Ennakoivaa puolustusta. Den 31 december 2010

Nu när det börjar vara klart att nationalparken i Sibbo storskog förverkligas och De gröna försöker ta åt sig äran för sin "arbetsseger" kan det vara på sin plats att se hur naturskyddsorganistaionernas initiativ till en nationalpark behandlades i Helsingin Sanomat i mars 2006. Helsingin Sanomat publicerade den 23 mars 2006 en artikel med rubriken "Sipoonkorpea esitetään kansallispuistoksi". Av artikeln får man lätt bilden att initiativet till en nationalpark stöddes av Sibbo, Östra Nylands förbund och Sfp, alltså just de parter som kördes över i fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln:

Sipoonkorvesta toivotaan uutta kansallispuistoa pääkaupunkiseudulle.

Luonnonsuojeluliitto ja ruotsinkielinen luonnonsuojelujärjestö Natur och Miljö jättivät keskiviikkona ympäristöministeriölle asiaa koskevan esityksen.

Esitys sisältää valtion, Helsingin ja Vantaan kaupunkien omistamia metsiä noin 2700 hehtaaria. Yksityisiä maita alueeseen ei kuulu, mutta niitä voitaisiin myöhemmin liittää puistoon vapaaehtoisin kaupoin.

"Pääkaupunki tarvitsee kaksi keuhkoa, joten Sipoonkorpi on pääkaupunkiseudun itäinen Nuuksio", Natur och Miljön toiminnanjohtaja Bernt Nordman sanoo. ...

Sipoon kunnanvaltuuston puheenjohtaja Kristina Lyytikäinen (r) sanoi, että aloite tuli juuri sopivaan aikaan, koska kunnassa ollaan laatimassa yleiskaavaa. Myös Itä-Uudenmaan maakuntakaavaa valmistellaan.

"Kuntalaisena voin vain olla ylpeä kansallispuistoaloitteesta", Kristina Lyytikäinen huomauttaa.

Tillsammans med ovannämnda artikel publicerade Helsingin Sanomat även naturskyddsorganiosationernas förslag till nationalpark. (Se ovan.) Tillsammans med huvudartikeln publicerade tidningen även en kommenterande text med rubriken "Ennakoivaa puolustusta". Här anknyts nationalparken direkt med den såkallade Sibbofrågan. En logisk slutsats av de två texterna är att Helsingfors föreslagna utvidgning österut är ett svårt hinder för en ntionalpark. Där till var naturligtvis visionerna om en utvidgning av samhällsstrukturen i sig ett hot mot Sibbo storskog. Det är inte överraskande att De gröna krävde löften om stöd av en nationalpark för att ställa upp för annekteringen. Otto Lehtipuus påstående att inkorporeringen skapar förutsättningar för ett skydd av Sibbo storskog var en sällsynt fräck lögn.


Jag citerar ur den kommenterande artikeln:

Sipoo on luottamushenkilöiden hyväksymän tavoitteen mukaisesti itsenäinen, kaksikielinen ja luonnonläheinen kunta.

Kolmiyhteisyydestä ainakin luonnonläheisyys kärsisi, jos Helsingistä heitetyt vauhdikkaimmat ehdotukset toteutuisivat. Niiden mukaan Etelä-Sipooseen voitaisiin rakentaa 40000-60000 asukkaan satelliittikaupunki. ...

Ajatus Sipoonkorven kansallispuistosta ei varmaankaan ole tilaustyötä. Itsenäisen ja koskemattoman Sipoon ennakoivaan puolustustaisteluun se kuitenkin hyvin sopii.

Kansallispuiston kannattajia löytyy etenkin vihreiden ja Rkp:n piiristä. Niiden edustajat ovat myös tiukimmin puhuneet kaksikielisen ja itäuusmaalaisen Sipoon puolesta.

Skotten i Manila. Den 30 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Eripurainen Uusimaa yhdistyy". Med artikeln har tidningen publicerat en karta där gränsen mellan Nyland och Östra Nyland ännu följer Sibbos gamla gräns i väster. Här ställs Heli-banan och östmetron mot varandra. Tillsammans med artikeln har tidningen även publicerat en kortare bakgrundsartikel med rubriken "'Sipoon ryöstö' kaatoi Itä-Uusimaan". Jag återger här slutet på bakgrundsartikeln:

Korttitalo sortui, kun hallitus aloitti metropolipoliitikan. Valtio päätti, että Helsinki saa pakkolunastaa maata itäuusimaalaisesta Sipoosta.

