Från Picasa till Google+. Den 11 november 2011

I mina inlägg "Twitter och Google+. Den 13 oktober 2011" och "Sida i Google+. Den 10 november 2011"
har jag skrivit om hur ett flertal av Googles tjänster har integrerats med den nya sociala nätverkstjänsten Google+, som Google hoppas att skall kunna konkurrera med Facebook och Twitter.

Till tjänsterna som integrerats med Google+ hör Picasa webbalbum, som man tippat att kommer att döpas om i samband med satsningen på Google+. Bilderna i bloggarna på Googles bloggtjänst Blogger inklusive bilderna på denna blogg finns i Picasa webbalbum. Jag har tidigare valt att göra bilderna i Google-profilen  ralf wadenstroms album tillgängliga endast via länkar. Däremot har bilderna i Google-profilen Ralf Wadenströms album Fallet Sibbo varit öppna för alla. Dessa bilder ingår i slideshowen Fallet Sibbo på denna blogg.

Bilderna på denna blogg finns fortfarande i Picasa webbalbum, men numera ingår exakt samma album och bilder i "Dina album" / "Album som tillhör ralf wadenstrom" i Google+. Jag har nu valt att göra albumen och bilderna offentliga. Det betyder att samtliga cirka 2 400 bilder på bloggen nås via denna sida. Bilderna är fördelade på fem album, var av det första har namnet "Politiskt inkorrekt om fallet Sibbo".

Albumen med bilderna på denna blogg hittas även på sidan "Foton" (för profilen ralf wadenstrom) på Google+.

Bbl 11.11 2011 s 6

I dagens nummer av Borg¨bladet ingår det en artikel med rubriken "Grannas uppvaktade Virrkunen i kommunfrågan". I själva verket var det representanter för Kuuma-kommunerna som uppvaktade kommunministern. (Se "Intressebevakning. Den 2 november 2011".)

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Utredningsman: fusionera Vasa och Lillkyro". I nyhetstexten kan man läsa att kommunutredaren Harry Bondas föreslår att Vasa och Lillkyro går ihop, medan Korsholm står utanför fusionen. Det intressanta är att Vasa och Lillkyro saknar gemensam gräns. Här kan man göra jämförelser med diskussionen om huruvida det var nödvändigt att Helsingfors inkorporerade "Västerkullakilen" för att Helsingfors skulle kunna inkorporera sydvästra Sibbo. Idag på morgonen har Yle publicerat en ny text med rubriken "'Fusionen Vasa-Lillkyro är endast ett mellansteg'". Det är kommunministern som står för åsikten i rubriken.

Yle publicerade igår även nyheter med rubrikerna "Kyrkslätt vill fortsätta ensam" och "Esbo vill inte slås ihop med Kyrkslätt". Förhållandet att Kyrkslätt och Esbo inte vill gå samman med varandra torde göra det svårare för Helsingfors att inkorporera Sibbo. På ett audioklipp; "Häggman: Metron kunde göra en fusion aktuellkommer" kommer för övrigt Bjarne Häggman med den intresanta tanken att en metrolinje till Kyrkslätt kunde aktualisera en sammanslagning av Krkslätt och Esbo. Tankarna går till den planerade metrolinjen till Sibbo.

Sida i Google+. Den 10 november 2011

En stor del av er som läser denna blogg torde läsa bloggen som mina "anteckningar" (notes) på Facebook. Mina inlägg på Blogger/Blogspot har i ett par års tid automatiskt överförts till Facebook. De senaste månaderna har blogginläggen även överförts till Facebook-sidan Fallet Sibbo. Detta tar slut den 22 november, i enlighet med vad Facebook meddelade igår. (Se ovan.) På den ovannämnda Facebook-sidan har jag även länkat till mitt mina inlägg på min blogg Ralf Wadenströms blogg om fallet Sibbo. På min vanliga logg (wall) på Facebook har jag endast länkat till utvalda inlägg. Jag torde fortsätta på samma sätt. Det lättaste sättet att följa min blogg är att "gilla" Facebook-sidan Fallet Sibbo. (Se "Gilla. Den 9 juli 2011".) Man kan gilla Fallet Sibbo i högra marginalen på bloggen eller nedan. Samtidigt som man följer Facebook-sidan (och bloggen) genom att "gilla" sidan Fallet Sibbo rekommenderar man sidan Facebook-vänner.

