Polemiikki. Den 25 november 2011

I senaste nummer av tidningen Polemiikki (Polemiikki 4/11), som utges av Kunnallisalan kehittämissäätiö, ingår en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen avaimen etsintä". I artikeln, som även publicerats på stiftelsens webbplats kaks.fi, kan man bl.a. läsa följande:

– Emme mitenkään suoriudu yhdellä ainoalla mallilla kuntapalveluista. Kunnat ja alueet ovat niin erilaisia, että erilaisuus on tunnistettava palveluiden järjestämis- ja rakenneratkaisuissa. Ellei tunnisteta, ei uudistuksessa synny kestävää jälkeäkään, Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen ylijohtaja, KTT Aki Kangasharju sanoo. ...

– Jos tavoitteena on kestävä kuntatalous, on uskallettava arvioida kuntien tehtävät uudelleen. Aivan erikseen haluaisin tarkasteltavan terveydenhuollon järjestämisvastuuta. Suoriutuuko minkäänlainen kunta enää terveydenhuollon vastuista vai tarkoittaako kuntien järjestämisvastuu vain jatkuvaa altavastaajana olemista?

http://www.kaks.fi/sites/default/files/pdf/201104.pdf

I en annan artikel, "'Miljardisäästöt mahdollisia vain maakuntamallilla'" på samma webbplats kan man läsa följande:

Asiamies Antti Mykkänen puhui Muuramen kunnan 90-vuotisjuhlaseminaarissa keskiviikkona.

Suomalainen kuntakeskustelu on jämähtänyt viime vuosituhannelle. Rajojen piirtelijät ivaavat nykyistä mallia hevosaikakauden tuotteeksi. Itse he piirtävät kuntakarttaa vanhoihin työssäkäyntialueisiin perustuen, kuin pääkulkuväline olisi mopo.  Kuntaliitosinttely elääkin samanlaisessa marginaalissa kuten eurooppalaisesti tarkastellen koko yksiportainen kuntajärjestelmämme.

Liitoskeskustelun perusharha on siinä, että yritetään ängetä samaan niin sanottuun peruskuntaan kaikki mahdollinen. Vahvaa identiteettiä ja taloutta, suoraa demokratiaa sekä laadukkaita, tehokkaasti tuotettuja palveluita on toivotonta ympätä yksiportaiseen kuntamalliin läpi valtakunnan.

Här håller jag långt med Aki Kangasharju och Antti Mykkänen, men åsikterna stämmer även väldigt långt överens med Hannes Manninens ursprungliga förslag till kommunreform. Målsättningen för Kunnallisalan kehittämissäätiö är att stöda och utveckla kommunalt självstyre. Det är alltså inte konstigt att stiftelsen kritiserar den nya kommunreformen. Man kunde ha väntat sig att stiftelsen och dess språkrör som en principfråga även hade stött Sibbo i tvisten med Helsingfors, men något dylikt stöd har jag inte lagt märke till. Tvärtom publicerade Polemiikki år 2006 en kolumn med rubriken "Tassut irti milloin mistäkin", där man bl.a. kan läsa följande:

Ilman Helsinkiä Sipoo olisi muutaman tuhannen asukkaan uinuva maaseutukunta. Suhteellisen vauras, mutta pahasti ikääntyvä. Helsingistä, Espoosta ja Vantaalta Sipooseen muuttaneiden ja sinne omakotitalonsa rakentaneiden nuorien perheiden ansiosta Sipoo muistuttaa nykyisin jopa suhteellisen vireää kuntakeskusta. Sanomatta on selvää, että Sipoon kassaa kartuttavat veroeurot ovat peräisin helsinkiläisten yritysten maksamista palkoista ja, että Sipoon houkuttelevuus asuinpaikkana perustuu 99-prosenttisesti Helsingin ja sen tarjoamien palvelujen läheisyyteen.

