Liten maktelit. Den 24 oktober 2011

Vartti Itä-Uusimaa 23.10 2011 s 7

I gårdagen nummer av Vartti Itä-Uusimaa ingår en insändarartikel med rubriken "Sipoota ei pilkota!" En längre version av artikeln, som är skriven av kommunfullmäktigeledamot Monika Hämäläinen (YSI), ingår i söndagens nummer av Uusimaa. Rubriken är här den samma som i Vartti. En ännu längre version av artikeln publicerades under rubriken "Sipoon pilkkominen mahdoton ajatus" i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat.

Sipoon Sanomat 20.10 2011 s 2

I insändarartikeln kritiserar Hämäläinen starkt Svenska folkpartiet och kommunstyrelseordförande Christel Liljeström. Hämäläinen skriver bl.a. att "Ihmettelen, kuinka on mahdollista, että kunnanvaltuuston puheenjohtaja, jonka asemansa puplesta tulisi ehdottomasti pitää kaikkien kuntalaisten puolia viimeiseen asti, on ensimmäinen joukossa luopumassa kotikunnastaan." Hämäläinen misstolkar Liljeström så grovt att artikeln närmast ger ett intryck av att vara ett tidigt inslag i valkampanjen inför kommunalvalet nästa år. Dylika debattinlägg hör till det politiska spelet och är i sig ingen större orsak att bli upprörd över. Baklaglig finner jag däremot inledningen i den längsta versionen av artikeln i Sipoon Sanomat, där Hämäläinen skyller förlusten av sydvästra Sibbo på Sfp i allmänhet och Liljeström i synnerhet:

Vuoden 2008 kunnalisvaalien yhteydessä varoittelin tässä lehdessä sipoolaisia pienestä valtaeliitistä, joka on sekä jarrutuspolitiikallaan että kielipolitiikallaan aiheuttanut monien vuosien pysähtyneisyyden kunnassamme. Seuraukset ovat kaikkien tideossa.

Yksi niistä oli Lounai-Sipoon menetys Helsingille, josta sipoolaiset maksavat kovan hinnan.

Den "lilla makteliten", som Hämäläinen varnat för, representeras huvudsakligen av Christel Liljeström. Det kan finnas skäl att förhålla sig kritisk till Liljeströms dominerande roll inom Sfp och Sfp:s tidigare dominerande roll i Sibbo, men att skylla annekteringen på Sfp eller Liljeström är inte berättigat. En starkt bidragande orsak till att allmänheten inte har förstått bakgrunden till inkorporeringen - och kanske rentav till att inkorporeringen var möjlig - är att man inom vissa politiska kratsar varit så ivriga att skylla förlusten av Östersundom på Svenska folkpartiets traditionella politik.

Hämäläinens artikel handlar dock inte om inkorporeringen av sydvästra Sibbo, utan om den föreslagna delningen av Sibbo. (Se t.ex. "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Hämäläinen kritiserar Liljeström för att i offentligheten ha diskuterat olika möjligheter att dela kommunen. På webbplatsen Mirule finns emellertid en enkät, där över 200 sibbobor tagit ställning till hur kommunen borde delas, ifall det är nödvändigt.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kommunenkat

Svarsalternativen i enkäten utgår från tre olika tänkta situationer: I regeringen offentliggör sin kommunreformplan men meddelar samtidigt att staten på inte kommer att kräva tvångssammanslagningar, II regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo inte kommer att kunna fortsätta som självständig kommun men sammanslagningsbeslutet ska göras på basen av en folkomröstning, och III regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo kommer att delas i delar som annekteras med gränskommunerna. Liljeströms förslag till delning av kommunen utgår uttryckligen från att någondera av de två senare tänkta situationerna föreligger och att alternativet att hela Sibbo sammanslås med Borgå inte är möjligt. Av resultaten från enkäten (då 219 svarat) framgår det att en relativt stor del av Sibboborna helst ser att den egna delen av kommunen sammanslås med Borgå, ifall en splittring av kommunen är nödvändig.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kuntakysely?action=view

Borgåbladet publicerade igår på tidningens webbplats en notis med rubriken "Pajunen drömmer om sju kommuners fusion".

