Sedan det senaste riksdagsvalet har det diskuterats oerhört mycket om den så kallade metropolpolitiken. Däremot har det inte just alls, åtminstone inte i medierna, diskuterats om den maktkonstellation som metropolpolitiken baserar sig på. Maktkonstellationen som jag syftar på är den märkliga alliansen mellan å ena sidan Centern och å andra sidan inflytelserika beslutsfattare från Helsingfors. Jag har skrivit om denna allians i inlägget "Allians. Den 23 december 2009", men här finns mycket mera att reda ut. Det stora antalet ministrar från Helsingfors och det faktum att metropolpolitiken fanns med i regeringsprogrammet, trots att statsministern kom från Centern, borde ha väckt förundran. Analyserna och förklaringarna har dock lyst med sin frånvaro.
Den aktuella maktkonstellationen fick sin början under förhandlingarna om kommunreformen och PARAS-ramlagen under regeringen Vanhanen I. Då var Socialdemokraterna ännu Centerns regeringsparter. Alliansen fick en tydlig manifestation i regeringsprogrammet för regeringen Vanhanen I och utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till kommun- respektive bostadsminister. Sin första konkreta manifestation fick metropolpolitiken och däremot alliansen mellan Centern och Helsingfors i statsrådets Sibbobeslut i juni 2007. I själva verket var det just lösningen på "Sibbofrågan" som föranledde denna allians. Den rådande maktkonstellationen har ytterligare stärkts under regeringen Mari Kiviniemi. Förutom att Kiviniemi själv är statsminister är Mika Rossi statssekreterare i statsrådets kansli. Ytterligare en viktig maktfaktor här är Helsingin Sanomat, vars nuvarande chefredaktör Mikael Pentikäinen har varit ordförande för Centerns ungdomsförbund. Pentikäinen tillträdde som chefredaktör tidigare i år, men han var verkställande direktör på Sanoma News när Antti-Pekka Pietilä sparkades från Ilta-Sanomat år 2007. (Se "En utredning som inte blev av. Den 13 januari 2007".)
Helsinki lupasi liikoja. Den 10 december 2010
I fjolårets nummer av Takiainen-Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen jäsenlehti 2009 ingår en artikel med rubriken "Helsinki lupasi liikoja". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:
Helsingin lupaukset Lounais-Sipoon rakentamisen periaatteista olivat epärealistisia. Siksi rakentamista suojelu- ja virkistysalueille suunnitellaan salassa.
Det var ändå först i år som det tydligt kom fram att Helsingfors stadsplaneringskontor sysslar med hemlig planering.
Även Sibbo har lovat för mycket. Tle har idag publicerat en notis med rubriken "'Sibbos befolkningsplaner orealistiska'". Det torde vara Sibbos blivande kommundirektör som står för orden. Helsingin Sanomat har idag uppmärksammat valet av kommudirektör.
Itämetron suunnittelu alkaa välittömästi. Den 9 december 2010
Under den gångna hösten förundrade man sig över att stadsplaneringskontoret i Helsingfors ville förbinda sig vid metroalternativet, fastän en snabbspårvägsförbindelse till Östersundom förutom mycket billigare även på många sätt varit bättre. En förklaring är att staden redan tidigare förbundit sig vid metron. Inför riksdagsvalet och kommande regeringsförhandlingar ser det inte bra ut om tron på östmetron börjar vackla. Då HFD den 15 januari 2008 tog sitt Sibbosbeslut publicerade Tekniikka & Talous samma förmiddag en artikel med rubriken "Itämetron suunnittelu alkaa välittömästi". HFD:s beslut är här en bisak, medan huvudnyheten är att planeringen av östmetron inleds omedelbart. Nyheten, baserar sig delvis på Jussi Pajunens pressmeddelande, som var skrivet och översatt till svenska före HFD:s beslut offentliggjorts, men i artikeln nämns även detaljer så som 4-5 nya metrostationer och att staten bekostar metrolinjen till 30 %. Att Tekniikka & Talous tog fasta på metroplanerna hänger naturligtvis samman med tidningens bransch, men visst är artikeln ett uttryck för hur starkt inkorporeringen kopplats samman med planerna på en utvidgning av metrolinjen österut.