Två andra lätta sätt att följa denna blogg är via Twitter och Google+. (Se "Twitter och Google+. Den 13 oktober 2011".) Sedan några veckor tillbaka är Google-profilen ralf wadenstrom, som skriver och administrerar denna blogg, identisk med ralf wadenstrom på Google+, vilket inte helt var fallet då jag tog i bruk Google+. Det betyder att alla bilder på bloggen finns i profilen ralf wadenstroms albumen på Google+. (Utvalda bilder finns även i Google-profilen Ralf Wadenströms album Fallet Sibbo.) I går skapade Google-profilen ralf wadenstrom en skild sida med namnet Fallet Sibbo i Google+. Här efter kommer de regelbundna länkarna på Google+ till mina blogginlägg att finnas på denna sida, som jag nu även länkar till direkt på denna blogg.

Kommunfullmäktige i Sjundeå röstade igår med knapp marginal - mot resultatet från den rådgivandefolkomröstningen - för en sammangång med Lojo. Detta torde betyda dödsstöten för den tänkta kommunen "Porkala", som jag inte känner någon större entusiasm för. (Se "Porkalaparentesen. Den 19 augusti 2008".) Indirekt kan beslutet innebära att sannolikheten för att Kyrslätt går samman med Esbo ökar. Om Kyrkslätt föreslås gå i hopp med Esbo torde det även att vara lättare för Helsingfors att inkorporera Sibbo.


De gröna i Helsingfors har publicerat Ville Ylikahris gruppanförande om budjeten vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte igår. I sitt anförande sade Ylikahri bl.a. följande:

Kaupunkisuunnitteluviraston arviointien mukaan Hanasaaren voimalan tilalle voitaisiin kaavoittaa jopa 300 000 kerrosneliömetriä asuin- ja liiketilaa ja yksin tonttien myynnistä on mahdollista saada lähes 120 miljoonaa euroa. On taloudellisesti järjetöntä estää uusien upeiden asuin- ja työpaikka-alueiden syntyä jarruttelemalla näitä hankkeita. Sen sijaan Östersundomin alueen luontoarvojen arviointi ja oikeiden liikenneratkaisujen löytäminen vaativat selkeästi vielä lisäaikaa. Vihreä ryhmä asettaakin etusijalle Hanasaaren, Kalasataman ja Kruunuvuorenrannan investoinnit ennen Östersundomia.

Nordsjö och Natura 2000-området. Den 9 november 2011

Helsingfors miljönämnd antog på sitt möte igår ett utlåtande över utvecklingsprogrammet för Helsingfors energi. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Vuosaaren monipolttoainevoimalaitos ja läheinen Natura-alue

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65§:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

Vuosaaren satamahankkeen arvioitiin jo yksinään aiheuttavan Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueella niiden luontoarvojen heikentymistä, joiden johdosta alue on liitetty suojelualueiden verkostoon. Östersundomin yhteisen yleiskaavan mahdollisista vaikutuksista Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus totesi kaavan valmisteluaineistosta 9.6.2011 antamassaan kannanotossa seuraavaa: ”Yleiskaavaluonnoksen maankäyttöratkaisuissa tehokas ja laajamittainen rakentaminen on tuotu eri suunnista Natura-alueiden välittömään läheisyyteen. Tämän vuoksi voidaan jo ilman luonnonsuojelulain 65§:n mukaista arviointiakin suoraan tehdä johtopäätös, että se esitetty kaavaratkaisu heikentäisi merkittävästi ainakin niitä luonnonarvoja, joiden perusteella Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet on nimetty Natura 2000 –verkostoon.”