Helsinki on jo pitkään kärsinyt tonttipulasta. Osin ongelma on sisäsyntyinen, kun rakennuskelpoista maata ei ole saatu erilaisten intressiryhmien painostuksessa kaavoitettua, mutta varsinainen ongelma on ollut huonosti toimiva yhteistyö naapurikuntien kanssa. Maata ei ole saatu edes ostettua, muutamaa vaatimatonta poikkeusta lukuun ottamatta.

Sipoon kanssa Helsinki on neuvotellut yhteistyöstä jo yli 20 vuoden ajan. Neuvottelujen tulos on aina ollut sama. Sipoo on asettunut täyteen vastakarvaan ja siilipuolustukseen. Kun Helsingin mitta lopulta täyttyi ja se hakee kohtuullisen maa-alueen pakkolunastusta, ovat sipoolaiset järkyttyneitä.

Hyvä että ovat. Helsinkiläisiä on jo pitkään järkyttänyt Sipoon itsekkyys.

Jos Helsingin ja helsinkiläisten tulee sipoolaisen kansanliikkeen sloganin mukaisesti pitää ”tassut irti Sipoosta – tassarna bort från Sibbo”, voisivat Sipoo ja sipoolaiset vastaavasti pitää kaupunkimaasturinsa pois ruuhkauttamasta Itäväylää ja itsensä pois aiheuttamasta jonoja helsinkiläisille palveluille.

Vad har dylikt lögn och förtal att göra i tidskriften Polemiikki?

Kunnallisalan kehittämissäätiö uppger sig vara helt oberoende, men i verkligheten domineras den av representanter för Centern. Stiftelsens nuvarande ledare och chefredaktör för Polemiikki är Antti Mykkänen, som var kommunminister Hannes Manninens politiska statssekreterare då denna ansvarade för kommunreformen KSSR och för lösningen på Sibbofrågan, som var en förutsättning för en överenskommelse om KSSR.


Igår publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kommunernas uppgifter kartläggs", där det berättas att finansministeriet tillsatt en arbetsgrupp "som ska gå igenom kommunernas uppgifter och eventuella reformeringsbehov, och i enlighet med regeringsprogrammet bedöma möjligheterna att minska på kommunernas förpliktelser."  I meddelandet kan man vidare läsa följande:

Arbetsgruppen för bedömning av kommunernas uppgifter ska på ett övergripande sätt utvärdera kommunernas nuvarande uppgifter och uppskatta huruvida kommunernas förpliktelser borde minskas eller ändras i samband med kommunreformen. Det blir nödvändigt att omfördela förhållandet mellan statlig och kommunal service i ett läge där kommunernas övergripande ansvar för medborgarnas välfärd accentueras.

En omfördelning av servicen från kommunerna till staten borde minska på behovet av kommunsammanslagningarna, men i meddelandet drar man den ologiska slutsatsen att "nya livskraftiga kommuner möjliggör uppgiftsöverföringar mellan staten och kommunerna."

Frågan om ersättning. Den 24 november 2011

I inlägget "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011" noterar jag att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte den 7 juni beslöt att remittera frågan om ersättning för Östersundom för fortsatt beredning. Sedan dess har det inte hörts någonting om ersättningstvisten. I princip är det möjligt att frågan fortfarande utreds. En annan möjlighet är att frågan inte tas till behandling för att styrelseordförande inte vill fortsätta processen, även om det är kommundirektören som är föredragande. Eventuellt kan resultatet i invånarenkäten även ha bidragit till att ärende lagts på is.

Vid kommunstyrelsens möte den 8 november lyftes ersättningen från Helsingfors fram ur ett helt annat perspektiv. Sibbo kommun har trots allt fått ersättning, även om den är anmärkningsvärt liten, Jag citerar ur protokollet från styrelsemötet:

Korkein hallinto-oikeus on antanut päätöksensä Sipoon kunnan ja Helsingin kaupungin välisestä alueluovutuksesta. Päätöksen mukainen Helsingin kaupungin maksettavaksi määrätty 7,9 miljoonan euron korvaus ei kata kunnan taseessa olevia luovutettujen kiinteistöjen tasearvoja. Valtuuston hyväksymässä talousarviossa vuodelle 2011 ei ole ennakoitu kyseistä korvausta ja sen vaikutuksia.

Korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen mukainen korvaus on kunnan kirjanpidossa käsiteltävä siten, että saatu korvaus kirjataan satunnaiseksi tuloksi. Vastaavasti luovutettujen kiinteistöjen tasearvoista johtuva ylimääräinen poistokirjaus kirjataan satunnaiseksi menoksi.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Aktuaalisuus_ja_potentiaalisuus

I mitt inlägg "Stenhus. Den 16 november 2011" noterar jag att man i senaste nummer av "Kivestä muuraamalla" ser nya möjligheter för Townhouse i Östersundom. Underförstått torde det här handla om stenhus. På webbplatsen Puuinfo publicerades det i sin tur den 18 november en artikel med rubriken "Helsinki vauhdittaa puurakentamista". I artikeln lyfter man fram hus av modellen Townhouse, men denna gång förväntas husen byggas i trä. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sipoon liitosalueella Östersundomissa määritellään rakentamistapoja, mutta Penttilä arvioi alueella olevan runsaasti potentiaalia tulevaisuuden puurakentamiseksi. Alueen rakentamisessa pyritään myös aurinkoenergian hyödyntämiseen.

Sammanfattningsvis ger Östersundom möjligheter till både trähus och stenhus. Så länge som planeringen är öppen och ingenting har förverkligats, finns det potential. En annan sak är om förväntningarna på Östersundom någonsin kommer att förverkligas.

Vielä monta vuotta. Den 23 november 2011

En av de oplanerade följderna av initiativet till en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors Vanda och Sibbo var att Östra Nylands förbund i början av detta år slogs samman med Nylands förbund. Sammanslagningen av landskapsförbunden hade knappast ägt rum om inte en majoritet i Sibbo villkorslöst hade gått med på att Sibbo byter förbund. Sibbos nya, politiskt naiva linje i frågan måste ha kommit som en stor överraskning. För Sfp var sammanslagningen av förbunden klart en förlust. För Sibbo kommuns del kan medlemsskapet i Nylands förbund eventuellt även ha vissa fördelar. Den stora förloraren är däremot Borgå, som har obefintligt inflytande i Nylands förbund. Uusimaa publicerade igår en notis med rubriken "Porvoolla on hankala vaikuttamisen paikka maakuntakaavan valmistelussa".

Det är inte minst när det gäller spårvägsförbindelsen österut som man i Borgå har skäl att förhålla sig missnöjd till utkastet till landskapsplan. Enligt gällande beslut kommer det i förslaget till etapplandskapsplan, som skall läggas fram nästa år, inte att finnas någon järnväg för lokaltrafik mellan Borgå och Helsingfors. Istället finns det en metrolinje till Östersundom, vilken på inget sätt betjänar Borgå. I den aktuella frågan övergavs Borgå av Sibbo, som ställde sig bakom Östersundom-kommitténs och Kuuma-kommunernas gemensamma utlåtanden. (Se "Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011".) Styrelseledamot Christel Liljeström (Sfp) lade dock fram ett förändringsförslag, som bättre stämde överens med Borgås - och kanske Sibbos - intressen. Förslaget understöddes av Päivi Uotinen (saml) från Lovisa, men röstade ner.

http://www.uudenmaanliitto.fi/dynastia32/kokous/2011434-3-22144.PDF

Som bilaga till protokollet från landskapsstyrelsens möte den 24 oktober ingår bilagan "Yhteenveto saaduista lausunnoista ja mielipiteistä koskien uutta nopeaa kaukoratayhteyttä Helsingistä itään". (Se bilden ovan.) Ur själva protokollet kan man bl.a. läsa följande:

Idänsuunnan raideyhteydelle osoitetaan vaihtoehtoisina linjauksina nykyisissä maakuntakaavoissa esitetty Heli-radan varaus sekä lentoaseman nykyisen terminaalin ja Viinikkalan terminaalin kautta kulkevat vaihtoehdot. Nämä suuntautuvat Tuusulan, Keravan ja Sipoon kautta Porvooseen, jossa ne yhtyvät eteläiseen Heli-vaihtoehtoon. Maakuntakaavassa osoitetaan myös yhteystarvemerkintä rautatietunnelille Tallinnaan. ...

