtvis inte metron eller tunnelbanan i sig som är ett ekologiskt problem. Tunnelbanor går i regel i tunnlar och kan därför obehindrat korsas. Problemet med östmetron är bostadsbebyggelsen som förutsätts längs en metrolinje. Den tar sig varken grodor eller älgar igenom.



I gårdagens blogginlägg "Gemensam generalplan. Den 20 augusti 2010" förmodade jag att att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte i torsdags endast skulle ha bordlagt ärendet om Ring II, men ur beslutsmeddelandet från igår framgår det att även ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" bordlades. Det var tydligen trots allt bordläggningen av det senare ärendet som fick Helsingin Sanomat att skriva att Helsingfors ännu funderar på östmetron. Det är intressant att man så starkt förknippar förslaget om en gemensam generalplan med östmetron, men det är väl så som ledande tjänstemän i Helsingfors vill ha det.


Osmo Soinvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 19.8.2010", som är både spännande och upplysande. Jag citerar ur inlägget:

Tehdään yhteistä yleiskaavaa yhdessä Vantaan ja Sipoon kanssa. Toisinkin yhden kunnan yleiskaava, yhteinen yleiskaava voi poiketa maakuntakaavasta. Tämä selittää sen, miksi virasto esittää maakuntakaavan osalta, että sen suojelurajaukset ratkaistaisiin yhteisen yleiskaavan yhteydessä.

Kovin virkamiesvaltaiseksi työ muuttuisi. Tätä täytyy vähän simuloida. Demokratia on kuntien välisen yhteistyön suurin häviäjä.

Neuvotteluissa on päädytty metroon Mellunmäen kautta. On luovuttu pikaratikasta, koska se ei palvelisi Vantaata (väärä reitti) eikä Sipoota (hidas) ja luovuttu Vuosaaren kautta menevästä yhteydestä (ei palvele Vantaata).

Om jag förtår Soninvaara rätt så ställer han sig bakom tolkningen att en gemensam genenarplan inte är bunden av landskapsplanen. Månne inte detta är den huvudsakliga orsaken till det stora intresset för en gemensam generalplan. Nu när Östersundom och snart hela Sibbo hör till samma landskapsförbund som Helsingfors, så är planeringen inom ett enda landskapsförbund inte sen heller så viktigt för Helsingfors. Påståendet att man avstått från vissa alternativ för att de inte betjänar Vanda är intressant. I Vanda vill man ju inte bebygga Västersundom eller ha metro genom området. Däremot torde Helsingfors önska dra metron genom Vanda för att inte ensam behöva bekosta metron och för att man vill exploatera den mark som Helsingfors äger i Västersundom. Dessutom vill man väl ha en motivering till att det behövs en gemensam generalplan. Soininvaara noterar även ärendet som gällde ett utlåtande om Nylands landskapsprogram. Jag citerar:

Lausunnosta hyväksyttiin , kohta, jonka mukaan Sipoonkorven alueen rajat osoitetaan kaavoituksen yhteydessä, mutta poistettiin Mari Holopaisen esityksestä virke ”Erityisesti tulee korostaa Sipoonkorven etelärajan määrittelyä, joka ratkaistaan Östersundomin alueen yleiskaavoituksessa. (äänin 6-2, muu maailma vastaan kokoomus)

I torsdags uppdaterade stadsplaneringskontoret startsidan till webbplatsen för Östersundom projektet. Där det ännu tidigare i veckan hette att "Östersundomiin kulkee tulevaisuudessa metro tai pikaraitiotie" heter det nu "Östersundomiin kulkee tulevaisuudessa metro." Även i övrigt har sidan uppdaterats, bl.a. med målsättningen 50 000 - 80 000 invånare. Det var maningen att beslutsfattarna i Helsingfors på basen av utredningarna om alternativa spårvägsförbindelser skulle välja mellan metro och snabbspårväg senaste vår, men nu vill tjänstemän i Helsingfors ge sken av att man redan bestämt sig för metroalternativet.



Vihreä lanka publicerade igår en notis med rubriken "Vantaan vihreät ei innostu itämetrosta". Jag citerar ur notisen:

”Olemme ehdottomasti tätä vastaan. Metrosuunnitelmahan on hyvin ristiriitainen Sipoonkorven kansallispuistosuunnitelman kanssa, Natura-alueen viereen on suunniteltu metroasemia”, sanoo Vantaan vihreiden valtuustoryhmän puheenjohtaja Anniina Kostilainen.