Mikäli Natura-arvioinnissa todetaan merkittävää luonnonarvojen heikentymistä, ei viranomainen saa myöntää lupaa tai hyväksyä tai vahvistaa suunnitelmaa ilman valtioneuvoston poikkeuslupaa. Poikkeusluvan edellytyksinä on, että hanke tai suunnitelma on toteutettava erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottavasta syystä eikä muita vaihtoehtoja ole.

Valtioneuvoston poikkeusluvasta seuraa heikentämistä korvaavien toimien suunnittelu, osoittaminen ja toteuttaminen. Kompensaatiosuunnitelma on lähetettävä EU-komissiolle hyväksyttäväksi. Kompensaatiotoimet on aloitettava ennen hankkeen toteuttamista. Suomessa ei toistaiseksi ole yhtään esimerkkiä valtioneuvoston poikkeusluvasta eikä kompensaatiosta. Ruotsissa Botniabanan-hankkeen kompensaation valmistelu kesti viisi vuotta.

Utlåtandet är indirekt även ett utlåtande över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

 Kuntalehti publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Hallitus ja Kuntaliitto saivat sapiskaa".

Tidningen Läniväylä publicerade igår på Internet en kolumn med rubriken "Suuruudenhullu kuntaremontti".

Designfågeltorn. Den 8 november 2011

Kymmenen uuttiset 7.11 2011

Senast i gårdagens blogginlägg "Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011" skrev jag om hur kommunförbundet - "stadsförbundet" - beskylls för att inte driva sina medlemskommuners intresse. I gårdagens sändning av MTV3:s Kymmenen uuttiset ingick ett inslag om hur motstånfdare till regeringens kommunreform igår samlades i Sysmä. Speciellt noterades det att kritiken även riktades mot kommunförbundet. I sändningen hävdar Mika Järvinen, som är kommunstyrelseordförande i Sysmä, att kommunförbundet bedrivit kartövningar redan före riksdagsvalet och välkomnat kommunreformen. Det nämndes även att man diskuterade möjligheten att skriva ut sig ur kommunförbundet.

Även Yle uppmärksammade igår mötet i Sysmä i en nyhetstext med rubriken "Sysmässä puuhattiin kuntakapinaa".


Osmo Soininvaara publicerade i söndags ett blogginlägg med rubriken "Peltomäen savustus".

Helsingin uutise publicerade igår en notis med rubriken "Östersundomiin nousee 100 000 euron design-lintutorni". Det är Helsingfors stadsplaneringskontor som planerar fågeltornet som ett projekt i anslutning till Worl Design Capital 2012. Jag har inte hittat fågeltornet i programmet, som publicerades igår.

Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011

Yle publicerade igår en längre artikel med rubriken "Suurten kaupunkien naapurissa muhii kuntaremontin este". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Arvostelua on tullut myös kermankuorinnasta, koska kehyskuntiin muuttaa kaupungeista varakkaita veronmaksajia, jotka käyttävät kuitenkin kaupunkien palveluja." Det här är en synpunkt som borde ha lagts fram i samband med "Sibbofrågan" för några år sedan. Helsingfors var i verkligheten knappast alls intresserad av att Sibbo själv byggde ut sydvästra Sibbo. Sibbo nämns inte i brödtexten, men i bildtexten kan man läsa att "Helsingin naapurissa sijaitsevan Sipoon kunnanjohtaja sanoi pelkäävänsä, että kaikki naapurikuntaliitokset heikentäisivät kuntalaisten palvelutasoa." Bilden torde visa skyltarna vid Sibbos nya gräns vid Nya Borgåvägen, men den övre skylten togs ner efter årskiftet då de nyländska landskapsförbunden slogs samman.