Sipoon rannan NATURA-alueet. Den 8 december 2010
Helsingin sanomat publicerade i augisti på engelska artikeln "Metro network to be extended eastwards from Helsinki through Vantaa to Sipoo’s Majvik". Tillsammans med artikeln publicerades kartan ovan, men eftersom kartexten är på finska förklaradeas namnet "ei vielä nimeä" med texten "The first station on the new line has yet to be named."
I själva verket är är "the first station" bara en option, som i tidningen Metro uudistuu fått namnet Kartano. (Se "Suunniteltu jatke. Den 2 december 2010".) I verlkigheten torde samtliga namn på den tänkta metrolinjen vara arbetsnamn. Det är väl inte företaget Sito Oy - genom sin utredning - som skall namnge Helsingfors metrostationer? Några av de föreslagna namnen är dessutom misslyckade. Den föreslagna stationen "Gumböle" ligger t.ex. inte i Gumböle by.
Tidningen Helsingi Uutiset publicerade tidigare i veckan på tidningens webbplats en insändarartikel med rubriken "Itämetron asemien nimet". Nivån på artikeln är inte speciellt hög. Insänfarskribenten Mikko Nummelin argumenterar t.ex. för att den tänkta metrostationen Östersundom på finska borde heta Itäsalmi med arrgumentet "Olemme Suomessa emmekä Ruotsissa." Skribenten misstänker att namnet är ett resultat av "RKP:n kanssa tehdyltä lehmänkaupalta". Argumentet mot namnen Gumböle och Majvik är sakligare: Gumböle (tidigare Kumpjöli) finns även i Esbo och Majvik i Kyrkslätt. Skribenten föreslår att Majvik station skall döpas om till Sipoonranta - Sibbostrand. Dess väre är Sipoonranta eller Sibbostrand inget ortsnamn, utan ett varumärke med vilket man säljer nya bostäder på Storören.
Uudenmaan Vihreät har publicerat sitt valprogram (Vaaliohjelma) inför riksdagsvalet. I programmet kan man bl.a. läsa följande:
Säilytetään pääkaupunkiseutua ympäröivä viherkehä ja perustetaan Sipoonkorven kansallispuisto laajimman rajausvaihtoehdon mukaisena säilyttäen Sipoon rannan NATURA-alueet.
Med "Sipoon ranta" syftas inte här på det hypade bostadsområdet på Storören, utan istället på ett område som åtminstone enligt statsrådets beslut administrativt numera hör till Helsingfors.
Östersundomin yhteisen yleiskaavan suunnittelualue. Den 7 december 2010
Helsingfors stadsplaneringskontor har inte på länge uppdaterat webbplatsen för östersundomprojektet, men på sidan "Östersundomin yhteisen yleiskaavan suunnittelualue", som inte är offentlig, har man publicerat en ny karta över området för den geemnesamma generalplanen. För Majviks del skiljer sig gränserna klart från gränserna på tidigare kartor. Å andra sidan stämmer det nya området ganska väl överens med det område som markerats på Helsingfors digitala karta. (Se "Sörre än och mindre än. Den 24 oktober 2010".)
Pekka Hallberg. Den 6 december 2010
Idag på självständighetsdagen tilldelas Jan Vapaavuori kommendörstecknet av Finlands Vita Ros. Det är inte speciellt anmärkningsvärt. Desto mera anmärkningsvärt är det att högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg får den högsta utmärkelsen, Frihetskorsets I klass med kraschan. Högsta förvaltningsdomstolens domare eller förvaltningsråd kom i fallet Sibbo att visa sig vara verkliga rötägg. Jag har skrivit om HFD i otaliga blogginlägg, och även specifikt skrivit om Hallberg i inläggen "Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010" och "Domarjäv. Den 5 juni 2010". Nu hävdar jag inte att Hallberg får utmärkelsen för att han avgjorde fallet Sibbo till Helsingfors och statsrådets fördel. Det faktum att Hallberg tilldelas Frihetskorsets I klass med kraschan kan ändå förklara varför HFD avgjorde fallet på det sätt som det avgjordes.