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia. ...

Christel Liljeström Päivi Uotisen kannattamana esitti periaatepäätöstä muutettavan niin, että nopea raideyhteys linjataan Heli-radan mukaisena.

Suoritetussa äänestyksessä maakuntajohtajan esitystä kannattaneet äänestivät JAA ja Christel Liljeströmin esitystä kannattaneet äänestivä EI. Suoritetussa äänestyksessä annettiin 15 JAA-ääntä ja 2 EI ääntä.

På webbplatsen Yhteinen Östersundom skrev Helsingfors stads vuorovaikutussuunnittelija igår ett svar på en kommentar. Till invånaren, som undrar när byggandet i Östersundom sätter igång, svarar stadens representant"Istuta vaan kukkasipulit, ehdit ihailla kukkia vielä monta vuotta!"

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/mita-mielta-olet-ostersundomin-suunnitelmista/

Arvovaltakysymys. Den 22 november 2011

Kommunförbundet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Det är värt att beakta andra strukturer utöver de geografiska i kommunreformen". I pressmeddelandet säger direktören för den svenska verksamheten vid kommunförbundet Kristina Wikberg att vi nu lever "i en fortsättning på den strukturreform som påbörjades år 2009". Wikberg syftar naturligtvis på kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras), men varför hon nämner årtalet 2009 förstår jag inte. Den 1 januari 2009 förverkligades visserligen inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men formellt sköttes inkorporeringen som ett helt separat fråga. De officiella motiveringarna för KSSR, som initierades av Hannes Manninen (c), var de samma som argumenten för den nya kommunreformen, men de inofficiella motiven är snarast de rent motsatta. Där Samlingspartiet med den nya kommunreformen vill riva ner strukturer som gynnar Centern, torde Manninens syfte främst ha varit att förhindra en framtida kommunreform av den modell som Samlingspartiet nu vill driva igenom. Manninen var dock tvungen hitta en kompromiss som kunde stödas av kommunförbundet och Helsingfors beslutsfattare. En central del av kompromisslösningen var "metropolpolitiken" och inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men det kunde man inte öppet deklarera.

http://www.adressit.com/allekirjoitukset/kuntakentan_aanta_kuultava/start/0/country/FI/location/1441248890

Kommunreformen KSSR är på grund av kopplingen till "Sibbofrågan" ett centralt tema på denna blogg. Den nya kommunreformen är däremot lite på sidan om. Den nya kommunreformen har diskuterats livligt i Sibbo, men det görs det även på annat håll. Motståndet mot kommunreformen och kommunförbundet, vars representanter hjälpte till att förverkliga inkorporeringen av Östersundom, är överraskande lamt i Sibbo. Endast fyra sibbobor har undertecknat den berömda adressen "Kuntakentän ääntä kuultava". På listan hittar man dock namnet Eero Seppänen. Sibbo kan kanske påverka hur kommunen spjälkas upp och inkorporeras med andra kommuner, men vill man verka för kommunens självständighet, torde det enda sättet vara motarbeta hela reformen. Det torde finnas goda förutsättningar för att reformen läggs på is.