Yle publicerade igår även en annan text med rubriken "Omat haukkuvat kuntaremonttia ajavaa kokoomusta". Dessutom publicerade Yle en lista, "Mieluisimmat kuntaliitokset" över 146 kommuners eller kommundirektörers svar på frågan "Jos kuntia on pakko liittää yhteen, minkä kuntien kanssa mieluiten tekisitte kuntaliitoksen?"

TV-uutiset 6.11.2011

Av svaren framgår att frågeställningen ogillats i många kommuner. Den populäraste kommunen för en sammanslagning är Grankulla, som bl.a. Tohmajärvi och Reisjärvi uppgett att de helst går samman med. Bland förslagen hittar man även svenska Övertorneå och Kostamus i Karelska republiken. Resultaten från enkäten presenterades även i Yles finska TV-nyheter. Helsingfors svar på den ovannämnda frågan lyder Esbo Vanda, Grankulla. Helsingfors nämner inte Sibbo, men Kervo skulle helst gå samman med Tusby och Sibbo (men inte med Träskända). Esbo, Vanda och Grankulla har inte svarat på enkäten. Det har inte heller Borgå gjort. Sibbos svar lyder "Pelkään pahoin, että kaikki naapurikuntaliitokset heikentäisivät kuntalaisten palvelutasoa ja/tai vaarantaisivat eritoten ruotsinkielisten kuntalaisten aseman." I själva verket torde svenskans ställning vara ett av de starkaste argumenten för Sibbo att förbli självständigt.

Yle publicerade redan den 28 oktober en nyhet med rubriken "Kuntakapinoitsijat järjestäytyvät Kuntaliittoa vastaan". I nyhetstexten kan man läsa följande:

Mika Järvinen myöntää, että tekeillä on myös toimia Kuntaliittoa vastaan.

- Kuntaliitossa käydessä tulee sellainen olo kuin olisi kaupunkiliiton kokouksessa. Kuntaliitto ei toimi jäsentensä edun mukaisesti ja jotain pitää tehdä, sanoo Järvinen.

-Tarkoitus on laittaa Kuntaliitto nyt ruotuun näillä toimilla.

Myös jäsenmaksua voidaan jäähdyttää ja ehkä erotakin Kuntaliitosta, väläyttää Järvinen.

Kapinaliike on kehottanut kuntia muun muassa peruuttamaan Kuntalehden tilauksia.

Maaseudun tulevaisuus publicerade igår en nyhet med rubriken "Kapinakunnat pohtivat painostuskeinoja". Jag citerar:

Pienet kunnat ovat pitkin syksyä äimistelleet tapaa, jolla kuntauudistus on heille esitelty. Kunnanjohtajat kokevat, että heidät on syrjäytetty uudistuksen valmistelussa.

Kunnissa ollaan tuohtuneita myös siksi, että Kuntaliiton katsotaan ajavan liikaa isojen kaupunkien asioita.

”Selkeästi on tullut esiin, että Kuntaliitto ei valvo kaikkien kuntien etua, vaan on oman hallituksensa päätöksellä vahvan peruskunnan takana”, Järvinen sanoo.

Painostuskeinona on väläytetty jäsenmaksujen jäädyttämistä ja jopa Kuntaliitosta eroamista.

Juvan kunnanjohtaja Heikki Laukkanen pitää täysin mahdollisena, että kunnat päättävät ryhtyä yhteisiin painostuskeinoihin Kuntaliittoa vastaan.

”Jos me emme ole tyytyväisiä edunvalvontajärjestöön, onko järkevää sitä rahoittaa. Kuntaliiton pitäisi pystyä toimimaan niin, että me voimme luottaa siihen”, Laukkanen vaatii.

På denna blogg har jag i ett flertal inlägg redogjort för hur kommunförbundet bakom kulisserna på flera olika sätt verkade för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Sibbo borde ha varit den första kommunen att skriva ut sig ur kommunförbundet, men i Sibbo har man knapast insett kommunförbundets roll i inkorporeringen.