Hallberg råkade i blåsväder senaste vår i samband med HFD:s beslut i fallet med de två "farmödrarna". Då fick hans agerande stark kritik från rättslärda, för att ha brutit mot maktfördelningsprincipen. Att Hallberg ändå får den aktuella utmärkelsen i år kan kanske förklaras med att han börjar vara i pensionsåldern, men det krävs naturligtvis mera än så. I själva verket kan Hallbergs tvivelaktiga agerande i samband med det ovannämnda fallet i våras paradoxalt nog vara en bidragande orsak till utmärkelsen. (Se t.ex. Jyrki Virolainens blogginlägg "Itsenäisyyspäivän kohokohta: pönöttävien bileet Linnassa".) Vill man hitta ett speciellt avgörande som motiverar utnämningen så är det ändå främst HFD:s avgörande angående Tiitinen-lista, även det från i vår. Stormästaren av Frihetskorsets orden kan ha all orsak att belöna HFD:s president för avgörandet. Om detta har professorn i juridik Jyrki Virolainen skrivit i sitt blogginlägg "KOHO=SUPO; KHO:n Tiitisen-listan päätöksen perustelut ontuvat". I en kommentar till sitt eget inlägg från den 14 maj kvitterar Virolainen med satsen "Ei muuta kuin lisää prenikkaa tuomareiden rintapieleen itsenäisyyspäivänä."
Avgörandet i fallet Sibbo har knappast i sig bidragit till att Hallberg får Frihetskorsets I klass med kraschan, men utnämningen är en påminnelse om att domarna i högsta förvaltningsdomstolen, eller åtminstone HFD:s president, är del av den finska makteliten, där man skyddar varandra. I det ovannämnda blogginlägget noterar Virolainen att "Pekka Hallberg on tunnetusti verkostunut hyvin - ylimmän hallintotuomioistuimen päällikkötuomariksi ällistyttävän hyvin - valtakunnan huippupoliitikkojen ja -virkamiesten kanssa." Vem vet, kanske var det Hallberg själv som läckte HFD:s avgörande i fallet Sibbo till inrikesministeriet. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".)
Borde vara över 2000 ha. Den 5 december 2010
Finlands naturskyddsförbund hör till de organisationer som av miljöministeriet fick en begäran om utlåtande om regeringens proposition om en nationalpark i Sibbo storskog. Nylands naturskyddsdistrikt gav för Naturskyddsförbundets del ett utlåtande ("Lausunto hallituksen esityksestä laiksi Sipoonkorven kansallispuistosta") den 15 november (se "Harkitsematon kirjaus. Den 29 november 2010"), men även medlemsföreningen Helsingfors naturskyddsförening gav ett utlåtande den 15 november. Jag återger här en del av utlåtandet:
Yhdistyksemme kannattaa Sipoonkorven kansallispuiston perustamista, mutta painottaa erityisesti kansallispuiston laajentamistarvetta. Yhdistyksemme tukee Metsähallituksen alustavaa selvitystä laajasta kansallispuistosta, joka ulottuu Sipoonkorven metsämantereelta rannikon Natura-alueisiin. Mielestämme tämänkaltainen kansallispuistokokonaisuus, joka yhdistää meren ja mantereen, olisi ekologisesti toimiva, monimuotoinen ja ainutlaatuinen alue pääkaupunkiseudulla ja jopa kansallisella tasolla.
Nykyinen esitys käsittää ainoastaan valtion omistuksessa olevat, jo suojellut ydinalueet Sipoonkorven pohjoisosassa. Kansallispuiston perustamiskoko on n. 1800 ha. Yhdistyksemme muistuttaa, että aikaisemmin tehdyt kaksi lakialoitetta koskien Sipoonkorven kansallispuistoa on ollut lähtökohdiltaan yli 2000 ha esityksiä. ...
Yhdistyksemme korostaa, että kansallispuiston lisäksi alueen ekologiset yhteydet ja lähivirkistystarpeen tyydyttäminen ja kestävä kulunohjaus vaatii huolellista maankäytön suunnittelua ja tiivistä yhteistyötä valtion ja kuntien viranomaisten kanssa.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Inlägg