Gemensam generalplan. Den 20 augusti 2010

Helsingfors stadsplaneringskontor uppdaterade igår sidan "Kuntien yhteinen osayleiskaava" på webbplatsen för projektområdet Östersundom. Det enda nya är att termen osayleiskaava har bytts ut mot ylesikaava. Termen finns dock fortfarande kvar på länkarna till den aktuella sidan. Den motsvarande svenskspråkiga sidan uppdaterades på motsvarande sätt redan en dag tidigare. Här har alltå termen delgeneralplan bytts ut mot generalplan. På den svenskspråkiga sidan, som nu har rubriken "Kommunernas gemensamma generalplan", kan man även läsa en gammal text om en ramplan som berör ett större område, utvecklingszonen längs kustområdet Helsingfors-Borgå. Stadsplaneringskontoret uppdaterade igår även meddelandet "Ennakkotiedote: Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta 19.8.2010".

På stadsplaneringskontoret i Helsingfors planerar man att använda sig av möjligheten till en gemensam generalplan som markanvändnings- och bygglagen ger. Man har tydligen inte tidigare noteras att det i lagen inte talas om en gemensam delgeneralplan, fastän den gemensamma generalplanen kan omfatta bara en del av kommunernas gemensamma område. Det förefaller som om man även vill utnyttja sig av 46 a §, Generalplan för huvudstadsregionen, som ger vissa undantag för huvudstadsregionen. Juridiskt sett hör dock varken Granö eller Majvik till huvudstadsregionen.


Jag har i tidigare blogginlägg noterat att det tänkta området för den gemensamma generalplanen motsvarar det område som det ursprungligen var tänkt att Helsingfors skulle få i utbyte mot bl.a. Nedre Dickursby. Att största delen av Västersundom by förblev en del av Vanda är ett hinder för Helsingfors. Nu försöker man dock vända förlusten till vinst. Att Västersundom och Granö fortfarande hör till Vanda respektive Sibbo möjliggör en gemensam generalplan. Dessutrom torde en metrolinje genom Vanda göra Sibbometron till ett regionalt projekt, som kan stödas av staten. Intressant är det att man nu även vill ha Sibbo med i metroprojektet. I kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning finns det ett enda argument för varför inkorporeringsområdet måste vara så stort att det kräver särskilt vägande skäl: Om inkorporeringsområdet skulle vara mindre, så måste metron fortsätta över gränsen till Sibbo och då skulle det krävas samarbete med Sibbo! Detta är faktiskt allt utredningsmannen har att komma med. Jag citerar ur utredningen:

För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsinki jäi vielä miettimään itämetroa ja Kehä II:ta". Jag förmodar dock att stadsplaneringsnämnden i Helsingfors på sitt möte igår endast bordlade beslutet om ett uttalande om Ring II, som i sig ingenting har med östmetron att göra. Att nämnden även skulle ha bordlagt ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" (se "Östersundom-toimikunta. Den 17 augusti 2010") nämns inte. Att tidningen kopplar samman östmetron med ärendet om Ring II torde förklaras av biträdande stadsdirektör Hannu Penntiläs uttalande i artikeln "Hannu Penttilä heivaisi Kehä II:n jatkon syrjään itämetron tieltä" i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se "Majvikin metron esiselvitys. Den 19 augusti 2010".)



Ussimaa publicerade i onsdags en artikel med rubriken "Kaavailtu Sipoon metrolinjasta eivät vaikuta Porvoon ratasuunnitelmiin".

Majvikin metron esiselvitys. Den 19 augusti 2010

Listan på kommande ("tulevat") utredningar på Helsingfors stadskontors sidor blir allt längre. De fortfarande opublicerade utedningarna "Itämetron jatke, esiselvitys" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys" från senaste höst finns fortfarande med på lisan. (Se "ei vielä julkaistu. Den 1 juni 2010".) Igår uppdaterades listan igen. En nya kommande utredningar har rubriken "Östersundomin yleiskaavan tie- ja katuverkkoselvitys". En mera anmärkningsvärd ny kommande utredningen har rubriken "Majvikin metron esiselvitys". Utredningen skall göras av Sito Oy, som även gjort den tidigare utredningen "Itämetron jatke, esiselvitys", och den skall vara färdig i november. Knappast kommer den tidigare metroutredningen att publiceras före det. Några beslut om att beställa en ny utredning har jag inte sett.


Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Hannu Penttilä heivaisi Kehä II:n jatkon syrjään itämetron tieltä". Jag citerar ur artikeln:

Helsingin seudun kunnat ja valtio hiovat parhaillaan sopimusta tulevista liikennehankkeista. Helsinki haluaa itämetron niin sanottuun ykköskoriin eli vuosina 2012-2018 toteutettaviin hankkeisiin.

Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat alkaneet suunnitella Östersundomin ympäristöön kymmenien tuhansien ihmisten asuma-aluetta, joka perustuu metroon. Metrolinja jatkuisi alustavien suunnitelmien mukaan Helsingin Mellunmäestä Sipoon puolelle Majvikiin asti.

Penttilän mukaan itään jatkuva metrolinja on yhtä tärkeä kuin länsimetron toinen eli linjan jatkaminen Matinkylästä Kivenlahteen.

"Helsingin tavoite on, että itämetro on ensimmäisessä korissa karkeasti arvioiden Kivenlahden-metron tasolla", Penttilä sanoo. ...

Espoon teknisen toimen johtaja Olavi Louko ei pelkää, että itämetro kiilaisi valtion rahanjaossa länsimetron jatkeen edelle.

"Nythän näkyy jo, ettei itämetro millään ehdi sen edelle. Se huoli on sillä tavalla pois", Louko sanoo. ...

Sen sijaan Sipoon itänaapurissa Porvoossa itämetropuheet huolestuttavat.

Kaupungissa on laskeskeltu, että itämetron rakentaminen lykkää Helsingin ja Porvoon välisen suoran junayhteyden hamaan tulevaisuuteen.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick en artikel med rubriken "Lokalpolitiker tror inte på metrobygge österut redan 2015". Hbl hade bl.a. intervjuat fullmäktigeordförandena Christel liljeström och Otto Lehtipuu.



I gårdagens nummer av Borgåbladet ingick en artikel med rubriken "Metro till Sibbo inte avgjort", samt två kortare texter med rubriketrna "Grannen tar det ännu lugnt" respektive "Helsingfors betalar". Texterna publicerades senare på morgonen på Borgåbladets och Östra Nylands gemensamma webbplats i en enda artikel med rubriken "Prat om metro till Sibbo förhastat". Rubriken "Helsingfors betalar"har här bytts ut mot rubriken "Helsingfors betalar inte".

Osmo Soininvaara motiverar i sitt blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 19.8.2010" från i förrgår metroplanerna med att Sibbo vänt kälken och vill ha relsen till Sibbo. Reaktionerna från Sibbo verkar dock inte stöda Soininvaaras påstående. Yle publicerade igår en artikel med rubriken "'Metro är inte ett bra alternativ för Sibbo'" samt ett ljudklipp "Cia Åströms reaktion på metroplanerna". Vad jag inte påpekade i gårdagens blogginlägg var att Soininvaara ställer frågan huruvida metron är tillräckligt snabb. Soininvaara har tidigare argumenterat för en metrolinje ända till Söderkulla. (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".) Det var planerna på en pärlbandsstad längs metrolinjen som enligt Soininvaara legitimerade inkorporeringen.



I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en notis utan nyhetsvärde med rubriken "Metro jatkaa Mellunmäestä kohti Sipoota". Tidningen Uusimaa publicerade igår en notis med rubriken "Kaavailut Sipoon metrolinjasta eivät vaikuta Porvoon ratasuunnitelmiin".





Det kontroversiella byggnadsarbetet på Husö har nu kommit så långt att caterpillarn parkerat på gårdsplanen till torpet som hyrs av Helsingfors naturskyddsförening. Månne man hunnit informera föreningen om vägarbetet?