Tallmo. Den 23 oktober 2011

Keski-Uusimaa 21.10 2011 s 3

Liksom jag noterar i gårdagens blogginlägg "En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011" hade Helsingin Sanomat på paradsid en nyhet med rubriken "Helsinki kärkkyy jo Keravaa". Där en del Helsingforspolitiker vill ansluta Kervo till Helsingfors, vill en del Kervopolitiker i sin tur inkorporera delar av Kervos grannkommuner. I mitt inlägg "Inkompetens. Den 16 oktober 2011" noterar jag att Kervo stadsfullmäktigeordförande Eero Lehti (saml) i en kolumn i Sipoon Sanomat uppmanar sibboborna att göra motstånd mot planerna att spjälka Sibbo. I följande inlägg, "Kervo. Den 17 oktober 2011" noterar jag att
Liljeström i en kopia på Facebook av mitt blogginlägg  kommenterat Lehtis kolumn och hävdar att Lehti själv "i korridorerna" i riksdagen talat för att delar av Sibbo skall införlivas med Kervo. Nu är Lehtis förslag inte längre bara korridorsnack.

I fredagens nummer nummer av Keski-Uusimaa, som via Suomen lehtiyhtymä ägs av Lehti, finns på paradsidan en nyhet med rubriken "Keravan valtuutetut pilkkoivat Tuusulaa". Det var inte bara Tuusby som spälktes. Istället skriver tidningen att "Itsenäiseen Keravaan kaavailtiin mukaan myös Sipoon Talman."

Keski-Uusimaa 21.10 2011 s 4

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Keravan valtuutetut väläyttivät Hyrylän ja Talman nappaamista".

Av artikeln framgår det att Lehti inte stöder en inkorporering av Korso. (Det kan betecknas som realism, eftersom Vanda stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen (saml) bor i Korso.) Inte heller vill Lehti slå samman Träskända och (hela) Tusby med Kervo. Istället säger han att "Keravan kannattaa tehdä mieluummin karttaharjoituksia, joissa Sipoon alueita liitettäisin meihin." Lehti för här stöd av partikamraten Juhani Koivusaari.

På Keski-Uusimaas webbplats har en kort version av texten publicerats under rubriken "Keravan seminaaripuheet pilkkoivat jo Tuusulaa".

Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas har på Twitter reagerat på drömmarna om ett Suur-Helsinki. Grannas noterar bl.a. att Östersundom bara var en förrätt. I samma väva gör han en intressant iakttagelse om framtidens pendlingsströmmar.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Naapurit hylkivät suurkuntaa".

HS 23.10 2011 s A 16

En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011

HS 22.10 2011 s 3

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Helsinki kärkkyy jo Keravaa". Förutom en bild av Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen i mittpunkten av ett tänkt Stor-Helsingfors finns här en karta över "Pajunens Helsingfors".

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Pajunen haluaa Suur-Helsingin".

HS 22.10 2011 s A15

På tidningens webbplats "Oma kaupunki" har en kort verion av artikeln publicerats under rubriken "Helsinkiläispoliitikot haaveilevat jo Kirkkonummesta, Keravasta ja Sipoosta". I artikeln talas det inte bara om en sammanslagning av sju kommuner (Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Vanda, Kervo och Sibbo), utan även andra lösningar nämns. Pajunen säger att "Keskeisempää on kuitenkin yhdistää Helsinki, Espoo, Kauniainen ja Vantaa yhdeksi kaupungiksi", medan enligt stadsstyrelseordförande Risto Rautava en "lämplig helhet" skulle bestå av Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo.

Rubriken "Pajunen haluaa Suur-Helsingin" klingar storhetsvansinne, men det är en relativt ödmjuk stadsdirektör som denna gång lägger fram stadens anspråk. (Jämför "Segregering. Den 15 juli 2011 och "Slumområdet Helsingfors. Den 11 september 2011".) I artikeln i Helsingin Sanomat talas det inte om Helsingfors betydelse för hela landet, utan istället heter det att "Eriarvoistumisen torjuminen on tärkein syy helsinkiläispäättäjien kuntaliitosvimmaan." Pajunen framhåller att "On suuri vaara, että eriydytään hyväosaisten ja huono-osaisten kaupunkeihin". Slutligen lyfter man fram den höga andelen invånare med invandrabakgrund i Helsingfors:

Pajunen perää erityisesti Espoolta ja Kauniaisilta vastuunkantoa tulevaisuuden ongelmista. Hänen mukaansa ne eivät voi rakentaa omaa onnelaansa ja jättää ikäviä ilmiöitä muiden hoidettavaksi.