I mitt inlägg "Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011" noterar jag att statsminister Jyrki Katainen (saml) i FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa" hävdar att "Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille." Som svar på Katainens märkliga påstående publicerade Centern på partiets webbplats igår en artikel med rubriken "Tölli: Katainen pelkää arvovaltatappiota". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

-Pääministeri Katainen ja kokoomus lupasivat viime keväänä, että parlamentaarinen kuntalakikomitea asetetaan heti vaalien jälkeen. Jostain syystä lupaus on unohdettu. On erikoista, että pääministerin johtama kokoomuspuolue vetää kansanvallalle ja yhteiselle sopimiselle vierasta linjaa. Kun uudistuslinja on asiantuntijoidenkin mielestä todettu tuovan enemmän ongelmia kuin ratkaisuja, niin Kataisen jääräpäisyyttä voidaan ihmetellä.

Suomenmaa, som är Centerns språkrör, har publicerat artikeln under samma rubrik. Även Samlingspartiets nyhetssajt Verkkouutiset publicerade igår på eftermiddagen en något förkortad version av artikeln under rubriken "Tölli: Kuntauudistuksesta tulossa arvovaltakysymys". Katainens uttalande behandlades i liknande ordalag även i gårdagens ledare "Kuntauudistus läpi vaikka väkisin" i Keskipohjanmaa.

A slice. Den 21 november 2011

I mitt inlägg "Loput Sipoosta. Den 14 november 2011" noterar jag att Helsingin Sanomat publicerat "nyhetsanalyser" med rubriken "Metropolin jako jäytää pääpuolueita sisältä, osa 1" och "... ja osa 2". Texterna har inte skilt publicerats på tidningens webbplats, men de finns här faktiskt i engelsk översättning under rubriken "NEWS ANALYSIS: Consolidation of municipalities in Greater Helsinki region causes friction within and between major political parties". Jag passar på att citera:

The minister’s task is not an easy one: Helsinki wants to have at least the surrounding cities of Espoo, Kauniainen, and Vantaa pinned to its already ample bosom.
      In the wildest scenario, also Kirkkonummi, Kerava, and the rest of Sipoo [Helsinki took a slice of this neighbouring municipality to the east not long ago] would be annexed to the capital.
      In the view of eager Helsinki politicians, the consolidation of the municipalities would reduce competition over good taxpayers and even out the bill for social problems between the communities.

I gårdagens nummer av Hufvudsstadsbladet ingår en artikel "Kommuner kommer och går, byar består". Artikeln handlar om den kommunreformen i allmänhet och Pernå i synnerhet. Jag citerar ur artikeln:

Vi åker till Pernå i Östnyland för att höra om erfarenheterna av sammanslagningen med Lovisa, men hamnar snart i Afrika.

Det är Mia Aitokari, byaföreningens ordförande i Isnäs by (i stadsdelen Pernå i Lovisa stad) som tar oss dit.

Så här resonerar hon där vi sitter i kaféet i byns pensionat:

På samma sätt som de europeiska kolonialherrarna ritade upp gränserna i Afrika med linjal kör nu kommunminister Henna Virkkunen (Saml) över verkligheten i Finland, utan känsla för det samhällsliv som vuxit fram under sekler.

– Jag kallar det för våldtäkt. Man struntar i sekler av historia. Och vi finländare som är så snälla att vi inte vågar säga ifrån.

Det är inte specifikt sammanslagningen med Lovisa som Aitokari syftar på. Det är hela tänkesättet.

Tillsammans med artikeln ingår ett par faktarutor. I den ena, som har rubriken "Först blev de fler", kan man läsa bl.a. följande:

• I början av 1900-talet skedde en vändning när kranskommunerna i Helsingforsregionen inte klarade av att hantera trycket från den växande huvudstaden.

• 1946 blev därför Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby kommuner delar av Helsingfors. Delar av Helsinge landskommun införlivades också. Sammanslagningen i Helsingfors blev startskottet för fler sammanslagningar i hela landet. Den här utvecklingen har fortsatt ända till i dag.

Jag vill framhålla att Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby endast en kort tid hade varit självständiga kommuner och brutits ut ur Helsinge landskommun (Helsingin maalaiskunta), delvis som en följd av att  lagstiftning inte möjliggjorde kommers i stor skala i landskommuner. Därför är inkorporeringen av t.ex. Haga på inget sätt jämförbar med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Som källa uppges bl.a. Wikipedia.