Kylmää kyytiä. Den 18 augusti 2010

"Itämetro vie Sipposeen asti" lyder rubriken på huvudnyheten på Helsingin Sanomats paradsida igår. Speciellt mycket nytt att komma med har tidningen inte. Den viktigaste nyheten är väl att man på Helsingfors stadsplaneringskontor uttrycker att "Nyt mennään erittäin vahvasti tämän metron mukaan." Av någon anledning vill man just nu ta ställning för metroalternativet framom andra alternativ, fastän utredningarna om metro- och snabbspårvägsförbindelse till Östersundom från senaste höst inte ännu har publicerats. Det är inte svårt att räkna ut att det är diskussionen om en nationalpark i Sibbo storskog som ligger bakom tjänstemännens aktuella ställningstagande för en metro. Helsingin sanomat publicerade även igår middagstid en artikel med rubriken "Ympäristöväki vastustaa Sipoon metroa".

Yle publicerade en motsvarande nyhet under rubriken "Ympäristöväki kiirehtii kansallispuistoa Sipoonkorpeen". Yle publicerade på kvällen en längre artikel med rubriken "Itämetrosuunnitelmat saavat kylmää kyytiä".




Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Metro katkoisi Sipoonkorven luontoyhteydet". Jag återger pressmeddelandet här:

Luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin mielestä Sipoonkorpeen tarvitaan nyt kansallispuisto. Sen lähialueiden rakentamisen ja liikennevaihtoehtojen suunnittelulla ei ole valtion ja kuntien taloustilanteen takia kiire.

"Kannatamme raideliikennettä, mutta Sipoonkorvessa metro olisi väärä ratkaisu väärään paikkaan", sanoo Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin toiminnanjohtaja Ursula Immonen. Sipoonkorven kansallispuisto tulee perustaa nyt heti mereltä erämaahan, eikä sen ekologisia yhteyksiä tule katkoa rakentamalla.

Valtiolla ja kunnilla ei ole lähivuosina metroon ja uusiin asumisalueisiin varaa, joten Länsi- Sipoon rakentamista ehditään suunnitella rauhassa ja vaihtoehtoja punniten. "Ennen kaavaa pitää selvittää paljonko Länsi-Sipooseen voi oikeasti rakentaa ja mitkä alueet jätetään kokonaan rakentamatta. Kaavan alueella on merkittäviä luonnon- ja kulttuuriarvoja, tulvavaara-alueita ja muita rakentamista rajoittavia tekijöitä. Vasta riittävien selvitysten jälkeen voidaan päättää kaavan tavoitteet, kuten toivottu asukasmäärä ja sopivat liikenneratkaisut."

Kaavan lisäksi metrosta tarvittaisiin myös varsinainen ympäristövaikutusten arviointi (yva). Siinä pitää selvittää paras tekniikka – metro, pikaraitiotie, juna vai bussi – sekä eri linjausvaihtoehdot ja asemat. "Nyt kaksi asemaa on suunniteltu Sipoonkorven läntiseen viherkäytävään ja toinen lähes kiinni Natura-suojelualueeseen. Näin ei voi olla."

Den aktuella anledningen till att Helsingin Sanomat uppmärksammade metroplanerna är att Helsingfors stadplaneringsnämnd på föredragningslistan för nämnden möte i torsdag har ett ärende med rubriken "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen", där metroalternativet framhävs. (Se "Östersundom-toimikunta. Den 17 augusti 2010".) Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade senare igår en nyhet med rubriken "Ennakkotiedote: Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta 19.8.2010". Den första underrubriken här lyder "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen".



Helsingin sanomat publicerade igår på engelska en artikel med rubriken "Metro network to be extended eastwards from Helsinki through Vantaa to Sipoo’s Majvik". Huvudartikeln i hårdagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Itämetro Sipoon Majvikiin asti" och underrubriken "Alustava suunnitelma yleiskaavasta jättää pikaraitiotien toiseksi". På samma sida i tidningen finns en artikel med rubriken "Majvikin isäntä toivoo idyllin säilyvän".



Helsingin sanomats uppmärksammande att metroplanerna har noterat i flera andra medier. Hbl publicerade igår på dagen en artikel med rubriken "Sex nya stationer planeras i öst". Borgåbladet publicerade FNB:s nyhet med rubriken "Sibbo med i metroplan". Yle har även publicerat två audioklipp: "Nina Knaapila, De gröna, Esbo" och ""Christel Liljeström, SFP, Sibbo".

Den metrolinjen på kartan i gårdagens Helsinginsanomat är nästan identisk med linjen på den karta som tidningen publicerade den 20 februari. (Se "Östersundomin Länsisalmi. Den 20 februari 2010" och kartan nedan.) De enda förändringarna är en ny metrostation i Västerkulla samt en förlängning av linjen till Majvik.