Pajunen kantaa huolta etenkin työttömänä olevien maahanmuuttajien suuresta määrästä Helsingissä. Kaupunki ei ole suoraan tilastoinut työttömien maahanmuuttajien määrää, mutta vuonna 2009 joka viides äidinkielenään muuta kuin suomea tai ruotsia puhuva helsinkiläinen oli työtön.

Pajunen arvioi, että kymmenen vuoden päästä joka viides helsinkiläinen on maahanmuuttajataustainen. Nyt luku on 11 prosenttia.

"Jos jätämme maahanmuuttajien työllistämisen hoitamatta, olemme tulevaisuudessa suurissa ongelmissa. Silloin ongelmista maksavat nekin, jotka luulevat hyötyvänsä nykytilasta."

Budskapet stämmer överens med "Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering", där "metropolpolitiken" intar en synnerligen anspråkslös ställning. Även här har man tonat ner den hybriska metropolretoriken och lyfter istället fram problemen med segregation:

Metropolpolitiken fortskrider och befästs med målet att den internationella konkurrenskraften och enbalanserad utveckling i regionen förbättras för att främja en gynnsam utveckling i hela landet och för att lindra de särskilda utmaningarna i metropolregionen. Förfarandet med avsiktsförklaringar ska stärkas och göras mer bindande. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förhindra en regional segregation och utveckla nya handlingsplaner i syfte att främja integrationen och sysselsättningen av invånaremed invandrarbakgrund.

Att Sibbo finns med i Pajunens Storhelsingfors förklaras inte av att man i Helsingfors skulle vara så intresserade av Sibbo i sig. Snarare finns Sibbo med med tanke på att en sammanslagning med Esbo kanske inte blir av heller i samband med den nya kommunreformen. Då är plan B att staden ytterligare växer längs kusten österut.



Iltasanomat publicerade den 17 oktober FNB:s notis med rubriken "Hallinto-oikeus torppasi Espoon Histan osayleiskaavan". I notisen kan man läsa följande:

Yleiskaavan joukkoliikenneratkaisu perustuu suunnitteilla olevaan Espoo-Lohja-Salo-oikorataan.

Ratayhteydestä Histan alueelle ei kuitenkaan ole sitovaa päätöstä.

Hallinto-oikeuden mukaan kaavaan ei sisälly määräyksiä, joilla varmistettaisiin, että alueen toteuttaminen ja toimivien joukkoliikenneyhteyksien saaminen käyvät aikataulullisesti yhteen.

Förvaltningsdomstolens beslut kan komma ha en avgörande betydelse för planeringen av Östersundom, som i utkastet till landskapsplan för Nyland i likhet med Hista är betecknat som "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik". Om Hsta versus Östersundom se även "Gnabb. Den 6 april 2010 och "Västbanan och östmetron. Den 17 december 2010".


Ledarartikeln i dagens nummer av Borggåbladet har rubriken "Ryck ned makten till rätt nivå". Regeringens regeringens kommunfusionspolitik betecknas här som en "slakta-Centern-iver". Isjälva verket finns det två inofficiella agendor bakom den nya kommunreformen: Centerslakten och Storhelsingfors. För kommunministern torde det vara lättareatt köra över Centern än Esbo.

Församlingar. Den 21 oktober 2011

I senaste nummer av Kyrkpressen ingår en artikel med rubriken "Tvångströja i stiftsmodell?" I artikeln, som är skriven av Rolf af Hällström, kan man bl.a. läsa följande:

Låt staten härja och skapa sina stora primärkommuner. Dem kan kyrkan sedan efter behov dela upp i två eller flere hanterbara samfälligheter, föreslår biskop Björn Vikström. ...

– Kyrkan ska inte behöva gå samma väg som kommunerna och bli en tjänsteproducent, säger biskop Björn Vikström. ...

Han tycker också att statenkan  rita upp sin karta med stora primärkommuner. Men kyrkan ska inte behöva bilda  endast en jättesamfällighet per primärkommun.