Muoti-ilmiö. Den 6 november 2011

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 3

Diskussionen om den nya kommunreformen och dess följder fortsätter i senaste nummer av Sipoon Sanomat. Bl.a. finns här en artikel med rubriken "'Ei muuta vaihtoehtoa kuin itsenäinen Sipoo'" och underrubriken "Kunnanjohtaja pelkää, että kuntaliitos näivettää Nikkilän".I sig är fenomenet inte unikt för Sibbo. Kommunreformen och kommunsammanslagningar diskuteras livligt i många kommuner. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo och förslagen att spjälka upp kommunen gör ändå situationen speciell i Sibbo.

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 2

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en kolumn av Kaj Lindqvist (sfp) med rubriken "Sipoo on vahva peruskunta". (Lindqvist är förutom kommunstyrelsemedlem utbildningschef på kommunförbundet.)

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 2

I mitt inlägg "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011" noterar jag Christel Liljeströms (sfp) svar i Sipoon Sanomat 27.10 2011 på Monika Hämäläinens (ysi) insändare i Sipoon Sanomat den 20 november. I senaste nummer av tidningen har Hämäläinen i sin tur svarat på Liljeströms insändare.

Sipoon Sanomat 3.11 2011 s 2

I samma tidning har även Clara Lindqvist (ysi) svarat på Liljeströms svar.

http://www.mirule.org/video/478/pm/353

Den aktuella diskussionen fördes även på kommunfullmäktigemötet den 3 oktober, om än formellt i form av frågor till kommundirektören. Mellan raderna var åtminstone en del av "frågorna" kritik mot Liljeströms utspel i medierna om en alternativ spjälkning av Sibbo. Diskussionen kan man ta del av på en video på webbplatsen mirule.

Senast i gårdagens inlägg "Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011" har jag noterat hur riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp) indirekt kritiserat den nya kommunreformen eller åtminstone beredningen av reformen. Medan det samlingspartistiska språkröret Nykypäiväs redaktör Satu Schauman i ett blogginlägg med rubriken "Schauman: Heinäluoma pesee käsiään kuntauudistuksesta" kritiserar Heinäluoma för att svika sitt ansvar, har nu även riksdagens förre talman Sauli Niinistö (saml) ifrågasatt reformen i en intervju i gårdagens nummer av Uusimaa och Keski-Uusimaa. På tidningarnas webbplats har man publicerat en kort text med rubriken ”'Onko kuntaliitoksista tullut muoti-ilmiö?'” Härkan man läsa följande:

Presidentinvaalikampanjassa kansalaiset ovat purkaneet maakunnissa ehdokkaille tuntojaan muun muassa hallituksen kaavailemasta suuresta kuntauudistuksesta. Kokoomuksen presidenttiehdokas Sauli Niinistö pohtii, onko kuntaliitoksista tullut hallinnollinen muoti-ilmiö. Hän sanoo ymmärtävänsä, että monet kansalaiset kokevat kotikuntansa osin identiteettiasiana.

– Jotenkin soisi, että sille jäisi käyttötilaa, Niinistö sanoo.

Yle noterade igår Niinistös uttalande i en notis med rubriken "Niinistö: Kuntaliitoksista tullut muoti-ilmiö".

Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011

I mina inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" och "Parlamentarism? Den 1 november 2011" har jag skrivit om riksdagens talman Eero Heinäluomas (sdp) förslag att ta med oppositionspartierna i beredningen av den nya kommunreformen. Heinäluoma har upprepat sitt budskap i en kolumn med rubriken "Kuntauudistukseen mukaan kaikki puolueet", som demari.fi publicerade igår. I kolumnen föresår Heinäluoma inte bara att reformen bereds på en bred parlamentarisk bas, utan han berömmer även Hannes Manninens initiativ till den förra kommunreformen KSSR (Paras). Jag återger här de avslutande raderna i Heinäluomas kolumn:

Kuntaministeri Henna Virkkunen puhuu vahvasti työssäkäyntialueisiin perustuvasta kuntajaosta, vaikka tunnustaakin, ettei tämä ole ainut kuntarakenteen kriteeri. Työssäkäyntialueet keskeisenä kuntajaon perusteena löytyvät jo vanhasta vuoden 2006 Paras-laista, joka aikoinaan hyväksyttiin laajalla yksimielisyydellä.