Första nyheten i gårdagens sänning av Uudenmaan uutiset handlade om metroplanerna. Inslaget kan ses på Yle arenan.



Uudenmaan uutiset hade talat med kommunikationsminister Anu Vehviläinen (c), som förhåller sig kritiskt till metroplanerna.



Osmo Soininvaara publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 19.8.2010". Soininvaara uttalar sig här överanskande försiktigt om metroplanerna. Han försvarar dock metroplanerna med lite överaskande argument:

Metron puolelle vaaka on olmeisesti kallistunut sen vuoksi, että Sipoo on kääntänyt asiassa kelkkansa ja haluaa raiteiden jatkuvan Sipoon puolelle. Tähän ratikka olisi liian hidas. ...

Luonnonsuojeluliitto ilmoitti jo vastustavansa metroa Sipooseen. Tietävätköhän millaisia kaavoitussuunnitelmia on Sipoos.

Rubriken på huvudnyheten i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Metro till Majvik inte självklart". Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Metro till Sibbo inte avgjort". Två kortare artiklar har rubrikerna "Grannen tar det ännu lugnt" respektive "Helsingfors betalar".

Helsingin Sanomathar idag publicerat en artikel med rubriken "Lehtomäki: Sipoonkorpi ei estä itämetron rakentamista". En motsvarande
artikel har publicerats på tidningens webbplats under rubriken "Lehtomäki: Sipoonkorpi ei voi estää Östersundomin asuttamista".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en helsidesartikel med rubriken "Lokalpolitiker tror inte på metrobygge österut redan 2015".

Östersundom-toimikunta. Den 17 augusti 2010

På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i torsdag ingår ett ärende med rubriken "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen". Här föreslås det bl.a. följande:

että Östersundomin alueelle laaditaan oikeusvaikutteinen maankäyttöja rakennuslain 46 §:n tarkoittama kuntien yhteinen yleiskaava, johon sisältyy alueita Helsingistä, Vantaalta ja Sipoosta,

että Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien kesken laaditaan yhteistoimintasopimus kaavan laadintaan liittyvistä asiakokonaisuuksista,

että Östersundomin alueen yhteisen yleiskaavan laatiminen ja hyväksyminen annetaan maankäyttö- ja rakennuslain 47 §:ssä tarkoitetun kuntien yhteisen toimielimen, jäljempänä Östersundomtoimikunta, tehtäväksi, ...

että esittelijänä Östersundom-toimikunnassa toimii Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston Östersundom-projektin projektipäällikkö,

Som bilagor till föredragningslistan ingår följande dokument: "Östersundomin yhteisen yleiskaavan OAS:n luonnos", "Östersundomin yhteisen yleiskaavan työohjelma", "Alustava sopimusluonnos Östersundomin yhteisen yleiskaavan laatimiseksi" samt "Helsingin hallintokeskuksen oikeuspalveluiden muistio sopimustarpeesta".


Om områdets säges det i föredragningslistan följande:

Liitosalue muodostaa yhdessä Vantaan Länsimäen ja Länsisalmen alueiden sekä Sipoon Majvikin alueen ja Granön saaren kanssa toiminnallisen kokonaisuuden, jonka suunnittelun on todettu edellyttävän kuntien yhteistyötä. Tälle alueelle on tarkoituksenmukaista laatia Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteinen yleiskaavatasoinen suunnitelma asemakaavoituksen pohjaksi. Rajapintojen maankäyttö- ja liikenneratkaisujen yhteensovittamiseksi on työssä tarvetta myös alueellisesti laajempaan yhteiseen tarkasteluun; yhteisen maankäyttötarkastelun alue määrittyy tarkemmin työn kuluessa.

Om områden som (fortfarande) hör till Sibbo kan man i föredragningslistan läsa bl.a. följande

Jag har i tidigare inlägg, bl.a. "Gemensam delgeneralplan. Den 27 januari 2010", noterat att det föreslagna området för en gemensam generalplan motsvarar det område som Hannes Manninen ursprungligen lovat Helsingfors.

I den andra bilagan, arbetsprogrammet, finns en förteckning av utförda utredningar, som även innehåller opublicerade utredningar. (Se "ei vielä julkaistu. Den 1 juni 2010".)



