A slice. Den 21 november 2011

I mitt inlägg "Loput Sipoosta. Den 14 november 2011" noterar jag att Helsingin Sanomat publicerat "nyhetsanalyser" med rubriken "Metropolin jako jäytää pääpuolueita sisältä, osa 1" och "... ja osa 2". Texterna har inte skilt publicerats på tidningens webbplats, men de finns här faktiskt i engelsk översättning under rubriken "NEWS ANALYSIS: Consolidation of municipalities in Greater Helsinki region causes friction within and between major political parties". Jag passar på att citera:

The minister’s task is not an easy one: Helsinki wants to have at least the surrounding cities of Espoo, Kauniainen, and Vantaa pinned to its already ample bosom.
      In the wildest scenario, also Kirkkonummi, Kerava, and the rest of Sipoo [Helsinki took a slice of this neighbouring municipality to the east not long ago] would be annexed to the capital.
      In the view of eager Helsinki politicians, the consolidation of the municipalities would reduce competition over good taxpayers and even out the bill for social problems between the communities.

I gårdagens nummer av Hufvudsstadsbladet ingår en artikel "Kommuner kommer och går, byar består". Artikeln handlar om den kommunreformen i allmänhet och Pernå i synnerhet. Jag citerar ur artikeln:

Vi åker till Pernå i Östnyland för att höra om erfarenheterna av sammanslagningen med Lovisa, men hamnar snart i Afrika.

Det är Mia Aitokari, byaföreningens ordförande i Isnäs by (i stadsdelen Pernå i Lovisa stad) som tar oss dit.

Så här resonerar hon där vi sitter i kaféet i byns pensionat:

På samma sätt som de europeiska kolonialherrarna ritade upp gränserna i Afrika med linjal kör nu kommunminister Henna Virkkunen (Saml) över verkligheten i Finland, utan känsla för det samhällsliv som vuxit fram under sekler.

– Jag kallar det för våldtäkt. Man struntar i sekler av historia. Och vi finländare som är så snälla att vi inte vågar säga ifrån.

Det är inte specifikt sammanslagningen med Lovisa som Aitokari syftar på. Det är hela tänkesättet.

Tillsammans med artikeln ingår ett par faktarutor. I den ena, som har rubriken "Först blev de fler", kan man läsa bl.a. följande:

• I början av 1900-talet skedde en vändning när kranskommunerna i Helsingforsregionen inte klarade av att hantera trycket från den växande huvudstaden.

• 1946 blev därför Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby kommuner delar av Helsingfors. Delar av Helsinge landskommun införlivades också. Sammanslagningen i Helsingfors blev startskottet för fler sammanslagningar i hela landet. Den här utvecklingen har fortsatt ända till i dag.

Jag vill framhålla att Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby endast en kort tid hade varit självständiga kommuner och brutits ut ur Helsinge landskommun (Helsingin maalaiskunta), delvis som en följd av att  lagstiftning inte möjliggjorde kommers i stor skala i landskommuner. Därför är inkorporeringen av t.ex. Haga på inget sätt jämförbar med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Som källa uppges bl.a. Wikipedia.

Webbtidningen Uusi Suomi publicerade igår en artikel med rubriken "Kansanedustajan Wikipedia-kopio: 'Voidaan rangaista sakolla'". Det är Piratpartiets viceordförande Ahto Apajalahti som i sin blogg framhåller att den sannfinländska riksdagsledamoten Kimmo Kivelä bröt mot upphovsrätten när han i ett anförande kopierade en text ur Wikipedia utan att uppge källa. Apajalahti torde ha rätt i sak, men månne han inte egentligen är ute efter att ifrågasätta upphovsrätten genom att visa att lagstiftarna själva bryter mot den. Mina tankar återvänder till utredningsman Pekka Myllyniemi, som inte bara plagierade Helsingfors egen utredning, utan även kopierade flera sidor från Wikipedia - och lämnade länkmarkeringarna kvar. Inte heller här uppgavs källan. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006".)


Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011


Helsingin sanomat publicerade igår kväll FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa". Statsminister Jyrki Katainen (saml) säger här följande:

"Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille. Onko tunnearvo hallinnollisesta yksiköstä suurempi kuin palvelut? Ei tietenkään voi olla."