– I stället kunde kyrkan bygga upp två eller tre samfälligheter inom den nya primärkommunens gränser, förklarar Vikström det förslag som han vill ha in i kyrkolagen.

Rubriken på ledaren i samma tidning är "Kyrkan kan möblera själv" (på webben  "Kommunreformen"). I ett stycke, som tydligt är inspirerat av ledaren "Största lagprojektet i Finlands historia kan bli en stor flopp" i Vasabladet den 14 oktober ("Inkompetens. Den 16 oktober 2011"), lyder enligt följande:

Ännu viktigare är att det interkommunala lapptäcket är Centerns maktplattform och att riksdagsvalet har gett socialdemokraterna och samlingspartiet en unik chans att montera ner den. Regeringens två ledande partier sumpar inte sin unika chans att strukturera om landet till sin fördel.

Kommunreformen berör även den Evangelisk-lutherska kyrkan, som är en av ett flertal parter som måste höras innan regeringen lägger fram några förslag. I sig finns det ingenting som förhindrar att församlingar består när kommuner sammanslås. I större städer finns det redan nu flera församlingar. Det är även möjligt att grunda kapelförsamlingar. Däremot har det hittills inte funnits flera än en samfällighet per kommun.

Där det inom en kommun kan finnas flera församlingar kan en församling inte verka innanför två olika kommuner. Om t.ex. Sibbo skulle splittras i två eller tre delar i samband med kommunreformen, så skulle inte församlingarna i Sibbo kunna bestå. Av motsvarande anledning kunde invånarna i Östersundom inte förbli medlemmar i Sipoon suomalainen seurakunta eller Sibbo svenska församling.

Kirkko ja kaupunki publicerade den 20 januari 2009 en artikel med rubriken "Tämä kirkko on Helsingin uusin ja vanhin".

De evangeliskt-lutherska församlingarna har alltså en specialställning, som gör att de måste anpassa sig till kommunindelningen. Detsamma gäller inte andra församlingar eller föreningar. Hemorten för Östersundom sångkör är t.ex. fortfarande Sibbo och föreningen hör till Borgånejdens sång- och musikförbund, fastän körens nya dirigent råkar vara kantor i Matteus församling, dit Östersundom numera hör. Körens övar i Östersundom samlingslokal (Folkhälsans daghem) och ger en årlig konsert i Östersundom kyrka. Fastän körverksamheten äger rum i Östersundom bedrivs den i Sibbo medborgarinstituts regi!

Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011

I artikeln "Helsingin valtuusto hyväksyi esityksen itäisistä rajansiirroista" skrev Helsingin Sanomat den 22 juni 2006 följande:

Puheenjohtaja Tapani Mäkisen (kok) mukaan päätös luopua Itäväylän eteläpuolisesta osasta oli helppo: "Alue on rämettä ja luonnonsuojelualuetta, jota ei voi enempää jalostaa."

I mitt inlägg "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009" berättar jag att har jag fått det bekräftat att varken stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden i Vanda informerats om att Lantmäteriverket korrigerat statsrådets gränsbeslut vid Österleden. Tydligen hade endast stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen informerats om det märkliga beslutet att korrigera gränsdragningen och överföra ytterligare 10 hektar från Vanda till Helsingfors. På Lantmäteriverket motiverade man korrigeringen av gränsen bl.a. med att området, som enligt Lantmäteriverkets nya tolkning av statsrådets gränsbeslut överfördes till Helsingfors, inte var så värdefull och att området med tanke på en högspänningsledning hade begränsade användningsmöjligheter. Juridiskt sett var Lantmäteriverkets motivering värdelös, men nu visar det sig dessutom att Helsingfors har stora planer för det aktuella området.


Helsingfors stadsplaneringskontors planer för området vid avtagningen frön Österleden till Ring III har bl.a. presenterats av projektchef Matti Visanti i ett inslag i MTV3:s nyhetssändning den 25 september. Se videoklippet ovan och  "Uudenlainen kaupunkimainen pientalualue. Den 26 september 2011".



Hbl publicerade igår FNB:s notis med rubriken "Uppretade kommuner vände sig till Europarådet". Yle publicerade igår en nyhetstexter med rubrikerna "Joukko kuntia vetoaa Euroopan neuvostoon" och "Kapinakunnat vetoavat Euroopan neuvostoon".

Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011

Kunta.tv har publicerat en intervju med riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp), där talmannen föreslår att det för den nya kommunreformen tillsättes en parlamentarisk grupp, där även oppositionspartierna är representerade. Uttalandet kan tolkas som en diskret, men mycket hård kritik mot regeringens beredning av reformen. Så som jag noterat i inlägget "'Styrgrupp'. Den 9 oktober 2011" är Heinäluomas partikollega Maarit Feldt-Ranta (som var partisekreterare då Heinäluoma var partiordförande) ordförande för den politiska uppföljningsgruppen, men där är oppositionen inte representerad. I intervjun noterar Heinäluoma att oppositionen var med i beredningen av den förra kommunreformen (KSSR) och att den var "allas" projekt.

Att oppositionen tas med i beredningen är, så som Heinäluoma framhåller, speciellt viktigt då det gäller en reform som sträcker sig över flera riksdagsperioder. Att den förra reformen var allas projekt är även skäl att notera när man från Samlingspartistsikt håll nu kritiserar den "halmhimmel" (hallinto-himmeli), som KSSR resulterade i. En avigsida med parlamentarisk beredning och gemensamma projekt är att ingen kritiserar konsensusbeslut. I själva verket kan konsensusbeslut förhindra parlamentarisk kontroll. Vid den senaste kommunreformen gällde överenskommelsen mellan regering och opposition inte bara Paras-ramlagen, utan även den olagliga inkorporeringen av sydvästra Sibbo, som formellt inte inkluderades i reformen. I överenskommelsen deltog inte bara statsminister Matti Vanhanen (c) och finansminister Eero Heinäluoma, utan även oppositionsledaren Jyrki Katainen (saml). Det var inte minst från det dåvarande oppositionspartiet Samlingspartiets sida som det i samband med beredningen av reformen och överenskommelsen om ramlagen ställdes krav på en inkorporering av Östersundom.

Talmannens uttalande har noterats på Kuntalehtis webbplast i en text med rubriken "Heinäluoma haluaa kaikki puolueet kuntauudistuksen valmisteluun". Ilkka publicerade igår en kolumn av Henäluoma under rubriken "Mannisen linjalla".


Diskussionen om kommunministerns uttalande om Grankulla fortsatte livlig igår. Även Sibbo kommundirektör Mikael Grannas deltog i diskussionen genom ett inlägg på Twitter.

På sidan "Mitä mieltä olet Östersundomin suunnitelmista?" på webbplatsen "Yhteinen Östersundom" har det under den senaste tiden tillkommit en del kommentarer och frågor. Olika instanser har även besvarat en del frågor. På frågan "Onko jo tehty lopullinen päätös pikaraitiotien tai metron väliltä?" har "Helsingfors trafikplanerare" svarat att "Päätöstä pikaraitiotien ja metron välillä ei ole tehty." Väl så, för metroplanerna stöter på svåra problem.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Automaattimetro voi jäädä haaveeksi". Andra medier följde strax efter med motsvarande nyhetstexter. Problemen med automatiseringen av metron hotar i första hand västmetron, som är planerad för metrotåg utan förare. Det betyder att Västmetrons stationer byggs för tåg med endast två vagnpar till skillnad från de nuvarande, som har rum för tre vagnpar. Även de preliminära planerna för metrolinjen till Östersundom baserar sig på en automatisering av metron. Nedan en ritning av metrostationen i Västersundom.

Grankulla. Den 18 oktober 2011

Logon för den nya kommunreformen består av en kartbild av Finland. Månne inte logon skall avspegla regeringens ambition att reformen skall beröra "hela landet". Någon enhetlig reform torde ändå inte bli av. Ett centralt motiv bakom reformen torde vara att stärka Samlingspartiets (och Sdp:s) makt på kommunfältet, men hotet om tvångssammanslagningar kan tvärtom leda till att lokalpolitikerna hoppar av Samlingspartiet (och Sdp). Regeringen skulle göra klokt i att backa, om det inte var för prestigen och regeringsprogrammet ("Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering").