Kuntaministeri Hannes Manninen, jonka aikana Paras-laki hyväksyttiin, visioi aikoinaan 20 aluekuntaa. Sitä voi pitää jo radikaalina ajatteluna, mutta radikaalejakin ajatuksia keskustelussa tarvitaan.

Manninens vision av 20 kommuner gällde inte primärkommuner, utan regionkommuner och modellen hade inte nödvändiggjort en massiv kommunslakt. Det var faktiskt den av Manninen utnämnda chefen för projektet kommun- och servicestrukturen, Jukka Peltomäki (sdp) som i augusti 2005 lade fram modellen med 20 regionkommuner (se "Projektet för kommun- och servicestrukturen framskrider; projektchef Peltomäki tog upp en modell med regionkommuner till granskning", "Kunta- ja palvelurakenne -hanke etenee: Projektipäällikkö Peltomäki nosti tarkasteluun aluekuntamallin"), men modellen torde ha tillfredsställt Manninen och Centern. (Jo, det handlar om samma Peltomäki som av Samlingspartiet tvingades avgå som stadsdirektör i Vanda.)

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/HeadlinesPublicSwe/0099F02FA5317B9DC22570680058E9D1

Modellen med regionkommuner förkastades dock och istället kom man överens om en kompromiss, som man inom den nuvarande regeringen betecknar som misslyckad. I kompromisslösningen ingick även inkorporeringen av sydvästra Sibbo, fastän inkorporeringen officiellt inte skedde inom ramen för KSSR. Den allmänna uppfattningen är att kompromisslösningen var ett resultat av en motsättning mellan regeringskumpanerna Centern och socialdemokraterna, men när det begav sig var Heinäluoma faktiskt ordförande för SDP. Om Heinläuoma tycker att Manninens ursprungliga modell var bra, vem var det då egentligen som fällde den?

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/PublicbyIdentifierCode/20050825071?opendocument&1

Angående pendelområden, så har Heinäluoma rätt i att de utgör ett kriterium redan i ramlagen för KSSR, men i själva verket utgör pendelområdet ett kriterium för kommunstrukturen redan i den gamla kommunindelningslagen från år 1997. (Se "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011".) Pendelområdena har kommit att få en stor uppmärksamhet i medierna, men på finansministeriet vill man framhålla att pendelområden bara är ett av kriterierna för nya kommuner. Således publicerade ministeriet den 18 oktober en kolumn av Päivi Laajala med rubriken "Kriterierna för nya kommuner". Här framhålls det bl.a. att de berömda kartorna över pendlingsområden inte kom från ministeriet, utan från Statistikcentralen.

http://www.vihrealanka.fi/uutiset/t%C3%A4lt%C3%A4-n%C3%A4ytt%C3%A4%C3%A4-sadan-kunnan-suomi

Tidningen Vihreä Lanka publicerade redan den 4 februari en artikel med rubriken "Tältä näyttää sadan kunnan Suomi" och en annan med rubriken "Näin kuntakartta tehtiin". Kartan i Vihreälanka (se ovan) är inte noggrann, men på bloggen Paikkatieto har det gjorts en mera detaljerad tolkning av modellen i Vihreä lanka. Sibbo har här delats mellan centralorterna Helsingfors, Borgå, Kervo och Träskända.

I mitt inlägg "Skatteintäkter. Den 3 november 2011" noterar jag att stadsstyrelsen i Vanda  föreslår att man vid Hanaböle träsk i Vanda placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Storskogen får inget naturcentrum i rappet". Rubriken på paradsidan lyder "Naturcentrum inte aktuellt i Storskogen".

Bbl 5.11 2011 s 3