Webbtidningen Uusi Suomi publicerade igår en artikel med rubriken "Kansanedustajan Wikipedia-kopio: 'Voidaan rangaista sakolla'". Det är Piratpartiets viceordförande Ahto Apajalahti som i sin blogg framhåller att den sannfinländska riksdagsledamoten Kimmo Kivelä bröt mot upphovsrätten när han i ett anförande kopierade en text ur Wikipedia utan att uppge källa. Apajalahti torde ha rätt i sak, men månne han inte egentligen är ute efter att ifrågasätta upphovsrätten genom att visa att lagstiftarna själva bryter mot den. Mina tankar återvänder till utredningsman Pekka Myllyniemi, som inte bara plagierade Helsingfors egen utredning, utan även kopierade flera sidor från Wikipedia - och lämnade länkmarkeringarna kvar. Inte heller här uppgavs källan. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006".)

Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011

Helsingin sanomat publicerade igår kväll FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa". Statsminister Jyrki Katainen (saml) säger här följande:

"Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille. Onko tunnearvo hallinnollisesta yksiköstä suurempi kuin palvelut? Ei tietenkään voi olla."

För en som är inflyttad i Helsingforsregionen har den egna "administrativa enheten" sällan något större känslovärde, men för andra kan "känslovärdet" vara betydande. Och känslovärdet gäller inte bara den egna hemkommunen. Kommunindelningen och landskommunerna är en del av det finländska landskapet. Landskapsbilden är alltid till en väsentlig del en mental konstruktion, som bl.a. är beroende av hur landområden namnges. Det finns situationer då det är skäl att prioritera service och ekonomiska värden framom kulturella värden, men varför förakta eller förneka existensen av kulturella värden?

I artikeln säger Katainen vidare att "Ainoa syy on se, että Suomi muuttuu pohjamutiaan myöten tulevien vuosien aikana." Så är det naturligtvis inte. Det finns andra motiv till reformen och speciellt till hur man plamnerar genomföra reformen.

Helsingin Sanomat publicerade i torsdags en notis med rubriken  "Uuden kuntakartan esittely siirtyy ensi vuodelle". Notisen är skriven av Kalle Silverberg, som även skrivit artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus", som tillsammans med de berömda kartorna ingick i Helsingin Sanomat den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) I den aktuella notisen kan man läsa följande:

Ehdotus uudeksi kuntajaoksi karttoineen valmistuu näillä näkymin vasta aivan vuodenvaihteen alla. Toimeksiannon mukaan työn on oltava valmis 31. joulukuuta. ...

Ehdotuksen valmistuttua siitä pyydetään lausuntoja kunnilta. Sen jälkeen hallitus tekee lakiesityksen.

Det är minsann inte bara i Sibbo som den nya kommunreformen utgör ett stressmoment. I Kyrkslätt är man rädd för att regeringen skall föreslå en sammanslagning med Esbo, trots att Esbo uttryckligen har tagit avstånd från en dylik tvångssammanslagning. Kyrkslätt hör med sina 37 000 invånare till de större kommunerna, men ändå är man nu mån om att trimma den förväntade befolkningsutvecklingen. Diskussionen som förs i Kyrkslätt påminner mycket om den diskussion som förts i Sibbo.

I fredagens nummer av Västra Nyland ingår en ledarartikel med rubriken "Tornhus och tunnel". I ledaren berättas det hur man för att bevara Kyrskslätts självständighet bl.a. föreslagit tornhus i Munkkulla. I ledaren refererar man även till en nätkommentar av Jacob Södermans och Södermans kolumn "Ministern som är en 'lös kanon'" i Arbetarbladet (se "Ministerjäv. Den 18 november 2011"):

I en kommentar på VN:s nätsidor frågar förre justitieombudsmannen Jacob Söderman om inte Virkkunen genom sitt agerande gjort sig jävig att föredra Lojofusionen i statsrådet. Det gör han mot bakgrunden av justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv i samband med annekteringen av sydvästra Sibbo.