"Sipoon ryöstö oli ensimmäinen Mainilan laukaus", sanoo Itä-Uudenmaan maakuntavaltuuston puheenjohtaja Jaakko Jalonen (sd).

Samaan aikaan Sipoo ilmoitti halunsa siirtyä Uudenmaan puolelle. Kunta yritti parantaa asemiaan maanluovutuskiistassa, Kimmo Kajaste epäilee.

Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa. Valtio päätti, että maakunnat yhdistetään vuoden 2011 alussa.

Yhteus Itämereen turvattava. Den 29 december 2010

I inlägget "Helsingfors köper sten och lera. Den 26 december 2010" noterade jag att Sipoon Sanomat på tidningens webbplats den 21 december publicerat en artikel med rubriken "Hallitus esittää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen". Artikeln publicerades i en längre version i tidningen den 23 december. Tillsammans med artikeln publicerades en kortare text med rubriken "Yhteys Itämereen turvattava". (Se ovan.) Nedan kan man läsa den del av huvudartikeln som inte publicerats på tidningens webbplats. (Klicka på bilden.)

Sipooseen syntyy kansallispuisto. Den 28 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Sipooseen syntyy kansallispuisto". Rubriken står inte precis för någon nyhet och man behöver inte vara insatt i frågan för att gissa att riksdagen godkänner regeringens lagförslag om en nationalpark i Sibbo storskog. Artikeln innehåller dock ett märkligt resonemang om att det är Sibbos "planer" spm står i vägen för de ekologiska korridorerna till sjön. För det första är Sibbos påstådda planer inte speciellt realistiska. För det andra är det inte skenarierna om Sibbesborg eller Suur-Söderkulla som står i vägen för de ekologiska korridorerna. Det är uttryckligen Helsingfors egna planer som är problemet. Dessutom påstår man felaktigt att staten inte äger mark i "området". De facto äger staten mark eller vassbotten söder om Nya Borgåvägen. Kapellviken och Karlvik ingår i Forststyrelsens samtliga tre alternativ till en nationalpark, men av någon anledning ville miljöministeriet inte ta med områden söder om motorvägen i nationalparken. Kravet på ekologiska korridorer hade blivit allt för stort. Jag citerar här ur ledarartikeln:

Lakiesityksessä on jouduttu tinkimään alkuperäisestä suunnitelmasta ulottaa kansallispuistosta niin sanottuja ekologisia käytäviä merelle asti. Käytävät jäävät toistaiseksi haaveeksi, sillä valtio ei omista alueelta yhtään maata.

Kansallispuiston laajentaminen etelään tulee ongelmalliseksi senkin vuoksi, että Sipoolla on suuria suunnitelmia lounaisosansa rakentamiseksi. Söderkullan ympäristöön suunnitellaan asuntoja kymmenilletuhansille ihmisille.

Sipoon suunnitelmia ei voi noin vain ohittaa, sillä Helsinki vei jo Sipoolta Östersundomin ja Landbon alueet.

Väylä merelle voi löytyä Helsingin ja naapurikuntien yhteistyön avulla, sillä Helsinki, Vantaa ja Sipoo laativat yhteistä yleiskaavaa Östersundomin kanssa.

Metrokaupunki. Den 27 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat har en hel sida reserverats för en "delårsrapport" över politiken i Helsingfors de senaste två åren sedan "Pajunens lista". En rubrik på sidan lyder "Itämetro ja energiaremontti saateltiin alulle". På ett intressant sätt antyder Helsingin Sanomat att fullmäktige i Helsingfors den 6 oktober tog ett beslut som betyder att man skall förlänga metrolinjen från Mellungsbacka österut.





Under rubriken "(Vihreällä on) ryhmä hajallaan" ställer Helsingin Sanomat tre frågor till Mari Pouskari, som är gruppordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors. Den tredje frågan gäller förhållandet mellan skyddandet av Sibbo storskog och en "metrostad" i Östersundom.