För en som är inflyttad i Helsingforsregionen har den egna "administrativa enheten" sällan något större känslovärde, men för andra kan "känslovärdet" vara betydande. Och känslovärdet gäller inte bara den egna hemkommunen. Kommunindelningen och landskommunerna är en del av det finländska landskapet. Landskapsbilden är alltid till en väsentlig del en mental konstruktion, som bl.a. är beroende av hur landområden namnges. Det finns situationer då det är skäl att prioritera service och ekonomiska värden framom kulturella värden, men varför förakta eller förneka existensen av kulturella värden?

I artikeln säger Katainen vidare att "Ainoa syy on se, että Suomi muuttuu pohjamutiaan myöten tulevien vuosien aikana." Så är det naturligtvis inte. Det finns andra motiv till reformen och speciellt till hur man plamnerar genomföra reformen.

Helsingin Sanomat publicerade i torsdags en notis med rubriken  "Uuden kuntakartan esittely siirtyy ensi vuodelle". Notisen är skriven av Kalle Silverberg, som även skrivit artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus", som tillsammans med de berömda kartorna ingick i Helsingin Sanomat den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) I den aktuella notisen kan man läsa följande:

Ehdotus uudeksi kuntajaoksi karttoineen valmistuu näillä näkymin vasta aivan vuodenvaihteen alla. Toimeksiannon mukaan työn on oltava valmis 31. joulukuuta. ...
Ehdotuksen valmistuttua siitä pyydetään lausuntoja kunnilta. Sen jälkeen hallitus tekee lakiesityksen.

Det är minsann inte bara i Sibbo som den nya kommunreformen utgör ett stressmoment. I Kyrkslätt är man rädd för att regeringen skall föreslå en sammanslagning med Esbo, trots att Esbo uttryckligen har tagit avstånd från en dylik tvångssammanslagning. Kyrkslätt hör med sina 37 000 invånare till de större kommunerna, men ändå är man nu mån om att trimma den förväntade befolkningsutvecklingen. Diskussionen som förs i Kyrkslätt påminner mycket om den diskussion som förts i Sibbo.




I fredagens nummer av Västra Nyland ingår en ledarartikel med rubriken "Tornhus och tunnel". I ledaren berättas det hur man för att bevara Kyrskslätts självständighet bl.a. föreslagit tornhus i Munkkulla. I ledaren refererar man även till en nätkommentar av Jacob Södermans och Södermans kolumn "Ministern som är en 'lös kanon'" i Arbetarbladet (se "Ministerjäv. Den 18 november 2011"):

I en kommentar på VN:s nätsidor frågar förre justitieombudsmannen Jacob Söderman om inte Virkkunen genom sitt agerande gjort sig jävig att föredra Lojofusionen i statsrådet. Det gör han mot bakgrunden av justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv i samband med annekteringen av sydvästra Sibbo.

I en kolumn i nättidningen Arbetarbladet skriver Söderman att Virkkunen väckt agg mot hela kommunreformen och att många fusionsmotståndare därför uppfattar henne som en gåva från himlen. "Ett bättre hinder för en vettig reform kan man knappast tänka sig", skriver han.





I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en kolumn av den samlingspartistiske skribenten Juhannes Koroma. Lolumnen har även publicerats som blogginlägg med rubriken "Kuntia pitäisi myös pilkkoa" på ett flertal av Suomen Lehtiryhmäs webbsidor. Inlägget har bl.a. publicerats på Sipoonsanomats webbplats. I inlägget skriver Koroma att "Paras-hankkeessa motiivina oli keskustapuolueen valta-aseman turvaaminen." Så kan man se på saken. Rättare vorde det ändå att säga att kommunminister Hannes Manninens syfte bakom Paras (KSSR) var att genomdriva en kommunreform som så lite som möjligt skulle skada Centerns intressen. För att uppnå målet måste bl.a. Sibbo offras. Ett av huvudmotiven bakom den nya kommunreformen torde däremot vara just att riva ner grunden för Centerns maktposition. Det är inte bara servicen som vägs mot "känslovärden". Den aktuella reformen handlar även om ett val mellan Samlingspartiets maktpolitiska intressen och kulturella värden.


Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011




I mitt inlägg "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011" noterar jag ett Viherympäristöliitto  den 16 november skulle arrangera ett seminarium med rubriken "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?" I torsdags skrev Kati Vierikko ett blogginlägg, "Pääkaupunkiseudun suuret kaavoitushankkeet eivät paljon 'puhu' keskenään" om seminariet, som handlade om tre planerade projekt: Östersundom, Marja-Vanda och Sibbesborg. Igår publicerades powerpoint-presentationerna från seminariet på Viherympäristös webbplats ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa").