Raideliikenneesiselvitykset har i en tidtabell lokaliserats till första kvartalet 2010.

Om området kan man här läsa bl.a. följande:

Östersundomin yleiskaavan alue käsittää koko Helsinkiin liitetyn alueen. Sen lisäksi siihen sisältyy alueita, joilla on Helsinkiin liitettyyn alueeseen niin kiinteä toiminnallinen yhteys, että niiden suunnittelu yhtenä kokonaisuutena on tarkoituksenmukaista. Erityisen tärkeää tämä on raideliikenteen kannalta. Siksi Vantaasta siihen kuuluu Länsisalmen kaupunginosa sekä osia Länsimäen, Vaaralan ja Ojangon kaupunginosista. Sipoosta siihen sisältyy Granön saari ja Majvik. Kaava tulee siten olemaan kolmen kunnan yhteinen yleiskaava. Rajausta tarkenne-taan työn edetessä tarpeen mukaan.

Man kan notera att spårtrafiken inte längre explicit nämns som en motivering i själva föredragningslistan. I den första bilagan, "Osallistumis- ja arviointisuunnitelma", kan man dock läsa följande:

Alueen joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee olemaan Mellunmäestä jatkuva metro ja siihen liittyvä bussiliityntälinjasto. Alueen pikaraitiotievarausten tarve selvitetään.

I arbetsprogrammet ingår även ett schema över behandlingen.




Om områdena som hör till Sibbo kan man i arbetsprogrammet läsa följande:

Sipoon Granön väestön mitoitus tullaan tutkimaan kaavatyön yhteydessä. Mikäli saareen rakennetaan silta, väestön vähimmäismäärä voidaan arvioida noin 2 000: ksi. Sipoon Majvikin asukasmääräksi arvioidaan alustavasti 10 000.

Helsingin Sanomat har idag publicerat artiklar med rubriken "Itämetro Sipoon Majvikiin asti", "Natura ja Sipoonkorpi rajoittavat asuma-alueita" och "Majvikin isäntä toivoo idyllin säilyvän". Helsingin Sanomat har senare på morgonen på tidningens webbplats ytterligare publicerat en artikel med rubriken "Metroverkosto laajenee Vantaan läpi Sipoon Majvikiin asti". Yle har publicerat en texter med rubrikerna "Metro till Sibbo sätter fart på planerarna" och "HS: Itämetron suunnittelu jo aloitettu".

Enligt min bedömning är en huvudsakliga orsaken till att man nu igen lyfter fram metron på bekostnad av andra alternativ att Helsingfors inte vill att den planerade nationalparken skall sträck sig allt för lång söderut. Metroplanerna är inte realistiska.

Leaks. Den 16 augisti 2010

Wikileaks, som publicerar hemligstämplade dokument, har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet. Att Wikileaks förgrundsgestalt Julian Assange förutom journalist är programmerare och hackare gör Wikileaks ännu mera spännande, men man behöver knappast vara hackare för att publicera läcka dokument. Däremot stämmer hackeretiken väl överens med Wikileaks målsättning. Visst känner jag en viss beundran för Wikileaks, men jag tror inte att världen automatiskt blir bättre av att hemligstämplade dokument publiceras. T.o.m., Amnesty International, som ifjol prisbelönte Wikileaks, har vädjat till Assange att inte publicera vissa Afghanistan-dokument. Redan risken för att sekretessbelagd information kan läcka ut, kan dock tänkas motverka korruption. På ett motsvarande sätt ser jag att undersökande journalistik förebygger korruption.

Jag skulle gärna se att min blogg skulle ha skrämt Myllyniemi, Sulonen, Harjula m.fl., men effekten av bloggen har här tydligen varit obetydlig. Jag hade haft möjlighet att på denna blogg läcka vissa dokument, men det har jag inte just gjort. Ett undantag är dokumentet "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som är undertecknats av Eila Ratasvuori. (Se även "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä. Den 17 juni 2009".) Jag har inte fått lov att publicera dokumentet, som Pekka Myllyniemi plagierade i sin utredning och som jag fick tillgång till först efter statsrådets beslut. Däremot bör vem som helst ha rätt att ta del av dokumentet, som sänts kommunavdelningen vid inrikesministeriet från Helsingfors förvaltningscentral. Dess värre har inrikesministeriet eller kommunavdelningen, som numera hör till finansministeriet, inte arkiverat dokumentet, utan hänvisar till att huvudansvaret för arkiveringen ligger hos avsändaren. När jag sökte dokumentet på Helsingfors stads arkiv hittades det emellertid inte heller där, utan man föreslog att Ratasvuori kanske "arkiverat" dokumentet själv. (Se "Arkiv. Den 10 januari 2009".) Mycket gärna hade jag sett att jag hade blivit anmäld för brott mot upphovsrätten. Jag var ju inte den första som stal förvaltningscentralens text. Till skillnad från utredningsmannen hävdar jag inte ens att jag författat utredningen själv.