I sitt svar hänvisar Pouskari till en modell som De gröna redogjort för i pressmeddelandet "Vihreät: Östersundom on rakennettava luonnon ehdoilla". (Se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010".)

Helsingfors köper sten och lera. Den 26 december 2010

I Sipoon Sanomat den 16 december ingår en artikel med rubriken "Ristikydön jaolle olisi ollut enemmän perusteita kuin Lounais-Sipoon luovuttamiselle". I artikeln hävdas det att högsta förvaltningsdomstolen avslog anhållan om inkorporering av Ristikytö, men i verkligheten förkastade HFD endast besväret mot finansministeriets beslut att avslå Kervos och Träskändas framställning om en ändring i kommunindelningen. HFD:s beslut var ganska självklart. Även förutsättningarna för den föreslagna ändringen i kommunindelningen hade uppfyllts med särkild tyngd, hade ministeriet inte haft någon som hällst juridisk skyldighet att föra framställningen vidare till statsrådet.


En annan sak är att det var inkonsekvent att stöda Helsingfors initiativ om en inkorporering av sydvästra Sibbo och avslå initiativet om en inkorporering av "Ristikytö". Utan Helsingfors initiativ hade inkorporeringen av Ristikytö aldrig blivit aktuellt. Till saken hör att Eero Lehti, eller åtminstone hans mediebolag Suomen Lehtiryhmä, starkt stödde Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo.


Sipoon Sanomat publicerade på tidningens webbplats den 21 december en artikel med rubriken "Hallitus esittää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen".





I mitt blogginlägg "Sten och lera. Den 16 december 2010" noterade jag att tidningen Vartti publicerat en artikel med rubriken "Östersundomin maat kivikkoa ja savikkoa". Den 20 december har Helsingin Sanomat på webbplatsen Oma kaupunki publicerat artikeln under rubriken "Helsinki ostaa Östersundomista kivikkoa ja savikkoa". Jag passar på att citera ur artikeln, när det nu är bara att klippa och infoga:

Helsinki on tehnyt maakauppoja liitosalueella tänäkin vuonna. Kaupunki on ostanut Östersundomista maata 20 hehtaaria 5,5 miljoonalla eurolla. Kiinteistöviraston projektipäällikkö Peter Haaparinne sanoo, että tarkkaa budjettia maahankinnoille ei ole.

Maanhankinnoille on tänä vuonna varattu koko Helsingissä 15 miljoonaa ja ensi vuodelle 14 miljoonaa euroa. ...

Liitosalueen maaperä on haasteellista kallio- ja savimaata. Tähän asti maita on ostettu, kun halukkaita myyjiä on ilmaantunut. Kaavoituksen edetessä on mahdollista, että tontteja myös lunastetaan omistajiltaan.

Döljs i snö. Den 25 december 2010

I onsdags gjorde jag en skidtur från Nordsjö till den yttersta udden på Husö och tillbaka. Jag passade på att med nobiltelefonen ta några bilder, som även kan ses på webbplatsen Sports Tracker. Bilden ovan visar den planerade badstranden med Torpviken i bakgrunden.



Helsingfors idrottsverk upprätthåller fina skidspår från Svarta backen till Husö. Tyvärr motarbetar idrottsverket rekreationsmöjligheterna genom att gå stadsplanteringskontorets ärenden och olovligt bygga ut infrastruktur på området. Idrottsverket torde ha dragit tillbaka sin ansökan till stadens byggnadstillsynsverk om byggnadslov för badstranden och båtbryggan, eftersom det i ELY-centralens utlåtande heter att endast ELY-centralen kan bevilja tillstånd för hela projektet (inklusive muddringen invid Natura 2000-området). Istället lär idrottsverket nu ha riktat en ansökan om tillstånd just till ELY-entralen.



På bilden ovan och bilderna nedan syns den gamla stenbryggan, som idrottsverket planerar att "restaurera" till båtbrygga. Snön döljer delvis stadens framfart på udden.





I inlägget "Kommer fram i tö. Den 8 november 2010" noterade jag att det som göms i snö kommer fram i tö och skrev att det skall bli intressant att se vad man skall göra åt byggarbetet på Husö nästa vår. Bilden nedan med idrottsverkets informationsskylt är från stadens bildmaterial för pressen.



Skylten torde finnas kvar, men den är begravd i en snödriva.