Östersundom presenterades av landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som på Helsingfors stadsplaneringskontor är områdesansvarig för Husö (se "Natura-arvioinnin tarveharkinta. Den 23 september 2010"). Yli-Jama refererar til utredningarna och beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen, men i hennes presentation finns även skisser som jag inta kan minnas att jag har sett förut. Till denna kategori hör bilden nedan över Husö och Granö.




I utredningsmaterialet som ingår i Yli-Jamaa presentation noterar jag att kommungränsen vid avtaget från riksväg 170 till Ringvägen här går i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut, dvs längs Österledens gamla sträckning.


Bilden nedan är inte ny, men visst är det lite frapperande då Yli-Jama skriver att "Eri selvityksissä todetut luonnon, kulttuurihistorian ja muinaishistorian arvokohteet kattavat lähes koko alueen". HFD ansåg i sitt avgörande i fallet Sibbo att Sibbo kommuns planering av det aktuella området inte fyller kraven. Månne HFD har svaret på hur området skall planeras utan att värdefulla miljöer förstörs?


I presentationen "Miksi Marja-Vantaa?" (som publicerats i formatet pdf) ingår ett urklipp ur Helsingin Sanomat från den 1 juni 1989.



För Östersundoms och Nordsjös del torde kartan med nya bostadsområden och spårvägsförbindelser bygga på "Ilaskivis förslag", men förslaget till ny bebyggelse längs en metrolinje från Nordsjö till Östersundom är inte Raimo Ilaskivis eget. Istället baserar det sig på ett skilt konsultarbete ”Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989”, som gjorts av Pentti Murole och Simo Järvinen. Ilaskivi, som när det begav sig var stadsdirektör i Helsingfors, kunde inte ha kommit med ett dylikt förslag, eftersom det stred mot planerna på en hamn i Nordsjö. (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007" och "Frivilligt samarbete under hot. Den 4 april 2007".) Det kan påpekas att förlängningen av östmetrom här går till Håkansböle, en tanke som man i Vanda länge har hållit fast vid.







Ministerjäv. Den 18 november 2011


Inför regeringsförhandlingarna torde man i Helsingfors ha hoppas på att man i (inofficiella) regeringsförhandlingar skulle komma överens om att finansministeriet tillsätter en kommunindelningsutredare som föreslår en sammanslagning och en folkomröstning om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Även om stadsfullmäktige i Vanda var mot en sammanslagning, skulle statsrådet kunna bestämma om en sammanslagning, ifall majoriteten av invånarna i Vanda i en folkomröstning röstade för en sammanslagning. (Se "Skyltar. Den 1 februari 2011".) I Sjundeå ser det motsatta ut att ske. Trots att majoriteten av invånarna i den rådgivande folkomröstningen röstade mot en sammanslagning med Lojo, kan statsrådet bestämma om en sammanslagning, eftersom kommunfullmäktige i Sjundeå röstade för en sammanslagning.

Fullmäktigebeslutet i Sjundeå var på många sätt både spektakulärt och kontroversiellt. Kommunministern lobbade efter folkomröstningen öppet för en sammanslagning med Lojo. Kommunministern lär rent av ha ätit middag tillsammans med den suppleanten som avgjorde omröstningen. I en kolumn med rubriken "Ministern som är en 'lös kanon'", som publicerades på Arbetarbladets webbplats den 14 november lyfter Jacob Söderman fram ministerns kontroversiella agerande.Jag citerar:


Minister Henna Virkkunens roll är märklig. Hon åker ut till Sjundeå på ett offentligt möte, där många fullmäktigeledamöter är närvarande och uppmanar dem att frondera mot folkomröstningen. Resultaten låter inte vänta på sig.

Enligt justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv inför omröstningen om tvångsövertagandet av sydvästra Sibbo, vore hon jävig att föredra ärendet i statsrådet.


Man kan fråga sig vad kommunministerns motiv är i fallet Lojo. Att skapa förutsättningar för en sammanslagning av Kyrkslätt och Esbo?

I Radio Vegas regionala nyheter för Mellannyland (Huvudstadsregionen) ingick i sändningen (02:40 - 04:25) igår 8:30 ett inslag där det berättades att "det är gröna värden som gäller då man planerar Östersundom i östra Helsingfors" och vidare att "arkitekt Matti Visanti berättar att naturen är viktig då Östersundom byggs ut."


Loklatåg. Den 17 november 2011

Bbl 17.11 2011 s 3
Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Östersundomskiss snart klar". Det handlar om en ny "skiss" för den gemensamma generalplanen för Östersundom med omnejd. Skissen skall vara klar i början av nästa år och ett planförslag lär skall läggas fram för politikerna i slutet av nästa år. Förslaget lär skilja sig en hel del från utkastet till gemensam generalplan som framlades för allmänheten i våras.


