Liten maktelit. Den 24 oktober 2011

Vartti Itä-Uusimaa 23.10 2011 s 7

I gårdagen nummer av Vartti Itä-Uusimaa ingår en insändarartikel med rubriken "Sipoota ei pilkota!" En längre version av artikeln, som är skriven av kommunfullmäktigeledamot Monika Hämäläinen (YSI), ingår i söndagens nummer av Uusimaa. Rubriken är här den samma som i Vartti. En ännu längre version av artikeln publicerades under rubriken "Sipoon pilkkominen mahdoton ajatus" i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat.

Sipoon Sanomat 20.10 2011 s 2

I insändarartikeln kritiserar Hämäläinen starkt Svenska folkpartiet och kommunstyrelseordförande Christel Liljeström. Hämäläinen skriver bl.a. att "Ihmettelen, kuinka on mahdollista, että kunnanvaltuuston puheenjohtaja, jonka asemansa puplesta tulisi ehdottomasti pitää kaikkien kuntalaisten puolia viimeiseen asti, on ensimmäinen joukossa luopumassa kotikunnastaan." Hämäläinen misstolkar Liljeström så grovt att artikeln närmast ger ett intryck av att vara ett tidigt inslag i valkampanjen inför kommunalvalet nästa år. Dylika debattinlägg hör till det politiska spelet och är i sig ingen större orsak att bli upprörd över. Baklaglig finner jag däremot inledningen i den längsta versionen av artikeln i Sipoon Sanomat, där Hämäläinen skyller förlusten av sydvästra Sibbo på Sfp i allmänhet och Liljeström i synnerhet:

Vuoden 2008 kunnalisvaalien yhteydessä varoittelin tässä lehdessä sipoolaisia pienestä valtaeliitistä, joka on sekä jarrutuspolitiikallaan että kielipolitiikallaan aiheuttanut monien vuosien pysähtyneisyyden kunnassamme. Seuraukset ovat kaikkien tideossa.

Yksi niistä oli Lounai-Sipoon menetys Helsingille, josta sipoolaiset maksavat kovan hinnan.

Den "lilla makteliten", som Hämäläinen varnat för, representeras huvudsakligen av Christel Liljeström. Det kan finnas skäl att förhålla sig kritisk till Liljeströms dominerande roll inom Sfp och Sfp:s tidigare dominerande roll i Sibbo, men att skylla annekteringen på Sfp eller Liljeström är inte berättigat. En starkt bidragande orsak till att allmänheten inte har förstått bakgrunden till inkorporeringen - och kanske rentav till att inkorporeringen var möjlig - är att man inom vissa politiska kratsar varit så ivriga att skylla förlusten av Östersundom på Svenska folkpartiets traditionella politik.

Hämäläinens artikel handlar dock inte om inkorporeringen av sydvästra Sibbo, utan om den föreslagna delningen av Sibbo. (Se t.ex. "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Hämäläinen kritiserar Liljeström för att i offentligheten ha diskuterat olika möjligheter att dela kommunen. På webbplatsen Mirule finns emellertid en enkät, där över 200 sibbobor tagit ställning till hur kommunen borde delas, ifall det är nödvändigt.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kommunenkat

Svarsalternativen i enkäten utgår från tre olika tänkta situationer: I regeringen offentliggör sin kommunreformplan men meddelar samtidigt att staten på inte kommer att kräva tvångssammanslagningar, II regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo inte kommer att kunna fortsätta som självständig kommun men sammanslagningsbeslutet ska göras på basen av en folkomröstning, och III regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo kommer att delas i delar som annekteras med gränskommunerna. Liljeströms förslag till delning av kommunen utgår uttryckligen från att någondera av de två senare tänkta situationerna föreligger och att alternativet att hela Sibbo sammanslås med Borgå inte är möjligt. Av resultaten från enkäten (då 219 svarat) framgår det att en relativt stor del av Sibboborna helst ser att den egna delen av kommunen sammanslås med Borgå, ifall en splittring av kommunen är nödvändig.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kuntakysely?action=view

Borgåbladet publicerade igår på tidningens webbplats en notis med rubriken "Pajunen drömmer om sju kommuners fusion".