Idag börjar skolan. Vid Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom har man under sommaren ytterligare utökat antalet baracker.

Husövägen. Den 15 augusti 2010

Den senaste tiden har jag skrivit en hel del om förbättringen och förlängningen av "Husövägen". Vägen från Husö gård (parkeringsplatsen vid karaktärsbyggnaden) till torpet, som hyrs av Helsingfors naturskyddsförening (Helsy) heter faktiskt Husövägen. Friluftsvägen eller stigen från parkeringsplatsen till torpet och vidare till den yttersta udden av den före detta ön eller holmen (Husöholm) är en del av en historisk väg som lett från lett från Västersundom till Husö gård och vidare förbi torpet till den för gården tidigare så viktiga bryggan på ändan av udden.



Bilden ovan med resterna av den gamla stenbryggan tog jag den 25 maj, två dagar före Helsingfors stad plötsligt började fälla träd på udden. Det finns planer på att ovanpå den gamla bryggan bygga en ny brygga med plats för "linjebåt" och ytterligare fyra båtar. Man kan för övrigt fråga sig hur tänkta passagerare för linjebåten skall ta sig till bryggan. Bryggan ligger över en kilometer från parkeringsplatsen vid Husö gård och vägen till den planerade bryggan och "tillfälliga" simstranden är ju tänkt bara som en räddningsväg?


Numera börjar Husövägen i Kärr (stadsdelen Sundberg) vid Nya Borgåvägen.



Här finns även en port med en stenpelare med texten "Husö gård Sibbo". Dess värre har Helsingfors stad en längre tid ägt Husö gård liksom den över tvåhundra hektar stora fastigheten Kärr.



Husövägen ligger helt och hållet på mark som ägs av Helsingfors stad, men vägen eller åtminstone den asfalterade delen av vägen torde förvaltas av ett väglag, där Helsingfors stad naturligtvis bör vara en betydande vägdelägare. Även på den asfalterade delen av Husövägen fram till vägskälet till Ribbingövägen pågår för tillfället vägarbete. Nya vägtrummor har lagts och ny beläggning sätts på kortare avsnitt. Åtminstone av informationen om vägarbetet att döma är det ett väglag som beställt arbetet.


Arbetet på det ovannämnda avsnittet av Husövägen råkar sammanträffa med avverkningen av träd längs den planerade förlängningen av Husövägen förbi torpet som hyrs av Helsingfors naturskyddsförening. Vägrbetet inleddes den 4 augusti och beräknades räcka en vecka, men pågick ännu igår, då jag på min morgonrunda tog bilden nedan.



Idrottsverkets vägarbete börjar så småningom nå fram till torpet, vars hyresgäst sedan 1980-talet ännu inte informerats. Torpet har från förut elektricitet och invid torpet finns en basstation, dit det naturligtvis även går elkablar, men av någon anledning lägger man under vägen förutom vattenrör även rör för elkablar i marken.



Man kan fråga sig varför Helsingfors stad eller idrottsverket, som formellt ansvarar för byggnadsarbetet, inte nöjer sig med att förbättra den historiska vägen, som efter torpet längst ut på udden numera endast är en stig.



En trolig förklaring tiil att man valt att planera ett helt nytt vägavsnitt är att den existerande stigen, som följer den historiska vägen, på udden går igenom Natura 2000-området. Om den aktuella stigen kan man i ett dokument från den 3 juni läsa att "Nykyinen selänteen eteläpuolelta johtava polun loppuosa vahvistetaan kivituhkalla enintään kaksi metriä leveäksi, eikä sillä ole tarkoitus liikennöidä." En räddningsväg för ambulans bör enligt räddningsverkets bestämmelser vara minst tre meter bred.