Bbl 17.11 2011 s 4

Artikeln inne i tidningen har rubriken "Gärna lokaltåg till Borgå och Lovisa". Artikeln baserar sig på en intervju med Matti Visanti. Artikeln innehåller en hel del intressanta åsikter och delvis ny information. Visanti skulle bl.a. gärna se ett lokaltåg mellan Helingfors och Borgå via Östersundom. Ett lokaltåg är knappast förenligt med en metrolinje, men Visanti låter förstå att metrolinjen är osäker. "I början blir det säkert mera busstrafik som gäller", heter det i artikeln. Metrolinjen var en avgörande motivering till inkorporeringen, men Visanti säger själv i artikeln att "trycket på Östersundomområdet" ledde till att Helsingfors annekterade området.

I den nya skissen torde det ha gjorts avsevärda förändringar för Västersundoms del. Det lär skall bli större gröna områden på Vandasidan, eftersom politikerna i Vanda är mera intresserade av att bygga ut Marja-Vandaområdet.


Bbl 17.11 2011 s 4



Stenhus. Den 16 november 2011



I årets nummer av "Kivestä muuraamalla", som ges ut av Rakennustuoteteollisuus RTT ry ingår eb artikel med rubriken "Townhouse hakee muotoaan". Här kan man bl.a. läsa följande:

Townhouse-rakentamisen tulevaisuus Suomessa riippuu paljon siitä, mitä Östersundomissa tapahtuu. Lähivuosien aikana maaseutu vaihtuu alueella kaupungiksi  ja usean kymmenen tuhannen  ihmisen  kodiksi. Muista  Helsingin  uusista  projektialueista poiketen Östersundom on määritelty  lähtökohtaisesti pientalokaupungiksi.

På webbplatsen Kivitaloinfo.fi har en kortare version av ovannämnda artikel publicerats under rubriken "Townhouse käy Nurmijärvi-ilmiötä vastaan". Lite ironiskt är det att artikeln publicerats på Kivitaloinfo.fi och "Kivestä muuraamalla", för liksom jag bl.a. i inläggen "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007" och "Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010" noterat var bostadsminister Hannes Manninens och statsminister Matti Vanhanens förhoppning att inkorporeringen skulle leda till ett ökat byggande i trä. Även bostadsminister Jan Vapavuori har lyft fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. (Se "Avainasemassa. Den 29 april 2010".)



Illustrationen högst uppe illustrerar artikeln "Townhouse hakee muotoaan" i  Kivestä muuraamalla , men bilden återfinns på webbpatsen Yhteinen Östersundom.

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/tiivista-kaupunkiasumista-pientaloissa/




Suunnittelusta on luovuttava. Den 15 november 2011

Stadsfullmäktige i Vanda valde på sitt möte igår en efterträdare till Jukka Peltomäki. Den nya stadsdirektören har senast innehaft en tjänst som viceverkställande direktör på kommunförbundet. På fullmäktigemötet behandlades även budjeten för nästa år. De gröna i Vanda har på Internet publicerat Anniina Kostilainens gruppanförande "Vihreän valtuustoryhmän budjettipuhe 14.11.2011", där man bl.a. kan läsa följande.


Tiukasta taloustilanteesta huolimatta Marja-Vantaa on saatava rakennettua nopeassa aikataulussa laadukkaana ja ekologisena, vetovoimaisena alueena. Kaavoitus- ja rakentamisresurssit on kohdennettava Marja-Vantaalle ja aluekeskusten täydennysrakentamiseen. Östersundomin alueen rakentamisen suunnittelusta on luovuttava. Aluetta on kehitettävä virkistyskäyttöön soveltuvana vetovoimaisena viheralueena.



I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en insändarartikel av Jacob Söderman. Artikeln handlar om presidentens maktbefogenheter, men det aktuella exemplet om kommunreformen, då presidentvalskandidat Paavo Väyrynen sagt att han som president kunde vägra fastställa en lag om genomförandet av en kommunreform. Söderman skriver att "Om förslaget till exempel hänför Kristinestad och Kaskö till det finska Östersbotten, Sjundeå till Lojo, spjälker Sibbo i flera delar och för norra Sibbo till Kervo utan grundlig språkkonsekvensutredning finns det goda skäl för presidenten att vägra fastställa lagen och hoppas på att tar sitt förnuft til fånga."