Om statsministern inte vore så svag och regeringen inte var så splittrad, skulle regeringen väl kunna avvika från regeringsprogrammet när det gäller kommunreformen. Nu lusläser alla regeringsprogrammet. Sfp publicerade den 11 oktober ett ställningstagande med rubriken "SFP i Nyland: Kommunstrukturreformen måste beakta regeringsprogrammet". Här kan man bl.a. läsa följande:

Även öster om huvudstaden finns utmaningar för kommunerna. Sibbo har dåliga erfarenheter av Helsingfors sätt att roffa åt sig land, i strid med Sibbobornas vilja. Sibbo står i alla fall inför en knepig situation där man behöver fundera över vilka alternativ som bäst gagnar kommuninvånarnas rätt till service.

Yle publicerade igår kväll en nyhet med rubriken "Virkkunen: Grankulla fusioneras". Rubriken ändrades senare till "'Grankulla fusioneras'". Ett motsvarande inslag ingick i TV-nytt, där kommunministern sade att det för Grankulllas del "säkert föreslås ändringar i kommunstrukturen"

Vad är det för ide att "föreslå" att Grankulla fusioneras, då Grankulla i ingen händelse frivilligt kommer att gå med på en sammanslagning? Virkkunen medger eventuellt att det trots allt blir aktuellt med tvångssammanslagningar. För övrigt kommer Esbo knappast att kräva att Grankulla - "Esbos Sibbo"
- fusioneras med Esbo, eftersom Helsingfors i så fall kunde ställa motsvarande krav på att inkorporera Esbo. Esbo har inte heller på något sätt behov av Grankulla. Det kan påpekas att Gankulla lyckats med den svåra uppgiften att göra en stationssort till ett attraktivt bostadsområde, kanske just tack vare att Grankulla varit en liten självständig stad.

I inslaget dras det även paralleller till fallet Sibbo, fastän Centern gick med på en partiell sammanslagning i fallet Sibbo för att trygga en service- och kommunstrukturreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner. Se videoklippet nedan.

Med anledning av Yles nyhet publicerade Hbl på kvällen en text med rubriken "Virkkunen låter inte Grankulla stå utanför kommunfusion". Senare på kvällen publicerade Helsingin Sanomat en nyhet med rubriken "Virkkunen Ylelle: Kauniainen yhdistettävä Espooseen". Nyheten publicerades först på webbplatsen "Oma kaupunki" och senare på Helsingin Sanomsts egentliga webbplats. Nyheten ingår även i dagens papperstidning.

Finska Yle publicerade på morgonen en egen nyhetstext med rubriken "Virkkunen: Kauniainen ei voi pysyä itsenäisenä".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en notis med rubriken "Tvångsfusioner oroar" och dårraden "FDS". Att de finlandssvenska socialdemokraterna oroar sig och - enligt Hbl - enhälligt är emot tvångssammanslagningar är lite intressant med tanke på att Maarit Feldt-Ranta är ordförande för den politiska uppföljningsgruppen, fast i Hbl står det att hon leder den politiska "styrgruppen".

Bbl 18.10 2011 s 7

I samma tidning ingår en insändare med rubriken "Tassarna bort!" Insändaren är undertecknad av Caspar Berntzen, viceordförande Vårt gemensamma Sibbo. Samma text har i dagens nummer av Borgåbladet publicerats under rubriken "Tassarna bort från Sibbo!" Rubriken har tidigare använts som slagord av föreningen För Sibbo när det begav sig för några år sedan. Berntzen var även viceordförande för denna förening, vars arv den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo nu gör anspråk på. I insändaren kritiserar Berntzen starkt Sfp och speciellt kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström för hennes "högst besynnerliga utspel" om att dela upp Sibbo i tre delar. Berntzen kallar utspelet för ett självmål med stort "s". Bernzen frågar sig om det är så att "SFP vill stycka Sibbo". Bernzen skriver vidare att det är viktigt att "vi i Sibbo bara jobbar för Sibbo och sibbobornas bästa. (Kursiveringen min.)

Den politiska gruppen YSI - Vårt gemensamma Sibbo gör uttryckligen anspråk på att jobba "bara" för Sibbos bästa. Underförstått hävdar man att Sfp-politikerna och speciellt Liljeström i konflikten med Helsingfors för några år sedan i för hög grad beaktade partiets intressen.