I en kolumn i nättidningen Arbetarbladet skriver Söderman att Virkkunen väckt agg mot hela kommunreformen och att många fusionsmotståndare därför uppfattar henne som en gåva från himlen. "Ett bättre hinder för en vettig reform kan man knappast tänka sig", skriver han.

I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en kolumn av den samlingspartistiske skribenten Juhannes Koroma. Lolumnen har även publicerats som blogginlägg med rubriken "Kuntia pitäisi myös pilkkoa" på ett flertal av Suomen Lehtiryhmäs webbsidor. Inlägget har bl.a. publicerats på Sipoonsanomats webbplats. I inlägget skriver Koroma att "Paras-hankkeessa motiivina oli keskustapuolueen valta-aseman turvaaminen." Så kan man se på saken. Rättare vorde det ändå att säga att kommunminister Hannes Manninens syfte bakom Paras (KSSR) var att genomdriva en kommunreform som så lite som möjligt skulle skada Centerns intressen. För att uppnå målet måste bl.a. Sibbo offras. Ett av huvudmotiven bakom den nya kommunreformen torde däremot vara just att riva ner grunden för Centerns maktposition. Det är inte bara servicen som vägs mot "känslovärden". Den aktuella reformen handlar även om ett val mellan Samlingspartiets maktpolitiska intressen och kulturella värden.

Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011

I mitt inlägg "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011" noterar jag ett Viherympäristöliitto  den 16 november skulle arrangera ett seminarium med rubriken "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?" I torsdags skrev Kati Vierikko ett blogginlägg, "Pääkaupunkiseudun suuret kaavoitushankkeet eivät paljon 'puhu' keskenään" om seminariet, som handlade om tre planerade projekt: Östersundom, Marja-Vanda och Sibbesborg. Igår publicerades powerpoint-presentationerna från seminariet på Viherympäristös webbplats ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa").

Östersundom presenterades av landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som på Helsingfors stadsplaneringskontor är områdesansvarig för Husö (se "Natura-arvioinnin tarveharkinta. Den 23 september 2010"). Yli-Jama refererar til utredningarna och beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen, men i hennes presentation finns även skisser som jag inta kan minnas att jag har sett förut. Till denna kategori hör bilden nedan över Husö och Granö.

I utredningsmaterialet som ingår i Yli-Jamaa presentation noterar jag att kommungränsen vid avtaget från riksväg 170 till Ringvägen här går i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut, dvs längs Österledens gamla sträckning.

Bilden nedan är inte ny, men visst är det lite frapperande då Yli-Jama skriver att "Eri selvityksissä todetut luonnon, kulttuurihistorian ja muinaishistorian arvokohteet kattavat lähes koko alueen". HFD ansåg i sitt avgörande i fallet Sibbo att Sibbo kommuns planering av det aktuella området inte fyller kraven. Månne HFD har svaret på hur området skall planeras utan att värdefulla miljöer förstörs?

I presentationen "Miksi Marja-Vantaa?" (som publicerats i formatet pdf) ingår ett urklipp ur Helsingin Sanomat från den 1 juni 1989.

För Östersundoms och Nordsjös del torde kartan med nya bostadsområden och spårvägsförbindelser bygga på "Ilaskivis förslag", men förslaget till ny bebyggelse längs en metrolinje från Nordsjö till Östersundom är inte Raimo Ilaskivis eget. Istället baserar det sig på ett skilt konsultarbete ”Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989”, som gjorts av Pentti Murole och Simo Järvinen. Ilaskivi, som när det begav sig var stadsdirektör i Helsingfors, kunde inte ha kommit med ett dylikt förslag, eftersom det stred mot planerna på en hamn i Nordsjö. (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007" och "Frivilligt samarbete under hot. Den 4 april 2007".) Det kan påpekas att förlängningen av östmetrom här går till Håkansböle, en tanke som man i Vanda länge har hållit fast vid.